Kategorier
diskussion & debatt

Blir Pippi Långstrump en dam i högklackade skor när hon blir vuxen?

Jag ska in på Söder igen. Maken och ungarna hänger på. Det blir tandläkare för Ninjan (s.k ”första gången” men det är ju inte första gången för henne) med ansiktsmålning och ballonger. Sen blir det nog fika och lunch och trevligt för mamman och pappan nere vid götgatan nånstans. Ni som är sugna på lite […]

Jag ska in på Söder igen. Maken och ungarna hänger på. Det blir tandläkare för Ninjan (s.k ”första gången” men det är ju inte första gången för henne) med ansiktsmålning och ballonger. Sen blir det nog fika och lunch och trevligt för mamman och pappan nere vid götgatan nånstans.

Ni som är sugna på lite debatt och diskussion kan pallra er iväg till Apans blogg. Hon undrar nämligen om högklackat är en del av kvinnoförtrycket eller inte. Vad tycker ni?

Och vad tror ni? Bär Pippi höga klackar när hon blir vuxen? Eller vill hon fortsätta kunna vifta med tårna?

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Blir Pippi Långstrump en dam i högklackade skor när hon blir vuxen?”

Alltså självaste skon, eller bärandet av den är kanske inte ett uttryck för förtryck om man enbart ser till den enskilde individen som bär skon. Men ser man klackskon som ett medel för att ska en illusion av att kvinnans ben är längre än de är, skapa en viss gång och för att leva upp till ett visst ideal blir ju skon en del i objektifieringen och sexualiseringen av kvinnan, vilka ju är förtryckande.

Så här skrev jag i hennes blogg:

"Jag har gett upp klackar. Helt onödigt att tvinga sig själv att lära sig gå i något som från början är helt jävla obekvämt. Och gör ont. Om jag har haft klackar så har jag typ kramp dagen efter. Visst, man vänjer sig, och det är snyggt, men varför ska man utsätta sig för det tills man vant sig?"

Vi kvinnor har fått utstå mycket som inte varit alltför bekvämt genom åren. Korsetten med getingmidja någon? Lust att vänja sig vid det igen? Det är ju snyggt, så varför inte? 😉

Skrev följande i Apans blogg:

*Ärligt talat, hur många män känner du som äger skor som de inte KAN gå längre sträckor i? Hur många män bär med sig ett par extra skor till krogen för att kunna ta sig hem mer smärtfritt? Jag känner ingen sådan. Men många kvinnor. Däribland mig själv. Jag har sällan högklackat, och känner mig förstås inte tvingad till det någonsin, men jag väljer det eftersom det är snyggare. Värt lite smärta. Värt runtsläpande på ett extra par. Värt det eftersom kvinnors utseende är viktigare än bekvämlighet. "Vill man vara fin får man lida pin" osv. Ingen ifrågasätter att jag inte orkar gå hem i mina högklackade de få gånger som jag använder sådana. Men hade min karl haft ett par skor som han inte pallade gå 15 minuter i så hade nog folk undrat varför i hela världen använde dem!*

Jag tycker så här, att var och en får bära vilka skor denne önskar. Förtryck blir det när andra kvinnor och män ska diktera för kvinnan vad hon bör eller inte bör ha på sig för skor.

Pippi är en sagofigur och ja, varför skulle inte hon kunna ha högklackat som vuxen, hon skulle nog ha både. Högklackat kan vara kul att bära likaså som lågklackat kan vara kul, de uppfyller olika syften.

Lexie: Andra kvinnor och män dikterar ju villkoren? Om man väljer obekväma skor för att det är "snyggt" är det ju något man fått in i huvudet någonstans ifrån. Normer och skönhetsideal är väldigt kraftfulla förtryck, ännu mer så genom att man alltid kan åberopa den fria viljan.

Har jag högklackat har jag visserligen valt förtrycket, men ett förtryck är det lika fullt eftersom valet handikappar mig.

Ideal som tvingar oss till att ha obekväma kläder är förtryckande i min mening. Klackar måste inte vara obekvämt dock om skorna är bra balanserade och inte extremhöga, jag hade ett par relativt låga pumps så var så sköna jag ofta tog dem på långpromenader och jag bar dem på semester i London när jag gick hur mycket som helst på en dag. Dessa är dock undantagen. När jag gjorde valet att inte bära alla typer av kläder fick klackarna stryka på foten utom de jag redan har och inte vill göra av med men jag kommer inte köpa fler i resten av mitt liv mest troligt.

Amanda: Du skriver "Normer och skönhetsideal är väldigt kraftfulla förtryck, ännu mer så genom att man alltid kan åberopa den fria viljan." Hur kan den fria viljan leda till att jag blir förtryckt som kvinna då jag en gång i månaden sätter på mig högklackat? Normer och skönhetsideal har alltid funnits och kommer alltid finnas i alla kulturer, men just den fria viljan för att jag inte kan se förtrycket i just höga klackar.

Elin: Det finns inget ideal som TVINGAR någon att ha högklackat, eller någon annan typ av obekväma kläder heller för den delen. Det finns bara i våra huvuden.

Vi blir inte utfrysta om vi inte har högklackat. Vi förlorar inte de flesta människors respekt om vi inte har högklackat. Vi kan fortfarande få en (manlig) partner även om vi inte har högklackat. Vi förlorar INGENTING på att inte ha högklackat, det är bara vissa av oss som TROR att vi gör det!

VAD exakt skulle pådyvla oss högklackat, annat än vår egen fåfänga önskan om att känna oss snygga? Och den beror på våra egna ideal. Må vara att vi plockat upp dem från omgivningen men vi är vuxna och kan nu själva välja vad som är lämpligt för oss. Höga klackar är fan inte kvinnoförtryck.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *