Kategorier
diskussion & debatt

Att jag drar in på julbordet gör inte att fattiga svältande barn i afrika får det bättre

När det gäller konsumtion så känner jag att det ofta blir svartvitt. Antingen är man en Slösa eller en Spara. Antingen så konsumerar man en massa eller så är man s.k ”medveten” (detta brukar alltid utan undantag vara den där magiska medelklassen som är så himla medvetna om hur hemskt världen är och de som drar sitt strå till stacken till skillnad från den okunniga pöbeln aka arbetarklassen som bara slösar och köper onödigt skit).

Och varför är det alltid till jul denna debatt kommer upp? (Och återigen, ser aldrig arbetarklassen skriva dessa facebookstatusar, blogginlägg eller krönikor om vår konsumtion om man säger så. *wink wink*) Varför är det just vid jul som man ska vara medveten och sparsam och tänka på miljön? Varför inte resten av året?

Att du missunnar dig själv räddar inte världen. En långsiktigt tänk kring konsumtion och andra faktorer (t.ex flygresor, bilåkning) drar däremot sitt lilla strå till stacken. Dock är jag inget fan av pekpinnar, holy saviours (om det inte är J-man), och skuldbeläggande av individer när de stora miljöproblemen behöver hanterar globalt och politiskt. Att jag drar in på julbordet gör inte att fattiga svältande barn i afrika får det bättre.
engelwinge jul 2 engelwinge jul 3
(Briljanta Maria Engelwinge såklart, på min facebookpage är det ofta debatt)

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Att jag drar in på julbordet gör inte att fattiga svältande barn i afrika får det bättre”

Håller med i poängen (som jag uppfattar den) att man gör bättre skillnad med ett långsiktigt och allmänt miljötänk än att fokuserar på en dag. Och blir också frustrerad över klassförakt och brist på någon slags strukturell analys överhuvudtaget ibland när man diskuterar miljöfrågor. Eller bristen på insikt om att man som privilegerade sannolikt bidrar mycket mer till klimatförändringen även om man gör det på ett annat sätt (läs: inte ”vulgärt” eller omedvetet.., men ofta mycket värre).
Men jag håller inte med om att de stora förändringarna behöver hanteras globalt och politiskt. Det behöver de OCKSÅ, men jag är helt övertygad om att vi alla måste anstränga oss för att ändra våra livsstilar, särskilt de med mer ekonomiska tillgångar. Vi behöver sluta eller minska på saker vi tycker om för att det går inte tillräckligt fort som det gör idag om vi överlåter processen till andra. Jag gillar inte heller pekpinnar, samtidigt måste vi ändra våra vanor, våra livsstilar och då behövs också debatt, diskussion och prat om det.

Jo men det tycker jag också. Och det är därför jag blir så irriterad när medelklassen, som ÄR den grupp som konsumerar MEST, klappar sig själv på axeln varje jul för att sen boka en flygresa till Thailand lagom till påsk.

Har en känsla av att de som hävdar att de varken vill ha eller ge bort julklappar i år är de som överkonsumerar hela året runt hur som helst. Där ungarna får skridskor när ishallen öppnar för säsongen och man upptäcker att de gamla är för små, där Playstation är ett spontanköp och där frun i huset köper sig det där halsbandet om hon vill ha det. När man redan har allt så är det lätt att säga att man inte vill ha mer. Jag är mer försiktig. Min familj får inga spontanpresenter. Jag är restriktiv med saker till mig själv under hela året men till jul önskar jag mig både ditt och datt och jag går även all in med julklappar. Och jag vill inte moralisera över vem som gör rätt här men jag är rätt så övertygad om att det går på ett ut i konsumtion. Bara det att de som inte önskar sig nåt till jul och födelsedag bröstar upp sig på fb och får en massa likes.

Då kan jag tala om att det faktiskt inte är så i alla fallen. 🙂
Jag överkonsumerar definitivt inte året runt och är även sparsam till julen. KLappar har jag inte önskat eller fått på flera år. Och jag tillhör inte heller medelklassen (alltså de som enligt inlägget är de som tjatar mest) utan arbetarklassen.
Kanske därför jag har svårt att överkonsumera för att jag har så jäkla torftigt med pengar.

Måste också säga att det är ledsamt att de som får representera miljöfrågan, min hjärtefråga, det jag brinner för och jobbar med varje dag, är personer som konsumerar som tokar året runt men koketterar med att strunta i julklappar eller ser ner på andras julfiranden. Det äntligen som att jämställdister skulle få representera feminister (okej, lite haltande jämförelse men ändå). Jag förstår frustrationen av sån attityd och den finns absolut men att det på något sätt ska få stå för hela ställningstagandet att minska sin konsumtion eller äta klimatsmarta mat känns frustrerande.
Klimatförändringarna kommer ju att slå hårdast mot fattiga kvinnor, mot lägre socioekonomiska grupper, mot de personer som redan utsätts för strukturella orättvisor och exkluderande. För många av oss som engagerar oss för miljön är det en drivande faktor och vi anstränger oss för att se våra egna privilegier och ha det med i vår analys. För mig så är min miljöaktivism i hög grad också en humanitär och social sådan.

Brilljant argumenterat igen!
Kan störa mig omåttligt på den där typen av förhållningssätt som är good on paper, men som inte bottnar i vare sig egentlig logik eller en längre analys.
Att världen fortfarande är en jävligt orättvis plats är ju en självklarhet, men det här ständiga fokuset på individnivå är faktiskt extremt tröttande. På samma sätt som inför detta ämne kan jag känna när jag läser en del artiklar och liknande om ”medvetet föräldraskap”. Alltså de som gör allt ”rätt” på pappret. Tygblöjor, långtidsamning, ekologiskt och så vidare och så vidare. Såklart är allt det där bra grejer i sig, men jag saknar väldigt ofta de mer storskaliga förklaringsmodellerna. Ofta blir det liksom mer av ett livsstilsval av en övre medelklass som därmed kan plocka ännu fler pluspoäng på hur duktiga de är. Försök använda tygblöjor i ett hyreshus med illa fungerande tvättstuga där folk stjäl ens pass hela tiden. Försök långtidsamma när du är ekonomiskt piskad att återgå till heltidsjobbet efter x antal månader. Och så vidare. Då är det inte så kul att läsa om hur det var ETT VAL av någon som anser sig vara så jävla duktig.
Jag är helt med på både konsumtionskritik och nära föräldraskap, men jag vill mer se större förändringar som ger ALLA möjligheten att leva ett mer hållbart och balanserat liv. Inte bara att övre medelklass ska kunna köpa avlatsbrev genom att framhålla den egna förträffligheten. Och btw, ekologisk mat och vintage är också konsumtion, så då blir det mer en fråga om att ha råd med det pk alternativet.

Höll nästan på att skriva att vintage är det billiga alternativet, men sen kom jag på att vintage är begagnade märkeskläder och inte bara begagnade kläder i största allmänhet.
Håller helt med att det borde ske samhällsförändringar så att alla kan leva hållbart.
Dagens höjdpunkt: medelklassgubbe som hävdar att stress mest kommer av höga konsumptionskrav och inte särskilt mycket av stress på arbetsplatsen eller pga av arbetslöshet eller visstidsanställningar. Han tyckte även kvinnor borde vara hemmafruar. *himlar med ögonen*

Hahaha jag dör åt de där kommentarerna, tänk vilken tur att medelklassen kan utbilda mig 🙂 för jag visste ju absolut inte vad konsumtion innebär.
Att bara låta bli matorgie och prylhets till jul är lite som att vara snäll mot en mobbad en enda gång. Vad hjälper det? Nu är ju jag från arbetarklass, så jag bör väl inte säga att det är västvärlden i helhet som bör dra ner på konsumtion och ledande av fossila bränslen för att göra någon märkbar skillnad. Men ja, jag är för dum för att veta det.
Om medelklassen nu är så plågsamt medvetna kanske vi ska införa en specialskatt för dem där deras pengar går till bättre behövande?

Tänker även att privilegier är mer än pengar. Tid är också en resurs, att välja och leta och vara klimatsmart och utbilda sig och jämföra är inte något alla har möjlighet till. En del har fullt upp med att hålla näsan ovanför vattenytan och behöver verkligen lite flärd och lyx och några dagars frihet från vardagsångesten.

Håller verkligen med. Folk sätter prestige i att äta lite, vilja ha lite/inga gåvor och göra rätt för sig under EN högtid som går ut på glädje, fest och generositet (enligt mig iaf).
Jag tycker det är helt okej att vilja ha saker av andra och mycket mat.
Det är ett oerhört ängsligt förhållningssätt medelklassen har till sin egen position, precis som du skriver. Tycker också folk stirrar sig blinda på på konsumtion och frosseri. Njut, ni som har pengarna, av att ni faktiskt kan köpa det ni vill ha och lite till i jul. Era skuldkänslor för det behöver inte hamna på löpsedeln varje år.

Jag skrev under namnet Maria ovanför (inlägget som börjar ”Har en känsla av att de som hävdar att de varken vill ha eller ge bort julklappar i år är de som överkonsumerar hela året runt hur som helst. ”) och tyckte att det såg lite knäppt ut när någon som hade en helt annan åsikt eller i alla fall upplevelse än jag svarade under samma namn. Är det det du menar?

Så jävla bra! Så trött på ”Alla har råd m ekologiskt, bara sluta röka/snusa/gå på McDonalds så kan ni också rädda världen!” Blir så arg. Det finns ett så stort klassförakt i det. Hoppas de inte köper julklappar till sina barn heller, alternativt låta barnen öppna och ge bort till ensamkommande flyktingbarn. Och att de slutar flyga.

Köper inga julklappar för har inte råd till det. Konsumerar väldigt lite och bara när saker är utslitna. På julen umgås jag helst med nån ur familjen. Det är viktigt för mig. Min mamma ger alltid nån julklapp. Kan sällan ge tillbaka. Men kommer ta hand om henne när hon är gammal. Gillar att göra presenter eller att få sånt andra har gjort. Fast kärlek är den finaste gåvan. Bara få spendera tid ihop.

Hej LD, jag undrar vad du tycker om den gigantiska vit jul-kampanjen som alltid börjar nu i december. Jag tycker inte om den kan jag tillägga och det är ungefär av samma anledning som jag tycker att det här slå sig för bröstet för att man inte konsumerar till jul-beteendet. Jag förstår tanken bakom vit jul men jag tycker att det angriper helt vanliga föräldrar som dricker måttligt vanligtvis och som tycker att de kan dricka en snaps eller en julöl till julbordet och några starkvinsglögg under julklappsutdelningen. Det går prestige i att säga att mina barn, de ska minsann inte få känna någon spritdoft. Här blir det bara julmust. För att sedan, en onsdagskväll när ungarna ska skjutsas till fritids på torsdagsmorgonen så är de kontinentala och tar sig både ett och två glas vin.
Jag förstår liksom inte poängen för kampanjen. Det är klart att om föräldrarna har problem med alkohol så är det väl kanske bra med en dag om året när de inte dricker. Är de målgruppen? Jag tror faktiskt att barnen i det fallet lider av en helt annan sak än att julen blir ”lite tokig” och att farbror Sven somnar i hörnet. De lider av att de inte kan ta med sig vänner hem efter skolan, de lider av att föräldrarna bråkar, de lider av att de inte kan få hjälp med läxor och att föräldrarna glömmer saker. De lider alltså av att deras vardag förstörs. I det fallet önskar jag hellre en kampanj som heter ”en vit vardag” för det tycker jag att alla barn förtjänar.
Jag har inte barn själv. Men jag har en bekant som är nykterist och som drar upp vit jul-kortet så fort någon knäpper en öl på julaftonskvällen, som om psschtet från kapsylen som öppnas skulle ge barnen men för livet.

Liten rättelse, jag förstår tanken, men att jag inte förstår poängen är att jag inte förstår vad som är målgruppen. Är det alla? Är det de som blir alldeles för mycket på örat just på jul, alltså inte de som bara njuter lite av julölen? Är det de som är berusade varje helg eller de som är ”beroende på riktigt” (är man väl kanske även om man super till det varje helg)?

Men är inte din ”medelklassen konsumerar ju hela året ändå så jag får konsumera hur mycket jag vill på jul”- också bara ett sätt att döva det dåliga samvetet? Då kan du ju köpa nyproducerad skit i drivor och inte behöva tänka alls. Vad sägs om att inte överkonsumera året om? Tycker mer synd om vår planet än om de stackars barn som inte får högar med paket under granen. Mycket märklig inställning över lag. Bara för att det finns större miljöbovar så behöver inte individer göra något? Vet inte vilka kretsar du rör dig i men runt mig cirkulerar samtalen om miljöfrågor året om. Men det är väl inte konstigt att det blir extra aktuellt vid jul, denna överdådiga konsumtionshelg? Men visst. Skit i att jorden går åt helvete, att de billiga produkter vi konsumerar tillverkats under miserabla förhållanden i tredje världen för medelklassen är ju värre! Som att säga att vi inte behöver feminism i Sverige för det finns ju andra delar av världen där det är värre. Blir så trött på din inställning: att du inte har något ansvar som individ.

Jag sitter här på en stol i mina sista par byxor som precis gått hål i grenen. Jag har inte köpt nya trosor sen Tamlin var nyfödd. Mina skor köptes på tradera och vinterjackan jag bär köpte jag på stadsmissionen 2003. Jag skulle kunna redogöra för hur vi aldrig handlar saker, hur jag aldrig köper kläder, aldrig reser, bara åker kommunalt, hur vi sopsorterar och på andra sätt föröker tänka på miljön men jag är helt ointresserad av medaljer och klappar på axeln. Jag är ointresserad av att bevisa vilken God PersonTM jag är. Detta handlar nämligen inte om mig eller om dig, det handlar om strukturer där medel- och överklassen är de som konsumerar allra mest och därmed också är den största belastningen på vår planet. Det spelar ingen roll hur mkt vanliga arbetarklassvensson handlar på jul, de kommer aldrig upp ens i närheten samma mängd som medelklassen spenderar och konsumerar på ett år.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *