Kategorier
#5inistagram

Vad kallar man sex som till synes är frivilligt men som egentligen inte är det alls?

”Jag har haft så vansinnigt mycket sex med mina barns far för husfridens skull. Det är inte det att jag tror att det är ok eller att han har den minsta rätt att kräva något som helst av mig. Men problemet är att det han låter sin frustration över att inte få sina behov tillfredsställda gå ut över barnen. Alltså, han är inte elak mot dem eller så men han tycker synd om sig själv, går och suckar, gnäller mer och är allmänt ganska otrevlig vilket sänker stämningen för alla.”

Jag har haft relationer med män som, utan att de kanske menar det, bestraffat mig för att jag inte vill ha sex.
Kanske genom att bli tyst och surig om jag sagt nej eller det gått ”för lång tid” utan sex. Eller så har han blivit subtilt lågmäld eller sådär deppig med hundögon som går runt och suckar uppgivet men när man frågar vad det är så ….”ingenting” (med smååååå bokstäver, lite så där ynkligt och synd om) och man har liksom känt sig så illa till mods för att man vet att det handlar om att han inte fått sex och att det kommer pågå tills vi legat.

Alla gånger jag har fått känna mig som att jag berövar min partner något för att jag inte vill ligga så ofta. Kan inte ens räkna. Alla gånger jag tänkt ”skönt, nu var det avklarat för nån vecka framåt”. Sen börjar det om igen, det har gått ”lite för lång tid” och man börjar märka suckarna, blickarna, självömkan.

Jag har också haft relationer med män som tjatar, startar diskussioner och till och med gråtit för att de känt sig oälskade när jag sagt nej, detta trots att jag visar omtanke och ömhet och då kärlek på så många andra sätt.

Jag har ofta känt att jag inte får säga nej om nejet inte är tillräckligt motiverat och jag har aldrig fått säga nej utan att just motivera och förklara varför jag inte vill. Liksom redogöra för honom (och ofta då försäkra honom att ”sen ska vi ligga” och då i en tillmötesgående ton och attityd så att han inte känner sig avvisad.)

Åh, jag har haft så mycket sex som jag egentligen inte velat ha. Det har ju liksom förväntats av mig tror jag. Av honom men också av samhället. Och det har gjort så otroligt mycket skada på dels de sexuella relationer jag haft men också på min egen sexlust. Sex förknippas till slut med krav och ångest, inte lust eller kärlek och det påverkar relationen mer än vad uteblivet sex nånsin kunnat göra.

Jag förstår såklart vilken sorg det är för en sexuell person att berövas en stor del av detta för att hen valt att ingå i en monogam relation med någon som kanske ville förr men inte nu. Jag förstår de känslorna som uppkommer men jag får samtidigt panik eftersom att dessa känslor ofta innebär att den andra, den som vill mindre, ställer upp på sådant hen egentligen inte vill av rädsla att allt ska försvinna.

Jag får panik för att jag alltid måste förhålla mig till min partners sexlust och för att jag är medveten om hur tung börda egentligen vilar på mig. Om jag inte vill, orkar han stanna? Om jag inte vill, vad händer med relationen? Om jag inte vill….?
Och det blir ju en ond cirkel.

Ju mer sex jag har mot min vilja desto mindre sex vill jag ha och då måste jag ju ha sex jag inte vill ha och då vill jag ännu mindre och ja ni fattar. Och nej måste måste jag ju inte. Det är ju ingen som ”tvingar mig”. Jag måste inte ha sex med nån men om jag inte har sex med min partner så kanske han inte orkar längre och då kanske jag förlorar det viktigaste jag har och det vill jag ju inte så då måste jag ju. 

Under åren så har jag aldrig riktigt fattat hur jävla problematiskt det egentligen är. (förräns nu) Jag har bara skuldbelagt mig själv och min bristande sexlust, anklagat mig själv och känt massa självhat och ångest för att jag inte kan möta honom.

Och under den tiden så har männens beteende gjort så pass mycket skada att jag aldrig kommer läkas igen.

Så jag har legat för husfriden. För att han inte skulle bli ledsen eller tyst.  I olika vardagssituationer där sexet kan ha avgjort hur resten av kvällen sett ut….. eller resten av veckan om jag inte ställde upp på sex dagen efter eller dagen efter det och då har jag tänkt att ”om jag har sex med honom ikväll så kommer vi fortsätta ha en trevlig kväll och resten av veckan kommer vara trevlig och kravlös och rolig och han kommer vara glad och om han är glad så kommer mitt humör inte påverkas negativt” (som det gör när han är sur) .

Så jag har legat och legat och legat. Fast jag inte vill.  Fast han vetat om att jag inte vill. Fast han intalat sig själv och mig att om jag älskar honom så ger jag detta till honom och då är det ok för alla gör uppoffringar i relationen. Det är väl inte en sån big deal va?

Idag kan jag knappt prata om det för jag mår så jävla dåligt och jag blir så jävla arg, men sex för mig innebär ofta ångest nu.

Så jag har legat och legat. Fast jag inte vill. Fast han vetat att jag inte vill. Trots att han vetat att jag inte vill.

Bara sådär. Inget våld, inga hot. Bara det där överhängande kravet på att jag måste ställa upp annars så blir det jävligt dålig stämning.

Andras inlägg på samma tema:

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

9 svar på ”Vad kallar man sex som till synes är frivilligt men som egentligen inte är det alls?”

Jag hade husfridsknull regelbundet i ett antal år, maken tjatade tills jag gav med mig, och han struntade i om jag njöt av det. Vi hade dålig kommunikation ändå, men tjatsex förvärrade allt. Nu är jag i en jättefin relation där jag ofta tar initiativet till sex, eftersom vi har en sån kärleksfull och öppen kommunikation. Då kan jag låta min egen lust blomma ut och vara trygg med hur den tas emot. Sex är bara njutning nu, inte hämnd, betalning, släta-över-händelse eller en formalitet som förr.

Det här är så viktig att prata om! Jag bearbetar fortfarande natten då jag hade sex med en äldre man som skulle få sova hos mig bara för att han redan hade bestämt sig och argumenterade mot mina ursäkter. Det kan inte va så farligt att ligga lite tänkte jag. Men det var så farligt.
Och sen är det så svårt att prata om, för man får inte bli skadad av en sån liten grej. Och argument mot är inte ett nej. Och finns det ingen skurk får man inte vara ett offer.

Husfridsknull leder till ökad sexlust. För honom. Detta i sin tur leder till fler Husfridsknull som i sin tur när man bara inte orkar ställa upp en gång till leder till ett kumulativt missnöje. Det börjar subtilt, blir allt mer irriterat och slutar med att jag initierar för att jag står inte ut med att han behandlar mig som luft, skäller ut mig för olika saker som han tycker jag gör fel. Inget av detta relaterat till sex. När jag funderar mycket på vårt sexliv och försöker ta upp och prata om det är det knäpptyst. Han blir arg, tycker inte om att prata. Tycker jag gör fel, han säger det aldrig högt men jag vet. Jag har någon gång under vår 10 år långa relation sagt att jag tycker det är jobbigt att ställa upp. Detta minns jag inte nu och ångrar att jag nånsin sagt för detta har resulterat i något ännu värre. Inte nog att jag måste ha sex fast jag inte har lust. Jag måste ta initiativet också. Jag måste erbjuda mig och vara drivande. Han kan därför aldrig få skulden för något. Jag slipper dock anklagelserna om resten. Han beter sig bättre, jag kan andas hemma. Det är värre än alla gånger jag blivit trugad med vackra ord för att jag ska bli mer välvillig och jag hatar mig själv för att jag inte kan bättre än så.

Jag är så tacksam (sjukt) över att jag o min man träffade varandra som tonåringar och vi var båda oskulder. Detta har format vårat sexliv och vår lust. Vi tjatar aldrig på varandra utan accepterar när någon säger nej. Blir aldrig sura. Vi kramas och pussas. Eller onanerar själva när tillfälle ges. Jag hade noll sexlust efter att jag sprack efter förlossningen. Det gick sex månader innan jag ville prova ha sex igen. Han sa inte ett knyst om det. Nu är jag gravid och vi är båda medvetna om att sexlivet kan försvinna ett tag. Men vi båda vet ändå att vi älskar varandra.

Den där boken som flickvänsmaterialet skriver om verkar ta upp en aspekt som jag inte ser så ofta i diskussioner om husfridssex, att båda/alla parter ska kunna vara aktiv. Den här uppdelningen att en ska vara passiv mottagare, sexig men inte kåt gör nog också stor skada i den onda cirkeln, ju mer aktiv den ena är desto mer passiv blir den andra, på samma sätt som att ju mer tjat desto mer ångest och mindre lust. Vet inte ens vad jag skriver, men väldigt väldigt bra inlägg!

*Att få barn är… bra för sexlivet?*
Jag var lättmanipulerad när vi var tonåringar och träffade min man. Han var oskuld, men han ville snabbt avancera och göra allt han sett på porren med mig. Jag sade ofta nej, men han gav sig inte. Till sist bestämde jag mig för att i varje fall prova, jag kanske skulle bli positivt överraskad. Det var ju så att ett ja blev permanent, jag fick inte ta tillbaka det. Och jag var tvungen att utförligt förklara varför om jag inte ville.
Gradvis ville han ha alltmer grövre saker. Jag vande mig. År ut och år in. Jag hade sex för hans skull och min egna sexualitet dog. Jag ifrågasatte det inte och beskyllde mig själv. Tänkte att jag kan nog inte ha njutbart sex helt enkelt. Vilket hår stick i stäv med tidigare erfarenheter när jag tänker efter.
Sedan fick vi ett barn. Sexavbrottet blev ett faktum. Min sexualitet gjorde sig påmind i sextorkan – ironiskt nog. Och vafaaaaaan vad är det här för sexliv? Min man blir ordentligt kränkt av att jag säger nej. Först försökte han manipulera mig att säga ja, men det går inte, jag talar om för honom att han inte får göra så. Han är arg på mig. För jag är otydlig. Det går inte att lita på mig. Ombytlig. Jag har lurat honom. Och han har ingen knapp han kan trycka på för att få (en viss typ av) sex.
Och största kränkningen: Jag är kåt. Jag vill ha sex. Men jag vill inte det han vill att jag ska vilja.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *