Kategorier
diskussion & debatt

”Hur svårt ska det vara att få tyst på ungen?”

Har ni följt debatten om barnförbjudna kaféer? Det har jag och jag förvånas en än gång av människors otroliga brist på insikt och förståelse. 
 
Barn är en del av vårt samhälle. Jo, de är faktiskt det trots att de är jobbiga, stökiga och låter mycket. Ungefär som förståndshandikappade. Ni vet, de kan också, ibland, vara rätt så stökiga och låta en del. Och jag vet att en del tycker ungefär lika om muslimer, tonåringar eller pensionärer. Jamen ni fattar vad jag är ute efter.
 
En del av grejen med att vara en del av ett samhälle är att man faktiskt får TA del av det, på samma villkor som  alla andra. Gillar man inte detta faktum så kan man med fördel flytta ut i skogen. Där slipper man folk som låter, luktar eller på annat vis har mage att ta upp plats i det offentliga rummet. 
 
Ok, vi kan enas om att alkoholrika miljöer kan behöva en åldersgräns och jag kan definitivt köpa argumentet med ”tysta miljöer”, men tysta miljöer innebär TYSTA miljöer. Inte barnfria. Med tyst innebär även att man inte kan sitta och gapflabba, prata i mobiltelefonen, prata högt, lyssna på musik i läckande hörlurar, sitta och hosta eller på annat sätt LÅTA, för hörrni… vuxna är ganska bra på att låta vi också.
 
Men att barn stör? DEAL WITH IT eller gå hem. Vill du fika i lugn miljö så funkar soffan hemma hos kompisen. Givetvis så kan man inte låta ungen härja runt som en jävla dåre men barn låter och det måste de få göra. 
 
En annan grej med att vara en del av ett samhälle innebär också att man behöver tränas och fasas in i de miljöer som finns omkring oss. Barn måste lära sig bli rumsrena, sitta stilla, ta hänsyn och röra sig bland folk. Man kan inte hålla sig till lekland eller parker tills ungen är sju bast för att sen tro att första besöker på en restaurang ska gå smärtfritt. HAHAHAHAHAHA på det liksom. 
 
Shit det finns så himla mycket jag kan säga om det här. Om hur barnfamiljer och barn ofta bemöts med den här ”ni är i vägen, ni stör”-attityden precis hela tiden och att föräldern till det skrikande barnet GARANTERAT tycker att situationen är tio gånger jobbigare än vad du gör och att dina sura blickar inte hjälper ett jävla dugg.
 
Jag vill berätta om alla situationer där omgivningen drar en massa insiktslösa slutsatser men egentligen har noll koll på vad som verkligen händer. Typ barn med dolda funktionshinder som beter sig ”illa”, eller tvååringen som strax lugnar sig om man ignorerar hen (men blir tio resor argare om man säger till) eller hur svårt det är att bara resa sig och ta ut en bråkig unge när man har en eller två till att ta hand om och inte kan lämna dem vind för våg och treåringar som river i grejer snabba som blixten medan man försöker städa upp efter sig men tvingas lämna allt för att någon får ett utbrott och SVETTEN som lackar varje gång man försöker hitta på nåt kul med ungarna för att man vet att det finns folk som bli störda. osv i all oändlighet. 
 
Fan, ha lite jävla förståelse. 
 
Sen skiter jag i att ETT kafé portat ungar för jag kan gå tio meter till nästa, men det handlar inte om det. Det handlar om den generella attityden mot föräldrar och barn samt den bristande förståelsen hos många (barnlösa).

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ””Hur svårt ska det vara att få tyst på ungen?””

Fast jag kan tycka att det är jobbigt när folks ungar håller på och skriker och springer omkring när man är på kafé. Kanske att ett förbud är överdrivet men föräldrar måste inse att det inte kan vara som ett dagis överallt.

Svar:
jag kan tycka det är jobbigt med folk som skrattar högt, utvecklinsstörda som låter mycket och tonåringar som pratar högt.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Alla måste ha rimliga krav för att man ska kunna leva tillsammans. Barn måste lära sig att sitta still, vuxna måste lära sig ha tålamod med andras barn, och föräldrar måste kunna sätta vettiga gränser, och varken låta barnen ha lekpark på restaurangen, ELLER trycka ner dem i skorna om de skrattar för högt.

Ärligt talat hade jag älskat ett barnfritt café, ett barnfritt hus, en barnfri buss. Faktiskt. Det är såklart orimligt och ingenting jag någonsin skulle kräva men faktiskt, jag hade älskat det eftersom jag inte tycker om barn. Men som sagt, jag förstår att det inte är så världen fungerar. Dock, finns det många exempel på föräldrar som låter sina barn hållas trots att de beter sig illa och det är inte okej. Det är mer föräldrarnas fel än barnens visserligen men ändock irriterande.

Sorgligt hur så många i samhället kan ha en sådan brist på tolerans. Jag har jobbat som personlig assistent i många år och har sett på nära håll hur oförstående folk kan vara mot det som är "störande".

Nej, man behover accepetar skrikande barn som stor omgivningen om man gar till ett cafe eller restaurang. Jag ar innerligt trott pa den mentaliteten.

Varfor skall andra ens behova gora det ? varfor skall anstallda behova gora det ? Ja, jag ar foralder sjalv och det skulle aldrig ens falla mig in att utsatta andra for det eller tala om for dom att dom da kan sitta hemma i soffan for att att avnjuta mat/kaffe i en barnskrik-fri miljo.

Det om nagot ar rent djavla oforskamt och visar pa att det inte ar barnen i sig utan foraldranas attityd det felar pa.

Svar:
behöver man acceptera folk som talar högt eller andra vuxna som låter? T.ex psyksjuka?
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag håller faktiskt inte med dig. Jag tycker faktiskt det kan få finnas barnfria caféer likaväl som det finns hundvänliga caféer. Varför är det ett problem?

Visst ska barn vistas i den offentliga miljön, även på caféer. Det jag däremot inte förstår är varför det inte ska få finnas några barnfria caféer? Det tycker jag låter lika självklart som att det ska få finnas hundvänliga caféer. Det betyder dock inte att samtliga caféer ska förbjuda barn eller tillåta hundar. Låt caféerna nischa sig.

Är du rädd för att samtliga caféer skulle förbjuda barn? Nej, lika lite som alla caféer skulle börja tillåta hundar. Annars kan en se det som så, att OM alla caféer började förbjuda barn så kommer det garanterat finnas en företagssam person som ser sin chans att starta ett barnvänligt cafée som kanske blir en mötesplats för föräldrar. Låter ju idealiskt om du frågar mig.

Svar:
Tycker du att det ska få finnas muslimfria, handikappsfria eller tonårsfria kaféer också? Var går gränsen för nich?
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Word på den! För vart drar man gränsen? Ska vi öppna "muslimfria" kaféer också? Vad är det BARN gör som är så spesifikt irriterande för människor som låter? Är det att de är små och inte förstår då de blir borträknade som en del av samhället? "Lätta att knäcka".

Sedan det här med att de inte ska få härja runt tycker jag att folk borde bli bättre på.. Mammor och pappor har en tendens att tro att folk ska ha överseende med en unge som står och skrattar en i ansiktet vid bordet när man äter sin mat "för hen är ju så söt!"

När mina egna kids var små var jag väldigt tolerant mot alla ungar,kände medlidande med föräldrar som hade ungar som var hysteriska osv, för jag visste att det kan hända mig också. EN gång fick min äldsta ett utbrott på bussen, han var två då.. ett par tonårstjejer sa åt mig att kliva av, men det gjorde jag såklart inte, det var vinter o vi var långt hemifrån. Han lugnade sig efter ett tag. Annars har jag varit förskonad. Har dock inte haft med dem till nå finare restauranger o sånt, eftersom jag själv tyckt det varit så jobbigt att (främst den äldre, adhd osv) inte kunnat sitta still, nånsin.

Nu är de tonåringar. Och jag kommer på mig själv att störa mig mer och mer på småbarn. Jag försöker att absolut inte visa nånting, för innerst inne vet jag ju att det är jobbigast för föräldern. Men när jag jobbat o är astrött o sitter på bussen så hatar jag ungar som gnäller/skriker.

Hur blev jag så anti-småbarn? :/

Självklart ska barn få vara på cafeer och barn ska få vara som barn är!

Det är vi andra som får bita ihop helt enkelt.

Men alltså jag förstår inte problemet.

Vi pratar om ETT café (kanske skulle det ha utvecklat sej till flera) men på de övervägande flertalet av alla caféer ÄR ju barn välkomna och barnfamiljer kan gå ut å fika, ungar kan socialiseras osv.

Vad är problemet med att det finns alternativ?

Precis som det finns barninriktade hotell och hotell med endast vuxna gäster.

Precis som vissa krogar vill styra och sätter åldersgräns 22 år el 25 år.

Inte är väl det diskriminerande mot alla 18 åringar?

För småbarnsmorsor/farsor MÅSTE väl inte välja just det enda barnfria cafét och ungarna MÅSTE väl inte socialiseras precis där?

Skrev om detta för några dagar sen själv, tycker inte det är ett dugg konstigt.

Svar:
Som jag skrev i inlägget så handlar det inte om det specifika kafét, utan attityden. Går det bra att öppna ett handikappsfritt kafé också? om det bara finns ett sådant? Eller kanske två? Funkisarna kan väl gå nån annanstans?
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Självklart kan man inte acceptera att barn far omkring och stör och förstör, men som du säger måste även barn få vara en del av samhället för att kunna lära sig hur man ska bete sig. Det jag kan bli otroligt irriterad på är föräldrar som uppenbart struntar i att försöka hindra eller säga åt barn som uppför sig störande eller förstör.

DN:s "vett och etikett-expert" Magdalena Ribbing har ett talesätt som är ungefär "I förmånen att vara människa ingår att ha förståelse för att andra inte är lika perfekta som man själv tycker att man är" – det tycker jag man kan applicera på många aspekter av samvaron med andra människor.

Jag hör till den skaran som verkligen ogillar skrikiga ungar som inte kan bete sig. Däremot så har jag två små själv. Brukar ofta fara med dem på stan och ta en fika eller på annat sätt vistas ute bland folk. Jag tycker inte barn är störiga så länge de bara leker. Brukar själv säga till mina om de skriker och beter sig dåligt men det är skillnad på att bete sig illa och vara barn.

Min karl vill inte gå ut och fika med ungarna, han tycker det är pinsamt om de härjar och brukar säga att de andra som går och fikar vill ha lugn och ro. Då brukar jag säga : Vill man ha lugn och ro så får man väl stanna hemma och fika.

Hämta fika från fiket och gå hem och stäng in dig om du inte tål ljud. Vi andra vill vara sociala och låta våra barn vara det också.

Våra ungar sitter för det mesta stilla och äter sitt fika. Visst kan de hojta till och kanske springa lite i lekhörnan men de är barn och beter sig som barn. Så länge de låter andra vara i fred och inte skriker hejvilt och springer runt så brukar jag låta dem hållas och oftast så är de lugna om jag är lugn.

Barnfria kaféer i all ära men jag skulle inte gå in på ett sånt ställe även om jag var barnfri och tycker det är totalt onödigt om bara folk skulle ha bättre pli på sina ungar. Vissa låter ju faktiskt ungarna göra vad som helst och DET GÖR MIG GALEN! Men man kan ju säga till föräldrarna om man tycker det stör, ofta får de tummen ur då och säger till barnen sina.

Fast, alla som säger att "det bara är att säga till" osv, har ni provat att göra det? Föräldrar tar illa upp som fan, lyssnar inte och kommer med det klassiska att "barn låter, så är det".

Ja, men kan du inte få tyst på ditt barn så får du av hänsyn till andra gå därifrån. Ett café är inte en allmän plats och ägaren borde få bestämma vem hen vill servera.

Ja, jag håller ju med här. Det handlar inte om förbudet i sig utan brist på förståelse ifrån de som inte har barn eller som har glömt hur det var att ha små barn. Människor (i alla åldrar)låter! På mitt stammiscafé kan jag sitta med knutna nävar för att tanterna smaskar för högt eller sörplar. DET stör mig mer än skrikiga ungar, haha.

Lika mycket som jag tycker om att gå och fika med mina barn – lika mycket uppskattar jag att slippa andras stökiga ungar när jag är barnfri, haha. Så valmöjligheten är bra…om man bara kunde få tanterna att sluta sörpla med!?

Precis så. Den som äger problemet får fan se till att stävja det. Ogillar man liv och rörelse så får man stanna hemma. Så jävla less på barnhatande egoister som anser att samhället (läs:kvinnor) hela tiden ska anpassas efter deras premisser. Fika hemma för fan eller är det svårt att följa egna råd?

Jag har inga barn och jag umgås sällan med dem. Därför har jag väldigt dålig kunskap och noll erfarenhet av hur det är att sina barn beter sig stökigt på "offentlig plats".

Men jag tycker det är så störande.

Jag vill ha lugn och ro när jag är på restaurang och jag vill ha lugn och ro när jag fikar. Jag förstår verkligen poängen att barnet måste lära sig olika sociala situationer genom att befinna sig i dem.

Men föräldrar måste också försöka vara lyhörda och inse gränser.

En gång såg jag en mamma byta blöja på sin skrikande unge. På fikabordet. inte okej.

Ungar som springer runt och välter brickor med (heta) drycker på. Inte okej.

Tycker att idén med "lugna miljöer" är en bra idé för kaféer och restauranger, däremot måste vi lära oss att samsas på bussar/tåg etc,

Jag har alltid ha med mig ett par öronproppar om jag planerar en längre resa.

Svar:
att mamman bytte blöja på plats kan berott på att hon inte ville lämna sina saker?
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Nej, det måste faktiskt få finnas tysta och lugna miljöer. Jag tror exempelvis att du själv skulle tycka att det vore förbaskat otrevligt om en unge började vråla medan du sitter på biblioteket och läser/studerar eller i biosalongen när du försöker hänga med i en film. Är det inte då okej att vissa även vill ha den miljön när de ska fika och vill samtala i lugn och ro med vänner?

Svar:
bibliotek och biosalonger är inte barnförbjudna. Vill man fika i lugn och ro ska man kanske stanna hemma. Ute i offentliga miljöer finns människor som låter. Inte bara barn utan vuxna. Applicera samma tanke på t.ex utvecklingsstörda. De kan störa. Ska man kunna välja bort dem?
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Bibliotek och biosalonger är inte barnförbjudna men det råder dock lite vett att man inte springer omkring å väsnas på dessa ställen.
Sen om jag startar ett cafe så är det väl ingen offentlig plats, ägaren har all rätt att bestämma sina egna regler.
Uää! säger jag bara. gnäller som små barn över petitesser.
Attityden är fel hos dig

Jag håller med dig Lady Dahmer till 100 procent! Så himla klokt inlägg! Jag brukar sällan hålla med dig nuförtiden (haha) men det här var klockrent. Dessa arga blickar som du beskriver brukar också oftast komma ifrån människor som inte själva har barn och sen kan det även komma råd om hur man ska få tyst på ungen från människor som inte har en jävla aning. Även om dom kanske kan hur en unge funkar så fungerar alla ungar knappast på samma vis. Så tröttsamt så jag smäller av snart! Ha en bra dag 🙂

Jag brukar helt ärligt bli mycket irriterad på skrikande barn som springer omkring på ica maxi 🙂

Men samtidigt förstår jag att inte alla kan lösa frågan om vart fan man skulle göra av ungarna annars liksom. Är inte dummare än att jag inser att det inte bara går att fixa barnvakt hursomhelst – MEN jag är så nyfiken på hur familjer med två närvarande föräldrar tänker när de står där i affären? Varför måste ALLA vara med och handla? Har jag missat något om jag tycker att det kanske vore en bra idé att dela upp jobbet. Typ, du tar hand om själva handlingen och ser till så alla varor hamnar i vagnen, jag ser efter ungarna och låter dem härja, titta och känna på saker (helst utan att de river nåt konservburksberg) – vi möts vid kassorna om en timme?

Finns ett café i Skellefteå (Olanders) som är "ökänt" för att inte välkomna barn. Fast det är en sanning med modifikation: Barn som kan uppföra sig är jättevälkomna där. Deras koncept är att man ska kunna fika eller äta där i lugn och ro. Atmosfären där är helt enkelt harmonisk och lugn. Raka motsatsen till innefiken inne i stan. Jag tror i ärlighetens namn att högljudda personer överhuvudtaget är välkomna där. Det gäller troligen inte bara barn.

Sen undrar jag var alla dessa föräldrar finns någonstans som inte försöker lugna sina barn? Jag tror det är hjärnspöken och myter för de allra allra flesta av oss gör såklart vad vi kan för att göra allas fikaupplevelse så njutbar som möjligt (suck). Vad det sen innebär är ju upp till föräldrarna som känner sina barn bäst (typ ignorera skrikig tvååring som LD skrev).

Jag har själv barn och älskar att gå på café och restaurang där det är barnfritt. Även mammor behöver koppla av ibland och det gör man sannerligen inte med andras ungar rännande kring benen. Självklart måste man ibland få ha med sig barnen när man äter ute, men då får man fan se till att hålla pli på dem.

Jag bor i ett område i England där det är väldigt mycket barnfamiljer. Och ja, ibland känns det som man sitter på ett dagis i stället för ett kafé när man är ute och fikar. Jag har självklart förståelse att barn låter och gör väsen av sig, men samtidigt känner jag att så ofta går för långt. Om en bebis skriker så är det inte bebisens fel, men jag tycker faktiskt att man får gå ut därifrån ett tag tills bebisen har lugnat ner sig. Det handlar bara om respekt för sina medmänniskor. Samma sak med småbarn som springer runt på kaféer, det tycker jag inte heller är okej. Varken för de som arbetar på kaféet samt andra gäster.

Vi har ett kafé/lunchställe här som inte är direkt ’barnfritt’ men de har en policy att endast ta mot max två barnvagnar samt att de har ett rum som endast är för vuxna. Jag älskar att kunna gå dit och veta att jag det inte kommer vara tio skrikande bebisar på stället. Vi har även ett barnkafé som har en lekhörna, plats för vagnar och där barnen får springa runt så mycket de vill.

Jag är för barnfria ställen, inte för jag stör mig på barnen, för de är trots allt barn utan jag stör mig på de föräldrar som inte ens bryr sig om att deras barn stör, att de bara låter ungarna skrika och störa andra. Jag menar förstås inte alla, men det finns vissa föräldrar som använder offentliga ställen som deras barnvakt.

Och till er som inte förstår problemet att ha ett barnfritt café vill jag bara säga, hur hade det sett ut i samhället om det skulle öppnats "utvecklingsstördfritt café", "muslimfritt café" eller varför inte "bögfritt café". Barn är väl lika mycket människor som någon annan kategori av människor? Eller varför är dom mindre värda eller välkomna?

Fast det handlar väl om vett och etikett från alla håll. Man kanske får börja att "öva" med barnen på mer barnvänliga fik/restauranger innan man går till fik där det är lugnare och tystare. Om ungarna inte kan hålla sig från att vråla/slita ner grejer där, kanske man inte ska gå till andra ställen.

Tycker generellt att det känns som om många föräldrar inte ens har övat ett dugg, inte bryr sig ett skit om att ungarna väsnas/river i grejer/springer i vägen för personal. Det är föräldrar som drar fram högljudda leksaker/telefon med högt ljud på spel osv utan att bry sig.

Och ofta om man går på restaurang så är man två vuxna, så den ena kan ta ut ungen om det blir ohanterligt och den andra kan vara kvar med eventuella andra barn. Är man ensam och har hand om tre ungar kanske man borde välja fik/restaurang där det kan väsnas mer.

Sen är ju barn också olika. Vissa barn klarar av att sitta som ljus och bara observera, prata tyst och sitta still. För dem kan det vara skönt att gå till lugna fik och restauranger.

Haha, sedan måste jag medge att jag inte har den blekaste aning om hur jag skulle hantera egna barn i framtiden, då jag avskyr höga ljud och alltid utgår från att alla människor fattar det jag anser vara självklart. (Ironi/sarkasm hör inte dit. Jag kan inte heller avgöra om en människa är motvillig att umgås med mig eller inte.) Kanske för att jag bara behövde höra en gång från mor och far att "nu ska vi på café/restaurang och då får ni ta det lugnt." Åh vad svårt det kommer vara om min eventuella framtida avkomma inte fungerar på samma sätt som jag mentalt x)

Jag tycker det är lustigt hur folk jämför barnfria caféer med hundfria caféer. Hundarna stängs väl knappast ut i huvudsak för att de skäller och kissar, utan för att det faktiskt finns allergiker. Det är egentligen inte konstigare än att man inte får röka på caféer.

Att utestänga barn från caféer är väl mer jämförbart med att utestänga muslimer, hårdrockare eller blondiner.

Svar:
att jämföra djur och barn är det mest absurda jag hört. Barn är MÄNNISKOR for fucks sake
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jaha ni kör med argumentet att "dom låter". Ok. Men utvecklingsstörda kan låta ganska mycket också, eller ett gäng pladdriga tjejer, eller ett grabbgäng osv, osv, osv. Sedan är det väl självklart att man som förälder ser till att inte utsätta sina ungar för att få hett kaffe eller soppa på sig. Blir det totalt kaos, skrik och panik så tar man väl sig därifrån? Svårare än så är det väl inte…

Jag tycker att det ska få finnas barnfria kafeér, just för de som vill kunna fika i lugn och ro, utan att behöva tolerera härjande barn i lokalen. Jag tycker inte man ska behöva fika hemma för att kunna göra det i lugn och ro.

Jag tycker också småbarnsföräldrar överlag borde visa en förståelse för att personer som är ovana med barn kan tycka det är irriterande med barn som härjar runt. Och av den anledningen vill kunna besöka ställen där småbarn inte får vara.

Fast hörrö, jag sa inte att de var barnförbjudna heller. Men om en unge började vråla på en sådan plats, så skulle du förmodligen inte hurra särskilt högt. Så precis som att folk vill ha lugn och ro på en bio eller på bibblan, så finns det de som vill ha lugn och ro när de fikar. Sen kan jag hålla med dig om att det inte nödvändigtvis bara innefattar barn – utan också alla andra störiga personer.

Läste kommentaren om blöjan och kom att tänka på att ett gäng vuxna människor var på en restaurang, betedde sig som rövhål och var missnöjda med allt, alla deras barn levde rövare och störde ALLA andra och ingen förälder sa till, och sedan bytte en av dem blöja på ett lillbarn på bordet och lämnade bajsblöjan kvar på bordet när de gick.

Så i det här fallet var det de vuxnas fel.

Eller när jag åkte flygplan och det satt tre ungar framför mig och bland annat slog mig i huvudet och sa "bajs" medan mamman inte brydde sig.

Vuxnas fel än en gång.

Men när det är vuxna som faktiskt försöker styra upp situationen på ett bra sätt så brukar jag le lite snällt åt dem, som en signal att jag har överseende.

Jag har erfarenhet av hur barn kan vara från min lillebror och mina kusiner och kompisars ungar. Jag tycker verkligen inte om barn. Jag tycker dock de ska vara välkomna till cafeér och sånt. Däremot gillar jag idén med lugna caféer som vissa då skulle kunna vara som tillval. Har man en stökig unge kan man gå till ett vanligt café. Jag tycker dock att vissa föräldrar låter sina barn stöka alldeles för mycket. För några dagar sedan var det en unge som satt och pillade på mig på bussen, då får de acceptera sura blickar ifrån mig

"Att utestänga barn från caféer är väl mer jämförbart med att utestänga muslimer, hårdrockare eller blondiner."

Nej, det ar ett oerhort infantil jamforelse faktiskt. Du klarar verkligen inte av att se exakt hur storande vissa barn kan vara och hur arroganta deras foraldrar kan vara ?

Har du nagon gang bett en foralder avlagsna sig for att denns barn faktiskt skriker, far omkring och beter sig illa ? Forsok och se vilken reaktion du far.

Forsok begripa att det finns folk som vill ga ut och ata i en lugn miljo, aven foraldrar vill gora det. Hur kul ar det om man betalar barnvakt for att ga ut och fa en stund for sig sjalva och faktiskt komma ifran det man lever med hemma 24/7 ?

Alla affarsidkare vill tjana pengar, om denna gick sa langt och tog detta beslut sa kan man kanske tanka sig att det faktiskt ar ett storande problem.

Du har affarsidkare som te.x har aldersgranserna Tjejer 18 ar, Killar 23. Detta ar extremt vanligt. Varfor tror det ar sa ?

Och argumentet att andra, vuxna, människor också låter.. Barns röster och tonlägen är mycket ljusare och gällare, därmed uppfattas deras röster som mycket jobbigare för örat.

Jag är och förblir förhoppningsvis valfritt barnfri. Ogillar barn i allmänhet och skulle jag kunna välja undviker jag kontakt med andra barn än syskons/nära vänners i så hög grad det bara går. Däremot vet jag att de flesta inte delar min uppfattning och jag tycker själv inte att vi skall återgå till ett samhälle där barn hålls separerade från vuxenvärlden av just de skäl du nämner. Barn är (och bör) vara en självklar del av i princip alla platser. Men… jag tycker gott det ska finnas både caféer, restauranger och aktiviteter som är barnfria. Så länge det är _undantaget_.

Kan du jämföra barn med muslimer, hårdare, blondiner och handikappade, så kan jag fan jämföra med hundar. Hundar är vissa människors barn. Att du anser att de inte går att jämföras skiter jag i.Det är din åsikt.

Förstår inte ens varför det måste _jämföras_ eller varför du gång på gång måste poängtera att barn betyder mest av allt i världen. För dig kankse. Vem är du att tala om för oss? Vi hundägare finns också. Vad bra då men nischade caféer!

Svar:
Nej det kan du inte. Hundar är djur. Muslimer och blondiner och barn är MÄNNISKOR. Djur ska inte och har inte samma rättiheter som oss oavsett hur mycket du älskar din hund.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Satt på ett café i Göteborg i helgen. Två mammor med sina barn (5 st totalt) satt vid bordet bredvid. Helt plötsligt flyttade dom sina koppar, brickor och tallrikar åt sidan, då den ena mamman behövde byta bajsblöja på sin unge.

På BORDET. Utan någonting under.

Kunde efter det inte njuta av min härliga bit kladdkaka, det påminde mig bara om vad jag precis sett och framförallt känt doften av. Jag är helt klart FÖR barnförbjudna caféer! Det är upp till varje enskild företagare hur man ska göra.

Går jag till Ikeas restaurang så får jag ju räkna med att det är belamrat med barnfamiljer. Inga problem. Men sätter jag mig på ett mysigt och framförallt väldigt litet café mitt i stan, så ska jag inte behöva se när en mamma byter blöja på sitt barn på BORDET. Det är vidrigt! Kan för övrigt tillägga att caféets toalett hade ett skötbord..

Jag har inga problem med barn (ska eventuellt utbilda mig till förskollärare), det är föräldrars attityd till det jag har problem med. Man byter för fan inte en bajsblöja mitt på bordet!!! Fler barnvänliga caféer och fler "vuxen"-vänliga, tack!

fast jag tycker att argumentet "men utvecklingsstörda/vuxna/whatever kan också låta mycket" inte riktigt håller. Om en vuxen människa stör andra brukar de också bli avvisade eller uppmanade att vara tysta. Om nu barn ska bli socialiserade in i verklighetens samhälle borde de väl behandlas på samma sätt som vuxna? Om man stör andra blir man ombedd att sluta eller så blir man avvisad. Har sett det många gånger och brukar själv säga till folk som är väldigt högljudda. Inga konstigheter. Att jämföra med "muslimfria fik" har jag också svårt att se. Man stör sig inte på barn för att de är barn utan för att de ibland kan förstöra för andra (precis som vuxna kan göra). Om en vuxen skriker på ett café är väl inte det första man tänker "ooh det måste vara en muslim/utvecklingsstörd/kristen/homosexuell/etc.. så vi måste se till att de förbjuds från cafét!"? Det första man tänker är "ska man gå på café får man visa hänsyn till omgivningen". Jag tycker inte heller att barnfria fik är en bra idé, då alla ska vara välkomna så länge man visar hänsyn.

Rebecka du skrev "Kan du jämföra barn med muslimer, hårdare, blondiner och handikappade, så kan jag fan jämföra med hundar. Hundar är vissa människors barn."

NEJ hundar är inga barn. Hundar är hundar. Barn är barn. Hundar tillhör inte människorasen medan barn är människor. Muslimer, blondiner och handikappade är också människor medan hundar inte är det.

alltså, ja det är problematiskt att stänga ute kids. men det är väl en schysst idé med tysta cafeer, tänker mig ställen där man kan sitta och plugga, läsa etc. Det är väl en bra affärsidé, så kommer man runt "problemet" som uppenbarligen verkar finnas, att folk stör sig på ljud i omgivningen.

En annan tanke när jag ändå är igång. Hur bra är det, med säkerhetsglasögonen på, att ett litet café är belamrat med barnvagnar, overaller, mössor och allt annat som små barn och deras föräldrar sprider runt sig? Börjar det brinna vill jag kunna springa rakt ut, inte sicksacka mellan barnvagnarna.

Svar:
gäller detta rullstolar också? Rullatorer?
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Ia jag tror du missuppfattade mig för jag tycker också att om en människa stör så mycket att det inte fungerar, oavsett om det är ett barn, en muslim, blondin eller någon annan form av människa så bör den personen gå ifrån platsen.

Alltså om man har problem med barn som skriker/skrattar/gråter/lever över huvudtaget så tycker jag det verkar som att man ha djupare problem. Vi lever i en värld TILLSAMMANS med andra, vill man ha tyst får man åka i sj’s tysta vagn alternativt stanna hemma.

Knäppt att stänga ute de individer som senare kommer styra samhället, vad är det vi lär våra barn genom att tala om för dem att de inte får vara med på vissa aktiviteter?

förövrigt, vad är det för fel på att säga till? jag läser skräckexempel på folk som blir slagna, bajsblöjor som lämnas kvar, etc. och jag häpnar över att ni inte säger till. kommer det ett barn och skrämmer ankorna jag matar, nog fan säger jag till den vuxne (som ofta står nära). Eller ber vänligt barnet att sluta eftersom hen skrämmer djuren. det ÄR ok att säga till om någon eller några beter sig illa. oftast är det ju pga. vuxnas tillkortakommanden skiten händer dock! jag ser inget problem med att säga till folk som talar för högt på tåget, på biblioteket eller på fiket… det värsta som kan hända är väll att de säger "nej, det tänker jag inte" och då kan man oftast flytta…

"att mamman bytte blöja på plats kan berott på att hon inte ville lämna sina saker?"

Spelar anledningen någon roll? Är hennes besvär med att flytta sina grejer värt mer än min vilja att slippa få en färsk bajskorv med mitt fika? Ja, det har hänt mig en gång också.

Jag fattar grejen med att ungar är ungar och blir oftare mer störd av allmän hänsynslöshet än ungar. Men blöjbyte vid min mat? Nej fan, där har det slutat vara en barn grej och gått över till en allmän hänsynsgrej.

Svar:
Ja anledningen spelar roll. Det är det jag menar med FÖRSTÅELSE. Ibland är det inte så lätt att bara resa sig och gå. Kanske saknar badrummet plats för blöjbyte? Kanske var det upptaget? Kanske har mamman svårt att gå?
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Bruttan, mitt inlägg var inte riktat till någon särskilt utan mer en liten fundering jag hade efter det jag sett att LD svarat här i kommentarerna 🙂

En liten vidare fundering jag hade är att jag inte stött på många småbarnsföräldrar eller barn som är riktigt jävliga. Men bajsblöjjor vid borden ute i restaurang eller café tycker jag faktiskt inte är OK. Det spelar ingen roll vilken ursäkt man har. Det är sjukt ohygieniskt.

Ia, jag håller också med om att bajsblöjor (eller blöjor överhuvudtaget) på bordet inte är ok. Inte heller är det ok om någon härjar som en dåre eller skriker så det skär i öronen på ett café men normal ljudnivå och lite tjim får man allt ha överseende med. Att införa ett tyst café ser jag heller inga problem med men jag tycker det är himla fult att sätta barnfritt just eftersom det är att utesluta och faktiskt diskriminera en grupp människor.

Jag gillar de här med barnfria zoner. Samma som seniorboende och ställen anpassat efter barn. Anpassat efter behov! Vad är de för fel med de? Ska jag ringa och klaga till hund cafét för att jag är hundrädd och inte kan fika där? Jag är helt i gasen på att anpassa efter behov!

Förståelsen (som finns hos dom flesta) för dom små gaphalsarna brister när föräldern står på Mars och funderar över livet när tex. den lilla försöker stjäla en chokladboll av en fikade gäst Tycker att ämnet borde över gå till något i stil med "Föräldrar som inte kan ansvara över sina barn".

När jag läste om detta café kom jag ihåg varför jag trivdes så otroligt bra när jag bodde i Italien. DÄRFÖR att gamla som unga kan umgås!

Hör och häpna vad bra det går, barn är med på resturanger sedan de är små och växer in i det aldeles förträffligt.

Kan vi tänka oss nåt mer märkligt i Sverige?

Näe låt barn vara hemma , lämna in gamlingarna på hemmet och låt ungdomarna gå och smygdrick fulöl på stan utan vuxnas översyn.

" Ja anledningen spelar roll. Det är det jag menar med FÖRSTÅELSE. Ibland är det inte så lätt att bara resa sig och gå. Kanske saknar badrummet plats för blöjbyte? Kanske var det upptaget? Kanske har mamman svårt att gå?"

Jag var där. Inga av dina förklaringar stämmer. De kom dit till fots, med barnvagnar. Var ledigt på toan, kollade nämligen det först innan jag sa något. Hon gick inte ens de fyra meterna och tittade innan hon la upp barnet. Samt hon hade en vän med sig som kunde kolla hennes grejer.

Varför är det lättare för dig i detta ämne att göra ursäktande antagningar för mammans skull, istället för att hålla med om att det var hänsynslöst gjort av henne?

Svar:
Det finns hänsynslösa människor. en del av dessa har barn. Men jag har också blivit bemött med total oförståelse i situationer då jag gjort så gott jag kan och vet att som utomstående så har man inte alla faktan klara.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag kan förstå idén för visst kan det vara "störigt" med barn som är helt vilda när man sitter på café. Fast oftast blir jag irriterad på föräldrarna som kan tycka att det är fullt normalt och inte ens säger till dem. Men å andra sidan så skulle jag nog tycka att det är tråkigt att sitta på ett café där det är helt lugnt och inget som händer. För när jag kommer att bli mamma så vill jag kunna gå på samma ställen som jag går på nu utan att bli bojkottad.

Det är en svår fråga för som vissa av er skrev så då kanske man ska utesluta andra också men då går vi ju tillbaka i vår utveckling istället för framåt. För risken är ju att börjar ett café så är det ju lätt för andra att hänga på.

Jag håller med. För precis som du skriver i inlägget så ska man ju inte låta ungarna springa runt och härja som dårar, utan att säga till dem eller lära dem hur man visar respekt – men för vissa barn (t.ex. mitt) är det väääldigt svårt att sitta still och vara tyst. Både vi och förskolepersonalen jobbar med att min lille 1,5-åring ska sänka sin ljudvolym och sitta stilla i alla fall TVÅ sekunder i stöten, men det går inte så värst bra alla gånger 😉

Jag har all respekt för att vissa bara vill ha lugn och ro när de åker tåg eller går på café för att plugga/jobba (ja, det vill jag också ibland), och om någon valt TYST avdelning på tåg och någon ändå drar in där och snackar högt i mobil, med sitt resesällskap eller inte lämnar vagnen om bebisen börjar skrika, fine, då förstår jag att man blir irriterad.

Men på vissa platser får man helt enkelt gilla läget, att vara barn är liksom en förutsättning för att bli vuxen…

Hundar är djur och barn är djur. Dessutom på ungefär samma intelligensnivå (skymfar min hund lite nu).

Jag är inte barnlös, jag är barnFRI.

Svar:
barn är människor.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Men WHAT?! Är det seriös när du menar att det är okej att byta blöja på soffan/bordet/whatever? Hen får väl göra som alla andra och ta med sig dom viktiga sakerna man inte kan lämna? Hur skulle hen göra om hen själv behöver skita? Lägga en korv på golvet?

Svar:
nej det menar jag inte. jag menar att ibland så finns det en bra anledning. Sen tycker jag inte om att det här ämnet kidnappas så här. Inlägget handlar inte om huruvida det är ok att byta blöjor på kafébord eller inte. Inlägget handlar om huruvida barn ska vara välkomna eller inte. HÅLL ER TILL SAKFRÅGAN. så jävla oärligt sätt att argumentera på egentligen.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Mjae.

När jag själv sätter mig på ett café så gör jag det för att sätta mig och läsa själv vid något hörn. Att folk pratar högt i telefon, skrattar mycket eller beter sig ovanligt störigt gör absolut ingenting för mig, jag kan koncentrera mig (och av den anledningen så brukar jag just läsa på caféer, annars skulle jag förstås inte göra det). Samma sak vad gäller folk med ett handikapp som påverkar deras läten, det har jag inte problem med. Däremot så kan jag inte koncentrera mig för fem öre om ett barn skriker. Det skär i öronen och jag måste själv lägga ner boken tills barnet själv har lugnat sig, vilket jag förstås inte har något emot, det får jag räkna med.

Med det här sagt så håller jag till hundra procent med dig om att man inte bör ha något slags barnförbud på caféer. Att du däremot jämför saken med handikappade, folk som pratar högt, och muslimer (vart fanken kom det där ifrån förresten? Har aldrig hört talas om att dessa skulle låta mer än någon annan. Vad har en religion med det här att göra?) känns väldigt ignorant. Barn låter MYCKET mer än någon annan grupp när det väl kommer till kritan, och det är absolut inget fel med det; men förrän du själv kommer till insikt om det så är det du själv som är ignorant och oförstående.

Svar:
min pappas familj låter bra mycket mer än mina barn. De är greker. De pratar högt.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Hänsynslösa människor får ibland också barn och blir förmodligen lika hänsynslösa som föräldrar. Vilket skapar odrägliga ungar. Ofta är det ju inte ungarnas fel, men lika odrägliga blir de ändå.

Jag har en känsla av att föräldrar aldrig förbereder och pratar med sina barn om vad som ska hända. Typ: "nu ska vi gå på café. Då ska du få saft och bulle. PÅ cafét finns det andra människor som kanske träffar kompisar eller läser en bok."

Försök sätta stämningen lite innan? Och byt inte bajsblöja på bordet!!

Barnförbud är ju bara löjligt. ALLA grupper av människor som finns på cafèer låter. Alla har väl

stött på tonåringarna som skriker som om deras vänner vore döva och gamla män som pratar högt och mycket osv osv i all oändlighet.

Däremot tror jag att en stor del av de föräldrar som går ut med sina barn är hänsynslösa. Barn ska ju få skratta/leka/prata lika mycket som andra på cafè men om en unge sitter och skriker istället för att prata kan man ju leka en lek eller helt enkelt bara säga till barnet att de nu ska prata med sin inomhusröst för att vara snäll mot alla andra.

Heller ingenstans är det okej att byta blöja på ett bord om nu inte cafèet är så jävla idiotiskt att de inte har ett skötbord/bord på toan. Det borde fan vara lag på att det ska finnas!

Saken är att alla de saker som folk stör sig på egentligen bara handlar om att barnet i fråga har hänsynslösa föräldrar som av någon anledning inte orkar/vill förklara för sitt barn hur man beter sig ute och faktiskt totalt skiter i alla andra (typ som att byta en bajsblöja när folk äter)

LD: "Kanske har mamman svårt att gå?" Hur i h-e tog hon sig till caféet då frågar sig vän av ordning??!! Visst håller jag med om att många cafér och restauranger borde vara bättre utrustade vad gäller skötbord osv., men inte fan är det en ursäkt att byta bajsblöja på bordet?!?! Den mamma som gör det är ingen mamma utan en gris och borde definitivt portförbjudas från offentliga platser. Om det kniper får man faktiskt ta sig in på toaletten (eller vänta tills det bli ledigt då, det är det ingen som dör av), lägga ut någon form av skydd på golvet och byta på ungen där. Inte bekvämt för någon, men det funkar.

Svar:
Jag kunde knappt gåoch undvek det om jag kunde de första månaderna efter min förlossning-.(jag bröt svanskotan). Jag tog mig ändå till cafe, i maka takt, för att kunna ta mig ut nånstans och slippa ruttna hemma.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag håller med dig. Barn är också människor och det är därför som det är jämförbart med att man då också skulle förbjuda handikappade eller muslimer, för vart går gränsen om vi väl börjat förbjuda vissa grupper av människor?

Jag kan se poängen med att ha åldersgränser och barnförbjud där det inte är lämpligt för barn under en viss ålder att vistas, men ett café? Tycker då att det är bättre att man inför ett "tyst café", som lämpar sig för de som vill plugga eller läsa i lugn och ro, då förstår nog de flesta att det inte är okej att ta med en 2-åring som får härja runt.

Sedan är det såklart okej att tycka att vissa föräldrar vid vissa situationer borde sätta gränser för sina barn. Och ja det kan vara irriterande ibland med höga ljud men det här samhället är liksom högljutt och översållat med intryck ändå nästan var man än befinner sig.

Men, finns det inte "barnvagnscaféer" och "barnvagnsbio"?

Sen förstår jag inte varför man skulle utesluta muslimer. Vad jag vet är dom lika högljudda som människor från annan religion så det är ju liksom ingen anledning. Känns mest obehagligt att dra upp muslimer i detta resonemang.

Ren rasism är fortfarande olagligt vad jag vet och ven om det ändå förekommer tror jag inte ett sådant cafe skulle bli långvarigt.

Sen finns det badhus som har speciella dagar bara för kvinnor, män eller barnfamiljer. Om man inte vill trängas med plaskande skrikande barn eller män som slänger blickar är det väl jättebra att man kan gå en annan dag?

"Vill du inte ta del av hela samhället samtidigt så får du flytta till skogen"-argumentet känns sådär eftersom det ingår människor i vårt samhälle som inte klarar av parfym, hundar eller gallskrikande bebisar. Kanske denna familj bör flytta och leva runt som vildar i skogen istället?

Svar:
Jag är grek. Greker pratar högt, mycket och ofta med mat i munnen. Ibland låter de arga och upprörda, men det är så de pratar. I svenska öron så kan det låta bråkigt och stökigt. Muslimska kulturer är ofta lika den grekiska eller italienska.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Det här med att neka en grupp människor inträde på grund av deras grupptillhörighet (i detta fall ålder) är en mycket olustig företeelse.

Varför kan inte dessa caféägare, researrangörer och badhus (fler exempel finns) ange vilket beteende som är välkommet respektive icke-välkommet istället för att ange vilka åldrar som inte är välkomna? T.ex. "På detta café/denna resa/detta badhus beter vi oss på ett lugnt och städat vis".

Jag förstår att folk vill ha platser som är lugna, men att förbjuda barn är ingen garanti för att så sker – människor i alla (ålders)kategorier kan uppföra sig högljutt och störa lugnet.

Jag har svårt att sålla mig i något av lägren. Jag antar att ens ståndpunkt förändras med ens man blir förälder själv. Bara när mina syskon bestämde sig för att skaffa glin på löpande band, så tolererar jag gapande kids i större utsträckning. Det beror nog mest vilket humör man själv är på, vissa dagar vill en ju strypa alla som är högljudda (stora som små).

"Men att barn stör? DEAL WITH IT eller gå hem. Vill du fika i lugn miljö så funkar soffan hemma hos kompisen. Givetvis så kan man inte låta ungen härja runt som en jävla dåre men barn låter och det måste de få göra. "

Det är ju just det dom gör nu, dealing with it genom att ha barnfria fikaställen.

Nu har jag aldrig störts av barn eller andra när jag fikat men om nu andra gör det så tycker jag dom kan få ha sin fria plats. Det finns ju trots allt väldigt många andra ställen man kan gå till med sina barn.

Jag håller absolut med! Och tyvärr spär ekorrhjulstrenden på detta. De vuxna arbetar heltid och barnen är på dagis heltid eller skola och fritids på heltid. Efter middagen är barnen för trötta för att göra annat än sitta framför skärmar före läggdags. På helgerna är barnen på lekland eller i lekparker och har "kvalitetstid" med sina föräldrar. Barn och vuxna lever segrerade och folk är så ovana vid barn som en del av samhället att de blir oerhört provocerade av minsta lilla tecken på liv i barnen på bussen, caféet eller i mataffären. Som hemmaförälder (och dessutom förälder till livliga barn) märker jag detta oerhört tydligt. Vi ser aldrig ryken av andra barn ute i samhället annat än möjligtvis en skymt på helgen, men knappt det eftersom många föräldrar storhandlar utan jobbiga barn med. Om mina barn exempelvis sitter och sjunger på bussen så kokar de flesta av irritation och till och med hyschar. Folk är fan inte kloka!

Det finns även fler faror i att barn och vuxna idag lever så segrerat. Barnen socialiseras inte på ett naturligt sätt, de får inte lära sig hur allt fungerar i samhället, de får inte lära sig vardagliga sysslor och inte heller möjlighet att använda sin fantasi fullt ut. De blir curlade verklighetsfrånvarande divor som alltid förväntar sig att något kul ska serveras för dem. De klarar inte av att leka utan leksaker eller ännu värre -utan skärmar- och de vet inte hur man varken lagar mat eller städar eftersom städerskan sköter städningen och maten som serveras är makaroner och stekt falukorv med ketchup eftersom ingen förälder har ork till något mer avancerat.

Jag önskar ett mindre barncentrerat samhälle, där barnen är en självklar del i vårt samhälle och där barn får ta plats och får tid, får lära sig saker på ett naturligt sätt genom att hänga på sina föräldrar, skapa nära relationer till vuxna och växa upp till trygga, empatiska och hjälpsamma individer.

Men om man får byta bajsblöjor på barn inne på ett café, så kanske LD också menar att det går bra att en vårdare byter en bajsblöja på sin förståndshandikappade patient bredvid LD:s fikabord också då? Så att vi inte diskriminerar de förståndshandikappade om toaletten skulle vara upptagen menar jag. 🙂

Svar:
lägg inte ord i min mun. Jag efterlyser förståelse för att det inte alltid är så enkelt som det verkar.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Oj, vad ställd jag blev över din kommentar angående djur och människors värd. Så trodde jag inte att du tänkte.

Svar:
Jag pratar inte om värde. Jag pratar om rättigheter. Människor och djur är inte lika. De ska inte ha samma rättigheter.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Det är ju bara dem som inte kan/har uppfostrat sina snorungar som resonerar som du LD. Yeah, I said it.

Svar:
hahah LOL på dig. Du har inga egna barn hör jag. Lycka till med att ”uppfostra” en två- eller treåring.
För övrigt vet du ingenting om mina barn.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Att faktiskt föreslå en sådan sak som att förbjuda barn på vissa kaféer låter helt idiotiskt. Ja, barn är ofta JÄVLIGT jobbiga.. än sen då?? Det är folk som pratar för högt också. Jag personligen avskyr personer som pratar högt, jag blir arg på riktigt när jag hör sådant men det får man liksom TA! Pallar man inte att vara nära andra människor ska man försöka undvika kaféer, så är det bara. Att förbjuda en viss grupp av människor att besöka en plats är idiotiskt.

Jag stör mig otroligt mycket på alla människor, det är liksom något man får lära sig hantera.

Jag tycker att ni missar de värsta cafébesökarna i den här diskussionen. Tonåringarna! Dom sitter och skriker och skrattar, dräller saker omkring sig, sölar ner, tar upp plats, luktar illa, lyssnar på musik ur hörlurar som läcker ljud om de ens har brytt sig om att ta på hörlurar. De kan dessutom ta upp bord på caféer i timmar. Förbjud! De bör inte heller få åka kollektivtrafik eller vistas på allmän plats förrän de har fyllt 20.

För mig är det inga problem att kidsen är med, jag störs inte av att de låter. MEN jag håller med många andra här: blöjbyte vid bordet= inte okej! Det är sjukt äckligt och hänsynslöst att slänga upp ungen och byta en bajsblöja där andra människor sitter och äter.

En fråga angående en del kommentarer och svar på dessa: Varför är det en självklarhet att djur inte ska ha lika rättigheter som människor? Eller syftar du på att de inte ska ha mer rätt än en människa att vistas på platser skapade av och avsedda för människor nu? För det kan jag inte argumentera emot.

Svar:
djur är djur och även om jag tycker de är värda omvård så tycker jag inte att de har rätt till samhället på samma villkor som människor. Djur är inte människor och det är så jävla fuckat att folk förmänskligar sina djur till den grad att de menar att djuren kan jämföras med oss.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

På mitt favvo-café är faktiskt barn portade ibland, vid andra tillfällen är mer än hälften av besökarna under fem… Ibland förbjuder vi män, ibland får inte jag vara där. "Mitt vardagsrum" heter det här fantastiska stället och där får man bestämma själv hur man vill ha det. När jag går och fikar någon annanstans är jag införstådd med att där kommer att vara andra människor och att jag inte får bestämma vilka!

Är lite kluven i frågan. Förstår så klart principen att inte diskriminera på detta sättet men samtidigt går det ju att lösa genom att ha "lugna/tysta fik" (alltså väldigt luddigt vad det är men för mindre sällskap, mobilfritt, sovande barn etc.) Ser absolut en marknad för det 🙂

Lyssnade på en intervju med det aktuella caféts talesperson (?) som menade att problemet låg i att det ju finns föräldrar som inte alls ser något problem i att deras barn springer runt och skriker och utgör allmän fara när heta drycker serveras, porslin står obevakade osv. Det var inte barnen i sig som man ville slippa utan föräldrar som inte bryr sig.

Ett annat problem som hör till lite är caféer som förbjuder läsning pga studenter, en grupp jag själv tillhör, som köper en kaffe och sen sitter i evigheter och studerar. Hur ställer sig LD till det? Vad är caféer, det offentliga rummet, till för? Är det en fritidsgård eller är det en företagsverksamhet som går ut på att tjäna pengar?

Ja svårt är det.

Håller med Matilda. Blir illa till mods när hundar/djur trycks ner som mindre värdiga varelser än människan. Även om de har andra rättigheter så känns det ändå onödigt och osmakligt att poängtera, speciellt i sammanhanget. Det lär säkert bli vårat fall en dag, att vi underskatta andra varelser än oss själva. Usch!

Sen förstår jag inte varför det ska jämföras, poängen är detsamma. De som är allergiker eller hundrädda besöker med stor sannolikhet inte ett hundvänligt café. Så varför inte då ha ett barnfritt café där människor som av någon anledning inte vill vistas med barn kan gå? Kan inte se det diskriminerande, finnas många andra situationer där barn inte får gå in (eller en viss åldersgrupp) osv. Ser ingen diskriminering i det.

Nej, det är inte samma sak att diskutera åldersgrupp som etnicitet. Jag vet flera uteställen med åldersgräns, och nej jag syftar inte på 18- eller 20-årsgräns för alkohol-lagstiftningen i Sverige utan ibland kan bara folk över 30 vara välkomna, eller över 25 osv. Det är att nischa, låta folk i samma ålder träffas osv.

Sen finns det väl uteställen med klädkod också, även om jag tycker det låter tråkigt så ser jag inget diskriminerande i det heller. Du väljer ju vart du vill gå och umgås.

Svar:
Jag anser inte att djur är lika mycket värda som människor. Det betyder inte att jag tycker att de är värdelösa.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag kan också känna att jag har lite svårt att sålla mig in i något absolut fack här.

Jag kan förstå folk som vill kunna gå på café och slippa barn, samtidigt som jag också håller med om att barn bör ha full rättighet att vistas på offentliga platser.

Jag kan dock känna ibland att jag blir väldigt irriterad på föräldrarna.

Jag blir sällan arg/irriterad på barn, de är barn liksom, men jag kan bli förbannat sur på föräldrar som låter barn göra vissa saker. Jag kan exempelvis tycka att det inte är okej att ha ett barn springandes som en vilde och skrika högljutt på ett bibliotek. Och ja, detta barn kan absolut ha en diagnos jag inte känner till, det är fullt möjligt, därför väljer jag också att inte säga till, för tänk om det faktiskt är så att barnet HAR ett handikapp…osv.

Svår fråga.

Det är okej att dem finns. Man behöver inte gå dit, ingen tvingar en. Det finns MASSOR med kaféer som tillåter barn.

LD säger att folk inte ska läsa här om de stör sig så mycket, ta ett annat kafé om du stör dig på barn. Det är bara bra att det finns alternativ! (T.ex jättekul att höra barnskrik heeela tiden, tänk att ha gått in i väggen?)

Jag är inte helt hundra på vad jag tycker i den här frågan, men jag tycker inte att man kan likställa barnfria caféer med caféer som skulle förbjuda t.ex. förståndshandikappade eller muslimer. Ett barn blir så småningom vuxet och kan då komma in på de barnfria caféerna. Precis som att det finns andra ställen i samhället med åldersgräns.

En skrämmande grej är att det här i Karlstad finns ett café ("söta grodan" heter det) som slängde ut en gravt förståndshandikappad tjej för att hon lät. Jag kommer aldrig mer gå dit och fika kan jag säga!

Nu var det ju ändå barn som portades från fiket och inte respektlösa föräldrar. Jag gillar inte heller respektlösa människor, jag skulle vilja porta folk som inte reser sig för äldre på tunnelbanan, och dom som tränger sig i kön på ICA borde bli portade därifrån! De som röker i busskuren borde också portas! Och de som provar samma klänning i en halvtimme trots att det är kö till provrummet! Och så vidare… Men så fungerar inte samhället, alla har rätt att få använda det! Det som jag anser är respektlöst är kanske inte det för någon annan. Man måste helt enkelt gilla läget ibland, man får inte bestämma hur alla andra ska bete sig…

Jag har verkligen, verkligen jättesvårt att bli upprörd över att ett kafé väljer att vända sig enbart till vuxna människor, på samma sätt som jag har svårt att bli upprörd över barnfria charters, att det finns tysta avdelningar på tåg etc etc. För mig är alla dessa saker samma lika. Det finns ju, precis som du säger, andra alternativ. En uppsjö av dem dessutom. Som är barnanpassade och barnvänliga. Ska jag åka på charter så kan jag tycka att det är rätt schysst att jag kan välja bort hotell med Bamseklubb. Så nej, jag håller inte med dig. Jag håller heller inte med om att det skulle föriggå någon form av allmän utrfysning eller snedtittning på barn och barnfamiljer, tvärtom. Jag kan bli trött över hur det ska duttas och tillrättaläggas för att barn skall kunna vara med i vartenda förbannade sammanhang. Social träning i många olika sammanhang och miljöer, ja tack! Men alltid, överallt, hela tiden? Nee…

Svar:
Det är en helt annan sak att VÄNDA sig till en målgrupp och aktivt förbjuda en.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Om det var massa muslimer (eller valfri religion) som varje dag sprang omkring & tryckte sin religion i käften på mig skulle jag absolut gå på ett café där dom inte fanns. Om det var massa muslimer som varje dag satt & fikade & skötte sitt skulle jag bara vara trevlig & hur nöjd som helst. Gettin’ my point?

Visst, barn är barn. Barn kan bli arga, upprörda & hejfaderittan. Sitter man på ett café lär åtminstone ett barn skrika & det kan vara av SÅ många anledningar & det har jag inga som helst problem med, som sagt, barn är barn.

Men att som förälder låta sina barn springa omkring & leka fritt (& VILT!) på ställen & störa andra gäster (& JA, jag har varit med om detta…) känns faktiskt extremt respektlöst & klarar man inte av att ha med barnen får man stanna hemma & mysa.

Känner att det här blev lite rörigt men… jag störs inte av om ett barn eller flera är lite högljudda till & från, men det finns gränser. Precis som det finns gränser för hur man beter sig med sin religion mot andra. Även om inte alla följer detta.

I likhet med LD och många andra hade jag också en svår förlossning med mycket smärta, men tog mig också ut på caféer för att jag inte ville sitta hemma. När min son var 2 mån satt jag i Gondolens bar och ammade min son med ett glas vin i näven och blev påhejad av många, inklusive bartendern. Då vi äger en restaurang i Grekland är min son ständigt ute på krogen, precis som alla andra grekiska barn. När han blir för skrikig/bökig efter en timma eller två går jag hem med honom, främst av respekt för min son, men även för andra.

Att bli förälder innebär inte att man är nån slags helig ko som får gör precis vad man vill och låta sina ungar härja fritt på offentliga platser. Och den förälder som byter bajsblöja på bordet har personaen rätt att skicka hem omedelbums. Alternativt direkt till svinstian. Fyfan säger jag bara.

Håller med dig till fullo! Jag förstår inte attityden alls som finns i samhället idag. Att barn inte är människor, att folk till och med kan jämföra med hundar (det är fan sjukt, hur mycket du än älskar din hund är det inget barn, det är inte en människa) Jag har inga barn, men hund. Men jag är inte dum i huvudet.

Det är som du skriver inte ett problem med ett café, men vore det inte bättre att ha ett "tyst och lugnt" café istället för ett barnfritt, då är man säker på att få vara i lugn och ro. Jag har träffat på bra många fler vuxna människor som stör mig än barn. Man får ju för fan räkna med att dom låter lite. Om jag hör ett barn skrika så blir jag inte irriterad och arg utan tycker synd om barnet som uppenbarligen tycker att någonting är jobbigt, och jag tycker synd om föräldrarna som får stå ut mad alla andras sura blickar och insinuationer om deras föräldraskap. Bara för att barnet är missnöjt just då.

Som sagt, det finns sjukt mycket saker i samhället som kan störa en (jag blir irriterad på rökare, fyllon, gapiga vuxna och tonåringar t.ex) men det är mest mitt problem. Jag fattar inte att man lämpar över det som är ens eget problem på föräldrarna. Det finns hänsynslösa människor av alla grupper, man får lära sig att tas med det för dom finns. Men för det ska man inte kollektivt bestraffa varenda individ i den gruppen, för dom har inte gjort något!

Alltså, som småbarnsförälder förstår jag mycket väl att folk vill ha barnfritt ibland men jag tycker inte att ett förbud är rätt. Avvisa störande individer istället för att utesluta en hel grupp. För precis som andra redan varit inne på, var drar vi gränsen?

Om vi kan utesluta en grupp så måste vi kunna utesluta andra. Hur roligt är det när just DU tillhör gruppen som inte är välkommen?

Diskussionen är väl inte huruvida småungar ibland är störande, utan hur vi blev så jävla skitnödiga att vi inte accepterade andra människors fullt normala beteende? Det är inte roligt att sitta bredvid ett bort skrikiga ungar på café. Det är inte roligt att sitta bredvid ett bort skrikiga någonting på café, men föräldrar gör så gott de kan för att hålla allt flytande och man får acceptera andra människor om man skall befinna sig med andra människor. Orkar man inte med kladdande barn, ammande mammor eller skrikiga tonåringar får man fika hemma eller jobba på jobbet.

Svar:
ungefär exakt precis så jag tycker också
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Ja, som flera har fastslagit så är det föräldrarna till vissa barn som i så fall borde utestängas från vissa offentliga platser. Små barn är rörliga och de är högljudda (kan vara, t.ex. mitt barn, han låter som fan), men det är ju föräldrarna som måste visa barnen vad som är okej och inte. Jag blir tokig på FÖRÄLDERN om en unge i åldern "stor nog att fatta" tillåts springa runt och gorma på ett café eller i ett tåg, men om ett barn är litet och föräldern gör sitt allra bästa för att tysta/trösta/få ungen att sitta still – vad mer kan man begära?? Ta med öronproppar och skygglappar.

Jag tycker att det är helt ok med barnfria caféer eller restauranger, det är väl bättre att det finns lite olika alternativ? Alla tänker ju inte som du 🙂

Det lär aldrig bli så att alla ställen blir barnförbjudna och jag förstår inte varför man måste bli upprörd för att att ett enda ynka ställe har beslutat så. Jag har själv barn och jag hade verkligen velat att det fanns barnfria ställen. De där tillfällena när man äntligen lyckats fixa barnvakt för att få gå ut och äta/fika i lugn och ro, inte tusan vill jag råka hamna bredvid någon högljudd barnfamilj då. Det hade varit perfekt med en barnfri restaurang vid det tillfället.

Att jämföra det med att det skulle vara förbjudet även för muslimer tycker jag är absurt. Skulle muslimer uppföra sig som småbarn menar du?

Din bästa poäng är "tysta miljöer innebär TYSTA miljöer. Inte barnfria."

Huruvida en människa kan hålla sig lugn eller inte har inte med ålder att göra. Klart det är bra med nischade caféer som erbjuder en lugn fikamiljö, men det är just det enda man kan kräva också. Börjar vi förbjuda vissa grupper av människor att röra sig i det offentliga rummet får vi stora problem.

Ålder är en diskrimineringsgrund.

Svar:
Jag satt i tysta vagnen på tåget med mina två ungar en resa hem från delsbo. Den som störde mest var en ung kille med hörlurar.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag håller med dig. Man kan inte förbjuda en hel grupp för att vissa individer i gruppen kan vara mer störande än genomsnittet. Många barn kan gå på fik och sköta sig hur bra som helst. Lite får man tåla och så får man väl helt enkelt lita på att de flesta föräldrar är vettiga och går därifrån om barnet är sjövilt. Jag tror nämligen att de flesta föräldrar är vettiga då jag ytterst sällan störts av barn på fik och matställen.

Jag har inte problem med att barn beter sig som barn, däremot har jag problem med föräldrar som inte sätter gränser. När man är ute så måste man visa hänsyn, och det gäller från båda håll. Jag som förälder visar andra hänsyn genom att vara en närvarande och vägledande förälder, och jag vill att omgivningen ska visa mig och barnen hänsyn även om det inte är deras dag så att säga. Med andra ord, om du och jag sitter på ett café och dina barn bråkar och skriker och jag ser att du gör ditt bästa så låter jag saken bero, för så kan det vara. Om dina barn däremot härjar, klättrar eller biter mig i benet under bordet (har hänt) och du bara sitter där och skiter i allt, ja, då blir jag förbannad.

Själv önskar jag att det fanns mer valfrihet, t ex tysta avdelningar på restauranger, både för att jag ska kunna välja det när jag vill gå ut med min man utan barn och ha det mysigt, och för att jag ska kunna gå till samma ställe med mina barn utan att hela tiden fundera på om någon blir irriterad på att de existerar.

Jag stör mig något ofantligt på ungar som stör och skriker… stör i allmänhet. Typ på bibliotek där barn skriker och springer runt, runt. Tydligen så får vem som helst göra vad som helst på vissa bibliotek! Hade för mig att det skulle föreställa en lugn miljö men icke… jag menar inte bara skrikande ungar nu.) Eller vart som helst egentligen.

Fast kaféer som ska barnförbjudas… näe alltså, såhär är det: jag tycker inte det spelar roll VEM som är störande, oavsett om det är bebisar (även om de inte kan hjälpas), barn, tonåringar, vuxna, gamlingar är högljudda (eller vad de nu gör)… är det irriterande som sjutton, när människor "härjar" överlag! Skulle väl hellre föredra kaféer där det ska vara LUGNT. Faktiskt. Bryr mig inte så värst egentligen, men varför just specifikt (störande) barn? Ta fjortisar till exempel; de kan minsann också störa när de sitter och pratar så det verkar som att de tänker skrika halsen av sig (lika så utvecklingsstörda eller någon tant som smaskar alldeles för högt för min smak.)Som sagt vem som helst kan störa… (Ni fattar poängen hoppas jag. Fast det är väl kanske precis så som många andra också skrivit.)

(Ja jag skickar denna kommentar ännu en gång, endast för att flytta "-"-tecknet i mitt alias. Jag vill inte kalla mig inte språkfascist för inget.)

Jag kan tycka att det är EXTREMT jobbigt med barn som skriker och springer runt och stör andra inklusive mig själv när jag fikar.

Men jag tycker inte att man ska förbjuda barn på kaféer.

Kanske kan föräldrar försöka säga till sitt barn lite mer? Oftast försvinner ju ens irritation när man märker att föräldern i alla fall försöker få barnet att sluta.

Nu är det längesen som jag fikade i Sverige och här i Frankrike så är det inte så vanligt att man tar med sig sina barn ut och fikar eller på restaurang, eller så tar dom med sig något till barnen som de kan leka med…

En annan lösning kan ju vara att stänga av en del av kaféet dit man kan gå om man vill ha lugn och ro?

(Hej perfektionistsomkännersigskyldigtillattskrivaentredjekommentarbaraförenmissjaggjorde!) Jag kallar mig för språkfascist men jag har en mycket dålig ovana inte läsa igenom allt noga vad jag skrivit innan jag skickar… så därför hittar jag massa missar efteråt istället, haha. I alla fall det ska givetvis stå *…Jag vill inte kalla mig "språkfascist" för inget.)* Det kanske ni förstod (förhoppningsvis då) men jaja.

Jag tänker att det är bra med valfrihet. Föräldrar med barn ska få gå på café där barn får bete sig som barn gör, och människor som vill fika i lugnare miljö ska få göra det. Då är det väl bra att det finns båda alternativen att välja mellan. Det är väl bra om de som inte tolererar barnskrik på caféet går till ett barnfritt sådant, så slipper du ha dem på det caféet dit du går med dina barn? Då slipper de störa sig och du slipper må dåligt för att andra stör sig.

Alltså, har jag haft väldigt tur i alla år som aldrig stött på dessa föräldrar med barn?! Som lever om mao. ALDRIG varit med om detta. Har själv varit på café med barn, om man vet med sig att det blir en lite längre stund på caféet tar man väl med en målarbok med kritor? För i vanliga fall brukar väl småbarnsföräldrar gå när barnen är klara? Det är väl det vanligaste av vad jag sett, de fikar i max 25-30 minuter.

Däremot skulle jag inte ha någon som helst tolerans för att någon byter blöja vid borden. Jag skulle säga till. Mest troligt är väl att personalen skulle säga till.

Jag blir illa till mods av det synsättet som du och de flesta andra människor har om att djur inte skulle ha samma värde som människor. Vi lever på en planet med mängder av andra djurarter (och ja, människan är också en djurart), och vad är det som säger att just vi skulle ha ett annat värde än de andra djurarterna (förutom människans storhetsvansinne)? Man brukar få höra att vi är intelligentare och därmed mer värda. Men det faktum att det är VI som förstör miljön, det är VI som dödar flest i onödan, det är VI som breder ut oss på bekostnad av andra arter, regnskog osv tycker inte jag tyder på särskilt hög intelligens. Om det var intelligensen som avgjorde skulle också innebära att de människor som har en lägre intelligens skulle vara mindre värda. Vad är det då som gör att människan som djurart är mer värd?

Svar:
Har du husdjur?
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Varför tycker du inte att Djur (som inte är människor) ska ha samma rättigheter? Människan är inte någon slags gud, och vi har inte mer rätt att leva än någon annan art.

Svar:
Jag har inte sagt att vi har mer rätt att leva. Varför tycker DU att djur ska ha samma rättigheter? Ska de ha rösträtt? Rätt till A-kassa, underhåll, skolgång, sjukvård (gratis alltså, ej vet som betalas av ägaren) Ska de få delta i samhället på samma vilkor som vi dvs få vara på alla platser osv? Rätt att bestämma över sina kroppar?

Rätt till frihet?

Lura inte dig själv. Djur är slavar i vårt samhälle. De har, iom sin status som ”husdjur” (dvs ägda av någon som kan ta sig friheten att avla, kastrera och avliva dem) inte samma rättigheter som oss.

LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag tycker att det ska kunna finnas fik som "kräver" en låg ljudnivå och inget spring och härj.

Sedan är jag lite frågande inställd till alla "förklaringar". Ex om man har tre barn och en härjar, som man inte kan löpa efter då man är upptagen med de andra barnen. Då känner jag att man inte har kontroll över situationen. Då kanske man bör ta med sig någon som kan hjälpa en. Jag tycker att man har det ansvaret gentemot sina barn och omgivningen.

Och din kontring angående en annan kommentar: att mamman kanske hade mycket grejer vid bordet på fiket och därför var "tvungen" att byta blöja vid bordet – borde inte mamman ifråga ha planerat lite bättre? Det är ju inte oväntat att blöjor behöver bytas.

Personligen är det just dessa bortförklaringar och attityden "Jag gör vad faan jag vill och skiter i alla andra" som förmedlar en så osmickrande bild på föräldrar idag. Varför säger aldrig någon "Faan, det här blev lite fel, sorry!"Jag har aldrig stött på en förälder som bett om ursäkt för sitt barn då denne knuffar en, förstör något eller beter sig ohyfsat (är elak exempelvis).

Håller inte alls med dig här!

Jag tycker att det är alldeles UTMÄRKT att det finns valmöjligheten!

Om jag t. ex ordnar barnvakt åt mina egna ungar för att gå på café med en väninna i lugn och ro- då hade jag alla gånger valt ett barnfritt café om det hade funnits tillgängligt i min stad.

Varför?

Jo, om jag skaffar barnvakt för att slippa mina egna barn för att fika i lugn och ro- inte tusan vill jag att ANDRAS ungar ska ge mig det jag ordnar barnvakt för att slippa!

Man byter inte blöjor på bord där folk ska äta. Trodde sånt var fullkomligt självklart. Vidare så förstår jag inte varför du inte också rasar mot Fritidsresor, Apollo etc som har charters med barnfria hotell.

Svar:
för att det här inlägget handlar om kaféer i sverige. Jag kan inte ”rasa” om allt.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Håller med om att människor i allmänhet borde ha större förståelse för föräldrar och deras barn. Men det kan inte vara kafeägarnas ansvar att få folk att bli mer accepterande. Om man som kafeägare märker att t.ex. barnvagnar gör att folk inte får plats att sitta och att folk vänder i dörren pga detta måste ju ägaren få göra som hen vill för att verksamheten ska bli lönsam. Kafeer är inte allmäna platser utan det är personer som driver dom i vinstsyfte, inte för den goda sakens skull

Jag tycker inte att argumentet som är så vanligt i den här debatten om att "tycker du att vi ska förbjuda t e x funktionshindrade eller muslimer också i så fall?" håller.

Barn är barn. INGA barn kan antas vara helt tysta och lugna på ett café innan de har socialiserats in i det beteendet. Medan funktionshindrade inte kan antas vara stökiga. Det är alltså det normala för barn att vilja leka. Dessutom finns det nog inte så många funktionshindrade att det av en slump skulle råka bli så att åtta rullstolar plus personliga assistenter råkar komma in på samma cafée på vardaglig basis.

Men josses, jag ar sjalv djurvan och tycker om min lilla hittekatt enormt mycket. Har haft hundar.

Men hur i hela fridens namn kan vissa harinne jamnstalla djur med barn och anse de har lika rattigheter ?

Kastrerar ni barnen ? Avlivar ni barnen nar det blir sjuka ? Sist men inte minst, ater ni barn ?

Ser ni inte sjalva hur rubbat det blir.

Ibland kanns det som vissa forlorat allt forstand i vissa sammanhang.

Det var då ett djävla tjat om att folk "vill ha lugn och ro". Som att utesluta barn garanterar att detta uppnås, alltså AHAHAHAHA. Människor låter, oavsett ålder. Vissa människor stör, oavsett ålder. Det finns jobbiga jävlar, och det finns tysta, lugna människor. "Barnfritt café" är INTE synonymt med "Lugn&Ro Café".

ps. Bibliotek är tysta, och de är inte barnförbjudna.

Jag tror att man lever rätt mycket i det blå om man på allvar tror att ens två ungar störde mindre i tysta avdelningen på tåget än en kille som lyssnade på musik med hörlurar. Att ens sätta sig i den avdelningen med ungar visar på en extrem respektlöshet och världsfrånvändhet. Med den bakgrunden är det inte svårt att förstå att du inte accepterar barnfria kaféer. Har du något inplanerat imorgon? Ta med ungarna till tysta läsrummet på biblioteket, vet jag!

Svar:
Har du träffat mina barn? Kan du avgöra hur mycket de stör eller hur lugna de är i vissa sammanhang eller hur vi hanterar dem? Nej det kan du inte. Som jag sa; killen störde. Det gjorde INTE vi.
Och respektlöshet? Det fanns inga andra biljetter. Vad tycker du vi skulle gjort? Satt oss i knät på nån annan familj i en annan avdelning? Suttit på taket?
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag ser problematiken i diskussionen och förstår kopplingen till att ha ett café som förbjuder invandrare osv MEN samtidigt kan jag inte sticka under stol med att jag helt klart hade gått till ett barnfritt café..:/

SOm det är nu om jag ska fika och jag ser en barnvagn eller flera så backar jag och väljer något annat.

Ja, tonårsgäng som gapar är skitjobbiga men INGET är så jobbigt som gnälliga, gapiga ouppfostrade ungar. Enligt MIG.

Ser så många slappa föräldrar som låter barnen jävlas och hålla på och känner tyvärr sådana föräldrar också. Vidrigt. Det som slår mig mest är att de är dessa föräldrar som mest skriker om sina rättigheter att byta bajsblöja mitt på ett bord där andra människor sedan ska äta – TOTALT oacceptabelt på alla sätt – finns inga ursäkter. Är toaletten för liten sätt dig på golvet eller kolla toan först klaga hos personalen och välj ett annat café, om du inte vill lämna dina grejer – skärp dig och ta med dig handväskan till toan, osv osv osv, och dessa kommentarer om att barn är barn.

Ja men det finns ingen anledning att låta barn löpa amok och bete sig som fan – ett barn som leker är en helt annan femma.

Förstår att barnföräldrar känner sig påhoppade men förstår alla andra som blir påhoppad av bajs och skrik och inte får säga emot det.

Svår fråga och jag har svårt att vara objektiv då jag inte tycker om barn i största allmänhet men å andra sidan finns det (i alla fall där jag bor) gott om caféer som mammor med barnvagnar aldrig skulle gå till som vi andra kan besöka.

En sista grej: är de så kul för barn att släpas med på caféer? Kanske itne så konstigt att de gapar? Sett mammor med 3 åringar som suttit flera timmar – barnen är så uttråkade så de bokstavligt talat klättrar på väggarna – varför utsätta barnet, sig själv och andra för det?

Jag tycker det är bra att det finns cafeér för personer med olika behov. Som tex hundcafér, där hundägare kan ta med sina hundar och därmed kunna fika i lugn och ro,utan att tänka på att man snart måste åka hem till hunden.Av den anledningen ser jag inget problem med enstaka cafeér där barn inte är tillåtna, för då kan personer, inkluvsive föräldrar som ordnat med barnvakt fika i en tyst miljö. Jag ser inget konstigt med detta krav då många föräldrar inte verkar se det som nödvändigt att ta hänsyn till sin omgivning, utan låter sina barn härja fritt i fik och andra ställen där det finns många andra människor. Normalt är detta inte man själv kan påverka, men när man t e kan välja att ett barnfritt hotell eller flyg så bör också cafeinnehavare kunna få ha barnfria fik.

Jag stör mej sjukt mycket på män med skägg. Att det fanns specifika ställen där man slapp dessa slashasar vore idealiskt. Så kan andra cafeer nischa sej åt män som inte bryr sej om sina medmänniskor öht genom att täcka stora delar av sina ansikten (terrorister?!), eventuellt bära runt massa ohyra i skägget (som annars kunde krypa vidare till mina barn – hey, de stoppsr faktiskt saker i munnen!) och allmänt vara galet suspekta. Nu FINNS det ju trevliga skäggiga män (?) men ofta stör de bara och ger en massor av obehag. Den dagen jag fritt fram kan gå in på ett ställe och slippa stöta på DEN TYPEN av invånare – waaaaah så skönt. Högljudda är de också. Lyssnar eventuellt på hårdrock, gillar action och tv-spel. (Alla grova alarmklockor för aggresivitet och våldsbenägenhet!) ge oss mer nischer NU måste man behöva va i närheten av alla samhällets avarter överallt?!

Jag håller med dig i det här att – hur uppluckrade får gränserna för vad som räknas som diskriminering bli?

Tänker på Martin Niemöllers tal om förintelsen:

"First they came for the Jews

and I did not speak out

because I was not a Jew.

Then they came for the Communists

and I did not speak out

because I was not a Communist.

Then they came for the trade unionists

and I did not speak out

because I was not a trade unionist.

Then they came for me

and there was no one left

to speak out for me."

Haha, jag vet, en jämförelse i det grövsta, men ibland måste man ju dra det så långt för att folk ska fatta.

Jag hade gärna gått på ett fik utan barn på, MEN skulle aldrig vilja se att det fanns som en möjlig nisch med barnfria kafe. Vafan, om kafet inte vill ha barn är det väl bara att se till att det inte finns barnvagnsparkeringsplats, barnstolar, andra bekvämligheter som underlättar för barnfamiljer, men att inte tillåta barn komma in låter verkligen kusligt & som att samhället är på väg åt helskotta. Vilket jag i & för sig redan vet att det är med denna äckliga valjaktscentern & högeriskallheten, men än mer, menar jag

Jag håller med dig. Många verkar ha en sned uppfattning om vad barn är. Barn har lika mycket rätt som vuxna. De är inte mindre värda för att det är barn och ska leva här på precis samma villkor som alla andra. Om man som vuxen tycker att barn är jobbiga får man hålla sig ifrån platser där det finns barn.Om man tror att man är mer värd för att man är vuxen är man helt ute och cyklar.Barn har samma ställning i samhället som vuxna och SKA inte särbehandlas.

"Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras."

(Barnkonventionen)

Folk har börjat se det som frihet att ha frihet att utesluta, istället för att se det som frihet att alla ska få vara med.

(Tänker i förlängningen på SD-politik & konservativa som tycker att hbt-rörelsens framfart bidragit till att dom konservativa åsikterna om att hbt-liv är fel mötts med mer intolerans, vilket dom konservativa (världsfrånvänt) ser på som hyckleri: )

"Azzå om dom är för frihet & rättigheter att inte blir förtryckta så måste dom ju i så fall &så vara för att vi som vill förtrycka ska ha frihet till det! ATT ÖPPET FÅ VISA SITT HAT ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET! verkar vara "frihetskampens" slagdänga. "allt annat är emot yttrandefriheten!"

"Vad vill vi ha?" – "FRIHET ATT FÖRTRYCKA!"

Well, som barnlös nu och för alltid kan jag bara önska att fler barnfria zoner inrättas. Precis som det inte är rimligt att man skall behöva sitta hemma bara för att man har barn, tycker jag att det är lika orimligt att be folk som inte önskar höra stojiga ungar stanna hemma. Det behöver inte vara antingen eller, det finns möjlighet att skapa utrymme för båda parter.

Jag håller med om att "lugna" och "tysta" caféer är en mycket bättre grej, just för att det inte bara är barn som är högljudda. Men det här som flera andra har tagit upp; att folk byter blöjor på sina barn inne i caféet, på bordet, soffan, golvet mm, det tycker jag inte är okej! Vet att du skrev att det inte hörde till ämnet, men det tycker jag faktiskt att det gör, det är ju nämligen en av anledningarna till att många människor tycker att det är en bra idé med barnfria caféer. Att byta blöja offentligt är ju inte att jämföra med att amma offentligt, något som jag naturligtvis är helt för! Men att byta blöja inne på tex ett fik är otroligt respektlöst mot omgivningen. Jag jobbade som nanny i England för några år sedan, och ibland gick jag och en nanny-vän på fik med ungarna som var 1-2 år gamla, men vi gick alltid till ställen som hade skötbord eller tillräckligt stora toaletter, skulle aldrig bytt blöja ute bland andra fikagäster.

Alltså ni som är emot barnförbud för att nig är emot att förbjuda enskilda grupper såsom muslimer, homos etc. Är det inte himla skillnad på barnförbud vs tex bögförbud? Alla människor är eller har varit barn alltså drabbas ALLA människor lika av ett barnförbud, dvs de får inte tillträde under en viss period av livet. Alla människor är inte bögar och inte är det ett övergående tillstånd heller vilket gör att ett förbud bara drabbar en viss grupp. Stor skillnad tycker jag.

Jag ser inte problemet i att låta ett café vara barnfritt. Det går inte att jämföra barn med handikappad person. Alla har varit barn någon gång i livet och alla växer också ifrån denna period. Att förbjuda en handikappad skulle innebära att den personen aldrig fick möjlighet att besöka caféet och det skulle vara diskriminerande. Är det så farligt att inte få besöka vissa caféer under en viss period i sitt liv? På samma sätt som krogar har åldersgränser över 18. Tillexempel en krog som har 23 i åldersgräns. Blir inte alla i spannet 18-23 då diskriminerade eftersom att krogen i fråga inte vill släppa in "störiga" ungdomar? Nej..

Dessutom skriver du "ha lite jävla förståelse". Ha lite jävla försåelse själv, vissa uppskattar att fika i lugn och ro. På samma sätt som du inte vill sitta inne bara för att du har skrikiga barn kanske inte någon annan vill sitta inne bara för att man vill ha lugn och ro när man fikar. Vad är då problemet att man skiljer på sig och går till olika caféer, och väljer det som passar en själv bäst?

Problemet ligger väll egentligen i att man drar alla barn över en kam? Jag kan absolut tycka att den finns en poäng med "lugna" cafeer, där man precis som på ett bibliotek förvätas hålla nere ljudnivån. Grejen är ju att den finns lugna, tysta barn liksom det finns högljudda och spralliga. Precis som det finns högljudda och tystare vuxna. Vad är det egentligen man vill uppnå när man förbjuder barn på sitt café? Och varför är det mer okej att diskriminera barn än andra grupper av människor?

Intressant att läsa ditt inlägg och kommentarerna ovan. Jag har inga egna barn och jag tycker inte det stör ett jota om någon byter en blöja på fikabordet. Ganska mysigt. Jag brukar irritera mig på min omgivning. Barnskrik, gamla,sjuka,rökare etc när jag själv har någon irritation inom mig. Herregud vi lever ju alla idet här samhället tillsammans.

Men jag menade ju att svenska resebolag använder sig hotell som avsäger sig barn? Alltså borde du rimligen reagera även på det? Eller blir du bara arg när kaféer gör så? Tycker också det är konstigt när du svarade inlägget om bibliotek, att förståndshandikappade inte skulle avvisas därifrån…så… Jo, det finns nog risk för det. Bibliotek ska värna om tystnad och ro, väsen hör inte hemma där.

Tycker absolut att barn ska kunna vara med för att de ska lära sig hur man gör. Men som du skriver… att ett kafé förbjuder barn gör bara att man går till ett annat 🙂

Fascinerande detta – jag håller hårt med LD och tycker många fina poänger har kommit i kommentarerna, bl.a. från Glad i Färg.

Jag inser också att jag varit lyckligt ovetande om det barn-föraktet som finns i vårt samhälle.

Min familj har rört sig i kretsar och i sammanhang där barnen alltid varit självklara delar av kollektivet, och därför slår det mig sällan att de skulle uppfattas som jobbiga när jag inte själv tycker att de är det. Jag har alltid utgått ifrån att jag är strängast.

Men nu minns jag en gång när vi fikade på ett kafé vid hornstull i Sthlm och min son som var tre gick runt i lokalen och tittade på folk. Jag har jobbat mkt på restauranger och är petig med att barnen inte ska vara i vägen för personal eftersom det både är irriterande och potentiellt farligt, men nu gick min son bara nyfiket omkring bland borden och tittade sig omkring. Några gäster pratade med honom (till hans stora lycka) men många lät honom bara vara. Jag tog för givet att detta var lugnt (och vet dessutom inte vad jag skulle ha sagt till honom med trovärdighet? Sluta glo, folk gillar inte det? För ett barn som blir glott på en hel massa av andra barn och vuxna vore det svårt att förstå. Dessutom, hur vet jag om de gillar det eller inte? Vissa tyckte ju tydligen att det var kul att snacka med en tre-åring.)

hur som helst – efter att ha läst detta kommentarsfält inser jag att många kanske satt där och ångade av ilska över denna fria, nyfikna lilla kille vars föräldrar helt lät honom hållas. Och jag är så glad att jag inte förstod det då.

Men på sj får du ju inte åka 1 klass med barn, varför driver du inte den debatten med samma argument du kör här?

Svar:
måste jag driva debatten i ALLA frågor som finns?
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag tycker mest den störande grejen är föräldrarna till vissa av dessa ungar. Visst, många föräldrar gör sitt bästa för att deras små inte ska störa, men det är också många som inte gör det. Senast här om dagen satt jag på ett cafe (som jag brukar tycka är en helt okej pluggmiljö, jag stör mig inte så mycket på ljud om de inte är jättehöga) och försökte plugga. Två tvååringar SPRANG runt, runt cafét under hela den timmen jag utstod att sitta där. De sprang runt, och fick hostattacker runt alla gästers mat (de var alltså uppenbarligen även sjuka) såklart utan att täcka för munnen, för de är just barn. Men FÖRÄLDRARNA gör inte ett skit och verkar inte alls bry sig om detta. Och visst, jag kanske borde ha sagt till. Men man tycker ju att det borde vara common sense att det trånga cafeet inte är en lekplats där man tillåter ungarna att springa runt, runt och skrika och hosta över gästernas mat.

Och detta är ju inte ett isolerat exempel. Sedan har jag full förståelse för de föräldrar som FÖRSÖKER säga till/få tyst på sina ungar, men vissa verkar ju inte ha något vett i skallen. Själv tycker jag nog att det skulle kunna vara skönt med nåt barnfritt café här och där, just på grund av denna lilla grupp av idiotföräldrar. Jag tycker inte heller att det är alls att jämföra med kulturrasism eller diskriminering av funktionshindrade. Jag förstår varför du tycker som du gör, men jag tror knappast att det skulle skada med ett och annat barnfritt utrymme 🙂

Men snälla, vad är det att bli så upprörd över det är ETT kafe i sthlm som vill ha en “vuxen”nisch, vad är problemet??! Gå någon annanstans om barnen måste följa med. Och nej, snälla dra inte jämförelse med barn och pensionärer eller handikappade. Jag lyssnade på radion idag och det verkade som många var positivt inställda till barn-fria resor men det blev ramaskri med ett barnfritt kafé. Sen undrar jag om du också tycker att alla krogar ha 18-års gräns också, eller vad är skillnaden med att man kan ha 25- och 30-års gräns?

Självklart ska det finnas en förståelse för barn och föräldrar. Men det är tråkigt att du skriver att det bara är barnlösa som saknar förståelse.

Blir oerhört förvånad och upprörd när jag ser hur många som inte tycker det är ok med barn på café!!??

Barn är också en del av samhället, faktiskt den del som en gång skall bära upp det! När hade ni tänkt att de skulle få börja ta del av det då?

Barn är barn och de håller fortfarande på att lära sig hur man får bete sig och hur saker fungerar. För att lära måste man prova.

Nej, det måste du inte, intressant bara att du väljer café. Men sen måste jag rätta mig själv, barn får visst åka 1 klass med SJ. Min källa var blondinbella och det var visst inte den bästa 🙂

Ansvaret ligger dock alltid på föräldrarna oavsett vart man är.

Svar:
Det var diskussionen som var på tapeten på twitter och i andra bloggar idag.
LOL åt blondinbella.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

För en gångs skull tyckte jag faktiskt att Blondinbella hade en poäng i det hon skrev på sin blogg om ämnet. Att ha vissa t.ex caféer nischade, typ att vissa caféer riktar sig mot folk som arbetar och vill sitta med sin dator på ett café, vissa är lite mer barnnischade och har en egen barnhörna etc. Inte att ALLA ska vara nischade för vi måste väl ändå få ha lite blandning "över gränserna". Inte det att alla barn är störande hela tiden, men ja, barn som generell grupp låter mer än vuxna och har fler störande grejer för sig än vuxna (nog för att vuxna också kan ha jävligt många störande beteenden). Men självklart ska barn få vistas på de allra flesta platser i samhället, precis som alla andra, men att vissa caféer är lite nischade ser jag inte problemet med, så länge det inte typ blir majoriteten som blir det.

Svar:
att nicha sig är en sak, men att nicha innebärinte förbud. Det innebär bara att man gör miljön och upplevelsen intressant för en viss målgrupp. Gör man detta bra så slipper man andra målgrupper.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Tack för det här inlägget. Fick syn på blondinbellas debattartikel om detta och ville bara spy. Att aktivt förbjuda vissa grupper låter som taget direkt från 30-talets Tyskland.

Jag håller med dig om mycket LD, men inte detta. Självfallet ska barn vara välkomna på offentliga platser, restauranger, cafér, you name it. Men då lär man också tillåta att det finns ställen där det inte är okej med barn. Lika rätt som att föräldrar och deras barn ska få fika och ha det mysigt. Måste folk som inte trivs med barn få ha rätt att fika och ha det mysigt (hur dumt det nu än lät). Alla kan inte vara välkommna precis överallt. Precis som att vi feminister vill ha en frison på facebook utan alla troll. Precis som att folk vill ha en tyst vagn på tåget för att kunna slappna av inför en hektisk arbetsdag. Precis som att barn ska kunna vara på ett café utan att behöva förtryckas.

Detta för egentligen bara bra med sig. Om det finns ett café för folk som vill slippa barn, så kan de hänga där. Då slipper familjerna sura och dömande miner på de andra ställena.

Alla kan inte vara välkommna överallt, men alla ska vara välkommna någonstans.

Sen tycker jag du använde något av det sämsta argumentet någonsin "passar det inte att det finns barn på cafét, gå då hem" vilket flera personer har använt sig av i kommentarsfältet. Vänd på argumentet "Passar det inte med ett barnlöst café, jamen gå hem då". Ett icke passande argument, faktiskt ett riktigt tråkigt argument.

Håller dock med om att folk behöver få bättre tolerans för barnfamiljer. Men om dem ska ändra på sig, låt då dem också få lite frurum med ett barnlöst café. What´s the big deal?

I staden där jag bor har jag inte upplevt att det brukar vara fullt med barn som skriker när jag går och fikar. Jag är extremt lättstöd av mig dessutom, men jag stör mig inte så ofta på barn eftersom de är just barn. Jag har dock märkt att det finns vissa kaféer som oftare väljs av personer med barn. På de flesta kaféer är det mest ungdomar. Det är nog typiskt för min stad (Linköping). Här ser man nästan bara ungdomar och typ aldrig barnfamiljer, möjligtvis mammor med nyfödda bäbisar, men nästan aldrig äldre eller flera barn. Tråkigt tycker jag för jag ser gärna glada familjer som har ett liv utanför hem, skola och jobb (det får mig att känna att mitt liv inte kommer ta slut när jag skaffar barn hehe). Jag har svårare att fatta varför man MÅSTE sitta och jobba på ett kafé. Det kan ju va kul att se folk och kunna beställa kaffe när man vill men jag som är extremt lättstöd skulle aldrig få för mig att det är min rätt att arbeta ostört på ett kafé.

Svar: Jag är grek. Greker pratar högt, mycket och ofta med mat i munnen. Ibland låter de arga och upprörda, men det är så de pratar. I svenska öron så kan det låta bråkigt och stökigt. Muslimska kulturer är ofta lika den grekiska eller italienska.

Vad är en muslimsk kultur? Människor i Malaysia är ett generellt "lugnt/försiktigt" folk och de är muslimer. Samma sak med etniska svenska/engelska/Amerikanska muslimer osv.

Du bör nog läsa på lite, för de är inte ett folkslag. Därför finns det inte ett gemensamt sätt/kultur för 1,3 miljarder muslimer.

Älskar din blogg annars 😉

Hej hej,

satt faktiskt och diskuterade det här med en väninna för ett tag sen. Vi spekulerade lite över hur restaurang och cafékulturen i Sverige är rätt anti barn på hur de hanterar dem. På en restaurang i, säg Mallorca, hade man som barnfamilj gått på restaurang hade det snabbt setts till att barnen fick beställa dryck som de sedan får till bordet rätt så direkt. Även många gånger lite papper och kritor el dyl. Sedan kommer även maten snabbare ut till barnen många gånger för att underhålla dem då mätta barn ofta är mindre griniga. Så många gånger skulle jag nog säga att det stöket som kan bli kring rastlösa barn kunde hanteras bättre genom att minska tiden barnen har att vara rastlösa.

(det sagt tycker jag barnfria restauranger och caféer är ett rätt så korkat påhitt)

Tack för en bra blogg! 🙂

Jag fattar inte var alla hittar de här skrikande bråkiga ungarna med föräldrar som inte bryr sig? Fan, jag har varit på cafe i stort sett dagligen de senaste åtta åren och förutom den tiden jag spenderar på olika cafeer på min fritid har jag dessutom jobbat på cafe i fem år. Jag kan inte minnas ett enda tillfälle ett barn har kutat runt och betett sig hur som helst! Faktiskt! Inte ett enda! Enda gången jag sett en kissblöja på ett bord var när jag jobbade på ett ställe riktat till bebisföräldrar. Jag fattar faktiskt inte! Var är de stökiga skrikiga barnen?! Jag måste ha sjukt hög toleransnivå, men jag tycker det verkar som att vissa tycker att det är barnens själva existens som är jobbig, mer än deras faktiska beteende. Och om det nu är så att ett cafe har problem med högljudda/stökiga gäster, be dem gå när de inte kan bete sig, ta tag i problemet på plats, be dem lugna ner sig. Men diskriminera inte! Det kan aldrig vara en lösning.

Alltså jag förstår inte varför ungar inte skulle vara välkomna på ett café? En krog är ju en helt annan sak. Men ett café? För att de är högljudda antar jag. Men som du säger är ju väldigt många vuxna också högljudda. Ska man börja göra såhär då "nää alltså du har så mörkhy och det är lite jobbigt för ögonen, inga mörkhyade på mitt café", "och ni utvecklingsstörda gör så konstiga ljud, ni får inte heller komma", "och folk som inte använder deo ska vi inte ens tala om, svettlukt och fika passar inte ihop. Inga orakade svettluktande äckel här inte". Jaaa men ni fattar.

Varför är det mer okej att diskriminera barn? För att de inte förstår?

Jag tycker det är skitjobbigt med folk som skrattar högt, ni vet sånt där skrockande gubbskratt. Jag hatar när man går på mataffären och hamnar bakom långsamma pensionärer också. Man kommer aldriiiig fram. Men inte fan gnäller jag eller kommer på att konsum här bredvid mig borde förbjuda folk över 65 för det. Hade någon kommit på den idéen hade få tyckt det var okej. Men barn, det är så små så vem bryr sig. Eller vad?

Så är det ju en HELT annan sak om det hade varit ett "lugnt och tyst café", men då gäller det ju att alla vuxna också ska hålla det. Som på bibblan exempelvis, där är ungar hur välkomna som helst. Det gäller bara att lära dem att hålla sig lugna, klart man inte kan det på en gång.

Och jag har då bott på flera olika platser, både större och mindre städer, men huvudsakligen i Stockholm. Kan ju vara värt att förtydliga. Och ja, jag har också upplevt den här oerhört fientliga inställningen till barn överlag. Sjukt obehagligt. Och sjukt obehagligt överlag den här attityden att man ska sära på folk och grupper, typ föräldrar och barn i lekparkerna, ungdomar på ungdomsgårdarna, gamla på serviceboenden, fattiga på arbetsförmedlingen medan den vita barnfria medelklassen kan njuta ifred av samhället. Var är toleransen och möjligheten till gränsöverskridande möten? Man kan ju bli mörkrädd för mindre.

Som Hillalilla skrev; tonåringar är BRA högljudda och de sitter på cafét i timmar med en en cola i handen. De tar ju upp bord som andra kan behöva. Screw bara barnfritt, vi fortsätter. Det borde även finnas en gräns på hur länge man kan sitta vid ett bord och det är baserat på vad man har beställt… 😉 Jag tycker att hela idén om barnfria caféer är lite obehaglig, precis som LD säger; var ska vi dra gränsen sen då? Tonårsfritt café? Ett café där man vid ingången får lova att man faktiskt ska fika och köpa saker för minst 70 spänn? Ett café utan pensionärer, ni vet ju hur låångsamma de kan vara..? Och rullatorer i vägen? Nej, lägg ner.

Nu har jag bara glidit ner för alla kommentarer för att hamna i rutan här, så jag har ingen koll vad alla andra sagt/tyckt! Men – jag tycker att du uttryckte det förbaskat bra!!! Bara att ha barn hemma fram till lekis utan någon större värld än ’hemma’ kan väl vem som helst förstå att det blir lite kaos i en hjärna och kropp som kommer ut på grönbete sen… Alla har vi väl ’fasats’in i vuxenvärlden på nåt sätt och förmodligen har vi inte blivit dummare av det….

Problemet är ju inte barnen isig utan föräldrarna, oftast. De föräldrar som vet om att barnet inte klarar av att sitta still och lugn en längre stund på tex ett café anpassar sin tid där så att barnet klarar av det. Jag skulle aldrig stanna längre än ca 30-45 min för mer klarar inte min 5-åring. Då har hon fått träna, jag fått fika och sen kan vi gå. Problemet är de föräldrar som låter sina ungar springa vind för våg och härja, för dom finns. Dom är inte jättemånga men de föräldrarna borde kunna få en tillsägelse från personalen och det utan att personalen känner sig "elaka". En psykiskt sjuk person har ett funktionshinder som kanske inte går att jobba bort. Barn är inte funktionshindrade för att de är barn…

I övrigt så kan jag säga att min stora går på utredening för misstänkt adhd med hyperaktivitet. Jag skulle aldrig för mitt liv låta henne leva runt och sen säga "hon har adhd så hon har så svårt att sitta stilla, det gör inget va?". Jag anpassar våra besök på restauranger till vad hon klarar av och så är det med det. Med tiden kan man prova längre stunder men i ärlighetens namn vet jag inte om hon måste tränas i äta på caféer vid 5års ålder?

Det har hänt mig en gång att två barn lekte datt runt mitt och andras bord på ett café. Det var sjukt irriterande. Ännu mer irriterande var det att mamman ignorerade det helt. "Ska du säga till dem eller ska jag?" sa jag. Då hon bara ignorerade mig sa jag till dem att jag blev jättearg och de förstör min fikastund. Barnen lyssnade och fortsatte leka, men inget som störde mig eller andra. Men det var som sagt en engångsföreteelse. Så dessa störande barn som härjar till den grad att de inkräktar på mitt utrymme är inte så vanliga! Ps. mamman var inte döv, stum eller handikappad.

Jag tycker inte att man skall förbjuda föräldrar och deras barn att vistas på allmän plats, även om jag förstår att det är jobbigt för många, när föräldrar inte har lyckats lära sina barn hur man uppför sig.

Jag tycker däremot att caféägare skall ha rätt att be gäster som stör andra, att avlägsna sig. Precis som fyllhundar på krogar/restauranger blir utkastade när de besvärar och stör andra gäster.

Om jag själv hade barn som inte uppförde sig på tex café, så skulle jag ändå inte vilja sitta kvar. Jag skulle ta barnen under armen och åka hem, inte minst för att få barnen att förstå, att deras beteende är oacceptabelt och att om det skall bli mer fika på café, så får de lov att sköta sig.

Ofta ser man tyvärr föräldrar som låter sina barn springa runt som vilda gaseller bland borden på restauranger/caféer, klättra på inredningen och skrika och gapa. I dessa fall skall föräldrarna få en tillsägelse och om de inte skärper till sig så tycker jag att de skall lämna lokalen och vara välkomna tillbaka när de har fått pli på sina barn.

Håller med! Kan absolut tycka att det är en bra ide med lugna miljöer, men det är absolut inte okej att förbjuda barn. Herregud, så dumt.

Sen kan jag absolut hålla med om att man inte byter blöja på bordet, men då är det inte barn som stör utan föräldrarna. Är det för litet badrum för att kunna byta blöja så tycker jag nog ändå att man får gå någon annanstans (ja, förutsett att man redan vet om hur badrummet ser ut) för det handlar snarare om att man ser till att man har det man behöver när man fikar, tycker jag. Men barn låter och det gör många andra med. Min gräns är inte densamma som en annans, så vems är egentligen rätt då? Vem får anpassa sig? Svår fråga och därför tycker jag det är ett bra argument med muslimer/greker/blondiner/handikappade osv. För som sagt, min gräns är inte densamma som en annans.

Väldigt många gånger håller jag inte med om det du skriver, men jag läser ändå, för att få en annan sida av saken än min egen. Detta inlägget däremot håller jag med dig till 100 %. Att tro att "man" kan förbjuda barn eller för den delen ammning in public är rent idiotiskt!

Jag ska erkänna ganska direkt att jag är student och tycker Bellas argument är absurt. Det märks att hon inte har varit student, det första hon tänker "dom är fattiga, dom köper enbart en kaffe och sitter i timmar". För det första hade vi inte köpt 25 kr kaffe om vi var så fattiga som hon trodde, skolan och biblioteket är öppet och gratis, handlade det om pengar hade studenter bara gått dit istället. Dessutom är det lite komiskt att hon tänker att vi är så fattiga den studentstaden jag kommer ifrån har lite fördomar om Stockholmsstudenter, att dom inte tar med matlåda och köper dyrt kaffe. Jag undrar hur fattig hon tror att vi är haha..

Hur som helst tycker jag att hon är larvig, låt oss säga att när man väl har portat studenter och barn, vad ska hon göra när hon märker att tonårstjejerna tjuter och kärleksparen sitter i gosar i evigheter? Ska dom portas också? Som det låter verkar det bara finnas plats för en typ av människa och det är Blondinbella. Vill hon ha lugn och ro får hon jobba hemma eller på kontoret, det är platser hon faktiskt kan kräva tystnad.

Jag skulle lätt gå på ett "barnfritt" café. Sammanfattningsvis verkar alla skriva samma sak – "lugna avdelningar". Inför detta. Jag har jobbat på ett café i äppelviken under en sommar och fasade varje dag runt lunch då "barnvagnsmaffian" skulle infinna sig och sörpla i sig latte medan barnen lekte rövare överallt. De krossade porslin, glas, skrek och välte ut mat samt dryck. De värsta dagarna var när det regnade och ALLA skulle trycka sig in i den lilla lokalen inomhus. De slog och kladdade ner rutorna/montrarna, hoppade i de 100 år gamla sofforna och som skrivet ovan härjade så jag bara ville kasta bullar i huvudet på dem. Nu jobbar jag i en galleria och får stå ut med ytterligare oljud av denna lilla grupp människor. De slår sina föräldrar och gallskriker på golvet. Tålamodet sinar till slut. Om alternativet fanns med barn/tonåringsfria ställen skulle jag gladeligen sitta där inne och svälla av glädje. Om barnen inte kan sköta sig är det kanske familjens egna vardagsrum som gäller?

Jag tycker vi inför barnfria zoner i Sverige. Och särskilda vägar där bara barn får gå eller krypa eller vad nu dom små bajspaketen gör med sina ben. Sen tycker jag vi sätter på barnen ett tygband runt armen som visar att dom är just barn. Så man inte tar fel på dom vuxna bebisar som också gnäller och skriker i offentliga miljöer.. Det låter som en bra idé. Vote for me!

För första gången så håller jag med dig! 🙂

Tror många glömmer att de själva en gång har varit barn och "stört" sin omgivning. Är det så hemskt så gå hem och sätt er med ert fika istället.

Att ha en åldersgräns är inte diskriminerade och inte jämförbart med Nazityskland eller samma sak som att förbjuda handikappade.

Alla är barn en gång i livet. Facebook har en 13-års gräns, LÅT ALLA VARA MED!

Greker och muslimer väsnas? Jaha, men då kan jag väl säga att asiatiska barn skriker väldigt lite, de är ok på detta kafe.

Menar du att muslimer lever om som barn? Gallskriker på golvet och kastar Koranen på varandra? och hårdrockare knuffar personalen och springer runt, runt och peta på amdras fika? även om så kunde man säga till, men barn fattar inte.

Jag var själv en avskyvärd snorunge. Jag och min mamma har 100% förståelse för att andra inte vill fika på samma kafe som jag var.

"Barn är barn och barn låter" Just precis…

Det om blöjor på bordet kan vara det äckligaste jag läst!! struntar i vad nu för "ursäkt" man har, man gör inte så bara!!

lata mammor bara! som de som skiter i att uppfostra sina ungar! Kan man inte gå men ändå vill komma ut kan man gå till en kompis och se hur uppskattat det är om man byter blöja på deras bord!

Svar:
problemet när man förbjuder barn är att man förbjuder deras föräldrar. Genom att utestänga de små så utestänger man oftast kvinnor.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Hej!

Efter att ha läst din blogg i ca 2-3 år nu, är det här nog första gången jag inte helt håller med dig! Spännande! Och det känns också bra – för då suger jag alltså inte bara i mig vad du säger utan jag är alltså uppenbarligen lite kritisk mot dig också, det är bara det att du alltid skriver så bra saker!

Men den här gången håller jag alltså inte med helt.

Jag vill tipsa om två texter som du gärna får läsa.

Jag håller inte med dessa helt heller, men det ger en mer nyanserad bild.

Tack för världens bästa blogg!

(skulle jag bara få läsa en blogg skulle jag välja din)

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/fredrikvirtanen/article16386357.ab

http://www.ottar.se/artiklar/no-more-babies

Känner mig just nu uppgiven och riktigt arg då jag personligen fick uppleva människors oförtående igår. Sonen stod i en lång toakö och råkade stöta till personen framför ett par gånger varpå hon säger åt mig och kontrollera mitt barn. Jag har aldrig varit med om liknande reaktion tidigare och tycker det är förfärligt att barn snart inte ens får existera. Har skrivit utförligare om det i bloggen om du vill läsa hela händelsen.

Detta är ett ämne som måste lyftas då barn måste får rätten att existera i vårt samhälle och mötas med respekt och förståelse.

Jag förstår att man vill fika ostört ibland, men ex så går det inte ens att tänka knappt ibland för tonåringar som för ett liv och skrattar högt, pratar telefon. Detta kan gälla även vuxna. Isåfall borde på samma ställe mobiler,högljudda handikappade, även alla som för ett visst liv mer än normal samtalston förbjudas. Herregud. Allt beror på hur nitisk de som äger stället är. Jag vet inte, men en del stör sig på att barn bara pratar.

Jag har en son som har varit mycket sjuk, har autism/ataxi och en lätt hjärnskada. Varför vågar de inte sätta ut en skylt som förbjuder handikappade som han att gå in där exempelvis. Jo därför att detta vore diskriminering. Men att diskrimenera barn för att en del inte tål att de finns knappt det känns lite 1800 tal där barn skulle sitta fint och tyst och helst inte märkas av.

Jag går aldrig in där jag tror att det inte skulle funka. Men barn är inte förutsägbara så. Det kan bli något som gör att det blir ett tillfälligt liv just då. Men då gäller det att säga till barnet.Eller i vår sons fall som blir värre av tillsägelse i hans tillstånd att avleda istället.

Läste någonstans att det inte hade gått att säga till föräldrarna. Klart inte, redan stressade föräldrar som försöker få sitt barn lugn och tyst blir inte mer pedagogisk av att någon främmande kommer och lägger sig i. Så länge man ser att föräldrarna bryr sig om att göra något åt saken så tycker jag att det kan vara okej och har förståelse för den familjen. Jag vet att en del tycker att vår ena son som är sjuk inte är uppfostrad när autismen märks av. När han egentligen har en stark uppfostran och det används stor pedagogik runt honom. Det uttryckte habiliteringen till honom att det var mycket vanligt.

Ska man förbjuda barn på ett sånt ställe pga den orsaken att de för liv så våga sätta ut förbud för andra också som för samma liv. Men det är jag nästan säker på att det skulle de aldrig våga pga diskrimineringsrisken de tar då.

Med tanke på att det finns gott om åldersgränser i övriga samhället, både på krogar, studiecirklar, lekrum, bio, lagar, etc etc, så har jag svårt att se det diskriminerande i ett barnfritt café. Alla har vi varit barn och en gång vuxit upp. Kafébesöket på just det kafét kan ju vänta tills man har åldern inne, så att säga.

Sen tror jag inte det kommer sprida sig, men det är bra att ta upp ämnet. Varför väljer föräldrar att ta med riktigt små barn på aktiviteter som barnen ändå inte kommer uppskatta (långa resor, kaféer riktade mot vuxna, resturanger med lång väntetid etc)? Hur kommer det sig att ett barn med sin förälder kan låta lika mycket som en skolklass med lärare med sig? Om barn nu ska behandlas om människor (dvs, ha samma rättigheter som oss vuxna) så bör de väl också förväntas att bete sig som folk (ha samma skyldigheter)? Eller? Tänkte väl det.

Ang. debatten om att jämföra djur och barn… Barn och vuxna människor är djur. En form av primat. Jag tycker inte det är någon bedrift att vara född som Homo sapiens.

Oavsett om det är barn eller vuxna som stör så är det fan inte svårare än att be dom dra igen kioskluckan. Tyvärr har ju småbarnsföräldrar en tendens att inte kunna ta kritik(…) Många kämpar febrilt att få tyst på sina ungar medan andra skiter fullständigt i vilket. Jag går nästan igång på att trycka till dessa obrydda rövhål till föräldrar. Blöjbyte hör hemma på en toalett, gapa och skrika får man göra utomhus och amning bör skötas jävligt snyggt om det ska ske på offentlig plats. Det är ingen kärnfysik, så då har vi det avklarat.

Du har såklart poäng i det mesta du säger. Men en sak gör mig lite konfunderad: Ditt argument att "gillar man det inte kan man stanna hemma då". Så… vuxna som har svårt för barn får inte finnas i detta samhälle? De ska bita ihop och tvingas stanna hemma? Med den attityden kan ju lika gärna barn och föräldrar "stanna hemma då" om de stör sig på människor som ogillar barn. Eller?

Självklart blir ju detta ett tänk som inte funkar, inte åt något av hållen. Ingen ska behöva stanna hemma, tycker jag. Det finns väl plats för alla i vårt samhälle? Jag tycker gott att det kan få finnas ett och annat café och restaurang som enbart riktar sig till vuxna, så länge som det finns alternativ för barn och barnfamiljer i närheten, och även cafér och restauranger utan specifikationer där alla får vara.

Barn och barnfamiljer är ju faktiskt inte en minoritet i samhället, såsom utvecklingsstörta, psykiskt sjuka osv. Barn och barnfamilj är ju snarare en norm. De flesta skaffar barn, de flesta vill ha barn och samhället är i mångt och mycket uppbyggt för och av människor som är föräldrar eller planerar att bli föräldrar. De som inte önskar sig några barn är väl snarare en minoritet, isåfall.

I den här frågan är det faktiskt inte svart och vitt heller, det handlar ju inte om förbjuda alla barn från alla offentliga ställen punkt slut. Inte ens nästan. Med tanke på vilken rungande majoritet i samhället som faktiskt skaffar barn lär ju det aldrig hända. Det som det handlar om är att vuxna som vill ha en paus ifrån barn av den ena eller andra anledningen (även småbarnsföräldrar som vill ta paus) ska kunna ha en möjlighet till det, utan att behöva sätta sig i en smutsig bar eller nattklubb. Det är ju bara att acceptera att det finns människor som efterfrågar platser som är barnfria. Och dessa människor får finnas, dom också.

Svar:
om du formulerar det så här då: ”vuxna som inte gillar invandrare ska de stanna hemma då?” så hör du kanske hur det låter. Alla får finnas, men då får man gå med på att samexistera med grupper man har svårt för vare sig dessa är barn, invandrare, muslimer, bögar eller annat. Klarar man inte det så äger man sitt problem själv och får stanna hemma. .Det finns massvis med platser som är homogena. Vill man inte träffa barn så är det inte speciellt svårt att hitta forum där barn inte vistas.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

SVAR: Men tycker du inte att du hårdrar det lite väl mycket? Som flera andra skrivit här så är ju alla barn en gång i livet, och alla växer upp. Invandrare, handikappade, homosexuella osv är ju det permanent, det är skillnad. Om det finns ett barnförbud gäller ju det alla människor, oavsett ras, religion, sexuell läggning, handikapp osv. Barn och föräldrar är inte en utsatt grupp i samhället, så det känns konstigt att du argumenterar som om de vore det.

Jag tror för övrigt att hela den här problematiken med att folk stör sig på barn och att föräldrar i sin tur stör sig på folk som stör sig barn är en ond cirkel, och den behöver lösas på något sätt.

Du säger att det finns många platser utan barn, då undrar jag vilka du syftar på (utom nattklubb/barer)? När jag åker buss eller tåg är det alltid minst ett barn som vrålskriker eller sparkar på stolen. Föräldrar som byter blöja mitt i gången så hela kupén luktar bajs. När jag tar en promenad möts jag av springande barn som vrålar och sparkar bollar, När jag går och shoppar blir jag påkörd av barnvagnar, kan plocka upp varor som jag snabbt upptäcker är ned-dreglade, får hål i öronen av konstanta vrål, gnäll och gråt. I min förra lägenhet blev jag väckt varje helgmorgon klockan 08:00 av att barn antingen åkte pulka eller spelade basket precis utanför mitt fönster. Barn är överallt, hela tiden. Och jag accepterar att det är så.

Det går inte att förbjuda barn ifrån allt möjligt, det går självklart inte att ha specialbussar, special promenad-stigar, special-gallerior, special-bostadsområden etc för vuxna, det är bara löjligt. Det jag vill poängtera är att de som inte nödvändigtvis tycker att barn är det roligaste som finns är omringade av dem i princip var de än går. Barn utgör en femtedel av Sveriges befolkning. Det är inte alls konstigt att irritation till slut uppstår. Om de som vill komma ifrån barn en stund kunde sätta sig på tex ett barnfritt café en stund tror jag att mycket av irritationen skulle släppa. De skulle känna att "okej, jag som singel/barnfri/pensionär etc har också fått ett erkännande att vi som grupp existerar". De blir gladare, ni föräldrar blir gladare. Alla vinner.

Jag tror inte att det egentligen handlar om att förbjuda barn i sig (eller någon form av "barnhat") förresten, utan att få ha en plats där man får vara ifred att vara vuxen en stund.

Vafan ska mammor sitta på café och hänga för? Ut i sol och luft med ungarna! Inte konstigt att de springer kring. Barn behöver utrymme. Själviska föräldrar, det är hela problemet.

men alltså lol. att man går på kafe utesluter inte att man är ute med barnen? Dygnet har 24 timmar, lovar att man hinner både det ena och det andra. Och barn behöver liksom tränas socialt också och det innebär bland annat att vistas i miljöer där andra människor befinner sig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *