Nåt som är jävligt märkligt och irriterande är när jag får höra att jag absolut inte vet hur det är att ha en fobi bara för att jag är av en annan åsikt? Vad är det för larv! Menar man att ALLA fobiker delar samma åsikt? Att alla fobiker tänker och tycker på samma sätt? Och så säger man att jag generaliserar grovt.
Nej, newsflash — Man kan faktiskt tycka som jag gör TROTS personlig erfarenhet. TROTS att man i flera år lidit av diverse märkliga fobier, rädslor, ångest och panik. Min åsikt är inte mindre legitim bara för att den upprör. Den är inte mindre riktig bara för att den skiljer sig från din.
Det påminner lite om när någon påstod att jag absolut inte kunde varit ett offer för sexuella övergrepp bara för att jag inte tyckte att alla pedofiler ska dö. Snacka om enkelspårigt och trångsynt.
0 svar på ”Är alla som lider av fobier gråtande offer?”
Det är väl precis det som är poängen? Att även om EN fobiker förmår att bita ihop så är det inget allmängiltigt.
MIN poäng är att man kan tycka olika oavsett erfarenheter.
Jag förstod det som att dumenade att det fanns hjälp att få? Och det gör det ju? För alla fobier…eller har jag fel?
Vilken fin blogg du har. Gillar din banner/header. Sen kan jag inte annat än hålla med om det du skriver i ditt inlägg. Såg att du skrivit att du endast svarar i bloggen, jag är inte typen som springer och kollar svar i andras bloggar så denna kommentar behöver inget svar! =) Ha en bra dag!
Uhh, min kommentar i rubriken. Hedrad.:love:
Att säga "bit ihop och föd förfan" till en som är förlossningsfobiker visar att man antingen inte kan sätta sig in i dennes situation ELLER att man ger blanka fan i dennes situation.
nej. det betyder bara att man anser att ibland så får man faktiskt bita ihop trots att man är rädd.
Men alltså, handlar det verkligen om din åsikt i sig? Jag kommenterade inte det förra inlägget, men hade jag gjort det hade jag varit kritisk till ditt sätt att uttrycka din åsikt. Jag vet att du har ditt sätt att uttrycka dig och det är inget du ska ändra på, men uttrycker man sig på ett annorlunda sätt får man väl räkna med att folk missuppfattar och ifrågasätter? (Själv ändrar jag aldrig tonläge eller så när jag fäller sarkastiska kommentarer, de som känner mig förstår oftast ändå men jag får alltid vara beredd att förklara att jag var inte allvarlig. För sådant är inte alltid tydligt för andra.. speciellt inte när man uttrycker det som jag gör.)
Sen vill jag hänvisa till ditt inlägg där du skrev om huruvida det är ok att säga neger, där skriver du "Den som använder ordet neger borde upphöra med det så snart han eller hon blir medveten om att det kränker andra människor.", gäller det bara ordet neger? För jag kan tycka att det borde gälla annat också, och när du såg att BIT IHOP sårade andra människor – borde du inte tänka till lite då?
Det jag reagerade på i föregående inlägg var väl mest att du uppmanade förlossningsrädda att "bita ihop". Det tyder på total brist på empati. Märk väl att jag inte påstår att du lider brist på empati, jag känner dig inte och det tror jag egentligen inte om dig. Men inlägget lutar liksom åt det hållet. Och nej, jag kan inte se att någon som uttrycker sig på det viset kan sätta sig in i hur det är att vara rädd på riktigt. Du säger att du vet hur det är, och jag har ju inget annat val än att tro dig. Men det framstår inte så..
Jag lider av panikångest och telefonfobi, tidigare i mitt liv led jag av svår social fobi. Jag vet inte hur många gånger jag fått höra att "det är bara att bita ihop och ringa det där samtalet! vad är det värsta som kan hända! han kan ju inte ens se dig!" blablabla bla bla bla. DET ÄR INTE BARA. Hade det varit BARA så hade det inte varit ett problem, det hade inte haft ett namn och jag hade inte tvekat inför det.
Kattis
:thumbup:
kattis du är klok:thumbup:
Jag måste också hålla med dig Kattis …
Jag har extrem spindelfobi. Skriker och blir rädd bara av att se en på tv, en bild i tidningar eller tala om det. Jag börjar svettas och får panik då jag tänker tanken på vad som skulle kunna hända om en sprang på min dotter.
Jag kan då förstå någons rädsla när den lider av en fobi, OAVSETT vad fobin är. Jag kanske inte kan förstå just rädslan för förlossning, höjder, baciller eller som Kattis skriver telefonsamtal… Men jag kan förstå känslan av att vara så jävla rädd för något.
Kan man inte förstå någon med fobi, att förstå en persons rädsla… då kan man inte ha eller haft en fobi.
men är det verkligen nån här som inte FÖRSTÅR rädslan? Som rubriken lyder; man är inte ett hysteriskt offer bara för att man har en fobi. Alla fobiker reagerar och resonerar inte lika.
Nej, men de flesta (yep, generalisering) kan känna och VISA empati för den som är rädd vad det än må gälla. Det är alltså det jag inte tycker du har gjort.
Håller helt o hållet med Kattis.
Jag förstår inte rädslan.
Den är helt ologisk och korkad. Och det vet ju fobikern. Fobikern är rädd TROTS att den inte har någon anledning. När det gäller vaginal förlossning finns det till och med en anledning (vilket för övrigt är oväsentligt om man har en fobi). Själv har jag tur att vara mer rädd (men lååångt ifrån fobi) för operation än för "vanlig" förlossning, och det är ju väldigt politiskt korrekt.
Pelikanen: Dom flesta fobier är ologiska. Att säga att känslan är korkad gör dig korkad.
jag struntar faktiskt i om jag framstår som empatisk i min blogg. det är inte det som är meningen.
En fobi är en förklaring på ett beteende, inte en ursäkt till att kunna bete sig hur som helst…
/Teskedsmamman, vattenfobiker och klaustrofobiker
Sandiza Hotpants; Jag måste ha uttryckt mig klumpigt. Jag sa att fobier är ologiska och korkade, men att det inte spelar någon roll för fobikern. Kanske borde jag ha tillagt att rädslor är subjektiva, och att yttre omständigheter (som att telefoner faktiskt är ofarliga) inte ändrar den inre känslan. Som icke-fobiker kan jag inte förstå, men jag kan känna med. Och jag är övertygad om att det finns en anledning till att det heter fobi och inte att "vara lite ängslig".
Äh. Jag kan inte formulera mig så här sent.
det här låter väl korkat men jag har verkligen inte förstått och satt förlossningsrädsla i kategori fobi tidigare; en aha-upplevelse i kommentarsfältet kan man säga.
även om jag aldrig skulle säga (eller faktiskt ens tänka) "bit ihop" så handlar det ju om rädsla, en ologisk märklig många gånger oförklarlig rädsla. den borde ju gå att övervinna? om man verkligen vill?
som jag skrev i min kommentar till förra inlägget går den (rädslan alltså) inte att bota med alvedon. fast det blir kanske både offtopic och tjötigt att upprepa det här?
Vem har sagt att alla som lider av fobier är gråtande offer? Det handlar om förståelse, alla kan inte se ur sitt eget perspektiv med föreställningarna allt det gäller alla i hela världen. "Bit ihop" i den frågan känns väldigt ofeministiskt dessutom.