Apropå det jag skrev innan om att som feminist med många följare ondgöra sig över andra feminister med många följare. Som jag skrev så är det enkelt att gå dit i tanken. Att se sig själv som liten för att man aldrig kan se sig själv utifrån. Man är ju den man är liksom. Följarna är abstrakta. En siffra i profilen. Likes på en bild. Ord på en skärm. Vad betyder det ens? Det är svårt att förstå vidden tror jag.
Sen smyger det sig på. Man börjar med en. Sen fem, tio, trettio, femhundra, några tusen och vips så har man bytt position. Man är inte den lilla längre.
Jag tror det också är en av anledningarna att exempelvis Linnea Claeson inte riktigt tagit ansvar för sina berättelser (apropå ”storytelling” som jag nämnde i förra inlägget), hon sa det själv i intervjun där i P1 att det gick så snabbt. Jag ser ju även samma grej hos andra stora feminister. ”Jag är ju bara en vanlig tjej/småbarnsmorsan/person”. Fast det är du ju inte alls? Inte längre. Inte du. Inte jag.
Jag har gjort samma resa där jag inte fattat hur mycket inflytande jag har och att ansvaret då brustit eftersom att jag vägrat inse detta och således vägrat ta i det. Men vadå… jag är ju bara jag. Ja visst, men andra ser dig som en jävla stjärna och om du inte är försiktig så kommer det stiga dig åt huvudet. Om det inte redan gjort det. (Förmodligen har det gjort det för du är bara människa.)
Nu är jag personligen mer i ett läge där jag inte ens pallar skriva om feminism än mindre engagera mig i nåt. Jag har tappat lusten och jag håller med om att det är ytligt.
Jag tror också att vi står vid ett vägskäl. Var är feminismen på väg? (Alltså den på internet, ute i verkligheten är den ju i fullt arbete) Vi behöver ta ett aktivt beslut och om det är nåt annat än den mer radikala vägen så tror jag tyvärr att feminismen kommer se ytterligare en backlash. Dels för att det blir svårt att ta feminister på allvar när de säljer ut sig för annonspengar och ”samarbeten” (dvs reklam). Men också för att patriarkatet alltid väntar kring hörnet så fort vi släpper garden, redo att ställa saker till rätta.
Dessutom: När nåt blir folkkärt och/eller kommersiellt så blir det ofarligt och feminismen ska ju vara allt annat än det.