Kategorier
diskussion & debatt

”As God is my witness, I’ll never be hungry again!”

Jo. Apropå de där förbenade matkostnaderna som får så många trosor att trassla ihop sig… ”Den Blombergska förbannelsen” kanske vi ska kalla det. Eller ”Talangen” kanske för talang för att handla mat verkar gå igen hos alla kvinnor i den här klanen. Idag var jag, svärmor och svägerskan på ICA och de fick öppna TVÅ […]

Jo. Apropå de där förbenade matkostnaderna som får så många trosor att trassla ihop sig…
”Den Blombergska förbannelsen” kanske vi ska kalla det. Eller ”Talangen” kanske för talang för att handla mat verkar gå igen hos alla kvinnor i den här klanen. Idag var jag, svärmor och svägerskan på ICA och de fick öppna TVÅ nya kassor när vi kom. Och det här är bara för en vecka fram.
När jag växte upp så var min mamma ensamstående låginkomsttagare och jag var den där ungen som alltid var utan matsäck på skolutflykterna. (Och vilken skam jag kände då)
Innan jag och Oskar träffades, flyttade till Stockholm och började tjäna pengar så levde jag i misär uppe på Håsta i Hudiksvall. Arbetslös och bidragstagande storhandlade jag för exakt 2000 spänn i månaden. Att jag sen vägde 47 kilo och led av blodbrist då behöver vi kanske inte tala högt om, men mat var överlevnad och det gällde att inte vara kräsen.
Jag levde på nudlar, makaroner, krossade tomater…. åh dessa krossade tomater mitt livselixir, (Tack till alla turklivs som tillhandahållit billiga sådana) och tonfisk vid de tillfällena vi lyxade till det. (INTE Abbas)
Jag drack te utan mjölk för mjölk hade jag inte råd med, stal ketchup och socker från snabbmatsställen och  grävde i offentliga askkoppar för att ha råd att röka för det hade jag egentligen inte.
För mig är hela den här matgrejen sjuk. Jag kan få regelrät panikångest vid tanken på att överhuvudtaget börja hålla koll på kostnaderna. Och kostnaderna inkluderar givetvis luncher på stan (makens inkluderade), restaurangbesök, fika, den där dagliga latten och en massa annat vardagslyx som jag egentligen klarar mig utan men som av nån anledning blivit lika viktigt som luft för mig.
Mat är symboliskt. Att ha råd att köpa den mat jag vill är symboliskt. Det symbolisear en livskvalitet för mig som egentligen inte har speciellt mycket med att känna mig lyxig att göra utan att kunna skjuta ifrån mig de där fruktansvärda känslorna av misär som präglade de första 25 åren av mitt liv. Jag vill aldrig känna det igen. Och det behöver jag inte längre.
Lite Scarlett O´Hara ni vet.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ””As God is my witness, I’ll never be hungry again!””

Just mat är något man verkligen kan spara pengar på genom att vara prismedveten. Om du nu gillar tat köpa all den mat du vill kan jag rekommendera dig att trots allt hålla utkik efter erbjudande och kampanjvaror när du handlar.

Prismedvetenhet är bästa kompisen för plånboken eftersom man då kan köpa allt man vill men ändå handla en billigare matkasse.

Åh, vad nice det skulle vara att komma upp och smaka på all den där goda maten. Lova att vi grillar om vi kommer upp och våldgästar. Saknar dig och är sjukt sugen på chinabuffé.

ja mat är verkligen livskvalitet! att gå och handla det man vill ha utan att behöva tänka allt för mycket på priset. men 2000 är väl inte särskilt lite att lägga på mat i månaden?

Självskanning är ju utmärkt om man vill hålla koll hur mycket det kostar medan man handlar.

Jag har aldrig i en lika illa sits som du men jag är student. Jag bor i Danmark nu och eftersom jag är invandrare får jag inte ett vanligt visa-kort utan måste ha visa elektron (på utländska kort är det 3% avgift). Eftersom dessa har en tendens att strula då och då måste jag alltid ha kontanter med mig också, ifall det inte fungerar. Det hade varit så skönt om självscanning av varorna då, så jag vet att jag har kontanter om det inte fungerar med kortet.

Att du vägde 47 kilo och led av blodbrist beror inte på att du "bara" hade 2000 kronor i månaden till mat. Det berodde nog snarare på att du åt FEL mat. 2000 är inte lite pengar till mat när man lever ensam.

Svar:
på 2000 kan man inte köpa bra mat. Ni så köpte jag iofs hygienartiklar (typ skithuspapper, shampoo osv) för den summan också, men att 2000 är mycket håller jag VERKLIGEN inte med om. En mjölk kostar 10 spänn. osv. Kanske finns det billigare utbud på andra ställen i sverige, men i Hudiksvall så är 2000 precis så mycket att jag hade råd att leva på just pasta och sås. Grönsaker kunde jag glömma. Frukt, aldrig. Mjölkprodukter ibland. osv.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag känner igen mig så mycket i detta. Det första jag gör när jag får lön är att fylla frysen och kylskåpet. Sen är jag ändå väldigt prismedveten. Jag har två barn som bor halvtid hos mig och vi klarar oss på 2500 i månaden utan problem. Då köper jag nästan allt ekologiskt.

När jag o sambon flyttade ihop 2006 och några år framåt levde vi på 1800kr i stor,handling och åt bra mat.

Vet hur det är att behöva snåla, men då hade vi det bra.

Idag hamnar vi på runt 4000 istället och tycker att vi lyx,ar alldeles för mycket!

Borta med vinden är en klassiker!

Jag förstår precis vad du menar med glädjen i att äntligen kunna ha ett välfyllt kylskåp, men jag undrar dock hur i hela friden du åt upp mat för 2000 kronor i månaden?

När jag var student förra året så lade jag 800-1000 kronor i månaden på mat, och det gick ingen nöd på mig alls. Även om det var en del tomatsås i omlopp… Så jag blir nog lite nyfiken 😀

Konsumentverket räknar med 1500 per person och månad, så det låter som att du hade det ganska okej ändå!

http://www.konsumentverket.se/privatekonomi/Hushallets-kostnader/Mat/

Innan jag blev gravid hade jag en matkostnad på runt 700:-/månad. Sedan blev det ju lite viktigare med mat, men över 1500 har jag aldrig kommit. Inte ens med mig själv och en ettåring och båda äter specialkost (allergier). Varför?

För att jag inte hade råd. Efter den tionde varje månad började jag räkna enkronor för att få maten att räcka till barnbidraget.

Nu har vi ett matkonto på närmare tre tusen. Vilket är sjukt mycket med tanke på att vi är två personer och jag lever på CSN. Så varför så höga matkostnader? För att jag kan. För att jag KAN gå och handla och packa ner allt jag vill ha i korgen utan att räkna en enda gång och det är så tvättäkta LYX att jag hellre skulle sälja tvättmaskinen än att måsta tänka på hur mycket jag handlar för.

Det handlar om prioritering. Och jag prioriterar lyx i mataffären framför ett par nya jeans.

jag tänkte ocks på det som många andra skrivirt. att tvåtusen kronor för mat inte är speciellt lite pengar. Jag och sambon (storätande kroppsbyggare kan tilläggas) äter för cirkus 3000 kronor/mån. äter den mesta maten hemma och äter gott. Snålar dessutom inte med inköp när vi handlar.

Förstår vad du menar. Kommer också ifrån en sådan bakgrund, är nu sambo med två inkomster, drar hellre in på annat för att kunna storhandla ordentligt med mat. Men det är ju VÅRAT val, precis som det här är erat. Det ska ju andra faktiskt skita i, egentligen. Hur man nu kan bli upprörd för en sån sak, förstår jag inte.

Ursäkta om jag också tjatar 😉 Men hur kunde du inte klara dig med mat för 2000 kr per månad? När jag storhandlar mat till mig och mitt barn blir de omkring 1500 (storhandling och dessutom laktosfritt) och sen småhandlar jag bara mjölk, smör osv resten av månad av de som tar slut. Så 2000 som många andra skriver lät rätt så bra ändå 🙂 (inget illa menat)

Svar:
Ni så köpte jag iofs hygienartiklar för den summan också, men att 2000 är mycket håller jag VERKLIGEN inte med om. En mjölk kostar 10 spänn. osv. Kanske finns det billigare utbud på andra ställen i sverige, men i Hudiksvall så är 2000 precis så mycket att jag hade råd att leva på just pasta och sås. Grönsaker kunde jag glömma. Frukt, aldrig. Mjölkprodukter ibland. osv.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Härlig blogg du har! ett tips för att hålla lite koll på matkostnaderna är att göra en matlista för kanske 1-2 veckor framåt 🙂 jag själv använder mig utav det och tycker det är himla smidigt 🙂

Fint skrivet, jag kan förstå känslan. Jag kommer också från ett hem med en ensamstående mamma och även om jag aldrig hade det så att jag stod utan mat (vi åt t.o.m väldigt bra mat eftersom mamma gjorde ALLT från grunden) så fanns det ju alltid en känsla av att det måste snålas på precis allt. Därför kan jag också känna att det är värt att lägga pengar på bra mat men eftersom jag har pluggat vidare i sex år hittils så får jag ju ändå tänka ekonomiskt och som många andra påpekat kan man klara sig på ganska lite om man bara handlar lite smart och har koll på butiker/erbjudanden!

Jag och min sambo äter för 2000 i månaden och då äter vi riktigt bra mat, lagad från grunden. 🙂 Vi snålar inte på någonting utan äter det vi vill ha. Men vi äter nästan aldrig ute (jag tycker inte om att betala dyrt för mat jag hade kunnat göra bättre själv).

Alltså, jag vill verkligen förstå era matkostnader och jag kritiserar er verkligen INTE för jag förstår att det har blivit nödvändig lyx för dig, som det ju blir om man hela sitt liv levt utan något. Vissa shoppar kläder, andra mat (det senare alternativet känns mer hälsosamt) Och du spenderar dina pengar som DU vill och hatten av och allt det där, men jag förstår inte hur ni kommer upp i den summan ni gör? Vi storhandlar för cirkus 2000 i månaden och sen, om vi verkligen spenderar utan att tänka och lyxar till det och allt det där, så KANSKE vi småhandlar lite för en tusenlapp till. Vi är två vuxna och en treåring i familjen. Om jag verkligen, verkligen, verkligen köpte allt jag ville (ville inte behövde och då snackar vi typ godis, läsk och sånt som jag både kan och borde vara utan) kanske vi eventuellt skulle handla för 4000 i månaden, det är vad vi budgeterar för men aldrig kommer upp i, och då ingår hygien och allt annat tjafs. Vi äter dessutom varierat, mycket fisk som ju är lite dyrt men vi lyckas ändå inte. Var handlar ni någonstans? Och vad är det som kostar? Du har säkert skrivit om det tidigare så då kanske du kan hänvisa till det inlägget 🙂

//Sabina

Svar:
Jag har inte redovisat mina matkostnader men jag kanske ska skriva ett inlägg om vad för slags saker vi köper och varför det är så dyrt!
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag och min sambo lägger typ 3500 kr på mat, hygien och katten varje månad. Försöker handla billigt men kött är svårast att hitta till lågt pris.

Men vadfan tycker inte du ska bry dig om vad andra tycker, handla på bara. Mat är ju livet och alla önskade väl att de hade råd att äta ute/äta lyxmat varje dag?

Jag förstår dig. Sitter här med mitt barn medan maken jobbat och hat två ägg i kylen och pasta och 100 kr på fickan fram till den 20:e, tacksam för att morsan kunde låna mig 300 nu så 400 kr, ungen måste ha mat, vi vuxna får bita ihop.

Jag är uppvuxen i familj på fem som levde på en sjuksköterskelön så vet hur det är att inte kunna köpa allt man vill ha, och vissa dagar inte heller mat. Men 2000 kr för en person låter faktiskt himla mycket. Jag tror 1500 nånting är norm enligt livsmedelsverket.

//Emma Hå

Åh så jag känner igen mig. I det där att inte ha pengar över till mat. Riktig mat. Att ha ett välfyllt kylskåp. Det ÄR livskvalitet.

Trodde att jag nu vid medelåldern skulle ha en inkomst till att kunna äta det jag vill, men inte då (ett öde jag delar med många andra) och det gör mig ledsen och så skäms jag så förbannat. Meeen…tuff skit.

Däremot tycker jag att du verkligen förtjänar att lägga ner just exakt hur jefla mycket pengar du vill på mat. Det är er lyx, istället för att göra något annat som en annan person kanske prioriterar.

Sådana där foton på kylskåp som dignar över med mat är ju rena dreggelporren för mig HAHA! 🙂

Strunta i alla neggo kommentarer och njut av din mat för det är du och din familj värda 😀

*tumme upp*

Existensminimum för mat i månaden på 4 pers(två vuxna och två barn) är 6000 kr. Då är det uträknat väldigt snålt.

Att klara sig på 2000 kr för en vuxen person i månaden går väl men då får man äta det som LD skriver också. Tänk bara att en liter mjölk per dag är över 300 spänn i månaden, tänk då på ALLT annat man ska köpa för att överleva.

Svar:
Precis. Glöm grönsaker liksom. Glöm frukt. Glöm mejerier. Glöm andra gryn än ris och makaroner.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Varför jobbar inte du? När hade du ett jobb senast? Ska du jobba när barnen blir äldre?

Svar:
Jag jobbar.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag förstår inte hysterin, så där handlar jag varje vecka….. Ja just det, tänkte inte på de 4-6 barnen och 2 vuxna, kan det ha nåt med det hela att göra? Sedan är det så, vilket jag själv märker när vi är på lantstället i Tyresö (alla åker från "stockholm" till lantstället, vi gör tvärtom) att all mat är så förbannat DYR!!!! Den matkasse jag ger 500 spänn för hemma, kostade hastigt och lustigt över 800 kr och då var det exakt samma märken! Jo då, vi testade sist vi var uppe….

Jag skulle vilja laga sådan mat som TV-kockarna lagar men det har jag inte råd med. Jag kan liksom inte göra en maträtt med fem ovanliga ingredienser för då kommer de bli liggande i kylen och bli dåliga sen och jag har inte råd att kasta bort mat på det viset. Jag har alltid mat i kylen och brukar oftast kunna äta vad jag vill men att lyxa till det går inte.

Håller med om att 2000 kr i matkostnad för en person lät väldigt mycket.. När jag och min inneboende gick gymnasiet så satte vi in 500 kr var på ica-kortet varje månad, alltså 1000 kr sammanlagt. Det klarade vi oss på utan problem och utan blodbrist eller undernärdhet (även om makaroner, nudlar och passerade tomater m.m. var något som stod på menyn rätt ofta till skillnad från kött, fisk osv), och vi är ändå två ordentligt stadiga flickor som i princip bara handlade på den lokala ica-butiken, och det är tyvärr betydligt dyrare än större butiker.

Men att numera inte behöva bry sig så mycket, att faktiskt veta att jag kan betala bra mat för oss båda om så behövs (hon flyttade in hos mig igen för snart ett år sen, inte illa efter att ha känt och bott med varandra så många år tidigare :P), och sällan behöva räkna pengarna och kolla telefonbanken när man handlar, det ÄR lyx så jag håller med dig totalt. Men att vara prismedveten, se till att köpa varor när det är olika erbjudanden osv även om man inte behöver just det just då, det sparar verkligen pengar. 🙂 Sjukt nice å se en så matfull backlucka, men själv tänker jag bara på helvetet att få det till lägenheten (bor högst upp utan hiss… :P) Men som sagt, håller med dig totalt. Länge leve "vardagslyxen", hur man nu än väljer att den ska se ut!

Jag tycker 2000 är massor med pengar för mat till en person! Vi lägger nog max 4000 för 2 vuxna och 2 barn nu(en nyfödd dvs ej mat men blöjor). Då är vi två vegetarianer och en allätare. En del ekologiskt. När jag levde singel, fattig och student var 1000 en bra månad och jag levde då näringsriktigt men inte så varierande. Då ingick såklart toapapper, tvättmedel och allt sånt.

Svar:
Ni så köpte jag iofs hygienartiklar för den summan också, men att 2000 är mycket håller jag VERKLIGEN inte med om. En mjölk kostar 10 spänn. osv. Kanske finns det billigare utbud på andra ställen i sverige, men i Hudiksvall så är 2000 precis så mycket att jag hade råd att leva på just pasta och sås. Grönsaker kunde jag glömma. Frukt, aldrig. Mjölkprodukter ibland. osv.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Tycker också det är märkligt att du inte hade råd med bättre mat än nudlar och tomatsås på 2000 kr i månaden?! När jag var student och levde på studielån (från 2001-2006) köpte jag mat för ca 1000 kr i månaden, och då ingick hygienartiklar. Handlade dessutom allt på Ica och inte på typ ÖB. Jag åt bra mat, lyxade på helgerna med tex tacos eller kött och hade även råd att köpa chips och godis. Kanske berodde det på att jag bodde i korridor och hade en (EN!) hylla i kylen där jag kunde ha min mat, plus en låda i frysen. Så den mat jag köpte, åts upp = inget svinn.

En full kyl innebär trygghet för mig, jag kommer också från ett hem med lite pengar och jag känner mig välsignad varje dag som får äta precis det jag vill utan att behöva räkna enkronor. Barnen får vilken matsäck de vill och alltid färska grönsaker till maten. Om det är en sak jag uppskattar så är det att det finns pengar till mat varje dag.

Hej! Jag vill bara säga att jag gillar dig Lady Dahmer, du får mig att le, fundera, tänka i andra banor och jag tycker verkligen din blogg är rolig att följa! Jag trodde inte att jag skulle börja läsa din blogg eftersom jag trodde att den handlade om något helt annat än den gör:) Du inspirerar! Du har fått en ny läsare:)

Svar:
Åh tack snälla du! <3
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Förlåt Tina Wedin och Lady Dahmer, men ni låter helt verklighetsfrånvända när ni säger att man inte KAN äta bra för 2000 kronor i månaden. Jo, det KAN man. Det är inga problem. Men ni kanske handlar all er mat på saluhallen?

Tina Wedin, ditt mjölkexempel är konstigt. Varför skulle en person dricka en liter mjölk om dagen? Magen mår inte bra av det. Hört talas om vatten?

Själv köpte jag mat för ungefär 800-900 kronor i månaden första året som student och då åt jag kött, kyckling, mejeriprodukter och grönsaker. Inte bara pasta och ris. Handlade på ICA Kvantum eller Willys i Sundsvall, rätt normala priser.

Ha! Nu kom jag på varför ni säger att 2000 kronor inte räcker till en person. För att LD levde på nudlar. Nudlar är dyrt i längden med tanke på att ett paket inte ger särskilt mycket näring. Potatis och rotsaker, till exempel, är billigare och bättre (även om jag personligen inte är något fan av pärer).

Jag är ensam och handlar mat för under 2000 kr i månaden, då snålar jag inte och handlar absolut grönsaker och frukt. Det måste skilja på matpriserna i Sverige? eller så äter vi väldigt olika mängd kanske. jag bor i gbg.. handlar på konsum och willys. Det stämmer absolut inte att man inte kan handla bra mat för 200. Inte här iaf!

Att inte klara sig på 2000 kr matpengar i månaden – då behöver man lära sig att planera och budgetera. Ok, mjölk tio spänn (eller åtta som den kostade för tio år sen) – hur många liter mjölk gör en ensamstående utan barn av med? Två liter i veckan? Åttio spänn i månaden… Drt är inte rimligt att säga att man inte har råd med mjölk. Faktum är: Du blir inte undernärd på grund av att du har 2000 spänn att köpa mat för – du blir undernärd för att du köper fel mat och inte planerar efter säsong och utbud.

Jag har också varit i en väldigt utsatt situation då jag var tvungen att vända på varenda krona. (2700 kr som skulle räcka till allt från hyra till mat och hygien.) Matkontot var det första som utökades när jag väl kom ut ur helvetet. Äter gladeligen upp hundralappar än att behöva välja skitråvaror till maten igen för att överleva.

Hoppas du och din familj kan köpa bra mat för alltid! Att satsa på mat som är en så stor del av ens hälsa blir så kritiserat förstår jag inte.

Åh, jag känner igen det där! Jag levde verkligen på svältgränsen för några år sedan, det var nästan bara pasta, bulgur, vitkål, linser och potatis i slutet av månaden. Min pappa brukade ställa en kasse med frukt och juice och "lyxgrejer" som typ tonfisk och kikärtor utanför min dörr någongång då och då, eftersom jag var alldeles för stolt för att be om hjälp. Det är sån jävla lycka att kunna handla det jag vill ha, det jag är sugen på, utan att behöva tänka på om det är extrapris, och veta att om jag köper ost nu så kommer det inte betyda vitkål om två veckor. Och att kunna ge katterna bra mat, kött och fisk och "riktigt" foder istället för Eldorados kattmat i storpack, det känns så himla BRA!

Håller med övriga om att 2000 kr inte är lite pengar för bara mat åt en person per månad. I vanliga fall verkar du vettig men i denna fråga verkar du helgalen. Hur mycket du VILL eller kan spendera på mat nu upprör mig inte (verkar som folk kan bli det av tidigare inlägg). Jag gillar också att lägga pengar på mat mer än något annat. Så inget emot denna vardagslyx, men jag fattar fortfarande inte hur 2000 kr i månaden är LTIE pengar för MAT åt EN person.

Köper det mesta ekologiskt och är vegetarian, med det sagt lever jag på en 500 kronors matbudget i månaden. Äter himla nyttigt och mycket (då jag inte äter nudlar eller pasta med smör, men dålig mat köper man förstås även om man har pengar), det handlar bara om att planera. Min lillasyster lever på 400 i månaden, så nog hade det kunnat vara värre.

Tycker att människan överkonsumerar alldeles för mycket när det kommer till mat. Känner mig nästan rik med mina 500, behöver jag svamp åker jag ut till skogen, liksom med bär om jag inte har råd med frukt. Äppleträd finns det gott om, om man frågar sig omkring bland stockholmarna.

Precis som många andra här tycker jag det låter jättekonstigt att du typ svalt, levde på nudlar och hade blodbrist pga dålig mat, på 2000kr? Jag och min sambo storhandlar för 2000kr i månaden, och sen blir det lite småhandling nån gång i veckan när mjölk och lite sånt tar slut. Går aldrig över 3000kr. Och vi har en regel och det är att ALDRIG snåla, ALLTID köpa det vi vill ha och är sugna på att äta. Och vi äter mycket både han och jag. Hygien och städartiklar ingår i den summan.

Skulle tom kunna handla för mindre, för vi är lite dåliga på att ta slut på allt i kyl/frys innan vi köper nytt. Får ofta slänga mat tyvärr. och för några år sen fick man väl ännu mer för 2000kr än vad man får nu?

Men 2000 i månaden för en person är ju mycket! Jag och min sambo lägger 1500 var i månaden, alltså 3000 totalt. Det klarar vi oss bra på utan att behöva gå hungriga!

Har inte så stor koll på exakta matkostnaderna för mig och min kille men kanske 4000 (tillsammans för oss två) i månaden och då äter vi ändå mycket och inte billigaste. Eller kanske mer nu när han äter lunch ute rätt så ofta.

När jag gick i skola fick jag typ 3000-3500 kr i månaden. Mina föräldrar betalade hyran och allt annat betalade jag själv. Tror det har hänt 3-4 tillfällen i mitt liv som jag har haft under 500 kr på kontot. Då har jag ändå haft råd att köpa nya kläder och annat jag har velat ha (inte alltid såklart) och kunna äta mig mätt. Men då får man tänka på att jag gick i skola = gratis lunch.

Men med andra ord tycker jag väl inte att 2000 på mat är SÅ lite. Mycket är det väl inte, men så att man måste leva på nudlar är det ju inte.

När jag tappar kontrollen vilket händer ganska ofta så handlar vi i diverse olika matbutiker för ca 10.000-12.000 på en månad, och ändå finns det aldrig något gott i kylen 🙁

Att inte klara sig på 2000 kr i månaden, och dessutom kunna få både bra och god mat för den summan för EN person, kan inte bero på annat än dålig planering.

Min familj (vi är 9 personer – 2 vuxna och 7 barn) lever på min mammas lön, som inte är någon megalön direkt. Trots det äter vi i stort sett enbart närproducerat och ekologiskt – och bra mat med grönsaker, frukt osv! Det handlar väl om prioriteringar. Vi äter bra mat, men åker nästan aldrig bil (ett bra sätt att spara pengar på). Alla väljer olika, beroende på vad som är viktigast för dem – men för min familj är det att maten inte bara ska smaka gott utan att även produktionen av den har gått "rätt" till. 🙂

Jag skulle självdö om jag hade en matbudget på 2000, det är ju ingenting! :O Jag handlar för 100 – 120 kr/dag, vilket hamnar på cirka 3000 – 4000 kronor på en månad. Och då räknar jag INTE in hygienartiklar och hundmat/hundben! HUR lyckas man skära ner på priset till 1500/person och månad UTAN att behöva köpa bara Eldorado-produkter?

Jag förstår att 2000 var tufft när hygienartiklar (och cigaretter?) ingick i budgeten! Skulle också bli nudlar för min del då…

Vadå 2000 spänn? För en ensamstående är det knappast en hög matbudget. Konsumentverkets budgetkalkyl sätter normal matbudget för en 25-åring till 1300 kronor i år.

Hur du lyckades käka för 2000 i månaden och samtidigt tvingas leva på nudlar övergår mitt förstånd.

Care to explain?

Svar:
MAT ÄR DYRT
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Visst är det lyxigt att kunna lägga mycket pengar på mat, och det är dyrt med mat, speciellt om man kanske gillar att laga mat med många ingredienser och kanske lite lyxiga sådana. Och har man råd så varför inte, det är väl en prioriteringsfråga vad man vill lägga pengar på.

Men jag håller verkligen med ovanstående om att 2000 kr inte är speciellt lite pengar att leva på ensam om man är snål och prismedveten och inte handlar en massa snacks och läsk osv. Och det var väl några år sedan och då var ju maten ändå billigare än vad den är nu.

Men herregud 2000 spänn är inte särskilt mycket slår man ut det per dag är det 66 spänn och då ska det täcka frukost lunch middag plus alla hygienartiklar typ toapapper, schampo, tandkräm.

Men herregud 2000 spänn är inte särskilt mycket slår man ut det per dag är det 66 spänn och då ska det täcka frukost lunch middag plus alla hygienartiklar typ toapapper, schampo, tandkräm.

Herregud, köpte du nudlar av guld då eller? Jag och min sambo tillsammans äter för mindre än så på en månad och vi gör många utsvävningar och äter väldigt gott.

Dessutom, hur fasen har man råd med 2000 på mat när man lever på bidrag? /Långtidssjukskriven och mätt

Jag har konstant ångest över matkontot. Jag är student med fullt CSN och sambon arbetslös med utvecklingsersättning. Vi lägger drygt 1500 kr på mat per månad och får vända på varenda krona, men går gör det ju. Jag drömmer om den dagen då jag kan gå till mataffären och plocka med mig det jag vill ha utan att behöva oroa mig för kostnaden. Att få ont i magen varenda gång man öppnar kylskåpet är verkligen ingen hitt.

Nej men du måste mena 200kr…? Om du stal socker & ketchup..? 2000kr tycker jag låter mycket, inte handlade jag för så mycket i månaden som student

Jag blev också förvånad! Vi är två vuxna och två små barn och lägger ca 3000 i månaden på mat (blöjor exluderat) Maken är dessutom vegan och vi andra är vegetarianer. Vi är aldrig hungriga!

Mat är dyrt? Är det din förklaring? Du vet, jag äter också. Och inte fasen tvingas jag svälta för 2000 spänn i månaden (ja, jag räknar förbrukningsvaror).

Trots en matkostnad på 3500 spänn för mig, maken och ett barn har jag aldrig haft blodbrist. Vi äter frukt och grönsaker och väldigt mycket ägg och mejeriprodukter.

Gud vad konstigt att så många tycker att 2000 är väldigt mycket att svälta på. Månne är det du som är fruktansvärt oekonomisk?

Jag är fortfarande nyfiken på hur du spenderade dina 2000. Mat är dyrt är knappast orsaken till att du inte hade råd med vettig mat.

Jag bor själv (väger förövrigt ca 50 kilo, vad det då har för betydelse?) och äter oftast för under 1500 i månader. En månad var jag nere i typ 1100 och kan ändå äta mer mat än de flesta tjejer jag känner. Äter BRA tillagad, vanlig hederlig husmanskost. Inte nudlar, krossade tomater och har alltid en mjölkliter hemma trots att jag ofta får hälla ut det sista för att den hinner bli dålig. Äter dock mycket pastarätter men det beror mer på att det är bättre matlådemat än tex potatis. Köper aldrig ica basic (förutom kycklingfilén), extra eller vad alla billiga märken nu må heta. Fattar inte vad du köpte för sinnessjukt dyra nudlar?

Jag maste faktiskt instamma med de som kommenterat ovan. Under mina tre ar som student (2008-2011) hade jag en matbudget pa runt 1500-1750 i manaden. Da led jag inte alls utan kunde unna mig nagot till helgen, samt kopte hygien- och stadartiklar. Och – min studentkorridor lag i centrala LONDON, en av varldens dyraste stader. Det maste vara nagot markligt med din budget eller intag.

och självklart räknar jag med schampoo, hudcreme och allt sådant som använder som finns på ica också. Samt groggvirke och diverse bakissnacks. Skulle ju vara fet om jag åt nå för mer pengar, haha!

Förresten, hur går det med LCHF? Kör du det medan du tränar? Det var länge sedan jag sett ngt inlägg om maten.

Hur man klarar sig på betydligt mindre än 2000 kr i månaden:

1) Läser reklamblad för extrapriser och erbjudanden + lär sig vilka butiker som är billigast (Netto och Willys före Ica och Konsum).

2) Planerar sin kosthållning efter extrapriser och erbjudanden. Mycket går på extrapriser regelbundet, t ex lax, fryst kycklingfilé, ost, hygienprodukter osv, och är helt onödigt att köpa till fullpris. Grönsaker och frukt väljer man efter säsong och pris – man köper inte paprika när den kostar 49.90 kilot, då väljer man en annan grönsak. Man äter inte det man primärt är sugen på när man kommer hem, utan det som finns i kylen eller det som är billigt just den veckan.

3) Köper sådant som är billigt OCH ger näring: rotfrukter, potatis, baljväxter.

4) Bakar allt sitt bröd själv. Går tvärtom vad många ickebakare tror väldigt snabbt och lätt om man väljer enkla recept.

4) Köper på sig när det är billigt så att man har lager (4 tomatkross för 10 kr, 3 pkt kaffe för 59, 3 always för 59 etc + att många butiker kör med "lockpriser" på enskilda varor med jämna mellanrum). Fryser in grönsaker när det är säsong. Jag har liten frys med två hyllor. Kan ändå frysa in mycket.

5) Köper kort datum på mejerivaror och liknande. Brukar vara halva priset och håller lååångt efter bäst före datum. Samma med frukt/grönt, där det ibland finns klass 2, vad gäller kött och ibland fisk brukar man kunna köpa spill som funkar fint att använda i t ex grytor.

6) Köper givetvis inte halvfabrikat utan lagar maten själv. Och väljer lågprismärkena/"egna varorna".

Och här skulle jag kunna fortsätta i evigheter.

Maten är det man kan spara in mest på. Mitt matkonto är bisarrt lågt, med tanke på vad jag får för summorna jag handlar för. Men, det kräver att man håller koll på erbjudanden och extrapriser, handlar på andra ställen än i den butik som ligger närmast och tänker långsiktigt. Många tror att tre paket nudlar för 10 spänn är billig mat. Det är det inte. Fem kilo potatis för tio kronor är billig mat.

(Enligt den här principen kan man givetvis inte välja kravodlat och ekologiskt, men är man fattig så är det ägg för en krona stycket eller inga ägg alls. Att man graderar upp sig om man har möjlighet fattar jag till fullo. Och om man av njuter av att inte behöva kolla på prislapparna – to each his own. Men det finns ingen motsättning mellan att handla bra mat för en väl tilltagen matbudget och fortfarande vara prismedveten – man kan spara en rejäl hacka genom att planera och jämföra priser, och använda de pengarna till något roligare. Varför betala mer än man måste?)

haha men jisses. Blev det nån slgs tävlan i att klara sig på minst pengar i månaden här i kommentarerna… jag tycker 2000 är rätt lite. Som nån sa 66Kr per dag. Självklart kan man överleva på det, linser och krossade tomater är inte dyrt – MEN det är inte roligt! Jag förstår fullkomligt känslan av att kunna gå in i en affär och plocka vad man vill utan att tänka på det. Jag kan inte det just nu och jag hatar det. Seriöst.

Alltså 2000:- är kanske inte jätte mycket men det borde absolut räcka till mat en månad för en person. Rotfrukter, frysta grönsaker, ris, havregryn, ägg, fryst fågel/fisk, och så lite koll på extra pris och kort datum varor så borde det inte vara problem att äta sig mätt. Men visst handlar det om att planera, laga middag så det räcker till lunchen nästa dag osv.

Jag kommer också från en fattig barndom men har kommit till insikt att även familjer med relativt höga inkomster käkar kassler och falukorv för att matbudgeten är tajt.

Jag känner likandant, inte bara över mat, utan över allt igetnligen. Växte upp med mina syskon och ensamstående mamma, och älskade mormor. Hade inte mycket pengar. Barnbidraget fick vi aldrig en krona av, fick pengar på jul och när vi fyllde år, det fick räcka till allt man ville ha runt hela året. Jag hade alltid fina kläder, aldrig söndriga eller smutsiga men kunde aldrig köpa något "fint" utan vi fick det vi behövde.

Jag vill aldrig att min dotter ska leva så, veta att det är ingen idé att fråga mamma om pengar till en fika med kompisarna, för vi har inga pengar. . Detta övergår i nästan ångest såfort ränkningarna är betalda. Tom innan dess försöker jag räkna ut hur mycket pengar vi kommer att ha kvar. Hon är bara 2 år dottern but still. Pengar är inte allt men jag vill aldrig att hn ska känna som jag kände hela min barndom, fattig!

Fast själva utgiften för mat har väl inte varit det som skavt mest hos folk? Utan det är väl kombinationen femsiffrigt matkonto och samtidigt inte ha råd att dela på föräldraledighet?

Jag har inga problem alls att förstå hur man kommer upp i femsiffrigt på mat, det är ju hur lätt som helst. Mat är både roligt och gott. Men det är också lätt att få ner det till max 4000-5000 kr för en familj på fyra med lite planering.

Känner igen känslan. Att alltid behöva välja det billigaste. Stressen över att behöva välja mellan att handla mat eller köpa bindor när man har mens eller bara äta havregrynsgröt för att man var tvungen att gå till vårdcentralen och sen köpa medecin. Typ såna grejer. Man är ofri.

Känner igen känslan. Att alltid behöva välja det billigaste. Stressen över att behöva välja mellan att handla mat eller köpa bindor när man har mens eller bara äta havregrynsgröt för att man var tvungen att gå till vårdcentralen och sen köpa medecin. Typ såna grejer. Man är ofri.

Jag fattar din känsla av att du vill ha kyl och skafferi fullt.

Vi lägger massa pengar på mat och dessutom handlar vi ständigt. Småköp varje dag, ost, bröd och frukt och storhandlar flera gånger i veckan. det kanske är samma förbannelse. vi är många i familjen men man kunde ju kanske införa någon form av struktur.

Har levt två personer plus katt på 2000 kronor till mat, städ, hygien, kattmat och kattsand och det gick bra! Vi åt inte jättedålig mat, typ aldrig nudlar, jag hade råd med qournprodukter och fika och utelunch ibland. Och mat är dyyyrt i Sthlm också, vi handlade det mesta på ICA Nära för att det var långt till storköpen och vi inte hade bil. När vi började orka ta buss med fem matkassar kunde vi unna oss mer för de 2000!

Om man måste sno socker när man har 2000 kronor till mat och förbrukningsvaror så känns det som att man bara är dålig på att planera sin ekonomi / sina inköp faktiskt. Jag var jättedålig när jag bodde ensam, handlade mat för typ 3000 kr i månaden till bara mig, för jag kunde inte köpa storpack och så, och "unnade" mig ofta typ färska räkor och skit. Fick lära mig att spara och planera och VIPS så fick jag ned matkonstraderna och ångesten minskade. Nu ser jag det som en utmaning att handla billig och nyttig mat!

Som sjuttonåring i en familj med en mamma med medelinkomst och en pappa med höginkomst måste jag tacka dig för att du delar med dig av just den här sortens erfarenheter. Jag är visserligen inte en av alla dessa småstadsbarn som tror att stora tvåplansvillor och tyska sportbilar är standarden, men det är lätt att glömma bort hur mycket pengar som ligger i ett välfyllt kylskåp. Att läsa om hur du värderar mat och hur du tidigare tvingades leva får mig att skämmas över att jag låter fin frukt ligga för länge, ogärna äter rester och ibland himlar med ögonen åt maten som lagats ÅT MIG medan jag satt och latade mig eller träffade kompisar. Jag vill inte framställa mig själv som en bortskämd skitunge (även om jag känner mig lite som en sådan i skrivande stund) men jag måste tacka för ännu en träffsäker verklighetscheck från din sida.

Mat är verkligen svindyrt, jag kan nästan få en liten chock när jag är i affären för att handla lunch/mellanmål innan ett träningspass, men det faktum att jag faktiskt kan köpa exakt vad jag känner för att äta är ett privilegier som jag dagligen ser förbi.

Alla dina inlägg och tankar är läsvärda, men för mig är den här sorten extra viktig. Tack!

Det ÄR så skönt att kunna gå och handla och kunna köpa i princip vad man vill utan att behöva tänka på vad det kostar. Men fortfarande handlar vi av det som är billigast, lågprismärken och sådant menar jag. Hur mycket vi handlar för i månaden är olika, ibland hamnar summan på runt 2000, ibland runt 4000. Men då vet vi inte VAD vi har handlat i mataffären, har ingen koll på det. Ungefär hälften är nog skräp skulle jag gissa på… Men att kunna unna sig vad man vill ha av allt som man tycker är gott vill jag aldrig missa!

Jag förstår dig också. Är så trött på att inte ha pengar och behöva ha ångest varje gång man handlar. Jovisst kan man komma billigt undan, men kul är det fan inte!

Förresten, jag skulle också vilja att du skrev något om korvdebatten. Jag satt nyss och läste på aftonbladets kommentarsfunktion till artikeln om den där Felicia, och blir lika skrämd som när jag läser vissa kommentarer du får här! Typ att genuspedagoger inte ska ta upp skattepengarna och att dessa är manshatande feministiska flator! Suck. Jag är ju utbildad inom genus och vill gärna jobba med detta i framtiden, men blir helt nedslagen av att det finns så mycket motstånd i samhället! Det känns faktiskt lite hopplöst emellanåt!

Jag har egentligen inte så mycket koll på mina matkostnader, men jag lägger sällan över 1500-2000kr på mat i månaden, mest pga för att jag inte har så mycket pengar att lägga på mat. Och då äter jag bra, laktosfritt, osv. Visst tänker jag på att köpa det billigare alternativet när det går, men jag äter massvis med grönsaker, hygienartiklar, osv för pengarna. Och då har den ändå varit en inflation sedan du var i 20årsåldern. Visst är det ångest i slutet av månaden ibland när jag fått en extra stor räkning, eller måste köpa någonting dyrt, men för det mesta klarar jag det bra. Vet inte riktigt varför dina pengar tog slut så snabbt.

UNDERBARA kansla – stoppa in lax, grillkott, kotletter , bacon, kyckling, 2 kg ost, rakor, torsk, tonfisk, falukorv, kottfars, agg, feta, mozarella, gradde, graddfil, creme fraiche, yougurt, smor, palagg, alla frukter, alla gronsaker, en massa vin, ol, chips och bak grejer osv osv osv osv FY FAN VAD VI ATER MYCKET!

RENT frosseri! Underbart!

Haha, inte alls påtal om mat men såg precis reklamen för "private area-guiden till lyckad rakning" högst upp på din blogg. Lite lustigt att se sånt här tyckte jag. Fö är du grym! 🙂

Om man "går på bidrag" har man 1500 spänn i månaden att klara sig på. Att du påstår att du var underviktig pga att du handlade för "endast" 2000 kronor och "inte hade råd med mjölk" är ju enbart löjligt.

Svar:
om man går på bidrag så fick man i början av 2000-talet exakt 3400:- i månaden att klara sig på. Soc betalade min hyra och min el, resten skulle 3400 räcka till.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Vi är en familj på 2 vuxna och två barn och vi handlar för ungefär 2000 i veckan. Jag kan INTE förstå hur man som barnfamilj kan klara en budget på 3000 i månaden. Jag hade gärna velat få en lista på alla inköp då. För hur man får ihop det där med bra frukt och grönsaker, varierad kost och livskvalitet kan jag inte begripa….Fast jag hade gärna velat veta för då hade jag ju kunnat spara massor. Sedan kan jag iofs inte heller begripa varför folk blir så provocerade av att andra handlar mat för mer pengar än man själv gör…..

Jag har ingen aning om hur mycket vi gör av med i månaden men eftersom vi nästan bara äter frukt och grönsaker så handlar vi hellre var tredje dag än en gång i veckan, så att allt äg fräscht. Det innebär också att vart tredje dag så är både kylskåp och andra matskåp så gott som tomma, vilket är en skön känsla. För många år sedan, när jag åt mer torra varor, halvfabrikat, konserver och kött så kunde maten stå längst in i ett skåp i månader och år, och ändå handlade jag nytt. Jag kan lätt tänka mig att man kan göra av med många tusen i månaden alltså, om man inte tömmer skåpen.

Sen fattar jag verkligen inte varför folk stör sig över vad man lägger sina pengar på och hur man prioriterar. Jag lägger mig liksom inte i om folk går till frisören en gång i månaden, köper hudvårdsprodukter och smink för många tusen om året och kläder varje månad.

Men äre viktigt att gnälla över hur hon hade det innan? För henne är 2000 inte mycket. Punkt.

Och dessutom håller jag med. Jag har också handlat mat för 2000 spänn i månan och tyckte det var mycket pengar för mig, dock hade jag ingen frys och kunde således aldrig storhandla vilket innebar att priserna sköt i höjden.

Jag är också uppvuxen med fattig ensamstående morsa. Älskar att unna mig saker. Framför allt i matväg.

Jag tycker att 2000kr känns jättelite till skillnad från de flesta andra här. Skulle aldrig klara mig på bara det utan att snåla. Men sen har jag ju också selective eating disorder och kan inte välja och vraka bland de billigaste varorna.

2000 kr till bara mat och hygien artiklar är ganska mycket pengar. Jag och min sambo hade en period då vi åt för dom pengarna och det räckte ganska bra. Men sedan om man lägger till röka och snacks och dricka blir det genast lite pengar att leva på. Så det beror ju helt och hållet på vad dom ska gå till.

Men sedan är det ju lite strunt samma hur du använde pengarna för flera år sedan. Nu lever vi här och nu så handla på bara 🙂

Tycker din blogg är kanon, har fått mig att tänka till både 1 och 2 gånger 🙂

Sedan är det väl, som någon annan påpekat här, kanske inte själva matkostnaderna i sig som folk retar sig på utan att en familj som lägger så pass mycket pengar på mat inte anser sig ha råd att dela på föräldraledigheten.

Många tightar ju till sin budget just för att kunna dela på ledigheten och att du som är en uttalad feminist och har starka åsikter vad gäller genus och vikten av jämställdhet, inte gör det kan ju av många anses rätt konstigt.

Alltså, jag ser också det smidiga i att den som tjänar minst är hemma. Man kan vara ledig längre, spara pengar och inte behöva skära ner på livskvalitén.

Men om alla skulle göra så, så skulle det förmodligen mest vara kvinnor som är föräldralediga i och med att kvinnor ofta har lägre lön än männen.

Du förespråkar ju även att man inte ska sätta barnen på dagis tidigt. Säg att man får två barn och är hemma 3 år med varje, då är ju det 6 år och det är ju en väldigt lång tid att inte arbeta på. Fatta vad kvinnorna då hamnar efter vad gäller karriär och lönelyft gentemot männen.

Det är ingen vidare bra ekvation det där.

Det övergår även mitt förstånd hur fasen folk klarar sig (och inte bara det, köper "aaallt dom vill ha") på 3000 i en familj. Eller 4000 för den delen. Vi ligger nog snarare (två vuxna och en tvååring) på drygt 2000 i veckan.

Som exempel. Handlade i måndags på Kvantum för 900 kr. A-fil, Juice, 3 avocado, Spenat, Bregott, Tvål, Eko-ägg, Danonino, Gurka, Ost, Bröd, bananer, Tomater, 4 p lax, Blöjor, Välling, Kaffe, 2 mjölk, Chevre, fetaost, Rucola, Lingonsylt och Spagetti. That’s it. Mer får man inte för 900.

Notera att vi inte har någon avsikt att leva snålt. Spara pengar vill vi förstås göra, men tänker inte sluta med avocado eller eko-ägg för att uppnå det. Mat är som sagt livskvalité.

Med en eller två kompletteringshandlingar kommer vi klara oss till helgen (glömde messmör, te och lite annat), sen köper vi lite rolig (men inte nödvändigtvis dyr) helgmat och sen är man plättlätt uppe i 2000.

I synnerhet allt runt omkring, allt som gör maten god, kostar ju. Soltorkade tomater, fetaost, kalamata-oliver, basilika, pinjenötter, parmesan etc. Är tricket att strunta i alla goda smaksättningar?

Btw. Vi gör veckomenyer (för må-to) och kollar då alltid reklambladet för att sikta in oss på sånt som är billigt för tillfället. På det viset har vi kanske kommit ner från 10000 i månaden på mat till 9000… Men notera som sagt att vi VILL äta god och nyttig mat och helst eko och är villiga att betala mycket för det om vi måste. Och det måste vi tydligen.

Hej LD!

Jag har följt din blogg slaviskt sedan två somrar sen då jag skulle börja i 7:an. Du har förändrat min syn på så mycket och jag skulle inte vara människan jag är idag utan dig och din blogg.

Utan dig skulle jag ALDRIG vågat gå med orakade ben till skolavslutningen. Och vet du vad? Jag brydde mig inte ens om någon annan läggde märkte till hårstråna. Jag brydde mig inte och det var så jävla skönt.

Utan dig skulle mina vänner inte blivit tipsade av mig att gå in på din blogg och de skulle säkert inte heller ha modet att slänga rakhyveln. I alla fall två st av dom.

Utan dig skulle mina åsikter säkert vara åt helvete.

Det finns inte ett enda inlägg du har skrivit jag inte har läst.

Fortsätt vara lika underbar du redan är!

Linn, nej, det förstår inte jag heller. Klara sig, absolut! Lätt, med lite planering! Men köpa allt man vill ha, knappast!

Det är nog som du säger, då får man spara in på alla "lyxiga" smaksättare.

Tänkte på det häromdagen, vi skulle äta pasta och visst kan man göra en enkel pastarätt på några få ingredienser. Men åh, vad mycket godare det är om man har färsk basilika och rostade pinjenötter i och toppar med soltorkade tomater och parmesan. Och då springer det iväg. ;o)

Sen om man har lite vänner över på middagar några gånger i månaden drar det också snabbt iväg. Då vill man ju gärna göra nåt lite "extra".

Så visst kan man leva snålt och man kan komma bra långt på 2000 om man måste, men roligt är det sannerligen inte!

Ser att en del är förvånade över hur man kan klara sig på under 1000 kronor i månaden vad gäller mat. Jag har varit student i flera år och alltid klarat mig på på den summan utan att äta nudlar och överflöd av andra kolhydrater.

Första steget är att övergå till en mer vegetarisk kost; bönor, linser och torkad sojafärs är mycket billigare än köttprodukter. Ägg, bacon och vissa vita fiskar är protein man kan unna sig ibland för att fylla ut. Vidare köper man billiga grönsaker. Morötter, lök, broccoli och kål istället för paprika auberigne och zuccini- dessa köper man endast vid extrapris! Fryst spenat, ärtor m.m. är bra för att få i sig lite grönt. Fetaost, soltorkade tomater, dyra oliver och advokado är lyx som man kan unna sig någon gång då óch då. Lite frukostyoghurt med citron och örtkrydda kan funka bra som smaksättare till mycket. Turkisk yoghurt eller är även ett bra tips istället för tex creme fraishe som är mycket dyrare.

Att lära sig gilla gröt ä också ett säkert kort- billigare och nyttigare frukost får man leta efter. Ost och smör går för det mesta bort. Sötsaker och chips kan man väll unna sig då och då, finns ofta billiga alternativ.

Vidare, ha mycket kruddor hemma och gör alla kryddningar själv. Billigare, nyttigare och godare än att köpa färdigkryddningar.

Det här låter väl astråkigt för de flesta men grejen är att man kan äta både nyttigt och varierande på en sådan kost, det gäller bara att ha lite fantasi! Linsgryta, lasange, spenatsopppa, fiskgratäng, kikärtsbiffar, paj och sojafärsås är exemepel på bra mat man kan göra billigt.

Vet inte om det var nån som ville ha några tips, men nu fick ni det i allafall..

Apropå ingenting: Nudlar är ju absolut inte prisvärt! Kilopriset är väldigt mycket högre än för pasta.

Och 2000 i månaden är som sagt rätt bra, vill gärna höra vad det var du handlade som fick dig att komma upp i det, om du inte åt ute och försökte snåla.

Det blev en väckarklocka för mig att läsa igenom kommentarerna här. Jag är student, och när jag var singel och bodde ensam handlade jag mat + hygienartiklar osv för runt 1000 kr/mån. Nu har jag blivit sambo och vi har svårt att klara oss på budgeten på 1500 kr/person/mån, alltså totalt 3000 kr för två personer varje månad. Insåg nu att vi har blivit extremt dåliga på det jag var bra på när jag bodde själv, dvs att äta upp det som finns i skåpen (vi slänger ofta mat nu, jag skäms), vi handlar ofta spontant och planerar inte veckans måltider plus att vi har "nej tack" till reklam vilket gör att jag slutat kolla efter extrapriser och liknande i reklambladen som kommer (en fråga: hur har man koll på extrapriser när man inte får reklam i brevlådan?). Min kille hatar dessutom Willys så vi handlar inte i den billigaste mataffären heller. Dags att ändra på sig märker jag!

Tina Wedin, du svarade inte på varför man ska dricka en liter mjölk om dagen. Jag skrev inte att man aldrig ska dricka mjölk, själv dricker jag max ett och ett halvt glas om dagen och i övrigt dricker jag vatten eller te. Det är ju lätt att glömma att kroppen faktiskt behöver minst en liter vatten om dagen. Man är inte fattig bara för att man dricker det vatten kroppen behöver.

Yevonde, man kan inte tänka att det är bara 66 kronor om dagen för det fungerar inte så. Storhandlar man så kan vissa ingredienser räcka till flera olika rätter och då blir det inte så dyrt. Ibland äter man kanske pannkakor eller soppa för två kronor portionen, ibland något betydligt dyrare.

Petra: Tala för dig själv, det är kanske svårt för dig men inte för många andra. Jag och min sambo äter som sagt för 2000 kronor i månaden och då äter vi ryggbiff vissa dagar och broccolisoppa andra. Men vi äter alltid det vi är sugna på och känner för att äta. Exempel på några olika rätter den senaste veckan: ugnsgratinerad falukorv med potatismos och broccoli; hemlagad pizza (med champinjoner, burktonfisk och parmaskinka) med sallad; pasta carbonara med massor av parmesanost; färskostpaj med bacon och purjolök; grillad färsk lax med nypotatis och myntasås. Middagarna blir nästan alltid matlåda till lunch dagen efter, vi har alltid sallad eller någon typ av grönsak till maten och vi äter alltid frukost. 2000 kronor i månaden – inga som helst problem.

Matilda: Willys behöver nödvändigtvis inte vara billigast. När jag bodde i Sundsvall var Ica Kvantum billigast.

Julia, jag har inte sagt att det är svårt, jag sa att man absolut kan leva på 2000 kr om man planerar lite osv. Det har jag själv gjort och ätit bra mat.

Men om jag och min sambo köpte precis, precis allt vad vi vill ha hela tiden skulle vi inte komma undan med 2000 kr, inte ens 3000. Men det beror väl på vad man vill ha helt enkelt. Alla är vi ju olika.

Petra: "Så visst kan man leva snålt och man kan komma bra långt på 2000 om man måste, men roligt är det sannerligen inte!" Förlåt, jag tolkade ditt "sannerligen inte roligt" som "svårt". Ser inte vad det skulle betyda annars.

Det här inlägget har fått mig att fundera massor över hur jag hade det när jag växte upp. Jag har insett att mina föräldrar la väldigt mycket tid på att planera för att vi skulle kunna leva såpass bra som vi gjorde och det har fått mig att fundera på hur vi själva gör.

Det är väldigt många av din inlägg som får mig att fundera på varför jag gör saker på vissa sätt och se tillbaka på min histora. Det är nyttigt och jag gillar även de inlägg som kanske gör mig arg först (händer inte så ofta numera), men som får mig att fundera lite extra mycket.

Till er som tycker att 2000 kr är mycket pengar att ha till mat och hygienartiklar som man köper i matbutiken. Det beror väldigt mycket på var man kan handla.

Det går inte att jämföra om man handlar på en stormarknad (Coop Forum, Ica Maxi, City Gross eller Willys) med en mindre butik (Coop Konsum, Ica Nära, Hemköp). Finns inte konkurensen från en större butik som blir det dyrare.

Så har vi det när vi är i stugan, jag får en chock varje gång jag handlar i de lokala butikerna.

Uppdatering (om hur man lätt kan göra av med pengar på mat): Efter att tidigare lagt 900 för mat må-to kompletterade jag idag för 310 kr på ICA nära. Spenat, nappflaska, frysta blåbär, halloumi, fetaost, leverpastej, messmör, nektariner och te. Hyggligt nödvändigt alltihop. Hittills denna vecka alltså cirka 1200 på fyra dagar (exklusive lite utemat). Mat till helgen införskaffas imorgon.

Julia, jag kanske ska säga att JAG tycker inte att det är roligt. Tycker du att det är roligt så är det ju bra!

Jag utgår ifrån mej själv bara.

Jag älskar att laga mat, baka osv. Jag gillar att laga middagar med massor med ingredienser och vissa grejer jag köper är dyrt. Jag bjuder ofta släkt och vänner på middagar med flera rätter.

Jag har levt på mindre pengar än nu men jag skulle tycka det var trist att behöva göra det igen.

Så om jag skulle skära ner matkostnaderna så skulle jag behöva ändra på vad och hur jag handlar och planera mer och det skulle vara trist helt enkelt. För jag gillar att ha det på det sättet jag har nu.

För mej skulle 2000 kr inte innebära att leva på svältgränsen, knappast. Men för mej skulle det vara att snåla jämfört med hur jag har det nu och det skulle vara trist helt enkelt.

Det var värst vad alla hakar upp sig på summan, spela roll om man klarar sig på 2000 eller 500 det var inte det som var poängen i inlägget. Jag förstår hur du menar iaf, jag är uppvuxen i en (två familjer om jag räknar med pappas men där bodde jag inte så ofta)som levde under existensminimum. Som tur var så var jag inte det minsta intresserad av kläder eller att ha permanentat hår och tur var väl det så fattigdomen märktes inte så mycket på det området, däremot så var den väldigt tydlig när det kom till mat, jag hade sällan med mig frukt till skolan så jag var den som alltid bad mina klasskompisar om deras äppelskrutt. Där satt jag på rasterna och åt en hög äppelskrutt och blev skoningslöst retad för det men är man hungrig så är man. Jag var expert på att palla frukt och snatta godis i affären, jag kunde ta hur mycket som helst helt utan samvete (samvetet försvann med hungern och längtan efter att äta sånt som andra äter). I hela mitt vuxna liv har jag varit besatt av att ha fullt i kylskåp, frys och skafferi, jag planerar matlistor och gör storkok (trots att vi bara är 2 pers), fryser in matlådor och skulle det mot förmodan bli nåt över från middagen så inte kastas det utan resterna gör jag nån ny maträtt av dagen efter. Jag kan inte laga mat till en person det ser så futtigt ut så även om jag är själv så lagar jag mat till ett helt regemente. Jag är en överätare av rang men eftersom jag är normalviktig så är det aldrig nån som reagerar, de tycker bara att det är skojigt med en smal person som äter som en häst. Men mina matvanor är inte normala och jag mår alltid bättre de få gånger jag kan äta med måtta, jag känner inte några mättnadskänslor utan när maten är på väg upp igen då vet jag att jag är mätt. Hunger känner jag inte heller, sug däremot känner jag och när jag faktiskt är hungrig så känner jag inte det utan det är först när jag börjar darra och blir yr i huvudet som jag vet att jag är hungrig. Och om jag ska ta upp kostnader så har mitt matkonto varierat från allt från 19kr/v till 1000kr/v för mig ensam, jag kan anpassa mig till allt, finns det mat så äter jag finns det inte så fixar jag det oxå.

I feel you! För mig och mina syskon är det ett tecken på rikedom att alltid ha en burk med chunky salsa ikylskåpet. När vi hade råd att lyxa till det när vi var yngre så lagade mamma tacos. Tacos var verkligen lyxmat. Jag och min sambo prioriterar att äta bra över allt annat. Vi festar inte speciellt ofta och shoppar inte mer än nödvändigt. Det vi gör är att äta bra.

Petra: Okej, du sade "man" nämligen. Så jag antog att du talade i något slags allmänt ordalag. Linn: Det är inte så svårt att se vad "problemet är hos er". Du verkar handla ganska många gånger och ser inte direkt ut att ha någon plan, utan handlar det du ska ha just då istället för att se vad du kan köpa som räcker till mycket.

Nu menade jag ju såklart (vilket man antar att du borde förstått) att 1500 av de 3400 kronorna är beräknade att gå till mat. Självklart ska man inte klara sig på enbart 1500 kronor totalt om man går på bidrag utan nu var det ju själva matdelen som diskuterades, eller hur? Det vill säga, du använde 500 kronor mer än beräknat och påstår att du var underviktig och hade blodbrist. Jag har levt på bidrag i många år och har aldrig behövt gå hungrig. Visst att man inte kan handla exakt vad man vill och lyxa till det kan man sällan göra, men att påstå att du inte hade råd med mjölk till ditt te är väl ändå att ta i? För att inte tala om att pissa på de som har det knapert på riktigt?

Svar:
hörru, jag pissar inte på NÅN. Att andra har det sämre gör inte min erfarenhet mindre riktig.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag sitter och läser lite på olika typer av bloggar för att samla inspiration och för att det är intressant och din blogg måste jag säga att jag fastnade i.Det är så roligt att läsa när någon så uppriktigt talar om vad de tycker och tänker och inte bara skriver om hur bra och fint de har det. Jag har själv startat en ekonomi blogg för folk som kanske inte tycker att ekonomi är så roligt !

Jag skrev ett inlägg om barn som statussymboler för ett tag sedan, det hade varit roligt att höra din åsikt i det ämnet.

Orkar inte läsa alla miljoner kommentarer varav jag gissar att det finns en hel del mästrande eller negativa, vill bara säga att det var jättefint skrivet och jag fattar precis. Jag har inte haft det lika dåligt ställt, men jag förstår verkligen att om man levt i fattigdom och enbart kunnat överleva och inte leva, så får det kosta vad det kosta vill den dagen då man får möjligheten att leva. Saker brukar jämna ut sig med tiden efter att ha gått från den ena ytterligheten till den andra.

2000 är ju JÄTTEMYCKET för en person!

visst att en liter mjölk kostar en tia, men menar du verkligen att du drack en lite om dagen??

Det är nog mer än average, jag brukar trycka på en liter i över en vecka ibland! (är miljöbesatt och slänger bara om saker stinker eller luddar). Jag äter för ca 900 i månaden, då är jag hobbyveg och äter ca tre frukter om dagen utöver mina eko-ägg, grönsaksbiffar och linsgrytor. Gott, nyttigt och helt okej dyrt. Om du räknade in hygienartiklar och sådant måste du ju ha köpt jättedyra grejer!

Är det seriöst så dyrt med mat i Stockholm? När jag var student handlade jag mat för 1100-1500 kronor. Hade liksom inte mer pengar än så, så det var alltid att ta det billigaste, köpa på erbjudanden (ta två betaka för en osv) och undvika proteiner så mycket som möjligt och när man väl köpte kött var det storpack och sedan hem och dela in i mindre och frysa in som gällde. Åt sällan godis, för det fanns det inte pengar till. Och jag kan tänka mig att du måste ha levt likadant ungefär. Ändå skilljer det nästan 500 kronor! Är det så dyrt att leva i Stockholm?! Jag bodde i Växjö och handlade på Maxi. Godis köpte jag på Ö&B eller Rusta när det väl inträffade. Willys låg för långt bort och Coop var dyrare än Maxi på allt utom kött, de hade bra storpack… 😛 Det var tider det. Idag köper man mat för omkring 2500, haha! Och godis… det vågar man inte ens räkna på.

Jag har inte orkat läsa alla men en hel del av era kommentarer. Vad är det för hysteri?! Det är ingen tävling. Jag förstår LD precis. Jag flyttade hemifrån och pluggade när jag var 18 = inget csnlån. 4500 var allt jag hade i månaden. DET VAR HEMSKT. Nu kan jag inte förstå hur jag överlevde. När jag fyllde 20 kunde jag få lån och där med få 8000 i månaden HIMLEN! Sen dess handlar jag "vad jag vill" men jag har fortfarande inte högre inkomst.

66kr om dagen är inte mycket pengar. För det ska man få frukost lunch middag tvål tandkräm tvättmedel toapapper diskmedel osv.

Ni är jätte duktiga som äter för typ ingenting i månaden. Verkligen! Grattis!

Fast det här är ju bara konstigt. Jag är student och lägger aldrig mer än 1000 kronor i månaden på mat. Visserligen blir det mycket krossade tomater, men jag råd att äta mig mätt på god och nyttig mat. Det gäller bara att spä ut köttfärssåsen med ett kilo krossade tomater, ett kilo rivna morötter och en jäkla massa bönor och linser. Sedan har man mat för två veckor och man har inte ens gjort av med femhundra spänn 😉

Tycker det här var en superintressant diskussion. Jag ser det inte som att folk försöker mästra, utan snarare visa på hur otroligt mycket matkostnader kan skilja sig åt, beroende på planering och förhållningssätt. Jag har liksom nån tidigare skrev, fått med mig ett ekonomiskt tankesätt hemifrån. Vi saknade inget, men levde på pappas lön under många år och mamma var, och är, grym på att få ut det mesta möjliga av pengarna. Inser att jag fått mycket gratis därifrån. Många av mina kompisar har fått rena aha-upplevelserna när jag berättat hur mycket man kan spara på maten genom diverse knep och knåp.

Sen tycker jag man måste skilja på att man gör det aktiva valet att lägga mycket pengar på mat, för att man har möjligheten (som LD beskriver att hon gör i nuläget) och att hushålla med pengarna för att få så mycket som möjligt för en begränsad summa, för att man är student, lågavlönad, arbetslös etc .

hanna: Håller med, det är verkligen inget mästrande. Men jag tycker också att det är väldigt intressant att diskutera matkostnader, för det skiljer så mycket mellan olika personer. Jag och min sambo pratade om det med min kompis och hennes sambo i vintras och det visade sig att de betalar det dubbla, ibland tre gånger så mycket för sin mat fastän vi lagar ungefär samma sorters rätter på samma sätt. Antar att det kan skilja hur mycket som helst bara på om man stor- eller småhandlar.

Jag förstår inte hur man kan handla mat för 2000 kr/månad till bara sig själv och då inte kunna handla bra/riktig mat?! Jag är student och handlar mat för mycket mer än jag borde, och skulle kunna handla för mycket mindre om jag inte var så himla förtjust i god mat (hamnar i nuläget på typ 2000 per månad, garanterat inte mer). När jag jobbade och handlade typ vad jag ville gjorde jag av med kanske 2500 per månad… Det är säkert olika vart i landet man är och så, men personligen skulle jag nog hamna under tusenlappen om jag verkligen ansträngde mig. Menar inte att jag inte tror att du ansträngde dig, men det låter bara som så mycket pengar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *