Kategorier
diskussion & debatt

Jag är inte för gammal för att få barn!

Det här med ålder och föräldraskap har jag ju skrivit om förr, men kan inte sluta förundras över hur så många sätter gränser för när det är ok att sätta barn till världen. Att man kanske ska vänta tills man är vuxen är ju förhoppningsvis självklart precis som att det kanske inte ligger i barnets […]

Det här med ålder och föräldraskap har jag ju skrivit om förr, men kan inte sluta förundras över hur så många sätter gränser för när det är ok att sätta barn till världen.

Att man kanske ska vänta tills man är vuxen är ju förhoppningsvis självklart precis som att det kanske inte ligger i barnets bästa att man blir morsa lagom till pensionen. (Men naturen brukar ju vara så fiffig där).

Men att man skulle vara ”för gammal” när man är 35+ är ju vansinnigt. (Och antagligen nåt man tycker när man själv är tjugo och de där tanterna på 30+ bara är SÅÅÅ himla antika) (Inget ont om tjugoåringar nu. Jag har själv varit en!)

Jag fyller 35 i år. Jag känner mig som 25. Ibland som 14. (och i enstaka fall som 65) Jag vill absolut ha fler barn. Fast inte nu. Kanske när Korvas är runt 4 – 5 och lite mer självgående. När jag pluggat upp gymnasiekompetensen och fått bli mätt på lite mer egentid och självständighet. Att skaffa barn tätt inpå är jobbigt.

Jag är inte färdig än och jag är inte på långa vägar för gammal för att få fler barn!

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Jag är inte för gammal för att få barn!”

Naturen har ju fixat det där så fint att den själv satt en "gräns"

Att sedan manipulera med den gränsen kan jag tycka är lite fel men det är ju upp till var och en.

håller fullständigt med, fast jag är sådär jobbigt 20.

har många vänner som inte tycker man ska vara över 30. för då är man gammal (?). det är väl klart att man kan skaffa barn när man vill. sen är ju frågan, var går den övre gränsen egentligen? när blir det fel? det är väl ungefär när man är så gammal så att det finns risk att man inte kan vara med på de stora eventen tycker jag nog, examen.

Fan va skönt att höra (läsa) nån säga så. Jag är 29, vill/kan inte få barn än men vill definitivt senare. Kommer från en liten by där alla i min ålder redan klämt ut några stycken så pressen är infödd, men va fan jag har mååånga år på mig än!

När jag var 20 så tyckte jag att man var för gammal vid 37-38. 😉 Men nu 7 år senare.. nää, man skaffar barn så länge man orkar. Min mamma fick tvillingar när hon var 42! Tror det har påverkat mig mycket, jag ser ju att hon inte är för gammal. 🙂

Jag förstår mig inte heller på det. Hellre ett par extra år på nacken än för få! Jag blir 36 i år och ska vänta ett tag till med att skaffa nummer två… Sen är det ju det där med att risken för DS och andra konstigheter ökar

:-s

Min mamma har 6 barn.

Skaffade sitt första när hon var 20 och det sista när hon var 46 så det funkar ju också 😉

Det är väl endå kroppen som man ska tänka på och inte åldern?

Man kan ju vara världens friskaste när man är vid 40 års åldern 🙂

Tack för en riktigt awesome blogg! 😀

Min mamma var runt 40 när hon fick mig. Jag kan tycka att det är ledsamt att hon kanske kommer att vara ganska gammal när jag själv får barn, men hellre det än att jag aldrig själv hade existerat, liksom. 😉

Göka på säger jag ^^ Min mamma fick mig när hon var 35 och det har inte varit några problem. Dock var jag ett tonårsmonster samtidigt som hon började komma i klimakteriet..Det var ju..sådär 😛

Jag tror att man sätter den där gränsen själv samt att omgivningen man vistas i delvis gör det. Man brukar ju säga att man blir som de man umgås med…

Själv fyller jag 30 år. Alla mina bekanta har börjat avla av sig (de är även något yngre än mig) vilket gör att jag känner mig ännu äldre när det inte vill funka som det ska med min egen fertilitet.

Jag vill inte vara en lastgamal tonårsförälder, ilket om jag får barn om några + år till kommer att bli. Därför tycker jag faktiskt att man ska skaffa barn mellan 25-30års åldern.

Men alla avgör ju vart de vill sätta den gränsen själva. Detta är hur jag personligen ser på det hela och jag dömmer ingen annan för hur de väljer att göra.

otroligt skönt att läsa!

Jag är en 20+:are (25 för att vara exakt), och har förvisso redan två barn. Men jag är också så mycket singel som man bara kan bli och jag känner mig inte ett dugg klar med barnafödandet.

Men för att få barn (om man inte har lust att åka till Danmark eller köra en tripp oskyddat på krogen) så måste man ha en karl, och det kan ju ta ett tag att hitta en sådan i pappamaterial. Och om jag lite löst adderar ca 2 år att hitta en man, 1 år innan vi flyttar ihop, 2-3 år att leva med denna man innan det blir tal om barn, medelsnittstiden för att bli gravid på 7 månader, och så 9-10 månader graviditet på det, så är jag uppe i en elementär ålder om 32½ år.

Men då är det ju lugnt. För du verkar ju inte direkt ha problem med att keep up med dina barn 😉 Hejja dig!

Jag är 30 år och har inga barn än. Längtar fruktansvärt efter ett eller fler. Men mitt problem är att jag inte träffat rätt kille. Eller träffat rätt som vill ha barn. Senaste förhållandet kunde jag inte fortfölja för han var så emot att skaffa barn. Då ville jag inte slösa bort min tid och liv. Hoppas bara det inte är för sent för mig att bli gravid. Den tanken slår mig ofta.

Jag är både ung och gammal mamma på samma gång och kan konstatera att det, som med så mycket annat i livet, finns för- och nackdelar med båda.

En nackdel med att vara äldre är att det kan vara svårt att orka med att vara en engagerad tonårsförälder. Fördelarna däremot är så många så dem kan jag inte räkna upp 🙂

35-40 är verkligen inte alls för gammalt! Upp till 45 tycker jag också är helt okej. Närmre 50 är inte så bra tycker jag själv – då är man 70 bast när ungen är 20, och min morfar dog 73 år gammal.. ja ni fattar vart jag vill komma. Jag är liksom 20 nu, och hade blivit helt förkrossad om jag blev föräldrarlös redan. Så man måste ju tänka steget längre, och inte bara "jo men idaaaag är jag ju frisk". Men som sagt, upp mot 45 är väl alright.

Underbart vackra bilder :love:

För gammal för att få barn är man den dagen de helt enkelt inte går att bli med barn. När kroppen fysiskt säger ifrån. Annars finns de inga gränser!? Var och en får avgöra de själva, men folk bara måste ju tycka och tänka åt alla andra med. Hopplösa..

Vi har samma tankar. Fler barn får framtiden utvisa, men två barn tätt vore en ordentlig utmaning. Kan ju knappt ta mig in och ur lägenheten själv (utan att förgås)

Jag fyller 30 och känner mig inte för gammal. Men jag är jätteglad att jag inte är 40+ tänk så många år tillsammans med barnen man missar (om vi alla följer medelåldern)

Och tänk om de som är 40+ när de får första barnet får barn som i sin tur skaffar barn när de är 40+, då går man miste om barnbarn. (Eller att orka med dem!)

Inga garantier att vi får uppleva barnbarn bara för att man får barn "tidigare", men ändå.

Tycker att det har att göra med VARFÖR man skaffar barn senare i livet. Är det för att "förverkliga sig själv", resa, shoppa, festa, supa…….?

Enda gången som man kan sätta en ålder på när det är försent att skaffa kids är väl när klimakteriet har slagit in och fabriken är stängd. Annars har föräldraskap ingen ålder.. enligt mig i alla fall.. 🙂

Jag måste bara fråga eftersom jag själv är grek.

Är du ortodox?

Vart i Grekland kommer du ifrån?

Pratar du grekiska? Ska du lära Tamlin och Ninja grekiska?

Kommer ni åka till grekland?

Varför döpte du inte dina barn till grekiska namn? Alltså typ som Nikki, Dimitris, Katerina, Niklaos osv? 🙂

Kali sas mera!

Sophia

SOPHIA

Ja jag är orthodox. Fast icke troende.

Min familj kommer från Pireaus.

Nej, jag pratar dålig grekiska och kan inte lära dem. Tyvärr.

Ja vi kommer åka till grekland. Min bror bor där.

Mina barn har grekiska namn. Ninja heter Filí i andra namn och Tamlin heter Konstantin. Men annars är jag inte så förtjust i de traditionella namnen.

Jag är född i december -81. Min mamma är född i april -41. Jag tycker inte att hon var för gammal för att få mig! Själv har jag inte ens startat en "bebisverkstad" än fast jag fyller 30 i år. Jag vill ha två barn med 3-4 års mellanrum, om jag får 2:an när jag är över 35 så är det väl bara min ensak! Min och karlns.

Jag förstår mig inte på folk som orkar sätta begränsningar för andras liv. Om de själva inte skulle träffa nån att skaffa barn med förrän de är 35, skulle de verkligen skippa de då om de ville bli föräldrar?

Har en arbetskompis som berättade för mig när hon var 24 hade hon 3barn. Nu när hon är +40 så har hon två barnbarn medans hennes klasskompis har fått sitt första barn..

Åldern kvittar väl, det är väl vad man själv tycker och tänker. Blir lite irriterad utav de som orkar lägga ner energi på att klaga på de som är lite äldre eller yngre… Bara för man är ung så behöver man inte vara en dålig moder.. Bara för man är gammal så behöver man inte vara gammal och gaggig 😛

Yes, it IS too old to have more children.

Statistics says that the risk of genetic defects jumps up after mid-30s: this is irresponsible to have more children and risk creating a person with disease.

Any physician can confirm that the risk becomes elevated and that's a reason why egg donors are desired to be young.

Also, the world is overpopulated and I can't see why someone needs to breed like an animal while already having 2 kids (a replacement for themselves and partner in the world)–world needs less people, not more and over-population is a cause of depletion of natural resources, etc, the earth can not sustainably support even the current population (hence, most people are unable to eat organic foods and have to eat surrogates, etc, agriculture can not be sustainable in current situation). Breeders should quit.

Jag gissar på att den anonyma engelskaskrivaren fattar svenska. Men i alla fall;

Ja, statistik visar på att dessto äldre man blir dessto större är RISKEN att barnet får defekter. Det är ingen garanti att barnet skulle få allergier eller sjukdomar. Men samtidigt är den bästa åldern rent biologiskt 18 år och sedan går det nerför, så i så fall kunde man lika bra säga att det är oansvarligt för 25-plusare att skaffa barn också.

Min pojkväns mamma var 40 bast när hon fick honom, sladdbarn med 13 års mellanrum mellan honom och mellanbarnet. Han var allergisk mot all form av kött när han var liten förutom älgkött, kunde knappt äta frukter, hade astma, konstanta inflammationer i hörselgångerna som gett honom tinnitus, och när han var tio upptäckte de att han har en genetisk immunförsvarssjukdom som hans mamma har, men den blev så mycket starkare och farligare för honom, förmodligen pga hennes ålder när hon fick honom. Han är till och med allergisk mot sitt eget hår, får hemska utslag om han inte hoppar in i duschen efter han varit hos frisören.

Dock är det ett extremfall. Inte i närheten av alla barn får sådanna problem om föräldern är 35+, det är bara risken som ökat.

Sedan angående mängden barn; För att ett land ska hållas stabilt med ekonomisk utveckling samt balans mellan arbetslöshet och arbetsbrist, så "ska" var familj skaffa cirka 2,3 barn. Alltså mellan 2 till 3 ungar. Läste det i en ekonomitidning en gång. Varenda individ skaffar ju inte barn, folk dör eller väljer att vara barnlösa, eller kan helt enkelt inte. Jag känner 4 ungdomar i min närhet som dog innan ens tanken på barn skulle ha dykt upp, där försvann 4 potentiella "breeders" som den kommentaren uttrycker det.

Jag tycker mest det är tråkigt att folk tror att man väntar med barn för att man vill festa, supa, partaja och resa. Till och med en gynekolog jag gick till uttryckte sig så till mig. (bytte gyn efter detta, gå aldrig till Claes i högtorgsskrapan). Jag närmade mig 30 år och var singel, längtade efter barn och tvåsamhet så det värkte i mig men hittade ingen att uppfylla denna drömmmed. Att då få kastat i ansiktet att jag borde tänka mindre och bara börja skaffa barn var ett hån – det var ju det enda jag ville! Nu fyller jag snart 33 och min första lilla bebis kommer precis innan min födelsedag. Och jag hittade mannen till slut, det var värt varje ensam sekund jag haft i livet!

Hej!

Tänkte tipsa om en superbra gratissajt: http://www.supergratis.se/?r=75450

Genom denna sida samlar man poäng genom att utföra gratiskampanjer, tävlingar osv. För att sedan byta in sina poäng mot valfri pryl (telefon, kamera, presentkort osv)

Jag själv har samlat ihop till en kamera och 1000kr på HM.

Gratis är gott, eller hur?

Prova du också 🙂 Helt gratis!

Rannva, det kan ju lika gärna vara en ren tillfällighet. Vi i vår släkt har många allergier. Det hade även mina förfäder på 1800-talet när det var ovanligt med allergier.

Det mest allergiska av min mammas barn har varit min bror som hon fick när hon var 25. Han fick t.o.m. bo på sjukhus när han var barn för han var dödligt allergisk mot allt. Jag är också rätt allergisk men inte alls lika mycket som han, men min syster som hon fick när hon var 37 är det inte alls.

När jag var 20 hade jag redan 4 barn o + att jag mist tvillingar som tyvärr bara blev 2 v gamla.

Även om jag inte ångrar det,så är det inget jag rekommenderar.

Jag tror att jag kunnat hantera mycket på ett bättre sätt om jag varit äldre.

Så jag tycker iaf att du är i bästa åldern för att skaffa barn.:love:

Tildaf vissa saker kan man hitta att läsa om graviditeer senare i livet, oavsett om det är första eller femte barnet. Det mest kända är att risken för Downs Syndrome ökar efter 35 år, därför erbjuds mammor över denna åldern KUB (och vad med det är)

Vissa andra saker håller man extrakoll på under graviditeten och statistik talar för vissa siffror vid förlossning, men det finns också andra fördelar med att ha hunnit skaffa livserfarenhet.

Det kan skilja lika mycket mellan två 35-åringar. En del blir "gamla" efter 25 (har träffat såna, både "gubbar" och "gummor") och en del verkar evigt unga. Vad nu det skulle innebära.

Kan nog tycka att det nästan är värre att sitta med tre ungar innan 20 är tre ungar lagom till 40. I dagens samhälle är det få som egentligen är redo vid väldigt unga år. Men såklart gör alla som man vill, man lär ju känna själv när det passar. Är själv 24 med ett barn på 2 mån och har en kompis på 36 med två barn på 4 mån och 5 år. Men vi är mentalt ganska lika, så det där med ålder det är ju egentligen bara en siffra.

Fast det är väl mer risker när man får barn när man är över 35.. Mamma fick min lillebror för två år sedan, och då var hon 39. Hon fick åka på en massa kontroller och de var hemskt oroliga eftersom hon var så pass gammal. Det gick dock bra.. Eller ja, så bra som det kunde gå.

"De vanligaste riskerna förknippade med graviditet hos äldre kvinnor är en förhöjd risk för missfall och barn med kromosomavvikelser. Utöver detta är ett antal allmänna graviditetskomplikationer vanligare hos kvinnor som är 35 år och äldre. Dessutom är risken att förlossningen sker med kejsarsnitt större ju äldre kvinnan blir."

http://www.fertilitetsguiden.nu/afterTherapy/higherRiskPregnancies/pregnancyUnder35/index.asp?C=64151406088324884259

När min mamma, då 36 år, berättade att hon skulle ha barn höll jag på att dö. Jag var då 16 år och tyckte det var grymt pinsamt att hon var så gammal. Jag är från ladet, många fick barn runt 20-25 och mamma var ju 19 när hon fick min, 25 när hon fick min syster och alltså 36 när min minsta syster (halvsyster, även om sådana inte existerar mer än om man måste förtydliga att man inte delar samma föräldrar, syster är hon ju ändå liksom!). Denna pinsamhet gick ju så klart över.

Nu, när jag är 33 år fattar jag inte hur jag tänkte. Jag är ju purung än. Har vänner som inte ens fått sin första än, vid 33-34 år. Det funkar ju liksom bra det också! Att vara uppåt 40 alltså.

Må gott!

jag är inte speciellt orolig för eventuella risker även om de är högre efter 35 så är de inte speciellt höga.

Hur ens ålder "påverkar" ens föräldraskap är intressant! Jag är sladdbarn. Min sambo också. Våra föräldrar fick oss när de var 40. Och vi har världens bästa föräldrar. Min sambos är lite gammaldags, men inte bakåtsträvande, utan försöker vara framåt. Mina föräldrar är väldigt ungdomliga för att vara lite över 60. Dock så fick VI har när vi var 17 och 18. Vår son är nu 2,5. Visst finns det för- och nackdelar med att vara lite äldre, och att vara yngre… men vi har vågat inse att vår situation inte ÄR fördelaktig. Det är en sämre sits att få barn i tonåren, med sämre förutsättningar. Dock svider det ju att erkänna en sådan sak, och det förstår vi ju att det gör för andra unga föräldrar med, men vi jobbar varje dag med att göra vår situation så bra som möjligt! Och vi HAR det riktigt bra, så för den delen. Säkerligen mycket tack vare våra fina föräldrar.

Ålder kan spela stor roll! Dock tycker jag verkligen inte att du är för gammal för att få barn, hahaha! Finns det de som tyckt det, alltså? jösses. Jag har syskon som är äldre än dig. (jag är 21).

Jag är en av dem som tidigare tyckt att folk inte ska skaffa första barnet efter att de är 35 och hade nog tänkt vara klar med mitt eget barnafödande innan dess. Nu när jag själv närmar mig åldern känns inte dessa regler så viktiga längre och jag har insett att det är ganska många faktorer som avgör när det är läge att skaffa barn. Åldern är inte direkt den mest avgörande.

Jag tycker dock att man ska vara medveten om att risken för ett barn att förlora en förälder under barndomen ökar om mamman var över 36 år när barnet föds. Hos barn i åldrarna 13-17 år med en mamma som var över 36 år då de föddes har 5 % varit med om att en förälder avlidit (Statistiska centralbyrån, 2006). Man kan såklart slå bort det och säga "det är bara statistik, det händer inte mig", men för mig är de här siffrorna verklighet. Min yngsta bror föddes när mamma var 35. När han var 8 år dog pappa och när han var 15 dog mamma…

Det enda är väl att det kanske blir svårare med åren 😛

Min mamma var 40 när hon fick mig, pappa 43. Det var inte så värst kul men inget jag egentligen lidit av. Lite tråkigt att när man är 18 så funderar föräldrarna på vad de ska göra nu när de snart går i pension. Jag får inte lika många år med mina föräldrar som mina stora systrar får som är 9-17 år äldre än mig. Min stora syster är nog nästan 60 när mamma och pappa dör, medan jag är 40. Skulle jag vänta så länge skulle mina barn inte ha några morföräldrar, som jag inte haft, och det vill jag att de ska ha.

Därför vill jag ha barn ung (~25), och inte lite äldre som 35. Eftersom jag har en syster som fyller 36 i år så är inte 30-års åldern så värst gammalt. 45 är dock gammalt… 😉

Men man ska ha barn när man klarar av det. Risken när man väntar för länge med första barnet är att det är större risk för komplikationer och chansen att man får tvillingar är större 😉 Annars är det luuuugnt ju 🙂

Om det är något jag hatar så är det idioter som säger att man är för gammal för att skaffa barn, finns det en egentlig åldersgräns? FÅr barnet kärlek och föräldrarna är kapabla till att ge det en god uppfostran, vad finns då problemet?

Min mamma födde min lillebror för 15 månader sedan, och (hon är 39 och pappa är 41) åldersskillnaden mellan mig och lillebror är nästan 17 år, och dessutom har jag en äldre bror på 20, och våra föräldrar är gifta (alltså, vi är inte halvsyskon) OCh ändå väljer folk att lyfta på ögobrynet när man säger åldersskillnaden.

Och bara för att visa trots betonar jag med stor stolthet ålderskillnaden.

Varför ses det så udda att man väljer att skaffa flera barn när man är i 40 årsåldern, Det är inte direkt som om majoriteten i sverige skaffar barn så fort de tagit studenten. Fy för samhällsnormer!! Fy!

Min mamma var 23 och min pappa 55 när jag föddes. Han dog 8 år senare.

Med kvinnor verkar det vara så mycket skitsnack när dom får barn när de är 40. Men en Karl han kan minsann skaffa kids när han är 60 utan att någon bryr sig så värst!

Det ÄR egoistiskt att skaffa barn när man är så gammal, (55)

Det fanns nog ingen större eftertanke på att han faktiskt kunde lämna jordelivet medans vi var små.

Nu är det som de är. 8 år med honom är bättre än ett helt liv med en skitfarsa!

jag blir mest upprörd över barn som skaffar barn. känns som man borde vara över 25 om man ska skaffa ungar. jag själv är 22. har bekanta som skaffat barn vid 20 år… sånt fattar jag inte. dom har alltså haft 2 år på sig att ta egna beslut,sätta sig själva först o sen ska dom sätta sig själv i andra hand för resten av sitt liv.

Jag har 4 barn, jag hade varit 34 år i 2 dagar när jag födde den FÖRSTA!

Barnen kom när jag var 34, 35, 37 och 40. Allihop är friska och härliga, om man nu räknar bort laktosintoleransen och celiaki, men det har mer med genetik än ålder att göra, med tanke på att makens äldsta son (som har en mamma som var 18 när han föddes) också har celiaki.

Man är för gammal när kroppen säger stopp, när ens fertilitet sjunker.

När jag var 20 år fick jag stämpeln "ofrivilligt barnlös" och det tog mig 14 år + byte av man för att bli frögurka.

Den lättaste graviditeten var nr 4, när jag hade 2 mån till 40-årsdagen när jag blev gravid. Jag har aldrig mått så bra, fött så lätt eller återhämtat mig så snabbt.

Jag skiter i statistik, det är hur kropp och sinne är som bestämmer om man är för gammal… inte siffrorna på körkortet.

Förövrigt tvingades jag (i sedvanlig ordning) visa leg på systemet i fredags, vid 41 års ålder.

Nagini Fast en del mognar ju snabbare än andra också. Och sen kan det ju faktiskt vara bra för vissa unga personer att skaffa barn. Okej, kanske inte skaffa som i att planera, men som ett exempel:

En tjej som bodde i samhället där jag växte upp var jättesstrulig i skolan, festade, rökte m.m även fast än hon bara var 13. När hon var femton träffade hon en kille som var ett par år äldre än henne. Hon råkade bli gravid (alltså ingenting som var planerat), och hon bestämde sig för att behålla barnet. Hon blev som förbytt, skötte sig i skolan, slutade helt att träffa sina gamla "dåliga" vänner, ja you name it. Innan hon var 20 hade hon tre barn, var fortfarande ihop med samma kille (och pappan till hennes tre barn), hade hus och bil. Skötte sig extremt bra i skolan och fick mer eller mindre MVG i alla ämnen. Så, bara för att man skaffar barn när man själv är barn behöver det inte betyda att det är ett dåligt val, utan dte kan ju till och med rädda dom!

(nej nu menar jag inte att bara för att man har en trasslig tonår så ska man inte skaffa ett barn för att det ska "lösa" allt, det kan likaväl gå åt direkt motsatt håll!)

Min mamma fick min syster vid 19 och mig vid 37, mellan oss har vi tre bröder som är närmare min syster i ålder än mig. När min syster hörde att mamma och pappa skulle få ett sladdbarn så tyckte hon det var äckligt och pinsamt för så gamla människor kunde ju inte fortfarande hålla på 'med sånt' (vi 5 är helsyskon ska jag tillägga).

När syrran var ungefär lika gammal som mamma fick hon själv ett sladdbarn och hennes 16åriga dotter tyckte det var lika äckligt och pinsamt som hon tyckt en gång och mamma hade jättekul åt det hela och frågade om hon verkligen höll på 'med sånt' än…

Jag har haft en bra uppväxt med många syskon och många syskonbarn som var närmare mig i ålder än syskonen så i sig är det inget negativt med lite äldre föräldrar. Dock dog både mormor och farfar när jag var så liten jag knappt minns dem och min pappa dog när jag var 16 och mamma vid 25. Jag hade maximal otur med två föräldrar som dog unga och det är ju ovanligt men jag tänker ändå att jag inte skulle vilja skaffa mitt/mina första barn vid 40 om jag kan undvika det. Dock skulle jag varken göra abort om jag blev gravid vid den åldern eller ha problem med att skaffa syskon närmare 40. Jag har i alla fall alltid haft mina syskon om jag behövt dem även om mina föräldrar är borta men jag tror aldrig jag skulle klarat att förlora mina föräldrar så ung och stå ensam utan familj.

När jag kikade på dina förlossningsbilder igen ploppade en fundering upp i huvudet. Jag antar att du inte var intresserad av att veta vad du hade för kön på barnen i magen. Men hur blev det när de kom ut? Och jag vet att det inte spelade någon roll vad de var, men funderade du inte ändå? Om ingen barnmorska sa något, tittade du efter eller blev det så att du bara "råkade" se sen?

<b>Moa</b> många personer är struliga i tonåren och skärper sig sedan när dom blir äldre. hon kunde lika gärna kommit ur det där som alla andra utan att skaffa barn. då kunde hon också levt sitt liv.

det är bra att hon skärpte sig när hon fick barn och det är väldigt bra att lyckats skaffa ett hus vid 20 års ålder. men vad har en 15åring att erbjuda ett barn? eller en 20åring för den delen? när man är 20 är det bara ett år sedan man var tonåring. vad har man sett och upplevt av världen? man har precis hunnit gå ut gymnasiet i princip.

angående mina konstiga <b></b> där var det ett försök till att skriva något i fet stil men det lyckades inget vidare hahaha

Om det skulle finnas lagar mot hur gammal en kvinna får vara när man skaffar barn (för uppenbarligen börjar folk tycka det är naturligt för 60-åriga gubbar att skaffa barn så länge som kvinnan är "ung nog") då skulle inte jag finnas eftersom att då skulle min mamma inte finnas då min mormor var över 40 då hon fick henne.

Tildaf, jag skrev att det förmodligen var så, inte att det garanterat. Det är vad de har fått höra från läkarna. Samtidigt är själva sjukdomen han har genetisk, men det kan variera i styrka.

Jag menade inte mitt inlägg att vara någon form av "skaffa inte barn för gammalt". Jag är hyfsat säker på att folk är vettiga nog till att själv avgöra om de orkar med barn.

Tidalf, jag ber om ursäkt, läste inte ordentligt, halvdant rentutav, såg diskussioner om allergier och mamma 30+ (eller mer) och bara berättade vad jag hört om risker. Du skrev att det kanske inte behövde höra ihop – vilket det inte måste, men……

Skyller på tidigare omnämnda "täta småbarn". Ibland lyser inte hissen i hagen. 😉

LD – jag håller med dig om att man inte ska oroa sig för saker man varken vet, kan styra eller råda över. Klart barnen ska få syskon om familjen längtar! Längtar här med, men jag är en sån där nojig hypokondrisk och neurotisk sak….. Person.

Du har alldeles rätt! Du är inte för gammal.

/en som fyller 42 i år och väntar sitt andra barn i maj. Första barnet kom när jag var 38.

Du kanske inte är för gammal i sinnet men kroppen går tyvärr inte att lura, man måste ta hänsyn till att kvinnans fertilitet minskar efter 30, det är enkel matematik liksom.

LEXIE jag har blivit gravid på första försöket (!!) båda gångerna. (jag var ju 32 när första barnet kom)

Jag är inte speciellt orolig. Och skulle det vara så att jag inte får fler barn, ja då blir det så. Men jag tänker inte skynda mig.

Utöver det ev. kroppsliga så är jag inte för gammal. Jag kommer med all sannorlikhet inte dö när mina barn ät tonåringar och jag kommer med all sannorlikhet få se barnbarn (även om mina barns uppgift inte är att förse mig med sådana) 🙂

Ser att din minsting är född samma dag och år som min son 🙂 Meen, det finns det ju fler som är.. 🙂

Det där är upp till var och en att själva känna, man bör kanske inte vara lastgammal för sitt barns skull, men som sagt det där känner man ju bäst själv.

Vissa har ju nån ide om att barnen skulle må dåligt av gamla föräldrar. Väldigtmärkligt tycker jag. Däremot är ju risken större att barnet får skador om man får det sent, men det är väl inte fören efter 40 som det är en stor skillnad tror jag.

Jag vet inte, jag blir bara så innerligt ledsen när jag läser att jag inte borde ha barn pga min ålder. Jag och min familj är lyckliga, men denna lycka är egentligen inte menad för oss?

Jag vet inte varför jag ens tar åt mig då jag inte

alls är särskilt osäker i min mammaroll.

jag och min sambo blev tillsammans för fem år sedan. Vi planerade vårt första (och enda) barn för två år sedan. Barnet föddes då jag var 19 år och min sambo 21.

Jag fyller 21 i år och vi planerar syskonverkstad till slutet av sommaren.

Vi har båda väldigt bra gymnasiebetyg och vi hann även studera på högskola, vi har första hands kontrakt på en 3:a, vi har pengar så det räcker men framför allt engagemang och tid så att det räcker och blir över! Varför ska jag då inte ha barn?

Vårt liv passar oss alldeles utmärkt och vi är lyckliga såhär!

Jag tycker att kommentarer som hänvisar till ens "mognad" vid min ålder är helt uppåt väggarna. Jag har en vän till mig som är 10 år äldre som inte alls ska ha barn för att hon inte är "mogen" för det.

Även att hänvisa till biologin är väl ändå åt helvete? "vissa kan få barn vid 45 och därför är man inte för gammal!" Men vissa kan få barn vid 13 års ålder och därför är dessa inte för unga, eller?

Jag hänger inte med. Är det här mognaden kommer in igen? Kan man vara så jävla bergis på att en 30-40 åring är mogen nog, enbart genom att hänvisa till deras ålder?

Om en person inte är "mogen" nog vid 20 års ålder så är det inte så himla säkert att samma person är det vid 30.

Varför inte införa något mognadstest innan man får klämma ut ett barn?( vad är att vara "mogen" för just dig? och är det endast mamman/kvinnan/tjejen/whatever detta är relevant för? dvs att vara mogen nog)

Jag tycker man ska skaffa barn när man själv känner sig redo för det. (Fast barn ska inte ha barn! Typ 15-åringar.Tycker jag!)

Jag är själv ung mamma (24 år) Fick min dotter när jag va 22.

Nej, du är verkligen inte för gammal för fler barn. Herregud, sånt där bestämmer man väl själv. Visst, är man 50+ bör man kanske tänka igenom det en sväng extra, men 35-40 är väl ingen ålder.

*@ Mona*

Fast det är väl inte så många som skrivit att man inte bör ha barn vid 20 års ålder? Det LD skrev var ju att tjugoåringarna ofta tycker att man är för gammal vid 35+. Och inlägget handlar ju om – främst – att man inte är för GAMMAL vid 35+, inte att man är för UNG vid 20. Sedan har vissa skrivit att de tycker att man ska vara vuxen när man får barn, dvs över 18 år, så jag förstår faktiskt inte vad du, som mamma vid 19, blir upprörd över?

Jag tror man tänker utifrån sig själv mycket när man uttalar sig. JAG gör det iallafall när jag hävdar att jag skulle vara för gammal om jag var över 30.

Min dotter kom när jag var 23 och det var bara ren jävla tur. Nu efter henne har vi försökt men inte lyckats mer än att det blivit flera missfall. Hade jag väntat längre så hade jag kanske inte haft något barn alls. Men så har jag endometrios som hade fått gona till sig därinne i livmoderregionerna rätt mycket och försvåra ännu mer med sammanväxningar och cystor efter varje år som gått.

De allra flesta är ju värsta barnafödarna och klarar att ploppa båda tre och fyra och flera långt upp i åldrarna. Jag tillhör inte dom, och därför hade JAG varit för gammal efter 30. Troligen efter 25 också, pga mina svårigheter.

Trettiofem?!

Visst, ålder är bara en siffra men jag tycker du ser ut kanske 30, max.

Hejja hejja!

Fler barn låter toppen!

När NI vill, inte när andra tycker att det åldersmässigt passar sig!

Hm. Jag är dock lite kluven. Jag tycker man kan vara både för ung och för gammal. Som alla unga mödrar som börjar härja med världens babyboom – hallå come on liksom. Men sen finns det en "osynlig övergräns" också. Ser jag det som. Jag menar. Jag vill inte (även om jag givetvis skulle älska mina föräldrar oändligt vilket som) växa upp med föräldrar som är 60+. Men jag tycker absolut inte att 35 är en för hög ålder. Men när man passerat 45+ där, då tycker jag nog faktiskt att man kanske ska överväga VEM man gör det för – sig själv eller barnet? 🙂

Personligen tycker jag att det är en svår övervägning. Självklart kan man inte dra någon säker gräns och säga att NU är du för gammal för att skaffa barn men varje år över 35 medför en lite ökad risk för kromosomrubbningar som Down syndrom eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. MEN som någon sa ovan så är det fortfarande bara en väldigt liten risk och om oturen skulle vara framme så kommer barnet (förhoppningsvis) ändå att bli innerligt älskat. Så jag tror att man måste sätta gränsen själv.

KRAM / Broddan

Det jag personligen har upplevt som negativt av att ha "gamla" föräldrar är att jag inte haft tid att bli vuxen och ta hand om mitt vuxna jag och egna familj. Mycket av den tiden som jag skulle lagt på dom måste jag nu lägga på mina gamla föräldrar som är gamla och grå. Man blir liksom morsa åt både sina barn och sina föräldrar samtidigt. Hjälp som barnvakt och sånt är det liksom inte tal om från deras sida, de orkar inte.

MONA, det finns många fina föräldrar som är både unga och mogna. Det är inte din typ av situation som man sätter kaffet i halsen av. Dessutom så är det väl inga konstigheter att vara mamma i din ålder? Du var 19 när ungen kom, inte 14 eller 16. Du har gått färdigt gymnasiet och har en kille som kan jobba och ni har en bra relation. Leta inte efter kritik som kanske lite passar in på dig bara för att du räknades in bland "tonåringar".

@Therese ; Du ger mig Hopp!

Jag längtar efter barn så det värker i hjärtat.

Men det ska till att ha en bra inkomst & rätt pappamatriel också!

jag blir tjugoåtta i år och panikar för att jag inte har barn än,när alla mina gamla skolkamrater och en massa yngre vänner redan har en,två eller fler.

@Therese ; Du ger mig Hopp!

Jag längtar efter barn så det värker i hjärtat.

Men det ska till att ha en bra inkomst & rätt pappamatriel också!

jag blir tjugoåtta i år och panikar för att jag inte har barn än,när alla mina gamla skolkamrater och en massa yngre vänner redan har en,två eller fler.

Jag blir 39 nu om några veckor eller snart typ. Skall föda barn i ungefär samma veva men går väl över tiden i vanlig ordning. Vi har bestämt att det är sista barnet och det är delvis åldersrelaterat men främst för att jag fött fem barn redan och jag känner att min kropp inte riktigt skulle fixa en unge till. Hade jag varit tio år yngre så kanske det hade blivit några till men som sagt, det finns kanske gränser för vad en kropp orkar med just med stigande ålder och beroende på vad den gjort innan.

Hade storken kommit med alla barn hade vi skaffat hur många som helst. Hatar att vara gravid men älskar barn. Vågar man skriva det utan att få en massa påhopp tro.

Ha en fin kväll!

jag är 29 o väntar mitt 4de:) så länge man kan få mens så kan man väl blir gravid med;) så länge man orkar o vill ha flera barn, sen har väl åldern ingen betydelse jag tror dolk skaffar barn ypp till 42 år. kram

Vi skaffade barn sent i livet (min käresta var 38 och jag 35) och beslöt när vår son var ett par år gammal att vi inte skulle skaffa fler barn. Orsakerna var många, riskfaktorer både för modern och det (icke-)blivande barnet samt vår egen egoistiska bekvämlighet (vill ha möjlighet att uppleva vår egen frihet igen innan vi var pensionärer). Jag har flera vänner som varit ännu några år äldre när de skaffade sina yngsta barn. Det är ett val var och en gör.

Ibland önskar jag vi skaffat barn tidigare, då vår son med större sannolikhet hade fått ett syskon. Andra gånger känns det bra att fostra ett ensambarn. Vår "höga" ålder däremot känns alltid bra. Jag kan inte se någon nackdel med att ha större livserfarenhet i bagaget när man fostrar barn. Vår bild av verkligheten är definitivt mer komplett vid 40 än vid 20. Jag personligen har större förståelse för andra människor och andras värderingar nu än när jag var ung. Så länge man bara har fysiken och leklusten kvar, är "hög" ålder i min mening bara något positivt i ett föräldraskap.

Personligen tycker jag att det är mycket värre när 60-70åriga gubbar får barn med sina 20-åriga flickvänner än när två stycken i 40-årsåldern får barn.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *