Kategorier
diskussion & debatt

Din familj är en fara för ditt barn

Anaiah skriver om pedofilskräcken och jag känner att jag måste hålla med om allt hon säger. (Känns lite aktuellt också i och med att jag postat bilder på min dotters rumpa) Som Anaiah påpekar i sitt inlägg så är det inte de riktiga pedofilerna vi ska vara rädda för. Den fula gubben som smyger längst lekparken […]

Anaiah skriver om pedofilskräcken och jag känner att jag måste hålla med om allt hon säger. (Känns lite aktuellt också i och med att jag postat bilder på min dotters rumpa)

Som Anaiah påpekar i sitt inlägg så är det inte de riktiga pedofilerna vi ska vara rädda för. Den fula gubben som smyger längst lekparken är en myt. Föräldrar fokuserar på en fantasi och är blinda för den verkliga faran.

Majoriteten av barn som blir utsatta för övergrepp antastas av heterosexuella män med en ”normal” sexualitet (d.v.s de tänder i huvudsak på vuxna kvinnor). Alltså INTE pedofiler. (pedofili är dessutom en sexuell störning, inte brottsligt i sig)

Tillfällesbrottslingar kallar man dem. Och de är nästan alltid någon du känner.

Han är din bror, din pappa, din make. Han är en vän till familjen, han är ditt barns dagisfröken. Han är någon du litar på, någon du anförtror ditt barn till, någon du absolut aldrig skulle kunna misstänka.

Barn är lätta och tacksamma offer, de håller tyst och de kan manipuleras. De är lättillgängliga och förövaren kan ofta vinna deras förtroenden.

Så hur skyddar vi våra barn? Låser in dem? Låter dem aldrig vara ensam med en man? (jag har svårt för det senare nämligen, med tanke på min egen historia) Hur förhindrar vi våra egna rädslor och fobier från att överföras till våra barn? Vill vi fostra rädsla?

Jag tror det viktiga ligger i självkänsla. Ge barnen en stor dos av detta. Lär dem tidigt att de äger sina kroppar, att ingen får röra, krama, pussa eller på annat sätt ta för sig mot deras vilja. (Jo, mamma och pappa – detta gäller även er. Respektera protesterna när bebisen inte vill ha den där pussen. Låtsas inte att ni blir ledsna och skojtvinga er inte på) Lär dem att säga NEJ! och att vuxna inte alltid har rätt. Lär dem att ifrågasätta och säga ifrån när nåt inte känns bra.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Din familj är en fara för ditt barn”

pedofili är inte en "mansstörning"

jag blev under många år utsatt för övergrepp av en kvinna..så jag blir fruktansvärt irriterad på det inte nämns en enda gång i din text att en kvinna kan vara förövaren lika mycket som en man kan.

F.ö så gillar jag din blogg väldigt mycket!

Nej, en kvinna kan inte lika mycket vara förövaren som en man. För det är nämligen så att männen står för *98%* av sexuella övergrepp.

Endast 2% är kvinnor. Men visst finns de.

men den enskillda förmågan för varje person! Bara för att statestiken säger något så utesluter det inte att jag, som en enskilld individ har en lika stor "förmåga" som min näste, vare sig han är man eller kvinna.

Gud, jag går ständigt och tänker på det du skriver här i ditt inlägg. Jag lever i ständig skräck att min son ska bli sexuellt utnyttjad. Jag litar inte ens på de närmaste, och det känns hemskt. Men så är det och jag kan inte skjuta undan den här rädslan. Jag blev själv antastad när jag var liten och vi var hos vänner till mina föräldrar. Kan och vill inte säga något till mina föräldrar, för det första hade de aldrig trott på mig och för det andra så vill jag inte förstöra deras vänskap (har känt varandra i säkert 40 år) Hur ska man göra egentligen, ska man aldrig kunna lämna sitt barn ensam med en man? (ok, kvinna med)Man kan ju inte lita på någon, och det gör mig så förtvivlad, ska ju snart lämna min son på dagis 8 tim om dagen och vill inte känna ångest för det…

och vafan? statestik? hur jävla klyftigt i det på en skala? du tror inte att mörkertalet är enormt, och lika så tabun och därav ett stort mörkertal. Och tabun är ännu större då kvinnan är förövaren.

Det är även lättare att säga att en man har gjort fel om han tex närmar sig ett barns lår olämpligt med handen, men inte lika lätt att dömma en kvinna eftersom folk litar blint på STATESTIK som gärna vilseleder än och säger till än att man har fel eftersom FLER män är pedofiler än kvinnor. Sånt kommer aldrig gå att mäta!

mörkertalet är enormt, men kom ihåg att det även gäller för manliga förövare. Män och kvinnor beter sig annorlunda när det kommer till sex och då framförallt när det kommer till hur de hanterar och påverkas av övergrepp. (alla pedofiler/barnsexualbrottslingar har själv utsatts för kränkningar)

vet man dessutom lite om varför män är överrepresenterade så ser man med annorlunda ögon. boktips: alice millers möcker.

Ni är grymma, du och Anaiah. Så rätt så rätt. Varför gå runt och vara rädd hela tiden? Man överför sina fobier till sina barn. Det man skall lära dem, är precis vad du skriver. Man skall lära barnen att våga säga nej. Man (som förälder framförallt) skall lära sina barn att vuxna respekterar dem, lyssnar på dem (genom att själv göra detta)

Visst finns det mörkertal i statistiken, men den ger en ungefärlig bild av hur verkligheten ser ut. Sen brukar mörkertal representera antalet oftare än procent av antalet så att säga att ungefär 98% av de som förgriper sig på barn är män är nog inte helt fel, däremot så är ju antalet övergrepp på barn totalt egentligen ett stort mörkertal då många gör som Oates och inte vågar tala om det.

En annan sak är som är viktigt för att förhindra att något händer ditt barn är att visa att du tror på vad det säger, samtidigt som det är viktigt att bytta upp ett förtroende och en ärlighet mellan dig och ditt barn så att det förtroendet inte heller utnyttjas (av barn som ljuger för att få uppmärksamhet). Att lära barnet att respektera sig själv och livet i stort så att det känner att det vågar tala om ifall något skulle hända, men inte säger saker om människor som inte har hänt (varken som barn eller vuxen).

Ett bra inlägg som är väldigt sant, om ett viktigt ämne.

Får dock två funderingar av det! Det ena är: hur menar du att en person som utnyttjar ett barn sexuellt, inte är pedofil? Jag är med på att pedofili som störning/"läggning" och handling inte behöver gå hand i hand. Men att någon skulle utföra en sexuell handling mot ett barn utan att tända på det tror jag inte på. Och då är man ju pedofil, eller har dragningar åt det hållet. Inte för att vara ordmärkare så sett, men jag tycker det lät så konstigt.

Den andra funderingen jag får är att jag tror du har absolut rätt i att man ska lära sitt barn självkänsla. Men barn är barn, och även ett barn med den största självkänslan i världen kommer att vara ett lätt offer. Pga av de anledningar du själv nämner.

Hej! Jag måste bara slänga in en kommentar här. Du är ju helt otroligt grym. Önskar det fanns fler kvinnor som du (eller så bloggar dom bara inte..), världen behöver vettiga människor! Otroligt imponerad över hur du faktiskt går din egen väg och inte bara slänger ur dig en massa fina ideal utan att leva dom. Att du är en fantastisk person som alla borde träffa stämmer jävligt bra! :-d /L

Usch ja… Jag är på ett sätt glad att jag har en son, för jag inbillar mig att dessa sjuka män (det är ju faktiskt oftast män) mest ger sig på flickor. Jag blev själv utsatt, under nästan 3 månaders tid av min systers pojkvän 🙁

Jag vet utifrån vad du skrivit i bloggen om din erfarenhet av män genom ditt liv, att du inte har lätt att lita på män och att det ofta också är män som utspelas som "boven" i dina inlägg…

Just i detta fall så är det ju som statestiken säger, flest män begår pedofili brott. MEN jag måste också säga att det är tråkigt att du inte någonstans i texten nämner att det kan vara en kvinna också….

Speciellt med tanke på att du är så starkt talande för genus och allt det där. Vad ger du för signaler till Ninja när du menar på(oftast) att män är hemska, eller iaf hemskare än kvinnor. Det känns inte rätt då du förespråkar feminism som faktiskt står för alla människors lika rättigheter.

angelica — detta har inget och allt att göra med genus. Min slutsats och att jag utelämnar den där 2% har inget med genus att göra.

Att erkänna att det finns skillnader, även om de är ett resultat av vår fostran, utesluter inget av det jag skrivit tidigare. Det har liksom inget med jämställdhet att göra alls.

Det är fakta att män och kvinnor beter sig olika. Och det är fakta att det är män som står för en sån pass stor majoritet av alla sexbrott att den där lilla procenten inte blir relevant. (de 2 procent som är kvinnor)

Anledningen till att jag sällan nämner kvinnor i dessa diskussioner är dessutom för att JAG inte är ett dugg rädd för dem. Jag känner mig inte orolig att lämna min dotter till en kvinna, därför att chansen att nåt skulle hända är så fruktansvärt minimal att det nästan inte existerar. *Speciellt med tanke på att större delen av de där 2% kvinnor faktiskt är barnets MAMMA*. Förstår du?

däremot— så kan man börja diskutera VARFÖR det är män som begår övergrepp. Och DÄR kommer genus och vår fostran in. Män fostras till att vara förövare. Kvinnor fostras till offer. Detta bidrar i sin tur till att det mest är män som begår övergrepp.

kiki — det jag menar är precis det jag sa. Majoriteten av män som begår övergrepp på barn tänder inte på barnet. Det kan verka motsägelsefullt, men om du tänker efter så vet du ju dessutom att våldtäkt t.ex sällan handlar om sex eller lust. Utan makt.

det är väldigt svårt att förklara. Googla "child molester vs. paedophiles" (eller liknande) så kanske det dyker upp en bättre förklaring. 🙂

oates — jag beklagar vad som hänt dig, men jag måste råda — nej insistera – att du berättar för någon. Om inte för din egen skull och dina föräldrars (tror du inte att de skulle vilja veta? Hade inte du velat veta om det var ditt barn det gällde?) men om inte för deras skull så för andra framtida offers skull.

Du är antagligen inte det enda offret och knappast det sista. :love:

Jäkligt bra skrivet.

Jag blir så arg på föräldrar som håller på och tjatar på sina barn, "ska du inte ge moster Agda en puss???" fast de inte vill, "annars blir hon ju ledsen.."

Vafan ger det för signaler??

Tror att alldeles för många föräldrar inte tänker på det utan menar väl och vill att deras barn ska växa upp till kärleksfulla människor. Men istället så växer de upp till människor som inte kan säga nej och som gör saker bara för att glädja andra.

Nu skyller jag INTE övergrepp på offren och deras föräldrar SÅKLART. Men det handlar inte bara om övergrepp utan om mycket annat också… rätten till en egen fri vilja och integritet.

Och om jag som förälder vet att mina barn är starka i sig själva och sina egna viljor så kan jag också vara tryggare när de lämnas ensamma med män… och kvinnor.

Min son är bara 2,5 år men jag poängterar dagligen, när jag vill ha en kram eller puss av honom och han inte är på humör, att han INTE behöver utan får bestämma själv. Likadant så poängterar jag också ideligen att HAN i sin tur inte ska krama och pussa på sin lillasyster om hon inte vill. Inte heller på andra flickor. Mycket, mycket, mycket viktigt.

Jag skulle vilja säga att det är en störning. Det är ju verkligen inte riktigt som det ska vara, det är stört. Till skillnad från homo- och bisexualitet som är läggningar men knappast störda sådana.

Men visst, pedofilerna själva säger ju ofta "det var inte länge sedan homosexualitet räknades som en sexuell störning" och menar med det att förhoppningsvis kommer pedofili i framtiden att vara lika accepterat som hs. :bigeyes:

Jag tycker också att det skulle ses som en störning, men efter väldigt mycket diskussion med en lärare när jag läste psykologi fick jag och resten av klassen till svar att det är en läggning. Jag ville bara att rätt ska vara rätt.. Sen tycker nog de människor utan denna läggning att det är riktigt sjukt med pedofili..

Elisabet Nu vet jag inte så mycket om just pedofili, så jag vet inte om det är klassat som en störning eller läggning. Kan heller inte länka till någotdera alternativen. Utifrån vad många säger (bland annat LD och andra här), är det en dokumenterad läggning. Det är ju egentligen inget att diskutera. Sen om det anses som en störning för dig, ja det får ju stå för dig då. Precis som att det fortfatande finns människor som tycker att HBT (något eller allt av det) är störningar. Men samma där. Det får ju stå för dem. Dessa är ju dokumenterade läggningar.

Nu säger jag inte att pedofili är rätt, bara för att det är en läggning, men det gäller att skilja på begreppen. Åsikter får man givetvis ha och man får tycka så mycket man vill. Men man kommer aldrig från faktumet att det i "lagstiftningen" (eller vad man nu ska kalla det) kallas för en läggning (om det nu gör det, men HBT är ju läggningar)

*DIDDI & MALIN*

nej. Pedofili är INTE en läggning. Det ÄR en sexuell störning. homosexualitet eller heterosexualitet, det är läggningar. En pedofil kan vara antingen homo, hetero eller bi.

Googla "parafili" så får ni ytterligare information om vad pedofilin räknas in i.

skillnaden mellan läggning och störning? En läggning föds du med. En störning skapas antingen genom trauma i barndomen eller genom prägling.

Man föds inte som pedofil. Alltså är det en störning.

Hemska tanke som tyvärr hemsöker min hjärna allt för ofta. Nej inte vill jag fostra mina barn till rädsla, absolut inte,d e får jag hålle för mig själv, men absolut lära dem säga NEJ, lära dem att de själva bestämmer över sina kroppar. Önskar att någon lärde mig det lite tidigare. Och självklart gäller det oss föräldrar, jag vågar nog påstå att det gäller oss allra mest, då förövaren oftast är någon vi litar på så är det jätte viktigt att föräldrar som ska vara någon som barnen kan lita på, lyssnar på sina barn när de säger NEJ och RESPEKTERAR det.

elisabet — jag minns när jag var yngre och blev jagad av pojkarna och hur de vuxna skrattade och liksom viftade bort mina protester. "jamen han är ju KÄÄÄÄR i dig" fniss-skratt typ. (har skrivit om det tidigare "boys will be boys" tror jag inlägget hette. Om hur vi fostrar förövare och offer. I all välmening.

håller helt med i allt du skriver men stör mig ENORMT mkt på att du enbart riktar dig mot att det är män som är pedofiler.. jag blev våldtagen av en kvinna när jag var mindre .. så även kvinnor kan vara pedofiler…

Du vet ju redan min historia, men du skriver ju att det oftast är dom "närmaste" som begår övergreppen – du har så rätt. Mina barn blev ju utsatta av deras far.Kram på dej.

Du har så jävla rätt, särskilt det sista stycket. När jag tänker tillbaka och reflekterar över hur mina föräldrar behandlat mig blir det genast glasklart att hur de tvingat mig att kramas trots att jag inte alls viljat har format mig, sagt till mig att jag skall finna mig i att bli utsatt för fysisk behandling jag finner obehaglig. Fan, önskar att mina föräldrar haft vett att tänka som du, på riktigt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *