Kategorier
diskussion & debatt

Asså, jag använder inte TV’n som barnvakt. Men mina ungar får glo hur mycket de vill ändå liksom

Ninja tittar inte på TV. Vi har valt att inte introducera TV’n och hon har inte fått upp nåt intresse trots att jag själv tittar under dagen. Det känns skönt. Skulle hon bli intresserad så åker den av helt enkelt. Då får jag bita ihop. Jag tror inte att TV är nåt som barn behöver […]

Ninja tittar inte på TV. Vi har valt att inte introducera TV’n och hon har inte fått upp nåt intresse trots att jag själv tittar under dagen. Det känns skönt. Skulle hon bli intresserad så åker den av helt enkelt. Då får jag bita ihop.

Jag tror inte att TV är nåt som barn behöver och jag tror till och med att det kan hämma barnets lek. Jag känner ungar i Ninjas ålder och äldre som hamnar i nån slags TV-koma så fort burken slås på. Det ser skrämmande ut. Kommer man och hälsar på så vill de inte leka. Bara titta.

TV är fördummande. Förslöande. Beroendeframkallande. Man liksom ser hur hjärncellerna går upp i rök för varje minut som går. Pop! Pop! För att inte tala om den könsstereotypa skiten och annat trams som konstant spys ut och påverkar våra små.

Nej tack liksom.

Visst finns det pedagogiska program, men nånstans så känner jag att det är mer pedagogiskt att ge ungen en bok eller ett par kritor eller fan, låt ungen rota runt i köket en halvtimme. DET är pedagogiskt.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Asså, jag använder inte TV’n som barnvakt. Men mina ungar får glo hur mycket de vill ändå liksom”

Håller med dig.

En sak som jag dock reagerade på IDAG är en bok som min son (1,5 år) har fått!

Den heter "Mina finaste färger" och handlar om Moa och Malte. På framsidan står MALTE och målar. Moa syns inte till.

I boken ser det ut såhär:

*Malte och Moa tycker om att måla. Malte målar en blå lastbil. Moa målar en röd bil.

*I leksakslådan hittar de många roliga leksaker. Malte leker med det gröna loket. Moa leker med den orangea nallen.

*Malte och Moa leker i trädgården. Malte cyklar på den blå trehjulingen. Moa vattnar blommorna med den rosa kannan.

Reagerar du…? Jag gjorde det, idag. Sorgligt, om än diskret.

ML — jag är rabiat som fan när det kommer till just genus. Böcker granskas, tv-program likaså.

Jag tror fan inte jag hittat ett enda barnprogram som INTE är fullt av stereotypiskt SKIT!

den där boken hade jag fått ett utbrott över.

Instämmer helt! Jag gör som du, tittar på tv på dagarna men min son har ännu inte fått upp intresset för tv-tittande (han är bara 9 mån iof) och skulle jag se tendenser till det kommer jag slå av tv:n! Jag vill att han ska lära sig att roa sig på andra sätt än att "slå av hjärnan" med hjälp av tv:n….När jag var liten var det enbart tillåtet på kvällen, bolibompa, men övrig tid var det bara att använda fantasin, leka ute etc….mamma sa jämt: "det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder" och så sur jag var på henne ibland men så jag uppskattar det idag av många anledningar!

🙂

Jag är uppväxt utan tv och har ofta fått frågan hur jag överlevt. Men det man inte vant sig vid det saknar man ju inte heller, fast visst kände man sig lite dum där i början av tonåren när alla snackade om Idol och diverse program som jag knappt ens hört talas om.

Här hemma hos oss är tv:n igång lite då och då, när någon tittar aktivt vill säga, den skulle aldrig stå på bara för att. Sonen bryr sig inte nämnvärt förutom när det blir reklam av någon anledning.

Det tar ett tag för dem att upptäcka teven och få tålamodet att titta. Minou brydde sig inte om den heller när hon var i Ninjas ålder. Jag kunde också ha på "mina" kanaler hela dagen precis som du, men när hon började fatta mer vad som sades och så gick det inte längre. Det går ganska olämpliga, bråkiga, överdrivna och läskiga (för ett litet barn då) program på dagarna, för inte tala om reklamerna. Tacka vet jag barnkanalen (svt), de har massor med pedagogiska och lärorika egenproducerade program i lagom takt. 😉

På tal om böcker, kolla in denna bok! "HUR MAN BLIR EN PRINSESSA"

av Lady Twinklestern

http://opac.helsingborg.se/opac/opac/show_holdings.aspx?bokid=219228&wichpage=5&NumberOfHits=1121&Paging=True&RadioDisplayResult=1&host_nr=

"Konsten att bli prinsessa kräver hårt arbete och mycket tålamod. Inuti alla flickor finns en liten prinsessa som bara väntar på att få komma fram. Genom mina goda råd lär du dig snart hur en prinsessa ska klä sig, dansa graciöst och att föra en sprudlande konversation. Kort sagt lär du dig hur man ska uppföra sig i alla tänkbara situationer."

Finns även en pojkvariant på denna. Hemskt!

Vi har precis samma åsikt gällande bäbben i framtiden. Ingen jädra TV här inte. Och gissa om det provocerar folk! Vi tittar nästan aldrig själva så det finns liksom ingen anledning att slå på apparaten sedan heller. Tycker jag nu. Ha.

Förresten har jag vänner och bekanta som använder apparaten som barnvakt / underhållning. Och jag känner till barn under ett år som sitter och stirrar på program medan mamman kopplar av en stund. Sunt…

Jag tänker inte krypa under stolen med att jag låter min 2½-åring titta på tv.. Men det är bara intressant i typ 2 minuter, sen river hon lägenheten istället.. De gånger hon fastnar vid bilden är vid motorreklamer.. Tösen äälskar bilar! (gillas av mig) :-d

Jag fick kolla på tv en timme i veckan när jag var liten, och jag har då inte lidit utav den "lilla" stunden. Idag kollar jag aldrig någonsin på tv, jag äger en som jag har ett xbox kopplat till, som jag inte heller använder, om jag inte har pms och inget vettigare att göra. Däremot läser jag mängder, och det beror förmodligen på att jag aldrig har vant mig vid en tv, så jag behöver inte bry mig om allt som visas. Jag tycker du verkar göra ett sjukt grymt jobb som mor, och din man verkar göra ett grymt jobb som far. Jag tror era barn kommer växa upp och bli förebilder (Och väldigt kreativa och smarta barn, med en egen personlighet)

Jag har egentligen ingen poäng, bara att ni verkar vara riktigt härliga föräldrar!

Jag försöker begränsa tittandet för dottern. Hon brukar kolla på tv ungefär en 45 min-timme på kvällen (bolibompatiden innan sovdags). Då har hon varit på förskolan mellan 8.30-15 eller 16 ungefär och kommer hem, leker på sitt rum ett tag, sen efter middagen brukar hon vilja se på tv en stund innan vi läser för henne och det är sovdags !

Hon blir 4 år i maj. Vi uppmuntrade inte tv-tittande då hon var jätteliten. Runt då hon blev 3 blev filmer o liknande bli intressant.

På helgen kan det bli lite mer , eller lite mindre tittande, på sommaren hade vi knappt tv på alls. Men hon sitter sällan långa stunder utan leker däremellan. Så , måtta tror jag på !

jag vill bara påpeka att jag inte tycker man är dum i huvudet om man låter ungen titta på TV

jag kommer most likely låta ungen se på tv tids nog. Om inte annat så för att få en jävla timma för mig själv! (åh frestelser)

svår avvägning det där, i alla fall när barnen blir lite äldre än 1-2 år. just nu tycker vi drömmarnas trädgård är lagom för vår 1,5-åring, & han är alldeles betagen när det går på SVT barn (och vi föräldrar njuter av att under åtminstone en halvtimme tänka en tanke ostört, eller plocka med tvätt, eller vila en stund på soffan, eller skicka ett mail etc). och fåret shaun har vi alla skitkul åt. lite lagom, & noga utvalt, teve & filmer känns inte fel & så länge barnen intresserar sig för berättelserna i programmen & filmerna snarare än att det är action &/eller pluttegull tycker jag det snarare stimulerar än stressar (att jämföras med att läsa en bok faktiskt).

Håller med.. tyvärr så har Elis varit rätt sjuk nu av och till i två veckor och en unge med 39 graders feber tillsammans med en halvkrasslig mamma är rätt enkel att parkera framför en film. Oturligt nog så har han liksom vant sig vid det nu, jag är fortfarande sjuk och orkar liksom inte ta tag i grejjen än men snart är det avvänjning på gång!

Äh, jag tycker att rätt TV i lagom mängd är utvecklande om det kompetteras med andra aktiviteter.

Pippi Långstrump är något min 2-åring gillar att se på och gärna för mig, hon är en starkt tjej och en bra tv-förebild. Play House disney har också ganska bra pedagogiska program som inte alls är fördummande.

Men visst så länge Ninja inte vill se så är det ju lugnt, det är ju inte direkt ett behov som msåte skapas.

Nyfiken fråga, vilka program kollar du på? Trodde inte att du gillade TV alls. föruttfattade meningar

Oskar kollar på barnprogram varje dag, det finns en del skit ibland, men jag brukar sitta med honom lite då och då och då pratar vi om vad vi ser på tv:n så att han lär sig att ifrågasätta och inte bara suga åt sig allt okritiskt.

Jag kollade på tv när jag var liten och det gick prima 😛

Jag vet att det är ganska vanligt att folk inte vill att deras barn ska kolla på tv och jag bryr mig faktiskt inte hur andra gör, det är knappast så att man "behöver" kolla på tv, däremot så har jag blivit tillsagd flera gånger "Oskar borde inte få se på tv" men jag tror att det handlar om vad man ser på tv, inte om man ser på tv.

Håller med helt och hållet. Och här följer nog en ganska lång kommentar. När jag var liten var jag ute tio timmar om dagen. Jag lekte vid bäcken, klättrade i träd, gungade, knöt fast mina barbiedockor i snören och lät dem simma i vattenpölar. Jag knatade runt i kohagen och klappade kalvar, jag åkte snowboard och pulka, jag byggde små torn av pinnar i kotunneln under vägen. Jag lekte på min kompis höskulle, retade hennes kossor och badade i sjön. Ofta var jag ensam eller med kompisar. Sällan hade jag en vuxen med mig som kollade mig hela tiden. Det påminner mig om att i dag skulle man aldrig släppa iväg sin unge sådär. Men jag växte upp i en otroligt trygg och idyllisk miljö. Det var helt fantastiskt. I dag spenderar jag förvisso många timmar vid datorn, men jag mår dåligt om jag inte får komma ut och röra på mig. Jag äger ingen tv och har inte gjort sedan jag flyttar hemifrån. Mina kompisar skakar på huvudet och säger att de aldrig skulle överleva utan tv. Stackars satar.

Min lillasyster växte upp i samma miljö som mig men var mer bortskämd och fick alltid som hon ville. Hon började vistas inomhus mer redan ganska tidigt och kunde till och med tvinga sin pappa (inte min pappa) att gå upp med henne klockan två på natten och titta på film. Att man låter ungen bestämma på det sättet är sjukt tycker jag. I dag slår hon på tv:n det första hon gör när hon kommer hem från skolan och sen blir hon sittande där. Att ta ut hundarna på en promenad är en plåga. Det sjuka är att när hon tittar på humorprogram i tv, till exempel, vänner, så skrattar hon aldrig ens. Tv-tittandet är helt apatiskt. Hon tar liksom inte åt sig av det hon tittar på, utan glor bara tomt på tv:n. Det är jättekonstigt. Jag har kommenterat det flera gånger och då säger hon att hon tycker det hon tittar på är jättebra. Men reaktionerna kommer aldrig. Jag skulle tro att det inte ger henne någonting alls att se på tv. Ändå spenderar hon flera timmar om dagen med arslet i fåtöljen i vardagsrummet. Sick.

Jag tror att det är bättre – om man nu ska/måste/vill ha teven på – att ha på en kanal som är lämplig och lärorik istället för att ha massa vuxna program som maler.

Jag menar, jag tror knappast att program som visar hur saker fungerar, eller Dagens Visa, eller Fem myror är fler än fyra elefanter är mer fördummande och könsstereotypa än t.ex. americas next top model, eller städreklam, eller vad som helst som visas på de andra kanalerna för jämnan.

Man måste balansera saker. Så försöker vi göra i varje fall. ibland tittar man på teve – ibland är man ute och leker, osv.

Svt play, vilken guldkanal. Man väljer vad barnet ska titta på 🙂 Det finns massa bra saker att titta på. Visst, jättebra om man orkar aktivera sitt barn dygnet runt på andra sätt, men det beror nog på vad man har för en galenpanna hemma 😉 Äh, tv är inte fördummande, i lagom doser 🙂

Jag har nästan alltid TVn på i bakgrunden och lyssnar med ett halvt öra – nyheter eller naturprogram elelr sådant som intresserar mig i allmänhet.

Det har alltid vart så och det har gjort att TVn är en så naturlig sak av vardagen så Vicki bryr sig inte ens om den. Hon tittar på något tecknat ibland men det finns inte en chans att hon sitter still och ser på TV en längre stund.

Lagom är nog nyckelordet. Varken mer eller mindre.

Jag håller inte alls med dig utan tror inte är tvn är skadligt för barn, så länge det sker inom rimliga gränser och att barnen inte får titta på vilken skit som helst. Dock anser jag att många av de barnprogram som visas på tv är aningen meningslösa. Det finns däremot program som jag tror kan fungera pedagogiska som tex fem myror är fler än fyra elefanter. Sonen får ibland se på gamla Pippi på rymmen vilket innebär att han helt plötsligt fått en djupare erfarenhet av vad en ko är för något. Det ultimata vore självklart att besöka en livs levande ko men inte lätt när man lever i en storstad.

Jag tror att tv kan vara ett bra pedagogisk verktyg som kan skapa en hel del samtalsämnen tillsammans med barnen så länge det görs på rätt sätt.

nina — jag håller med. Varför tror du jag blir så jävla arg på reklamen!? :-d Det spelar liksom ingen roll vilka vettiga program man kollar på (inte för att jag kollar på så mycket vettigt egentligen haha) den där jävla reklamen sabbar ju allt.

Jag håller inte med dig angående att tv-tittande gör barn dumma. MYCKET jag har i min "kunskapsbank" – aka hjärna, kommer från tv-tittande. Språk är lätt att lära via tv. Självklart säger jag inte att ungarna ska sitta som zombies och stirra på dumburken, men nån timme om dagen skadar inte! Ha det bra. Helena

Ja..tv:n kan vara behändig när man är sjuk, barnet är sjukt eller man bara måste få gå på toa ifred, alt dricka en kopp kaffe. Jag var väldigt restriktiv med tv tittandet men så blev vi sjuka och då tittade vi en del. Killen (2 år 5 mån) blev helt stissig, gick helt in i tv:n, ville aldrig leka, gnällde och och började få en massa utbrott om dagarna! När vi slutade titta på tv upphörde det omedelbart. Nu är det noll tv som gäller. Men visst är det bekvämt ibland. Men man kan få andra små egenstunder leker han på sitt rum i detta nu medan jag lyxsurfar 😉 Vissa ungar blir inte påverkade, andra blir det. Man får liksom tänka individuellt. 😉

ett tillägg om barn & fantasi & att tv-program skulle hämma fantasin & vara passiviserande. det beror ju helt på vilken sorts person barnet är från början.

jag var ett barn med stor fantasi, jag lekte t ex helst ensam så ingen kom & störde. ofta sydde jag egna dockor & deras kläder, snickrade deras möbler osv. ibland inspirerades jag av figurer på TV eller i serietidningar, böcker etc, ibland hittade jag på själv. men oavsett så fantiserade jag ihop egna historier kring dockorna & figurerna, det var aldrig samma som på teve eller i serierna. mina föräldrar vägrade dock köpa de färdiga dockorna med tillbehör som fanns ibland, eftersom de tyckte det skulle hämma min fantasi, men jag vete fan. jag kände då att de missförstod, & jag känner så fortfarande. iofs finns det en miljon fler barnprogram med tillhörande figurer osv nu än då (slutet på 70-, början på 80-talet), så man får ju som förälder sålla & sovra, men heltigenom passiviserande hävdar jag med bestämdhet att teve INTE är.

Vi har valt bort TV:n eftersom barn gör som vi vuxna gör så kan inte vi heller se på TV.

Hur tänker du när du ser på Tv men inte ditt barn får se? Vad vill du förmedla med det? iof är hon ju för liten för Tv, men ändå

tess – det är skillnad på att förbjuda och på att inte introducera. Vad jag har gjort är att inte introducera tv för henne. Hon har liksom inget intresse och jag har inte haft nåt intresse av att sätta på program som lockar henne.

Tids nog så får vill hon titta och då får hon titta. givetvis bestämmer jag VAD och NÄR.

som vuxen gör man mycket som barn inte får.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *