Kategorier
diskussion & debatt

Citat ur en Barnabok

Best of Anna Wahlgren: ”Det var hela femton minuter mellan sammandragningarna, […] medan jag väntade groggade jag med vänner i allmän feststämning.” ”Att rökning skulle ge för små och för tidigt födda barn betvivlar jag […] Genom nio graviditeter har jag varit storrökare” ”Man kan utsätta barn för skilsmässor, uppbrott, flyttningar, avbrutna kamratkontakter, upprepade skolbyten […]

Best of Anna Wahlgren:

”Det var hela femton minuter mellan sammandragningarna, […] medan jag väntade groggade jag med vänner i allmän feststämning.”

”Att rökning skulle ge för små och för tidigt födda barn betvivlar jag […] Genom nio graviditeter har jag varit storrökare”

”Man kan utsätta barn för skilsmässor, uppbrott, flyttningar, avbrutna kamratkontakter, upprepade skolbyten utan att för den skull nödvändigtvis skada dem.”

”En mycket aggressiv sexårig flicka var hos mig med sin mor. […] Jag tog ifrån henne barnet och bad henne komma med mig ut i köket. Där la jag händerna om hennes hals. ’Om inte du uppför dig som folk, så tänker jag strypa dig, lilla vän.”

ur Barnaboken

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Citat ur en Barnabok”

What! Och jag läste på hennes forum i hennes gästbok, hur jättemånga tackar henne för att hon ser barnen och jobbar aktivt för dom. Genom att hota med mord?!

Usch, jag orkar snart inte läsa mer om Anna eller hennes metoder. Jag tänker på min egen lilla dotter och det hörnor i mej att det finns barn som fått uppleva sånt här.

Förstår inte hur man tänker som föräldrar heller. Om inte jag skyddar min dotter, ser till hennes bästa och pratar för henne när hon själv inte kan; vem ska då göra det?

Det är min uppgift som mamma (och pappans) och det gör jag med ära…

Det här med sexåringen tas ofta upp och kritiseras. Jag kan ärligt – men inte stolt – säga att jag antagligen gjort någonting liknande om någon, barn eller vuxen, hotade min enmånadersbebis på samma sätt. Det räcker med att någon tar i honom lite vårdslöst för att mina mördarinstinkter ska komma igång. Jag vill beskydda honom till varje pris. Så jag kan inte se hennes agerande som så otroligt klandervärt. Däremot är det fullkomligt absurt att hon skriver om det som någonting hon är stolt över (i alla fall den känsla jag får) och som hon kan rekommendera andra att göra. Jag förstår handlingen för beskyddarimpulsen är så oerhört stark men om det var en genomtänkt handling som hon dessutom uppmuntrar andra till blir det ju bara … sjukt.

Det gör ont att läsa, hur kan hennes vidriga människosyn accepteras av vissa människor i DAGENS samhälle till och med? För mig låter det som taget ur stenåldern…

Fy fan rent ut sagt!

Hej, det fungerade ju!

Jag förstår inte hur det här med A. W. kan ha blivit så stort nu. Hennes dotter skriver en bok och helt plötsligt inser alla det som de flesta redan vet: att hon är en häxa egentligen.

Men som sagt, dödshoten fungerade ju. 😉

jennie grejen är ju att om hon haft nån föräldrainstinkt samt ansvarskänsla så hade det aldrig gått så långt. Hur kunde barnet tillåtas bete sig illa överhuvudtaget? Få tag förskärare?! Lägga sladdar kring halsen på barnen?! Lyckas bära med sig bebisen?! Var Anna så berusad att hon inte satte stopp INNAN eller åtminstone efter första fadäsen? (antagligen) Jag förstår inte. Jag hade aldrig låtit ett bråkigt barn få härja fritt. Inte en chans.

L: Alltså, Pär Ström.. Jag blir så trött när jag läser hans ideer. Är det inte bättre att män och kvinnor behandlas mer lika än mer olika? Givetvis ska inte något kön få lägre biljettpris. Bättre då att prioritera barnfamiljer först så att alla föräldrar av båda kön först kommer till livbåtarna med sina medhavda barn.

Hade aldrig hört talas om denna människa innan.. Verkar ju inte riktigt klokt. Har du LD läst klart Felicia boken? Är den bra?

Nummer 3 kan vara sann, men det betyder inte att hennes barn klarat sig från skador från den typen av beteende eller att det finns några garantier för att det är så för alla, det är inte inte.

…undrar hurdan uppväxt Anna själv hade? den måste ju varit ännu mer fasansfull om hon anser att såna saker är "bra"…

Alltså… Den gröna boken med ett foto på nakna barn på pärmen? Den boken finns i mina föräldras bokhylla. I sommras öppnade jag den och såg att min mormor hade gett boken till min mamma två månader innan jag föddes.

Jag tror att mina föräldrar aldrig har läst den :-d

Det jag funderar så mycket över var debatten kring AW:s Barnaboken höll hus när boken kom? Hur kunde den bli så omåttligt populär då och varför ifrågasätts den först nu? Var och varannan kotte som hade barn på 70-80-talet har Barnaboken stående i bokhyllan hemma.

Har lyssnat klart på Felica försvann och måste säga att hade det inte varit Anna Wahlgrens dotter som skrivit den så hade jag nog inte lyssnat klart på den. Den känns ostrukturerar och gnällig om jag får säga det själv, mycket hopp mellan årtal.

Min syn på Anna Wahlgren har ändrats drastiskt sista tiden, jag var faktiskt på väg att köpa Sova hela natten och prova den. När man inte sovit på 10 månader så blir man desperat, efter att ha hört allt om henne och läst Felicias bok så skulle jag aldrig överväga att prova metoden.

Det där är så jävla fel på så många sätt.

Barn som blir hotade lär sig inte genuint att fungera på sätt som fungerar med omvärlden, de skräms att lyda för tillfället. Om AW hade tänkt snäppet längre hade hon tittat på kontexten flickan rörde sig i och börjat undersöka hur en liten flicka kan känna sig så maktlös att hon måste ta till sådana metoder för att skapa sig trygghet/ övertag.

Herregud säger jag bara.

Rökning bidrar visst till för tidigt födda barn och barn som är SGA (small gestational age), dvs barn som är små för tiden…

Hur kan man säga att det INTE gör det när det finns vetenskaplig forskning som visar motsatsen (och som vi i svensk neonatalvård ser många gånger)… =(

Den där boken skulle vara intressant att läsa… men såg på Adlibris att den är helt slutsåld? :rolleyes:

Jag hade nog reagerat väldigt starkt om ett barn visade sådant aggressivt beteende mot mina små barn-jag had einte tagit stryptag, men jag hade blivit mycket arg och sagt ifrån av bara hel¤ete. Men hennes romantiserade bild av rökning och alkohol tar jag avstånd ifrån. Dock min mamma rökte när hon väntade mig och jag vägde nästan 5 kg vid födelsen. Men jag fick någon slags astma i tonåren-vilket också kan ha berott på att man på dne tiden rökte inomhus-de gjorde ju alla mer eller mindre som var rökare.Man bör aldrig dricka i barns närhet, elelr överhuvudtaget inte röka när man är förälder-enligt min bestämda uppfattning är båda tingen ett svek mot barnen.

Jag tillhör den generation som läst och älskat Barnaboken. Nu är jag mest förvånad över att landet tycks ha glömt den tid då den skrevs och hur populär den varit. Det är lätt att döma i efterhand, men barnuppfostran är en färskvara och mycket har hänt sedan den skrevs. Jag tycker den här debatten bara är ett bevis på att det är ditt barn som dömer dig som mamma, inte andra mammor eller svärmor. Alla måste vi tillslut stå till svars inför våra egna barn.

Jag tycker givetvis att det är skit och piss med det AW skriver i "Barnaboken", men som någon här ovan påpekade är den skriven under en tid då barnuppfostran och saker överlag runt omkring det såg väldigt annorlunda ut. Jag är själv bara 29 år gammal, men många höjer på ögonbrynen när de hör talas om att barn av min generation inte hade bilbarnstol (istället ställde man bara den avtagbara delen av vagnen i baksätet – självklart utan att vara fastspänd) eller använde bilbälte. Och rökning inomhus var ingenting konstigt. Så gjorde alla.

Jag blir ännu mer illamående av att se de kommentarer som anser att det Anna W, var nästan rätt!!? Min mamma är av den äldre generationen och har ALDRIG behandlat oss som Anna eller någon av de andra föregående barnböckerna har satt som "norm"! Gränslös kärlek, med regler självklart, men har aldrig gjort mig eller mina syskon illa.

Min mamma skulle aldrig ha lämnat oss i våra rum i gråta oss till sömns! Visste ni föresten att det finns amerikanska studier som påvisar att efter 15min som barnet lämnad ensam och gråtandes så utsöndrar hjärnan ett hormon som långsamt "fräter" sönder vissa delar av hjärnan som har hand om känslor? min son har alltid få krypa över till min säng och nästa bebbe blir samma sak. Aldrig gråta sig själv till sömns!!! Långt som fasiken men jag fick fram vad jag ville!

Caroline: Fast hennes råd blir bara värre och värre, hon är väldigt aktiv på sitt forum och ger det ena galna rådet efter det andra, exempelvis inte byta blöjor under "vargtimmen", låta bebisen somna i sitt eget kräk (vänta med att torka tills barnet sover) och en massa andra sjuka saker. Så det där att det handlar om tiden då boken kom ut funkar inte riktigt, eftersom AW snarare blir knäppare och knäppare.

Jag är inte ute efter att försvara någon.

Men hade litet barn rusat omkring med knivar och skarvsladdar hemma hos mig, hade jag också lagt mina händet runt ungens hals och sagt att jag skulle strypa henne.

Däremot skulle jag aldrig bjuda hem dessa galna barn och dess föräldrar i mitt hem. Hos mig är bara sunda människor välkomman

ett barn skulle aldrig få tag på vare sig knivar eller skarvsladdar hemma hos mig Inte heller skulle denne tillåtas härja så länge som det här barnet fick göra. Och nej, jag hade inte hotat barnet till livet ÄNDÅ, om jag nu varit så jävla ansvarslös från början. (Inte av nån anledning) :thumbdown:

Jag tycker faktiskt att många av de råd AW ger är mycket användbara. Jag började med standardmodellen ganska snart då vi hade kommit hem från sjukhuset och just standardmodellen är ju extremt snäll.

Jag ångrar inte att jag började med den.

Sedan finns det ju såklart vissa saker jag tycker är helt befängt men i det stora hela har barnaboken hittills varit väldigt användbar för mig.

Jag har den gamla från 1983 och nog står det en del tokigheter men det jag inte gillar är inget jag applicerar på min son.

Mat, sömn och rutiner är väl det jag har anammat och med det har jag kommit långt.

Många av de råd hon kommer med i BB är ju tvärt emot vad BVC reommenderar och föreslår när man tar upp något men hela tiden har det varit AW's råd som har hjälpt oss här hemma.

Jag har som förälder alltid lyssnat mer på min intuition än på andras råd och tips, och det kommer jag alltid att göra. När jag vill ha råd och tips, ber jag om det. Och min intuition säger mig att när min dotter gråter, så finns det en anledning till det – oavsett om det är en mardröm, att hon har ont någonstans, eller att hon bara vill att jag ska komma så att hon får några fler minuter tillsammans med sin mamma. Jag har aldrig och tänker aldrig ignorera hennes känslor och gråt, det känns fel. Min dotter har rätt till sina känslor, så liten hon ändå är. Beroende på varför hon gråter, hanterar jag det på olika sätt. Ont i magen – behandling. Mardröm – tröst. Trots – bestämdhet. Till sist somnar hon, och det tar aldrig mer än en halvtimme av min tid.

Vad i helvete?! Blir skitarg! Vilka sinnessjuka människor lyssnar på denna psykopat?! Hota med våld eller död är verkligen INTE rätt sätt att uppfostra barn det förstår väl vem som helst med en hjärna. (hennes har väl möglat pga drickandet)

Om nu alla inblandade skriver sanningen (jag betvivlar inte detta men faktum kvarstår ändå) så är AW ingen bra förälder what so ever!

Nu är boken runt 30 år gammal och DÅ! för 30 år sedan var det helt andra "riktlinjer" i föräldraskapet och jag tror att många har hjälpts av Barnaboken genom tiderna MEN!! (nu kommer vi till faktum igen) idag har man förhoppningsvis en annan inställning till barnen som individer istället för objekt (kollar man på modellmorsorna så kan man iofs undra), men vi är idag mer beredda att utveckla de individer vi har begåvats med än att tysta dem till undergivelse.

Föräldraskapet har utvecklats, det har inte AW eller Barnaboken gjort. Idag är boken förkastlig och borde tas ur produktion.

Jag föddes två år innan Barnaboken kom ut, och redan då var folk skeptiska.

Hennes supande har alltid varit känt (eller åtminstone illa dolt), hon har alltid varit kontroversiell och jag hävdar bestämt att man INTE kan skylla på "den tidens anda".

Att man låser in sig på rummet med en flaska whisky och låter de stora barnen ta hand om de små, var inte okej i början på 80-talet heller.

jag har aldrig satt mig in i Anna W, bara hört illa om henne. Nu kan jag konstatera att jag inte vill sätta mig in i hennes metoder. fortsätt skriv om hennes vansinne så att fler som googlar henne hittar hit o förstår hur SJUKT DET ÄR!

"Att rökning skulle ge för små och för tidigt födda barn betvivlar jag […] Genom nio graviditeter har jag varit storrökare"

Det där är ungefär lika smart som att säga..

– Amen vadå? Jag har tagit tunga droger i 1 år och jag lever ju. Alltså är det inte farligt.

Jag fick Barnaboken i födelsedagspresent när jag fyllde 16 år. Tre veckor tidigare hade jag fött min förste son. Jag läste boken, pärm till pärm och är oerhört tacksam…

…över att jag har en egen hjärna, står i kontakt med min föräldrainstinkt och älskar min son så mycket att jag tog hela boken med en stor näve salt 😉

Tvätta munnen med tvål, låta bebisen sova på magen, låta dem skrika sig till sömns osv. Nej, jag tyckte det lät vidrigt och skulle aldrig få för mig att följa råden. Trots att jag var 16 år. Man har en föräldrainstinkt, oavsett man är 15 eller 30 år. Föräldrainstinkten skulle ALDRIG säga till en att det är okej att den egna ungen skriker sig till sömns. ALDRIG. Låter man barnet göra det så är man inte i kontakt med sina naturliga instinkter och då kan det gå jävligt illa för ungen.

Så i mina ögon är det läskiga inte vart och ett av AW's idiotiska och ibland skrämmande råd, utan att så många helt saknar en naturlig föräldrainstinkt (eller viljan/förmågan/självförtroendet) att lyssna till den.

Det är ju inte bara AW som utnyttjar detta faktum. Även BVC styr osäkra föräldrar till att gå rakt emot instinkten, det självklara i hjärtat. Magkänslan.

"Usch, jag blir så ledsen att höra honom skrika" säger mamman och fortsätter med AWs, BVCs eller 5mm's skriktortyr om kvällen. Dumheter! Om det känns fel, om det gör ont i föräldrahjärtat – så ÄR DET FEL! Jag lovar!

Jag vill bara påpeka för er som använder argumentet att boken är gammal: Den har reviderats flera gånger och nya upplagor kommer med jämna mellanrum. Det som står i upplagor efter 2000 är tänkta att användas på barn födda på 2000-talet.

Har aldrig läst AW:s bok men såg människan en gång på nyhetsmorgon för några år sedan – och jag säger då det, det hon sa då och det hon utstrålade…. Nä jag blev inget fans till henne direkt. hua

Gråter en bebis, så vill den ju nåt – är det så himla fel att ta upp den och trösta eller låta den sova i föräldrarmas säng? Mina har allrid sovit i vår säng, är ju dösmidigt när man ammar och allt! Bara att sova vidare själv typ 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *