Kategorier
diskussion & debatt

Tänk om nån som läser min blogg skulle gå omkring och tro att det är ok att vara tjock?

Jag postade den här bilden på instagram igår:

fetto på instagram

Och det drog igång en rejäl diskussion, inte förvånande egentligen eftersom att, som vi redan konstaterat, överviktiga inte ska få stå oemotsagda när de vågar vågar visa sig offentligt utan att först be om ursäkt för sin vikt.

Det här får mig att tro att du tycker att det är ok att människor ska få vara överviktiga men slår bakut över skönhetshysterin där alla ska vara smala?! Känns lite dubbel moral.. Och med det menar jag inte att du inte ska vara nöjd med hur du ser ut jag ingen annan heller man bestämmer själv över sin kropp! Men att försköna övervikt är precis lika krasst som åt andra hållet.

Klart alla själv får bestämma över din kropp jag tycker inte sämre om större människor utan det jag reagera på är att en offentlig person kanske inte ska glamorisera övervikt. Jag tänker att lady dahmer är en förebild för många människor och att det inte är bra om människor börjar sluta bry sig om sin vikt bara för att det finns andra som inte gör det.

alla offentliga personer har ett ansvar tjock som smal det borde inte vara skillnad, klart alla inte blir anorektiker för att deras förebild är det men vi vet ju att det händer. Tex när kissie käkade barnmat och visade upp bilder på sin avmagrade kropp […] att en offentlig person gör vissa saker kan få konsekvenser för de som har dem som idoler

Förra året när du visade oss att du var stor men tog hand om dig ändå det var ju en helt annan sak än idag när det mest visas bilder på godsaker och sen späds det på med sådana här bilder och det är för MIG inte att vara en god förebild

Det här bekräftar för mig att man som tjock inte ska gå omkring och tro att man duger. Man ska ha vett att be om ursäkt för sin vikt. Man ska ha vett att gömma sig, skämmas samt ta sitt ansvar som ”förebild”. Och har man inte det så ska man ha vett att förändra det. Tränar du och försöker gå ner i vikt så är det ok att vara fet in public. Annars är man en dålig förebild som förespråkar fetma och tänk om nån som läser min blogg skulle gå omkring och tro att det är ok att vara tjock?

Ja tänk om. Vore inte det helt underbart? Om folk som hänger härinne och ser bilder på mig tänker att de kanske duger ändå? Att de inte behöver skämmas eller må dåligt? Kanske slutar bry sig om sin vikt och kanske slutar hata sig själva?

Ursäkten att jag bidrar till ett osunt ideal (say what?) eller glorifierar övervikt är bara en ursäkt folk drar till för att slippa se nån som inte passar in i det vackra idealet, fuck you säger jag bara, fan är det verkligen nån som tror att jag kommer orsaka en fetmaepidemi eller att tjejer kommer börja svulla massa mat för att bli tjocka bara för att jag vägrar hata mig själv? Det går inte att jämföra mig med smala kvinnor som uppmanar till viktnedgång eller visar upp sina bantningsluncher för jag bekräftar inget ideal. Jag spär inte på en redan existerande norm. Jag är inte en i raden av tusentals smala kvinnor som säger till oss att smal = bra, lyckad.

Oavsett hur mycket jag väljer att förhärliga min tjockhet eller uppmana folk att äta skräpmat så kommer ingen känna att de behöver bli tjocka. Ingen VILL bli tjock. Att vara tjock är att vara paria. Att vara tjock är ofta obekvämt och besvärligt. Att vara tjock är dåligt. Att vara tjock är = dum, karaktärssvag och lat och vem vill vara det?

Vad vill jag? Jag är bara så jävla trött på att alltid känna mig som elefanten i rummet. Bokstavligen. Jag är trött på att veta att folk, främlingar men även människor jag känner, tänker på min vikt eller på vad jag äter. Jag är trött på att befinna mig i sammanhang och vet att flera i sammanhanget tycker att det är synd att jag gått upp i vikt. Jag är trött på att bli granskad. Nej, jag är inte paranoid för jag har varit på andra sidan. Jag har varit smal och hört vad som sägs om överviktiga, tagit del av vad som tänks och hur det resoneras och hur fördömande omgivningen ofta är. De flesta har vett nog att hålla käften men föraktet finns där. Och det märker vi.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Tänk om nån som läser min blogg skulle gå omkring och tro att det är ok att vara tjock?”

Folk. För mycket fritid, för lite eftertanke.
”Men du måste ju leva upp till bla, bla, bla, du är ju en fööörebild”
Som om du inte blivit det genom att just vara dig själv…
Folk!
*muttrat och stänger dörren mot världen idag*

Jag känner mig totalt naiv och korkad när jag löser ditt inlägg. PÅ RIKTIGT finns det folk som BRYR SIG?!?! Varför ens ha en åsikt om din bild? Jag är helt mållös. Varför kan inte folk hitta på bättre saker att komentera än din vikt? Fortsätt med det du gör, du är grym!

Du är FANTASTISK. Vill peppa dig efter all negativ skit och du HAR verkligen gett mig bättre självförtroende och peppat mig enormt. Inte bara har du fått mig intresserad av feminism MEN du har också fått mig att känna att det är okej att inte se ut som idealet säger, tappar jag all kunskap om hur farligt det är med fetma för det? Nej. Slutar jag hata mig själv? Ja. Och det finns inte en enda hälsorisk i världen som bör få oss att hata hur vi ser ut eller skämmas för hur vi ser ut. Rökning eller alkohol får mig ju inte att känna självhat, inte heller när jag trycker i mig onyttiga ämnen som man kanske får i sig via mat osv, så varför ska vi gömma undan våra kroppar och så vidare bara för andras skull? Så att det ska vara skönare att titta på våra bilder?
LD for president!

Ja…tänk den dagen det är ok att vara överviktig utan folks åsikter och kommentarer. Jag får kommentarer om att jag borde vara in-shape vid det här laget eftersom bebis snart är 9 månader. Blir så trött på det. Jag har annat som är viktigare att tänka på. Som BEBIS t.ex. Om folk tror man är lat o sitter på sitt arsle hela dagarna när man har en liten, så har de nog inga barn tänker jag. Det är fan ingen semester att vara mammaledig.
Till de som bara måste påpeka och gnälla om andras vikt: Sköt dig själv o skit i andra!

”det är för MIG inte att vara en god förebild”.
Intressant att folk tillskriver dig det epitetet. Jag upplever det som att du inte GÅR IN för att vara ett föredöme, utan mer visa folk att vore det inte gött att kunna vara tjock och glad och inte bry sig. Det är ju inte som att du tystat ner dem och ba’ ”TITTA PÅ MIIIG, ALLA SKA VARA SÅHÄR!”.
Det är ju det där med bloggar, att det är ju din personliga grej och ingen tvingar någon att läsa. Har de tagit sig hit är det det här de kommer att få läsa. Annars låt bli. Det är så himla himla enkelt men på samma gång så himla himla svårt.

Det är fruktansvärt hur mycket åsikter folk känner att de måste dela med sig av hela tiden. Folk får lov att tycka vad de vill, det kan man inte styra eller ändra. Men att hela tiden känna ett behov av att berätta för folk hur de skulle kunna FÖRBÄTTRA SIG(tm) och sedan sitta där med någon form av självditsatt gloria på sned och le änglalikt? Meh.
Jag gick ner enormt mycket i vikt under en 3 veckors sjukskrivning då jag låg på soffan med lunginflammation och knappt kunde äta annat än lite nyponsoppa och kex på dagarna. När jag kom tillbaka till jobb fick jag enormt mycket kommentarer på att jag blivit FÖR smal och att jag borde äta upp mig lite för att bli snygg igen. Eh, tack. Jag visste inte att jag behövde ert godkännande för att duga som människa..? Helgalet. De har inget med min kropp att göra, och ingen annans heller för den delen. Man kan bekymra sig om sin egen kropp om man vill, men låt andra vara.
Såvida ingen rakt ut BER mig om sin åsikt gällande kroppsform så skulle det aldrig falla mig in att ta upp saken med dem. Det är inte mitt problem, rent ut sagt.

Alltså herre gud vad snygg du är!! Vad är knepet? Ska man satsa på kolhydrater eller fett? Både och? Hur mycket träning är okej? Kan man t.ex. gå till jobbet utan att riskera att gå ner för mycket? Känns som att alla andra lyckas med sin viktuppgång, bara min kropp som envist håller sig kvar vid normalt bmi 🙁 Nej ska tvinga i mig en till chokladkaka framför TVn nu…

”Jag tänker att (…) det inte är bra om människor börjar sluta bry sig om sin vikt bara för att det finns andra som inte gör det.”
Nej, tänk så hemskt om folk slutade bry sig som sin vikt (för att andra inte bryr sig om sin, eller din, vikt..? Det vore väl också hemskt, om vi slutade bry oss om, och kommentera, andras vikt, eller?).
Tänk om vi samtidigt slutade bry sig om vår frisyr, smink, vårt utseende generellt – eller kanske framför allt vad andra tycker om det.. Och kanske la tiden på att bry oss om vår situation, våra medmänniskor, jordklotet, vår lycka och vällevnad – tänk om..! Tänk om!
Om vad rädsla och repression, det att vara i ett system där man tvinagas ’bry sig’ om andras regler för vårt utseende och beteende, gör med vår tankefrihet:
https://lh6.googleusercontent.com/OSrBnK2HZOgC1IZtIbjFYapUp0_QyYyMsXcrdUTxjfzZ8IpBGHmNP5LzmVDlAU5pUfF77Ifn1b-DjiofeH_slQIEtTNYJqDnvb0j95CiojsVQxbFLBs
(Marjane Satrapis geniala Persepolis)

Tänker att mycket av det som provocerade igång folk med det här inlägget är att det största tabut av alla för en kvinna är att inte skämmas. Hur du än ser ut som tjej förväntas du alltid alltid skämmas för åtminstone någon del av din kropp, framhäva dess brister och oja dig över allt som behöver fixas och rättas till. Ingenting provocerar folk så fruktansvärt som en kvinna som inte tycker illa om sin kropp, inte ser den som ett problem eller till och med är helt nöjd med den.
Och om man då dessutom bevisligen inte borde vara nöjd (vilket en tjock människa aldrig får vara) så blir folk dubbelt provocerade.

Jag håller med dig. Det är fullständigt absurt att folk inte reagerar på bilder där människor står och poserar på gymmet eller på en perfekt upplagd ”smalmat”. När du dock gör samma sak, fast åt motsatt håll, blir folk upprörda. Det är snarare de som dömer dig som utövar dubbelmoral. inte du.
Alla de här reaktionerna visar bara på vad normen fortfarande pekar tydlig på, att man ska vara smal. Att dessa reaktioner kommer från människor som säger sig vara feminister är dessutom väldigt oroande.
For fucks sake människor, varför så rädda för att någon sätter norm-pendeln i gungning? Skärpning.

Alltså, att det aldrig slut?
Vet inte vad man ska skriva mer än vad redan du och alla i kommentatorsfältet redan gjort. Det går verkligen inte in hos människor att bara ge sig att kommentera andras vikt oombett. Det. Går. Verkligen. Inte. In.
Och samtidigt är det humoristiskt. Ja, TÄNK OM någon faktiskt skulle tycka att det var okej att vara överviktig! Worst-Case Scenario!!!!!!!!!!! Vad ska vi göra DÅ?
Typ… Må lite bättre, eller?

Jag har några få kvinnor i min närhet som är nöjda som de är, som tycker om sig själva precis som de är. Som aldrig pratar om att banta eller snygga till sig och som utan att ursäkta sig tar en kaka till. Det är fantastiskt att umgås med dessa kvinnor. Jag har också ganska många män i min närhet som är så. Återigen – som kvinna är du ditt utseende.

Men åh! Jag tycker att det är så otroligt skönt att det inte finns någon som helst vikthets här inne. Inget inlägg om träning eller nyttigheter eller ”nu har jag varit duktig”. Inte heller något om att du ”unnar dig” eller du ”är värd en chokladkaka för att”. När du lägger upp något om mat lägger du upp det som du tycker är gott, varken mer eller mindre. Och jag försöker verkligen, verkligen tänka som du! Att jag är precis lika mycket värd, tjock som smal. Att jag har rätt att se ut hur som helst och inte behöver ha ångest över det jag äter.

Det är så fantastiskt sjukt att folk verkar tro att du faktiskt ska skapa en våg av besatthet kring att bli fet. Ser de nya mottona ploppa upp på de sociala nätverken ”Fett är det nya rätt”……
Nä men ärligt talat! Du är så jävla bra LD! Så rätt!

Det är svårt att inte tänka på sin vikt när man hela tiden blir bombarderad med prat om vikt, bantningstips, prat om vad man får och inte får äta, bilder på supersmala retuscherade modeller, får kommentarer om att man är ful, äcklig, ohälsosam pga sin vikt och en massa annat som hela tiden påminner en om ens vikt.

Jag tycker du är grym som inte ber om ursäkt och det ska du inte göra heller! Tror knappast att någon kommer få övervikt som ideal av att läsa EN blogg, med tanke på hur samhället ser ut i övrigt. Däremot är det skönt med lite motvikt mot alla ideal man får från andra håll!

Men för in i helvete, vad är det för fel på folk?! Tänk om alla bara kunde vara nöjda och glada över hur de ser ut och ge blanka fan i hur andra såg ut. Vi kvinnor hatar oss själva alldeles för mycket och har gjort det alldeles för länge och jag vill fasiken inte göra det en enda dag till!
Jag är överviktig och har alltid velat bli smal (har varit det för 10 år sedan också) och nu när jag hittat styrketräningen som är skitroligt och skitbra för min kropp (jag blir stark!) så får jag massor med tips från många olika håll om att jag också måste:
1. Börja konditionsträna.
2. Sluta äta onyttigt.
3. Tänka på att mina muskler inte syns om jag inte också bantar (vem fan bry sig?!).
Och så vidare i all oändlighet och det gör mig fan galen. Varför kan inte folk i min omgivning bara vara glad för att jag gör nåt jag tycker är kul och som är bra för mig utan att det måste resultera i att jag blir smal?
JAG tränar det JAG vill precis på det sätt som JAG vill och för att toppa det så äter JAG precis det JAG vill och JAG är skitnöjd med det. Varför kan människor inte förstå det?

Jag gillar verkligen att om vi kvinnor skiter i hur vi ser ut så ska vi skuldbeläggas för det – och mår vi dåligt över hur vi ser ut ska vi skuldbeläggas för det också…
*får psykbryt*

Åh herregud tappar tron på mänskligheten när jag läser de kommentarerna! Hoppas verkligen att du fick 100 positiva också! (Har inte instagram, vet ej.)
Tro mig, du gör samhället en fet jävla tjänst som lägger upp såna bilder och skäller ifrån när folk säger dumma grejer om vikt. Du är grymt stark, tack!

Så jävla befriande med en överviktig person som inte ber om ursäkt för sina extrakilon. Åh, det riktigt kokar inombords när jag tar del av vissa människors ”välmenande råd”, trots att jag som normalviktig slipper dem.
”Jag vill inte lägga mig i (gör inte det då!), men det där är faktiskt inte speciellt nyttigt (är chips inte nyttigt – what!?) och jag har lagt märke till att du har lagt på dig (hade jag ingen aning om, tur att du sa det!). Jag säger inte det här för att vara elak (men det är du) utan att för att jag verkligen bryr mig om dig (nej, utan för att du har lite stukad självkänsla och vill må lite bättre själv).”

Själv är jag rätt arg över att så fort man som kvinna i fertil ålder lägger på sig lite vikt så kommer frågan: ”Är du gravid?”
Från folk man knappt känner dessutom.
Precis som om det är den enda GODTAGBARA anledningen att gå upp i vikt.

Tack! Det här är viktigt och jag blir ledsen över alla idioter med sina ”välmenande” kommentarer. Jag får ångest av alla bilder och statusuppdateringar om vikt, bantning och träning. Det är ointressant och gör mig illa till mods. Frosseri på fridays blir jag däremot glad av, MEN saknar bild på den mumsiga maten denna gången!!

”jag tänker att lady dahmer är en förebild för många människor och att det inte är bra om människor börjar sluta bry sig om sin vikt bara för att det finns andra som inte gör det.”
JO! Hela jävla samhället är ju fixerad på vikten, det är så himla skönt att LD:s blogg är en frizoon som inte får mig att börja spinna runt i ätstörningstankar. Det är samhället som har givit mig ett stört förhållningssätt till mat, min kropp och min vikt. LD fungerar som en motpol till det!
PS. Du är så himla tuff och modig Nataschja!

Klart som fan det är ok att vara tjock. Klart som fan att det är ok att bulka i sig mat och vibrera med fettet. Precis lika jävla ok som att Kissie äter barnmat offentligt.
As long as man inte UPPMUNTRAR någon att bli fet/anorektiker/whatever så är det väl upp till var och en hur mycket man vill väga och hur mycket man vill visa upp sig. (För folk som har tolkningssvårigheter så sa jag inte nyss att den balansgången är enkel).
Jag tillhör själv den irriterande skalan som provoceras av tjocka människor på McDonalds. Ja, det gör jag faktiskt och ibland (inte alltid) så skäms jag för att jag gör det, för att jag bryr om vilket midjemått ANDRA har. För oväsentligare sak för min del finns väl inte.
Jag tillhör den ”fitnessfreaks” skaran som käkar kesella och grönsaker och totalratar allt som inte går under kategorin skitnyttigt. Men, jag aktar mig för att predika om huruvida andra gör rätt eller fel som inte lever som jag. Primärt för att jag stör så innerligt på folk som hävdar att det inte går att vara leva hälsosamt om man inte unnar sig lite godis då och då. Jomentjenarefacepalmdeluxebah.
Jag ”predikar” (gör faktiskt inte det heller särskilt mycket) om att jag tycker att det är RÄTT för MIG.
Kort och gott, jag tycker att man får väl se ut hur som helst, vill man vara fet so go for it, vill du vara underviktig så är jag inte personen att hindra dig. Vad jag hindrar, däremot, är när någon försöker truta i mig att det är rätt och hälsosamt. Jag vill leva hälsosamt och jag gör efter min preferenser av vad som är hälsosamt och får därmed krupp på folk som ska spy ur sig någon jävla moralsmörja om vad som är rätt/fel inom just det området. För hey, vill jag göra ”fel”, exakt hur skadar det dig direkt?
Jag är 16 och fortfarande är sur tonåring och bryr mig primärt om sig själv, någon gång växer jag väl upp och tar mig ur det också! 🙂 F ö är mammas mage det absolut gosigaste att ligga på, så jag hoppas den blir kvar.

Alltså, folk är så jävla obildade, empati- och fantasilösa. Visst, det är farligt att vara _fet_. Det är inte det att vara överviktig. Faktiskt. Som exempel kan vi ta att det är ohälsosamt att vara underviktig, varje kilo en är underviktig ökar riskerna drastiskt för diverse åkommor, för övervikt är intervallerna större, dvs är det lika ”farligt” att vara fem kilo överviktig som ett kilo underviktig. Om vi nu ens ska bemöda oss att prata vikt.
Och att du skulle ”glamorisera”, som att du, en enda nöjd tjockis skulle kunna kullvälta hela samhället med dess normer, för så enkelt är det eller hur var det nu?!
Fortsätt ta plats och var bekväm med det är du snäll.

Men herregud nu får folk ta och ge sig! Menar de verkligen på allvar att du inte får se ut hur som helst för att du är en förebild? Är det inte det som ska vara en BRA förebild, någon som skiter i vad alla andra tycker, kör sitt race, uppmuntrar andra att vara sig själva? Det trodde åtminstone jag. Du är så vacker som du är, och det är alla andra också. Att människor inte inser det nån jävla gång! Du är en BRA förebild!

Ibland undrar jag, på riktigt, om folk liksom glömt bort hur de ska använda hjärnan…
Varför är det så svårt för somliga att fatta? Du är du, jag är jag. Vi är olika, behöver olika saker för att må bra. Och bara för att jag ser upp till en person som är sjukt klok men också överviktig behöver ju inte det betyda att jag måste bli det också… Överviktig alltså. Herregud…

Som en del av ”den andra sidan” (ej medvetet eller aktivt val, men i egenskap av ”naturligt” smal eller vad fan jag ska kalla det) kan jag ju bara bekräfta hur enormt tjockisföraktet är. Nej, jag spär inte på det utan försöker säga emot eller åtminstone vara tyst – men det är verkligen galet hur många bara MÅSTE prata om hur tjocka vissa är och hur SORGLIGT det är att dessa personer är tjocka. Usch.
Nej, du bidrar inte med tjockisepidemi pga detta, du bidrar till att fler börjar tänka att deras kroppar är okej. Tror jag iaf.

haha ja dessa ”goda tips och råd” , jag äter inte vidare nyttigt, har säkerligen festat lite för mycket i mina dagar och gud vet vad. Men aldrig har någon kommit och varit ”orolig” för jag är ju smal.
Men säkert mycket ohälsosammare än de flesta likförbannat.
Förstår inte problemet, tror folk att om man är 100% hälsosam dör man aldrig?
Hellre ett välfyllt liv med vin, dans o god mat och några år kortare- OM det är nu vad som stör människor..
Har själv varit en sån som ska berätta för folk hur ”ohälsosamt” det är med övervikt, för flera år sen. Tro mig, var inte pga omtanke. Bara för att få berätta hur jävla duktig jag själv är. Tack o lov växte man ju upp…

”för jag bekräftar inget ideal. Jag spär inte på en redan existerande norm. Jag är inte en i raden av tusentals smala kvinnor som säger till oss att smal = bra, lyckad.”
Jag FATTAR inte hur man INTE kan fatta detta? Sorry om jag inte bidrar med något eget till diskussionen men det är så svårt när många är så förbaskat kloka och insatta och redan hunnit skriva det innan jag ens hunnit tänka det 🙂 Är fortfarande på samla kött på benen så att jag får något vettigt att säga-stadiet. Men genom att understryka citatet ovan kanske jag åtminstone kan bidra till att banka in det hos folk, för liksom HALLÅ, det är så oerhört logiskt. Mitt tips till er som liksom jag inte är så insatta: ödmjukhet is your friend + lyssna och lär.

Alltså, om man ska prata förebilder är det här väl ungefär hundra gånger bättre än det mesta som finns där ute? En kvinna som är sig själv och inte ber om ursäkt är ju PRECIS vad vi behöver. Vi har liksom fortfarande grava problem med kvinnor som inte trippar på tå genom livet (speciellt om de dessutom inte följer skönhetsidealen) och jag tror fan det hämmar kvinnor varje jäkla dag av deras liv. SÅATTE. All makt åt LD, vår befriare.

Lady Dahmer du är så jävla bäst!!! Snälla sluta aldrig stå upp för tjejers rätt att finnas, att skita i sina kroppar och LEVA istället. Du spelar så oerhört stor roll och betyder så himla mycket. Vet inte hur en hade orkat leva riktigt utan din blogg ibland, allvarligt alltså. All kärlek till dig och ditt sätt att vara och skriva och prata, älskar dig! <3

Ja, herregud, det vore väl för jävla illa om vi hade en värld där människor inte skäms över hur de ser ut, utan trivs med sig själva och mår bra. Fy på dig, LD, för att du förespråkar att acceptera sig som man är! *hytter med stora pekfingret*

Ååh återigen så önskar jag att jag var femton och läste din blogg! Var då överviktig och blev extremt mobbad för det! Kunde knappt gå en dag utan att jag fick en elak kommentar om mitt utseende.
Nu, fem år senare har jag ätstörningar och har gått ner all den övervikt jag bar på. Inte på ett hälsosamt sätt utan av ren och skär panik började jag svälta mig själv. Fick (och får än idag) så sjukt mycket beröm över att jag inte längre är tjock.
En ”vän” sa för ett par veckor sen något i stil med ”Tänk att under allt fett så var du faktiskt vacker!”
Har sån ångest över att jag sa tack och inte smällde till henne på käften.

I filmen Wall-E skildras hur människorna efter att de tvingats bosätta sig på en rymdstation (när jorden gått under, tror jag, det var länge sedan jag såg den), tar sig runt med hjälp av elrullstolar. De kan egentligen röra sig (dvs de är inte förlamade el liknande), men har glömt bort att de kan gå med sina egna ben pga att de ständigt åker i sina elrullstolar (av bekvämlighet).
När jag såg den filmen, blev det i alla fall som ett uppvaknande för mig.
Jag tog körkort förhållandevis sent (vid 32 års ålder) och innan dess cyklade jag överallt, även efter att jag flyttat till landsbygden och fick lite längre avstånd till jobb och affär mm. Sedan tog jag körkort och blev så vansinnigt bekväm av mig (plötsligt hade jag sån tidsbrist att jag inte hann cykla, plötsligt blev det besvärligt att cykla när det regnade osv).
Nu sitter jag här 3 år senare, några kilo tyngre och med avsevärt sämre kondition och jag – JAG – tycker att det är tråkigt att vi som samhälle har fått det så välbeställt med tillgång till all sorters mat och godis, samt för många av oss tillgång till bil, att vi i vår vardagsbekvämlighet glömmer vilken gåva det är för oss att vi kan använda våra kroppar till lek, dans, rörelse och arbete.
Vi vårdar våra intellekt med stimulerande samtal, bloggläsande och annat. Vi vårdar vår själar med kulturkonsumtion mm. Men det tycks vara helt tabu att ens diskutera att vi skulle kunna vårda våra kroppar lite bättre.
DET BETYDER INTE ATT ALLA SOM ÄR ”TJOCKA” ÄR DUMMA I HUVUDET ELLER ÄCKLIGA, däremot måste man ju kunna diskutera varför vi (hela befolkningen) i genomsnitt väger mer och har sämre kondis än för 20, 30, 40 år sedan. Är det eftersträvansvärt? Spelar det någon roll eller inte?
Jag skiter i skönhetsideal, men jag tycker att det är lika synd att många av oss (inklusive jag själv) överäter med jämna mellanrum, som att en del underäter/späker sig.

Det låter som du tänker att bara för att du ändrat en vana som förändrat din vikt, så betyder det att tjocka människor tränar lika lite som du.
Skapligt irriterande när man är tjock och rör på sig mer än flera bekanta som är smala – och inte tränar alls. Ingen gnäller på dem, att de kanske borde ta sig i kragen, träna lite mer osv. Men det kanske inte behövs då, om man är smal. Smal och ok.

I bland vill jag bara säga åt smala människor som dricker konstgjorda proteindrycker, vitamin well och cola light att de får i sig så mycket skit! Och så äter de bara minikeso, alldeles för lite fett. Och så typ för mkt omega 6. Det ÄR inte bra! Man blir sjuk av det, psykiskt och psykiskt. De borde veta också att kroppen inte mår bra av att träna så mycket, kortisolnivåerna blir skyhöga lix. Det sliter på kroppen hur mycket som helst. Dessutom är det inte ens snyggt, vi måste våga prata om detta. Man måste kunna säga till en smal person att denne är ohälsosam utan att det ska tas som kritik. -.-

Känner typ likadant som dig… Är inge kul när främlingar som bekanta frågar när man ska föda och liknande… Man bara ”mm nä jag är bara tjock”. Tycker det är skitstörande när folk kläcker ur sig såna grejer.
Om jag vore gravid och ville att personen skulle veta så hade jag väl berättat, om inte så hade dom väl märkt förr eller senare. Jag skulle aldrig fråga någon något sånt. Vem som helst borde väl egentligen förstå att det kan vara en känslig fråga. Är man gravid så är väl det kul, men är man inte det så vet man ju att personen tycker att det ser ut som att man är gravid när man inte är det. Jag är medveten om att jag ser gravid ut men jag vill inte höra om det för det.

Sedan jag var tio visste jag att jag inte var som andra barn. Jag var tjock. Lärare trodde att jag var latare, barnen visste att jag var fulare och påminde mig om detta varje dag (vart får barn ens höra att det är fult att vara tjock: jo av föräldrar och vuxna såklart!). När jag blev tonåring trodde jag på riktigt att jag var oälskbar för att jag var fet. Senare trodde att det var helt naturligt och självklart att pojkvänner sa saker som: ”Det är ju kul att ha lite att ’ta tag i’ men du vore ju såååå mycket sötare om du gick ned tio kilo”. När jag blev vuxen lärde jag mig att gå från ena dieten till den andra, för målet var alltid att ”gå ned ett par kilo”. Att prata om vad man äter och hur man tränar är ett återkommande samtalsämne i umgångeskretsen. För ett år sedan gick jag ned 7 kilo ( efter ett dåligt förhållande och sjukt jobbigt uppbrott) och fick höra komplimanger om hur vacker jag blev, detta fick mig att må skit. Det betyder ju bara att jag var sjukt ful innan jag gick ned i vikt.
Det som är grejen är att i hela mitt liv har folk fått för sig att DET ÄR OK ATT PRATA OM HUR JAG BÖR SE UT OCH LEVA MITT LIV. Sluta säga åt folk hur de ska äta, röra på sig och LEVA. Vikt har inget med mående att göra. Sanningen är att vikten kan förändras hela tiden, man kan både gå ned och upp i vikt av att vara deprimerad och vise versa. Kroppen förändras, för livet gör det, det är fanimej inte farligt! Kvinnors kroppar objektifieras hela tiden och är alltid något man får (bör) ha en åsikt om (tänk skvallerblaskor, reklam osv). DIN kropp är DIN kropp. Och MIN kropp är MIN kropp. Det är bara en själv som kan avgöra hur man ska äta, leva och hur man mår bäst. INGEN annan kan ta det beslutet åt en.

Jag garvar högt när jag läser detta:
”Förra året när du visade oss att du var stor men tog hand om dig ändå det var ju en helt annan sak än idag när det mest visas bilder på godsaker och sen späds det på med sådana här bilder och det är för MIG inte att vara en god förebild”
God förebild för vem då .. undrar jag …
Jag rekommenderar den som skrivit det där att sluta hänga upp sig på förebilder och ikoner och istället försöka fundera på vad just hen mår bra av …och leva efter det..
Ät och njut säger jag. Och vad man sedan väljer att äta och njuta av är upp till var och en…

Kommentarer som de där handlar bara om elakhet, det kurrar skönt i magen när man lyckas sätta sig bekvämt på någon annan. Folk blir sura om någon skiter i sin övervikt eller har mage (haha!) att påstå att det är okej, för övervikt är inte okej, speciellt hos kvinnor. Jag tror att de allra flesta vet att det är meningslöst att oroa sig för inflation på överviktiga människor som är okej med hur de ser ut, de flesta har lärt sig att man bör skämmas och hata sig själv och lever bokstavstroget efter det.
En helt okvalificerad gissning är att en del föredrar att överviktiga hatar sig själva och skäms och att det fortsätter att vara socialt oacceptabelt eftersom att det lyfter dem själva. För att smalhet ska vara idealiskt och eftersträvansvärt så krävs det att andra former är sämre, fulare och skämmigare. De försvarar sin position i snygghets hierarkin genom att se till att upprätthålla normer som gynnar dem själva.

Som vuxen är det väl upp till var och en hur man lever och ser ut, det är ingen annans business. Men om man överför dålig mathållning och inte ser till att barnen rör sig tillräckligt så skulle jag nästan klassa det som barnmisshandel. Tycker vi är skyldiga våra små att få näringsriktig mat och rikligt med motion, man lägger grunden till bra hälsa i barndomen.

”Ja tänk om. Vore inte det helt underbart? Om folk som hänger härinne och ser bilder på mig tänker att de kanske duger ändå? ”
Vet att du förmodligen inte tror mig, men jag tänker så.

Fast jag förstår inte riktigt vad det är man skall ”duga” till och varför andra utgör ett mått på huruvida man lycka med det eller inte…
Själv utgår jag nog mest ifrån mig själv när jag ser på mig. Idag känner jag mig mer bekväm med mig än igår… Idag känner jag mig rörlig, fin, glåmig, trött, pigg, alert, osv..
Att jämföra sig med andra – eller använda andra som måttstock – blir bara väldigt konstigt för mig …

Jag ät totalt ointresserad av huruvida folk är överviktiga eller inte. Det är upp till dom och inte mitt problem eller min sak att lägga mig i. Däremot är det självbedrägeri om man inbillar sig att det inte har några negativa hälsoaspekter. LD är överviktig och det är inte hälsosamt i längden. Jaha, och? Hennes liv, hennes val. Somliga röker och det är inte heller speciellt nyttigt. Deras val. Andra väljer att äta extremt lite, av olika anledningar. Inte heller bra ur hälsosynpunkt. Deras liv, deras val. Det jag inte riktigt kan förstå är behovet av att vilja få bekräftelse för sitt val. Det verkar viktigt att framhäva just sin fetma. Varför? Finns det inga andra sidor i personligheten som är viktigare?
Du skrev innan att bloggen inte skulle handla om kost men skriver gärna om mat där du poängterar det onyttiga. Vad är det du vill förmedla?

att jag berättar att jag äter god mat är inte synonymt med att min blogg handlar om kost. Jag tycker det är en ENORM skillnad på att berätta att man äter goda saker och på att diskutera kost ur nyttighetsperspektiv eller redogöra för hur man äter till vardags.
Viktigt att framhäva fetmna? Nja. Snarare viktigt att hävda sin rätt att få finnas och synas och vara som man är. Inte ens nu kunde du avstå från att påpeka att jag är tjock och att detta är ohälsosamt. Förstår du hur nedbrytande det är? Detta sker så ofta i mitt liv och i min blogg att jag är tvungen att slåss mot det. Jo, jag har ett helt spektrum av egenskaper som är fantastiska men så fort jag visar att jag inte skäms för min kropp så ska jag sättas på plats. Då spelar min vikt helt plötsligt roll.
SJälvbedrägeri? SO WHAT????? som vi redan påpekat så finns det inte en enda tjock person i sverige som inte redan tagit del av all jävla ”fakta” om övervikt som finns därute. Men oavsett, varför ska du eller nån annan läxa upp? Kan man inte få bedra sig själv då? Om man nu mår bäst så? Varför ens bry sig om detta?

oj Oj OOOOJ vad folk reagerar på om man som offentlig person har övervikt, då är man DÅLIG FÖREBILD, men är denne skinny, ja, då snackas det inte så mycket om att det är något dåligt, för då är det ju ”hälsosamt” och ”vissa är ju faktiskt smala ab naturen”. FUCK THAT! Vissa ja, vissa kanske har svårt att gå upp i vikt, MEN FÖRSVARA INTE kändisar SOM SVÄLTER DIG när du hackar på tjocka?
Och ALDRIG NÅGONSIN har hat mot tjocka, som leder till självförakt hos denne – lett till ett hälsosammare liv. Självhat leder ALDRIG till hälsa, det blir snarare VÄRRE. Hetsätning, självskadebeteende, depression eller kanske anorexia.
GO lady dahmer GO! Du får vara precis hur du vill!

Alltså, alla dessa människor som tjatar om att ”du veeeeeeeeet väl att det är ohälsosamt?!”. Vad tror de egentligen, att ingen har sagt det till en förut?
Jag tror jag ska börja gå runt med en chokladkaka i väskan och varenda gång någon säger något sådant så ska jag äta en chokladruta, för varje ny kommentar tar jag en ny ruta och så ser jag hur många chokladkakor jag kan gå igenom på en vecka.

Jag har slutat fokusera på det där.. Jo jag kan skriva att jag är tjock och att jag hatar det, men det är för min kropp inte är frisk. Hade det varit ”äta-kilo” så hade jag kanske accepterat det bättre.
Jag har inte mage att skriva om bantning etc med tanke på min dotter. Hennes inlägg hos mig idag är det som fått mig att banta i tysthet.
En god förebild älskar sig själv

Fattar inte varför folk inte bara kan HÅLLA KÄFTEN. Jag är så trött på det. Hur kan folk hålla på??! Vad lär vi alla barn runt oss liksom?
För ett par veckor sedan satt en skolklass (8-åringar typ) bredvid motionsbassängen på jobbet, ungarna sa något dumt och pekade på en tjock människa som var intill bassängen. Jag gick förbi barnen och vände mig just om för att vråla åt dem i rent raseri (genomtänkt som fan.. men jag blev arg..) men jag hann inte, deras lärare var snabbare och snäste ”Nu slutar vi kommentera hur andra ser ut!” åt dem. Det var tysta ungar som lämnade badhuset, och jag var glad åt att ha hört tillrättavisningen 🙂

Jag tycker inte att det är något problem med att diskutera hälsa, motion, kostvanor m.m. om det diskuteras i ett större perspektiv, dvs ur ett folkhälsoperspektiv. Jag tänker mig att det är ganska bra ur en samhällssynpunkt att saker som skatt på fet mat, motion på recept, insatser för att få folk i utsatta områden där få motionerar att röra på sig mer och liknande diskuteras.
Tyvärr känns det som att den debatten alltid överskuggas av en debatt på individnivå där allting handlar om vem som äter vad och vem som inte äter och vem som borde äta mer. Egentligen helt jävla ointressant. Det borde vara ganska uppenbart för alla att man inte kommenterar andras kost och motion om man inte är den personens läkare eller likande och därmed vet något på djupet om den personens hälsa, något man inte kan bedöma utifrån om personen är tjock.
Alla förment välmenande personer kan väl bara hålla käften och istället rösta för att vi ska ha en väl fungerande hälso och sjukvård för dem som behöver förändra sina vanor.

Sant! Alltid dras allting tillbaka till individer och det handlar om att DU faktiskt rakar benen eller JAG skulle aldrig förtrycka någon. För att få yttra sig om något måste man verkligen se till att ha ryggen fri. Kan vi enas om att könsroller och patriarkat är en issue baserat på tex att kvinnor har 90% av männens lön eller att våldtäktsmän går fria i svenska domstolar? Eller måste min åsikt bli ogiltigförklarad för att jag har mascara på mig när jag uttrycker den?
Och detsamma med vikt; Vi har en ökad andel överviktiga i samhället men jag tror verkligen inte lösningen på det problemet är att få dessa personer att skämmas eller hata sig själva.

Ibland brukar jag tänka att allt vore enklare om alla var blinda. För det är SJUKT hur ytligt allt är idag. HUR kommer man åt detta bisarra samhällsproblem att ytan är viktig????? Och att det finns en norm för hur nåt ska se ut?! Har vi det för bra??? Jag tror vi borde lida lite mer av verkliga problem så kanske inte någon skulle lägga vikt vid såna här saker.
Men jag kanske är naiv. Normmentaliteten kanske alltid finns oavsett hur bra vi har det???

Haloj!
Mja…med den…eh, hyllan? Så misstänker jag att få snubbar i alla fall lär grubbla så mycket på eventuella extrakilon:)
Mer seriöst så är det såklart bra att ta hand om sig av hälsoskäl, I stort sett att det kan bli tungt för hjärtat och i längden för lederna. Men hysterin kring några kilon hit eller dit är jävligt tröttsamt.
Medias eviga tjat om bantning och hela den konkarongen är rena jävla tortyren, och åtskilliga är de tjejer som till slut får spader och får ätstörningar. Och att gå ner i vikt genom att svälta sig är inte ett skit hälsosamt, varken för kropp eller knopp.
Har haft ett par kvinnor i min närhet som gått den vägen och då är det garanterat bättre att bestämma sig för vara överviktig. Riksgaranti. Av det skälet kommenterar jag numera aldrig tjejers viktnedgångar om de inte frågar om det.
Jag förstår mycket väl varför du blir förbannad och postar en provocerande bild.

Så du läste det här inlägget och tänkte ”Hej, det som saknas här är att någon sexualiserar hennes kropp som hon är så trött på att få kommentarer kring” följt av ”jag berättar att det kan vara hälsofarligt att vara tjock, den informationen måste fram” och till slut berättar du att du nu har en anledning att inte kommentera kvinnors viktnedgång oombett. Så fint av dig. Du har inte funderat på att HELT SLUTA KOMMENTERA KVINNORS KROPPAR?

Asbra skrivet. Tack för att du finns som en motpol till allt smalsnack. Synd bara att det blir att du är just en motpol när man kan tycka att det borde vara norm att tänka såhär.

Men jag måste säga att tanken har faktiskt slagit mig, på riktigt, att jag skulle vilja gå upp massa i vikt och sen ta på snygga tajta kläder bara för att kunna vara sådär härligt ”in your face” som du kan vara =) men jag kommer antagligen inte göra det. Istället borde jag koncentrera mig på att sluta komma med dumma bantningstips till min väldigt överviktiga lillasyster. Sedan jag började läsa din blogg har jag mer och mer insett hur illa jag har betett mig. Kanske skulle köpa en fin klänning till henne istället som inte är ett tält..

Idag sa jag ifrån i en situation på jobbet. Hade kurd i stresshantering där d handlade mycket om va man ska göra för att må bra. Seminareledaren pratade mkt om träning o mat o visade bildspel. En bild visade en person som stod o försökte få på sig ett par byxor som var för små. Personen hade allrså gått upp i vikt o skulle nu självklart gå ner i vikt för att må bättre. Iaf, det var då jag sa att övervikt inte är synonymt m att vara ohälsosam. D höll väll föreläsaren m om men påpekade ändå igen att d kan va så. Har verkligen tänkt om gällande min syn på överviktiga o d är mycket tack vare dej. Är själv smal, inte för att d har m saken att göra men budskapet i samhället ät tydligt. För att må bra ska du vara smal. Mår dåligt för alla personer som satt i samma rum m några kilon ”extra”, för de måste ju känt sig träffade :-(.

Nu har jag gått ner en del i vikt pga att jag är gravid och har kräkts mig genom mer än en månad. Så otroligt många kommentarer jag får om hur välmående och sund jag ser ut. Har aldrig mått sämre i hela mitt liv och skulle göra vad som helst för att få behålla maten.

Jag i 20-årsåldern:
-Rökte cigaretter istället för att äta.
-Tränade hårt 5-6 dgr i veckan, till och med på julafton;)
-Åt nästan bara sallad och vitaminer och/eller svalt och tänkte konstant på hur jag skulle träna bort påtvingad mat.
-Solade solarium året om.
-Brände en massa pengar på märkeskläder, smink, smycken och diverse annat skräp, för att se snygg ut för killar.
-Sprang på krogen varje helg och drack alkohol (om än oftast måttligt)
-Bytte killar oftare än andra tjejer byter trosor och utsatte mig för risker, sexuellt sett.
-Gick inte utanför dörren utan att ha ”fixat” mig från topp till tå, vilket tog ett antal timmar.
Många killar tyckte att jag var jätteläcker och att jag såg ”sund” och ”hälsosam” ut med min övertränade, plågade, onda, inrökta, välklädda, magra, solbrända, svultna och fettfria kropp (som jag alltid skämdes över ändå). Ha ha ha, så lättlurade! De kallade all denna hysteri för konstiga saker som tex att jag nog hade en ”liten benstomme”.
Det var den absolut värsta tiden i mitt liv. Har aldrig mått så dåligt innan eller efter den här perioden, fysiskt eller psykiskt. Som tur var, varade den inte någon längre stund.
Det är verkligen bullshit att magra/smala människor alltid är hälsosammare och sundare än överviktiga/runda. Ett mycket litet antal kvinnor är ”naturligt” smala/magra, dvs kan äta vad de vill och skita i att träna utan att gå upp ett gram i vikt. En smal/mager kropp och ett ”perfekt” utseende kräver, i de allra flesta fall, mycket fejk och mycket arbete och det är det första som slår mig när jag stöter på såna kvinnor (och män).
Det är viktigt att komma ihåg, att smal/vältränad eller tjock/otränad inte är något som man ”är” – det är ett tillstånd som är föränderligt för de allra flesta, dvs att både gå upp och ned i vikt och att bli mer eller mindre vältränad. Vissa vill lägga mer tid av sina liv på att skapa detta tillfälliga tillstånd, än andra.
Synnerligen absurt blir det när alla de här ”hälsosamma” och ”sunda” människorna sprutar in gift i sina ansikten och/eller lägger sina fullt friska och sunda kroppar på operationsborden för att tex operera in silikon-kuddar.;) Eller bleker tänderna eller solar året om eller använder smink med farliga ämnen i eller färgar/bleker håret eller använder nagellack eller rakar bort tex könshår som bl.a skyddar underlivet mot bakterier osv, osv, osv.

Varför inte lägga till texten ”What’s your excuse?” och posta bilden som ett svar på en omtalad fitspo-bild?
🙂
(Seriöst, alltså, jag menar att det skulle vara inspo att se någon som inte skäms för sin kropp, som inte bryr sig om storleken för storlekens skull, som inte lägger vikt vid vikten.
Men jag fattar att det är drygt för dig att andra kommenterar din kropp – vilket de tydligen gör mer än nog som det är.)

Hej! Först vill jag bara säga att jag tycker absolut du duger som du är, man ser ut som man gör. Men jag vill också säga att även om jag inte bryr mig ett dugg om ditt utseende, så bryr jag mig om det faktum att grov övervikt( vet inte om du har det eller ej) faktiskt dödar människor dagligen, precis som cigaretter etc etc. Så se ut och var precis som du vill, men( och det är ett ganska stort men) om det faktiskt är så att du uppmanar folk att äta skräpmat, inte träna och sådär som du skrev så ber jag dig att sluta. Det är idiotiskt. Uppmana istället folk att inte äta kött, kanske gå en promenad på en timme varje dag( typ till jobbet?) och inte röka och kröka allt för mycket så har du en plats i mitt hjärta.
Med vänliga hälsingar/Joakim

MEGAMORR!! Om du slutar att ta dig rätten att godkänna om folk duger eller inte har du en plats i mitt hjärta. Eller förresten om du slutar att kasta dig helt opåläst in i diskussioner bara för att du liksom MÅSTE FÅ SÄGA DEN HÄR SMARTA UPPMANINGEN så har du en ännu större plats i mitt hjärta! LD uppmanar folk att sluta skämmas över sig själva och inte ursäkta sina kroppar och det är SÅ HIMLA BRA eftersom det finns en brist på sådana uppmaningar. Dina tips om vad LD borde tipsa om finns ju redan överallt, jag är ganska säker på att det redan är allmän knowledge om man säger så.

Komentarer som ”jag tycker inte sämre om tjocka men ni behöver ju inte göra REKLAM” får mig osökt att associera till de ryska anti-gay-lagarna. ”Det är ok att vara gay men ni behöver ju inte göra PROPAGANDA”.

Herregud, vad less jag blir på folk! Alltid uttrycker fettofoba människor något i stil med ”Det är farligt med övervikt!” eller ”Den där bilden förhärligar fetma!” Nähä, inte visste jag att det är farligt med övervikt! Gud vad snällt att du upplyser mig om det! Nä, nu var jag bara ironisk. Ja, övervikt kan vara negativt för hälsan, men det är undervikt och för mycket träning också, vilket de sällan ens berör. Hur som helst är det inte relevant i sammanhanget överhuvudtaget. Det relevanta här är att kritisera och uppmärksamma att dessa självutnämnda upplysare tror sig ha rätt att trycka ner personer som de anser överviktiga, att de tycker att de ska skämmas och inte synas (allt för mycket). Det är dags att fokusera på de självutnämnda upplysarnas fascistiska fettofoba människosyn.

Hur tänker folk? Det finns ”för smal”, ”smal” (vilket är typ storlek 36 och mindre fast inte för mycket mindre…) och ”överviktig” (vilket alltid är jättedåligt). Om en är överviktig måste en gå ner i vikt för då är en ohälsosam. OK. Källa på det? Motivering för skalan? Och hörrni smala som vräker i er godis på alla bilder, är ni inte dåliga förebilder? Tänk på de med annorlunda metabolism som också börjar vräka i sig godis i samma tempo och blir överviktiga. Ni står ansvariga. Vad ska ni göra åt detta?
Btw, du är bäst!

http://www.expressen.se/nyheter/vagrar-ge-godis-till-feta-barn-pa-halloween/
En kvinna i North Dakota tänker inte ge alla barn godis under halloween i år. När de kommer överviktiga barn, så ska hon ge dem ett brev där hon skriver om den amerikanska fetmaepidemin i stället, skriver Fox News.
”Du kanske undrar varför ditt barn har det här brevet. Har du hört talessättet ’Det behövs en by för att uppfostra ett barn’? Jag är besviken på byn Fargo Moorehead, West Fargo.
Ditt barn är, som jag ser det, lite överviktigt och borde inte äta socker eller godis i den utsträckning som många barn gör under halloween.
Min förhoppning är att du tar ditt ansvar som förälder och ransonerar godis denna halloween och inte tillåter att ditt barn fortsätter de här ohälsosamma matvanorna.”

Hej Natashja, vill säga två saker, dels att du varit en förebild för mig ända sedan jag började läsa din blogg, det var när Nöffen var nyfödd. Du har inspirerat mig i många frågor och trots att jag inte har barn så tror jag att jag skulle bli en bättre förälder i framtiden tack vare din blogg. Alltså, en bättre förälder än om jag inte hade börjat läsa din blogg. Din vikt och din klädstorlek är fullständigt ovidkommande för mig och du kommer fortsätta vara en förebild för mig och många andra.
Den andra saken jag vill säga är att jag är sjuksköterska, i tisdags jobbade jag ett dagpass och när jag klev in i personalrummet för att sitta ner med mina kollegor för att äta frukost låg en Hänt extra eller bild extra eller vad fan de jävla skvallertidningarna heter.. På framsidan var det smygtagna bilder på väldigt smala hollywoodstjärnor samt ett par väldigt stora sådana. Med tillhörande skrämselrubriker om stjärnornas vikthets. Tack vare din ”det är okej att att vara tjock”-kampanj hade jag modet att slita upp tidningen i näven och utbrista: NEJ, jag tänker inte ha det här liggande på bordet när jag ska äta frukost!
Ingen sa något. Och jag är ”smal”. Hälsofrämjande sjukhus my ass.
Sen har jag bara en fråga, det var längesedan (?) du skrev om förtryck mot djur och köttindustrin. Har du lämnat dessa värderingar bakom dig eller äter ni fortfarande vegetariskt hemma? 🙂

Tack för ditt pepp!
När det gäller din fråga så försöker jag undvika att prata kost. Hemma äter vi fortfarande mestadels vegetariskt men ibland även fisk. utanför hemmet händer det ibland att jag avviker lite till, men vi försöker ge barnen sunda värderingar och i bloggen vill jag inte främja en matkultur som går ut på att döda. Jag har väl ungefär samma värderingar nu men dessa har breddats lite mer. Jag ser förtryck i annat än kött och tänker mycket på närodlat vs importera ris och bananer och annat som utarmar folk och kulturer och påverkar deras hälsa. osv osv

Det enda som irriterar mig mer än tjockisförakt är att det är så mycket kommentarer kring ämnet. När LD skriver något om feminism så är det inte alls samma mängd (har jag fått intryck av i alla fall) kommentarer. Prata mer feminism och mindre om vikt. Då menar jag självklart att vi ska bekämpa patriarkala strukturer och skita fullständigt i vad folk väger/äter.

Hej!
Tycker du har en sån jäkla poäng i detta, har också observerat fatshamingfenomenet och blir asprovocerad. -.-
Men jag tycker rökare blir shamed on i precis lika stor utsträckning. Alla som inte passar in i träningsnarkoman-och-hurtigbullsidealet måste tillrättavisas av hälsomaffian

Kjære deg. jeg synes du er flott. Vi trenger en videre aksept for at folk får være som de er. Hvorfor skal kroppene våre passe inn i en boks? Det er da ikke det ytre som bestemmer om man er et forbilde? Fortsett å være deg. 🙂

Stående ovationer till ditt blogginlägg! Jag hoppas av hela mitt hjärta att du verkligen kan känna att du duger som du är också. Det är något jag tyvärr aldrig lyckats med.
Nu är jag snart 50 och kan säga att jag har nog bantat och tränat i hela mitt vuxna liv på ett eller annat sätt utan att för den sakens skull komma ner i normalvikt. Förutom en kort period för ett par år sedan när jag hade ont i ryggen har jag aldrig mått dåligt av min övervikt. Jag har ingen sjukfrånvaro och är mer engagerad i min familj, mitt arbete och mina ideella åtagande än vad många andra är och ändå känner jag mig hela tiden värdelös.
Den allmänna åsikten att man ska vara smal och vältränad tar död på min själ! Det är ett hån när smala människor tittar på mig och säger att de måste iväg och träna eller börja banta. Alla dieter som folk håller på med och som genomsyrar hela fikarummet får mig att vilja gråta. Alla positiva kommentarer om hur mycket folk har gått ner i vikt och hur snygga de ser ut känns rent knäckande även om de sägs till mig.
Folk blir inte upprörda över att SD ökar eller att folk bildar medborgargarde mot tiggare men kommer där en tjock människa så ja j-lar vad det sätter fart på allas blickar och tungor.
Tack för din blogg och för din ilska <3 Mvh Anja Jönsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *