Kategorier
diskussion & debatt

Jävla alvedongeneration

”Ska man tvinga förlossningsrädda att föda vaginalt” är senaste tråden som engagerar mig på FL. Och jag bara tänker; Vem fan är INTE förlossningsrädd?  (ok, jag vet att det finns undantag) Bit ihop och föd för fan. Det gör ont att föda. Det är läskigt. Det är jobbigt. Kejsarsnitt är en risk för barnet, kan vara negativ […]

Ska man tvinga förlossningsrädda att föda vaginalt” är senaste tråden som engagerar mig på FL. Och jag bara tänker; Vem fan är INTE förlossningsrädd?  (ok, jag vet att det finns undantag)

Bit ihop och föd för fan. Det gör ont att föda. Det är läskigt. Det är jobbigt.

Kejsarsnitt är en risk för barnet, kan vara negativ för utvecklingen och ska bara göras i nödfall. Nej, sluta dalta med folk känner jag rent spontant även om jag inte är helt okänslig för att människor är rädda. Själv är jag livrädd för att föda barn igen. Min förlossning var väldigt jobbig och bara tanken på den får det att vända sig i magen. Men det finns hjälp att få om man har behovet.

Och det där med att tvinga? Nja. Skaffa barn är ju ett aktivt val man gör.


Ozenas tankar i ämnet

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

122 svar på ”Jävla alvedongeneration”

Håller till viss del med. Eller jag håller med men kanske inte så där hårt 🙂 Men min grundtanke är att man ska, om man kan, föda vaginalt och man ska, om man kan, undvika medicinsk smärtlindring. Kejsarsnitt ska inte vara något lättvindigt som man väljer fritt, Kejsarsnitt skall tas till när det finns en medicinsk anleding.

jag är livrädd att föda barn igen,har fött 2,varav den första var en hemsk upplevelse,förutom den underbara ungen spom kom av det hela! den andra gick väl bättre,men vill ej va med om det igen….men skulle vilja ha ett barn till någongång kanske….men aj nej som sagt livrädd,det väner sig i min mage med,men känns ju väldigt bra om man sku efter 2 barn komma och säga till barnmorskorna/läkarna: "eh jag är livrädd för att föda igen,kan jag få snitt???" nej ujuj….

nej det är ett val man själv ska få ta… precis som att föda hemma om man vill det, båda med risker men som man själv får ta konsekveserna av tycker jag…

Jag tycker att man ska lägga mer av pengarna som går åt till planerade kejsarsnitt på förlossningsförberedande samtalsterapi i stället och förbättringar inom själva förlossningsvården (som t ex mer närvarande barnmorskor och uskor).

Kejsarsnitt är alltid ett sämre alternativ om inte mammans eller barnets liv är i fara (och tyvärr är den faran ofta framkallad av onödiga eller bristande åtgärder av personalen under förlossningen).

Du skulle gilla Vidarkliniken nästa gång Natta!

Emma, långt ifrån alla är fria att föda hemma. För att få bidrag som täcker kostnaderna (i de få landsting som överhuvudtaget accepterar den möjligheten) så ska man uppfylla en jävla massa kriterier. Jag misstänker att kraven för att få ett planerat kejsarsnitt är betydligt lägre.

Jag håller inte med, jag tycker att man i ganska stor utsträckning borde få välja själv, förlossningsrädd eller ej.

När man säger "förlossningsrädd" så menar man ju inte att man är lite rädd utan en mer fobisk rädsla. Jag tycker att om man är helt vettskrämd och fobiskt rädd för att föda barn så ska man inte behöva välja mellan att utsätta sig för sin största skräck eller att skaffa barn.

Jag har ganska svårt för hela grejen att barnskaffande ska vara lidande och kämpigt.

Jag håller inte med! Jag tror att det absolut bästa för mamma och barn är en positiv upplevelse av förlossningen och det blir det inte om en förlossningsrädd tvingas att föda vaginalt. Och nej, att man får en bebis räcker inte för att själva förlossningen ska bli en positiv upplevelse.

Brukar sällan bli arg på dig eller rättare sagt det du säger men nu gick jag faktiskt i taket. Vem är du att döma ut mig för att jag (och andra) av förlossningsrädlsa ser kejsarsnitt som räddningen för både mig och barnet?

Förlossningsrädlsa kan vara minst lika farligt för barnet (för att inte tala om mamman) om mamman skulle vägras snitt som snitt i sig…..jag förstår verkligen inte ditt dömande i detta. Är det för att du minsann gick igenom en "vanlig" förlossning? Jag har gått igenom både "vanlig" förlossning och snitt så jag vet vad jag pratar om. Och när du säger att du är rädd för att föda vanligt igen, men att det finns hjälp att få (och jag antar att du menar så att du kan komma att föda vanligt igen)så kan jag direkt säga att det inte handlar om svår förlossningsrädsla….rädd för förlossningssmärtan och förlossning som sådan är ju alla mer eller mindre, men att vara så extremt panikslagen inför det att hjärtslagen ökar (stress) även för fostret då vanlig förlossning kommer på tal har inget med någon "jävla alvedongeneration" att göra.. det är sällan jag ser dig som okunnig men i detta känns det som om du behöver mer fakta…

Anaiah- långt ifrån alla är fria till att få kjejsarsnitt med, så det argumentet håller inte riktig…

Det är nog ingen kommun runt om i Sverige som säger ja till kjejsarsnitt utan några speciella anledningar.

Du ska uppfylla krav som t.ex övervikt, längd, förstfödeska osv… så det är absolut ingen självklarighet att man får kjejsarsnitt bara för att man är rädd för att fittföda.

Och det är av samma anledning som att det är svårt att få igenom hemmafödning… det medför större risk för barnet och kvinnan som föder.

Riskerna med KS är väl inte så galet mycket större för barnets del än en vaginal förlossning? Det är väl så att infektionsrisken för mamman är större med tanke på snittet? Så fick jag det förklarat i alla fall.

Själv föredrar jag KS istället för allt jävla bök de utsätter mig för nu. Det är mitt andra barn som ligger i säte och nu ska de göra vändningsförsök och dra och slita i mig. Jag tyckte det var hemsk sist de försökte vända så jag vill helst slippa och gå rakt på kejsarsnittet istället eftersom jag ändå har på känn att det blir ett bortkastat försök.

Men någon egentlig förlossningsrädsla har jag inte. Jag vill ha KS för att glassa lite. Vem fan vill ligga och skita ut en flygel?

Jag har fött barn både med snitt och vaginalt och jag undrar över vad förlossningsrädda är rädda för? För smärtan vid vaginala förlossningarna var faktiskt både mindre och mer psykiskt accepterade, jag skulle ju föda barn, det ska göra ont… och eda gjorde förlossningen så pass hanterbar att jag faktiskt sov de sista 5 cm som jag öppnades! Det kunde jag ta mig sjutton inte under snittet!

Jag tror att mångas rädsla inför förlossningen är avhjälpt med samtalsterapi och verktyg hur man tar kontroll över sin smärta istället för att se den som en motståndare….

Men det finns undantag….

Sandra: Barnet har större risk att få problem med andningen med ett kejsarsnitt än en vaginal förlossning, men jag vet inte hur pass mycket större risk.

Jag kan hålla med dig till viss del Lady Dahmer, jag tycker absolut inte man ska få beviljat kejsarsnitt bara för att man är rädd för att föda. Jag var livrädd och tänkte flera gånger att kejsarsnitt hade varit trevligt, men nog f*n födde jag vaginalt ändå. Och det slutade med att jag fick en väldigt bra upplevelse och t.o.m längtar efter att få göra det igen!

Kejsarsnitt tycker jag bara att man ska få om man verkligen känner att man aldrig skulle klara av en vanlig förlossning, och inte bara är rädd. Alla är rädda! MEN, jag tycker definitivt att man ska ha rätt till det om det behövs. Man ska inte behöva avstå från att skaffa barn för det.

att bota rädsla med alvedon är lika lyckat som att dra ut fel tand vid tandvärk.

det är väl orsaken till skräcken som ska behandlas? själv är jag just nu otroligt rädd för allt som kan gå fel (har ett barn, ett till på väg, är inte det minsta orolig för smärtan osv), inte skulle det hjälpa mig att ens få barnet framopererat under sömn. fel kan det ju bli ändå?

Jag tycker det beror lite på grad av rädsla. Är någon obotligt fobisk så visst men det mesta tror jag man kan jobba bort med terapi.

Fast ska jag vara helt ärlig så förstår jag inte heller vad det är dessa kvinnor är så rädda för? Jo rent logiskt förstår jag att man kan vara rädd men jag kan inte säga att på riktigt förstår hur de känner.

Jag var aldrig rädd inför min förlossning och jag födde utan smärtlindring (tolka inte det som skryt) Och visst man kan ifrågasätta varför man ska ligga och ha ont när man kan slippa, men jag tror starkt på att det är bättre att låta naturen ha sin gång i det här fallet än att pumpa kroppen full med preparat eller skära ut barnet annat än om nödfall föreligger. Det är min åsikt det.

Gud vad jag håller med dig!! Var in i tråden på FL för en stund sedan men jag orkar inte med dessa rabbiata FL häxor som jag så ödmjukt kallar dem. Fine att få planerat snitt om det är farligt att föda vaginalt, eller tidigare förlossningar gått åt helvete. Men att se det som " en enkel väg ut". NÄ, att föda barn är INGEN medicinsk komplikation i 90% av fallen, varför göra det till en?

Och jag är själv "rädd" men vill klara av en vaginal födsel för att stärka mig själv och för att kvinnor i flera miljoner år gjort det innan vår generation, utan både EDA, lustgas och snitt. Blir nästan förbannad för mig erbjöd de snitt två gånger innan jag ens fick tid för aurorasamtal och även där en gång till. Jag har vägrat 😀

Jag håller verkligen inte med dig.

Om du visste vad en fobi innebar skulle du inte uttala dig på det här sättet. I ett sådant fall är det inte så enkelt som att bara "bita ihop". Förstår du inte det?

Jag börjar ärligt talat bli trött på dina obefogade pekpinnar. Sluta jämföra andra kvinnor med dig själv, för du kan omöjligt veta hur det känns att hellre förbli barnlös än att tvingas föda fram ett barn.

Ganska nyförlöst vaginalt för första gången (ettan hade en missbildning och kom därför ut med kejsarsnitt) och nej det var fan inte kul.

En av de tankarna jag hade när jag låg där och panikade var "fan vilken tur att man inte har någon förlossningsfobi, för det här är sju resor värre än jag någonsin anat". DVS jag skulle aldrig döma någon som är så förbannat rädd, för jag har turen att inte vara det TROTS att det var ett helvete även för mig. Jag är jag och du är du. Din rädsla är din och min är min. Ej jämförbara och högst personliga.

Kan ju också tillägga att när jag rekade inför ettans ankomst så ändrades min uppfattning om kejsarsnitt, jag tror numera att riskerna är överdrivna och att motviljan från sjukhusens sida snarare är ekonomiskt grundade snarare än hälsomässigt.

Men jag tycker heller inte att kejsarsnitt ska beviljas hur lättvindigt som helst. Sålla extremrädsla från vanlig sund förlossningsångest för alla parters skull. Kejsarsnitt är fan ingen walk in the park heller

Jag som numera gått igenom både kejsarsnitt och vaginal förlossning säger pest eller kolera och röstar på att fadern får föda nästa gång.

Anaiah- jag skulle vilja veta varför du tycker det är okej med hemmafödsel men inte med kejsarsnitt…

Det kostar mer pengar än "vanlig" födsel och det blir en extra risk för mamman och barnet…

Varför är det ena okej men inte det andra?

jag börjar bli jävligt trött på alla antaganden. Vad fan vet nån här egentligen om vilka rädslor eller fobier jag har när det kommer till förlossningar? :thumbdown:

jag har lidit av svår panikångest i flera år och tappar lätt kontrollen i jobbiga situationer så om NÅGON kan sympatisera med förlossningsskräck så är det jag.

Anna- jag har sån fobi över att föda barn att jag hade hellre varit barnlös än att fittföda… och jag vill vekligen ha barn men jag vet att jag inte hade klarat av att föda som "vanligt", så jag förstår alla förlossningsrädda till 1000%!

Emma, hemförlossningar innebär inte större risker. Läs på lite om dem vet ja! Google funkar faktiskt fint i detta fall för att få fram hyfsat bra information.

I övrigt tycker jag vi låter den diskussionen vara då inlägget handlade om något helt annat. 🙂

lady dahmer- tydligen inte :-/ jag har inga barn så jag vet inte hur det känns att sitta med mitt eget barn i armarna och känna lyckan över att vara mamma… det ända jag känner är paniken av tanken på att föda barn, jag kan inte, jag vill inte, DET GÅR INTE!

ända sättet för mig att någonsin få barn är att få löftet om att få kejsarsnitt, vad gör jag om det inte längre är ett alternativ?

Vilket sanslöst dåligt och idiotiskt inlägg!

Förlossningsrädsla av det slag man lider av när KS kommer på tal går inte att lösa genom att "bita ihop". Och ja, visst kan man ha panikångest och kraftiga rädslor inför en förlossning men det betyder inte att man kan relatera till någon som är verkligt fobiskt rädd.

Och varför denna kraftiga motarbetning av kejsarsnitt. Visst finns det fördelar med en vaginal förlossningen men ett KS idag, under planerade former är mycket säkert. Förmodligen mycket säkrare för fobiskt rädda än en tvingad vaginal förlossning.

Nej, nog för att det kan kosta lite mer men jag är helt klart för att en kvinna själv ska få göra ett välinformerat beslut om hur hon vill förslösa sitt barn.

anaiah- efter som att du inte svarar på min fråga i din blogg så passade jag på här, detta är ju en finfin jämförelse…

Om något går fel under en hemmaförlosning och barnet behöver akut hjälp, vad gör man då?

Om något går fel under ett kjejsarsnitt och barnet behöver akut hjälp så är man redan på sjukhuset och alla hjälpmedel finns till hands.

så åter igen… vad är skillnaden?

Det är båda två saker som igentligen inte är nödvändiga för att barnet ska komma ut men folk vill ha det ändå…

LD: Om du menar att en allvarligt förlossningsrädd ska "bita ihop" så kan du omöjligt veta vad du pratar om. Du vet säkert mycket väl hur det känns att vara livrädd och hur ångest känns. Men att generalisera och påstå att alla kvinnor ska kunna "bita ihop" är dumt och arrogant.

Jag har också haft stora problem med panikångest men hur det skulle göra att jag vet hur det är att ha fobi för förlossning förstår jag inte riktigt? Snarare kan jag med hjälp av den erfarenheten i bagaget tänka mig att det kan bli farligt för båda barn och mor att genomgå en vaginal förlossning bara för att kejsarsnitt skulle vara så mycket farligare, vilket jag efter research inte tror.

LD att du påstår dig ha förståelse för kvinnor med förlossningsrädsla rimmar ganska illa med det extremt oempatiska inlägget som du skrev (notera att jag skriver att inlägget är oempatiskt, inte du.

Jag hade förståt om du hade skrivit att du tyckte att de borde få tex samtalsterapi istället för kejsarsnitt, men du kör rätt och slätt på "bit ihop" det visar faktiskt inte på någon större förståelse.

Så man är en bättre människa om man föder vaginalt? Och att man är förlossningsrädd talar ingenting alls om hurdan förälder man blir, så att använda argumentet "skaffa barn är ett aktivt val" känns bara ofeministiskt och traditionellt.

Teskedsmamman Magdis: Så bra att du inte är förlossningsrädd! Tufft! Men en fobi är en fobi, det kan vara något som utomstående aldrig förstår. Och det är stor skillnad på att vara rädd och att ha en fobi.

Jag kan till viss del förstå de kvinnor som inte vågar att föda vaginalt. Jag är livrädd att behöva göra ett KS om det nu skulle behövas. Men OM jag skulle vara tvungen för mitt barns bästa så hade jag gjort det!

Jag blev opererad för blindtarmsinflammation när jag hade gått halva tiden med dottern. Det var ta mig fan det värsta jag varit med om. -Och jag har ändå varit med om en hel del. Bara tanken att behöva vara sängliggande när jag istället kan ta hand om mitt barn är inte särskilt lockande!

Nej, jag går hellre igenom en vaginal förlossning!

anna jag skriver att det finns hjälp att få. dessutom syftar jag inte på ev. fobiker i mirr inlägg. Jag kan nämligen slå vad om att de flesta förlossningsrädda inte alls är fobiska.

och givetvis så menar jag inte att de inte ska få nåt stöd eller hjälp alls.

carolin jag vet inte vad du snackar om. jag har ingenstans sagt nåt om att man är en bättre människa om man föder vaginalt eller hur det skulle påverka hur bra förälder man är.

emma jag vet hur det är att ha fobi.

LD

"Bit ihop och föd för fan. Det gör ont att föda. Det är läskigt. Det är jobbigt."

och

"jag har lidit av svår panikångest i flera år och tappar lätt kontrollen i jobbiga situationer så om NÅGON kan sympatisera med förlossningsskräck så är det jag."

får inte jag att gå ihop. alls.

de som är riktigt skräckslagna inför en förlossning, kanske till och med fobiska (som någon skrev här) kan ju orsaka mer fara under förlossningen för sitt barn än ett läkarteam kan under ett kontrollerat & planerat kejsarsnitt.

..varför är detta en så viktig fråga för dig? för barnets skull? andras barn? hm. för att det kostar? men, en massa terapi & annat (doula etc) kostar ju också en slant.

nä, LD; i denna & amningsfrågan tycker jag att du (och andra med samma inställning till andras val) ska lära sig att knipa käft & hålla tyst. *bit ihop & skit i andra*, helt enkelt.

emma – du kommer aldrig få ett löfte om ks oavsett hur liberala sjukhusen är. Hur skulle det gå till liksom? Ska du tala med läkarna och få det beviljat INNAN du ens blivit gravid? Aint gonna happen.

Nej, du kommer – liksom alla andra – få ta en chans. Och den dagen du gör det så kommer du ha valt att barn är viktigare än din rädsla.

Man klarar mer än vad man tror. speciellt om man får hjälp att hantera det. Jag tror snarare det är den vägen du ska gå.

Ld- jag är så rädd så om jag hade blivit gravid och sedan fåt veta att jag inte får kejsarsnitt så hade jag gjort abort… SÅ rädd är jag!

Det finns inte i min värld att fittföda ut mitt barn, aldrig i livet!

Jag tycker man bara ska göra kejsarsnitt i allra yttersta nödfall, inte för att någon är rädd för att bräsa. Folk verkar vara så jävla rädda för att se dumma ut, eller göra bort sig nu för tiden, och tar med sig det in i förlossningssalen. Jag släppte alla mina hämningar då jag klev över tröskeln till sjukhuset. Här skulle födas, med bajs rinnande längs med benen eller ej.

LD

du svarade inte på min fråga. eller menar du att du engagerar dig i detta utan anledning, bara för att det är kul att höras & synas lite?

ja, det är ett fritt land? vilket innebär att precis som du tycker man ska bita ihop & amma eller föda vaginalt så har ju jag rätt att tycka att ni ska knipa käft om era åsikter eftersom de är trångsynta & ofta enormt sårande (iaf om man uttrycker sin åsikt på det sätt du gör).

Så om man lider av ångest och panik, så kan man heller inte uttala sig i termer som: "Bit ihop" "Det finns hjälp att få"?

Är alla som lider av fobier gråtande offer?

Har ni inget jävlar anamma i er? Ingen självironi? Ingen överlevnadsinstinkt?

Är det inte så att fobierna går att få hjälp med? Inte att man blir helt hundra och jublar på förlossningen, men att man kanske klarar det?

jag lider inte själv av förlossningsskräck, men jag har alltid lidit av svår panikångest, depressioner och social skräck i vissa situationer. Men inte skulle jag gå i taket över ett uttalande likt LD's för det.

För ingen, förutom NI som legat där, vet hur ni mår. Så varför reagera så starkt?

tessan – jag har en åsikt. jag postar den. det finns ingen bakomliggande orsak eller hemlig agenda. Jag postar om min unges bajs och om min mans pruttar. Jag postar om vad jag tycker om köer, tanter, katter, glass osv. Det innebär inte att jag är engagerad eller vill synas.

Och ja, du får tycka vad du vill, men skillnaden mellan dig och mig är att jag inte söker upp människor aktivt för att tala om min åsikt. Jag postar i min personliga blogg. Du postar i MIN personliga blogg. Ser du skillnaden?

..vad jag menar med mitt sista stycke är alltså att man faktiskt kan uttrycka sig lite mer i stil med "jag tycker det är synd att förlossningsrädda tycker att KS är enda utvägen, eftersom det kan innebära en större risk för barnet än en normal förlossning, när t ex terapi & doula skulle kunna hjälpa dem" istället för "bit ihop för fan".

förlåt, glömde. jag får ju inte kritisera eller ifrågasätta. men varför blir du så upprörd så snart jag skriver en kommentar? vad jag kan se är det inte bara jag som inte håller med dig här. jag frågade dig om syftet med din starka åsikt i denna fråga eftersom jag tycker du (och ANDRA med samma åsikt) borde ställa er själva den frågan.

(btw så är inte jag förlossningsrädd. alls. jag tyckte tvärtemot att det var rätt häftigt, & födde utan smärtlindring. men jag kan förstå att det kan upplevas & kännas så olika för alla människor att mina erfarenheter inte på något vis ska döma andras val.)

LD

ja, jag uppfattade "Och ja, du får tycka vad du vill, men skillnaden mellan dig och mig är att jag inte söker upp människor aktivt för att tala om min åsikt. Jag postar i min personliga blogg. Du postar i MIN personliga blogg. Ser du skillnaden?" som att du helst såg att jag höll mina åsikter för mig själv. särskilt eftersom du förut vid ett flertal tillfällen bett mig dra härifrån eftersom jag ifrågasätter så jävla mycket.

nu ÖF. tjing!

Jag tycker att det beror på det individuella fallet. Har man en tidigare känd psykiatrisk problematik så tycker jag att det är särskilt viktigt att lyssna på kvinnan. Du kan ju t.o.m. få en psykos efter förlossningen (särskilt om du har tidigare psykisk sjukdom) och det vore ju knappast bra för vare sig mamma eller barn. Jag tycker däremot inte att man per automatik ska ha rätt att välja kejsarsnitt. Jag tycker att vi har ganska bra regler så som det är idag faktiskt.

Men bortklemade människor! Sluta tjata om förlossningsfobier som om det vore något allmänt var och varannan kvinna drabbas av! Kvinnor har väl i alla tider fått klämma ut barnen vaginalt, med eller utan bedövning dessutom. Bara för att vi lever i en tid där man tror att allt går att medicinera bort så ska man väl för fasiken inte göra en fullkomligt naturlig händelse till en operation ifall det inte finns synnerligen goda skäl! Det är ju utmärkt att vi HAR kejsarsnitt idag, så slipper både barnet och mamman dö ifall något går fel…men förbaske mig om det ska användas som en normal förlossningsmetod bara för att mamman är rädd! Vem tycker ni ska betala för detta förresten? Planerat kejsarsnitt som det inte finns medicinska orsaker till borde enbart utföras på privata kliniker och familjen får själv stå för hela kostnaden. De kvinnor som har allvarlig förlossningsrädsla borde erbjudas samtalsterapi och stöd (doula) under förlossningen – så gjorde man nämligen förr, erfarna kvinnor hjälpte till och ut kom ungen, oavsett hur rädd mamman var.

Jag tycker själv det låter hemskt att trycka ut en 5 kgs baby genom fittan, men det är ju knappast ett val jag gör i det skedet – den måste ju ut! Sluta tjata om att man har 'rätt' till det ena med det andra – det har du möjligen om du betalar allt själv, annars håller du till godo med det traditionella!

You can't call yourself a feminist and think like this. Women have all the right to decide what they want to do. It's their body. And no, there are no bigger risks nowadays. Your argument is outdated!

I've had a vaginal birth, quite long and difficult. I tore a lot, couldn't sit down for a month and had permanent pain for 7 weeks. I'm not afraid of giving birth, that parted I liked, but there's no way in hell I'll risk going through the same thing for so long. At least c-sections have a quicker recovery in these cases.

I also have fertility problems and had to go through many treatments that luckly were almost free. Yes, I accepted the help and did it with tax money, shame on me! I should have adopted 😉

(Sorry about the english. My swedish is too bad to use here)

LD

" Och den dagen du gör det så kommer du ha valt att barn är viktigare än din rädsla."

Så menar du då att dem som av förlossningsrädsla gör KS, väljer att deras rädsla är viktigare än barnet??????

Just det uttalandet visar än mer att du inte har den blekaste aning om vad extrem förlossningsrädsla är och det förvånar mig att du trots ofta visad ödmjukhet i mycket fortsätter att yttra de rejält dömande o kunskapsbristande uttalanden som du faktiskt gör.

Och för övrigt så kan man inte jämföra olika människors olka rädslor för alla är olika och upplever rädslor på olika sätt. Så bara för att du känner till hur det är att ha panikattacker/ångest så betyder inte det att du på något sätt vet hur jag eller någon annan känner och har det då jag/vi pratar om/upplever den förlossningsrädsla som lett till KS.

nej jag menar att de som är villiga att ta risken att föda barn har satt barn före sin rädsla. Det gäller även de som får ks beviljat eftersom att de inte hade en garanti för ks när de blev gravida.

Och det handlar inte om att döma. Jag dömer inte människor som är rädda, tvärtom. Jag har full förståelse eftersom att jag själv är lika rädd för annat.

Det jag kritiserar är attityden hos många att KS är nåt man ska få välja fritt. Att man ska dalta och klema med människor bara för att de är rädda. Att man ska ta till ks som en utväg istället för att satsa på förebyggande terapi (INNAN man väljer att bli gravid) och hjälp när graviditeten är ett faktum.

Jag kritiserar alvedongenerationen som tar piller vid minsta tillstymelse av värk eller feber. Som medicinerar bort minsta obehag och som vill att allt ska vara så jävla lätt.

Jag VET att det finns de som ks är bäst för, men de är i minoritet.

Lite löjligt att vara så rädd för det. förlossningen är ju något som tillhör hela gradiviteten. Kejsarsnitt ska man ju undvika om man inte är i fara. Dom som har fobi borde ju inte skaffa barn då. Adoptera istället så slipper man förlossningen.

Ok, men när jag läste ditt inlägg och dina svar så har jag inte uppfattat att det är 'attityden'hos många som du "kritiserar", det du skriver ger en uppfattning om att du faktiskt 'dömer' ut de flesta som av rädsla gör KS, att de daltas med dem och att de borde bita ihop i stället för att genomgå ett ks.

Jag har faktiskt aldrig hört talas om att det görs KS utifrån att det handlar om att dalta med förlossningsrädda mammor. De som får KS pga förlossningsrädsla ÄR i minoritet.

Men menar du då att det finns ett stort antal som får KS bara för daltandets skull, att det inte alls handlar om att de bevlijats det utifrån att förlossningsrädslan skulle kunna riskera barnets mående inkl mammans, att det görs snitt godtyckligt och lättvindigt?

BE — jag talar inte om de som fpr ks BEVILJAT. Jag pratar om ALLA som påstår sig vara rädda och vill ha ks. De som tycker att KS ska vara ett fritt val.

Ja, jag kritiserar attityden hos vår generation. Jag tror det klemas .. eller rättare sagt att det finns krav på att det ska klemas med folk.

ML — du bevisar just att DU saknar förmågan att förstå hur andra tänker. Bara för att man tycker som jag innebär inte att man inte kan empatisera med människor som är rädda.

thakock

"Lite löjligt att vara så rädd för det. förlossningen är ju något som tillhör hela gradiviteten."

-Det enda som kan bli löjligt är när någon uttalar sig nedsättande om människors rädsla.

" Kejsarsnitt ska man ju undvika om man inte är i fara."

-BÅDE mamma OCH barn ÄR i fara då man lider av extrem förlossningsrädsla som leder till KS.

"Dom som har fobi borde ju inte skaffa barn då. Adoptera istället så slipper man förlossningen."

-Detta uttalande, eller rättare sagt hela ditt inlägg säger så mycket om din enorma brist på kunskap om just fobier/förlossningsrädsla.

Du behöver verkligen läsa på för detta är faktiskt ganska pinsamt.

Jag håller inte alls med dej. Ni är många här som tycker det är så naturligt och att alla kvinnor har fött barn i alla tider. MEN det är 2009 nu å VI HAR ANDRA METODER: Tiden går framåt. Varför inte använda oss av de smarte grejer vi kommit på.

Det är lite som att hänvisa till stenåldern och mannens fysiska styrka, då man tycker att mannen ska jobba å kvinnor ska vara hemma å ta hand om barnen.

Jag är ganska säker på att om det var män som födde barn hade valet mellan vaginal förlossning och kejsarsnitt varit fri.

Jag tror att det är minst lika riskfyllt att föda vaginalt som att göra snitt. Kanske tom mer riskfyllt med vaginal förlossning faktiskt. I de fall där kejsarsnitt leder till problem är ju oftast i de fall där snittet är akut.

Jag är också övertygad om att man säger att snitt inte är bra för att det är dyrare. Det skulle kosta samhället en hel del om alla valde snitt.

Men det skulle inte alla göra.

Jag tycker däremot att de som vill föda med snitt, ska få göra det.

Å så måste jag fråga LD, du som kritiserar alvedongenerationen som tar piller hela tiden för minsta lilla, är du själv inte rätt het på treo?

nina — jag lider inte av lite huvudvärk. Jag har svår migrän. Utan treo så blir jag helt lamslagen.

när det gäller resten av ditt inlägg så måste jag påpeka att för egen del så handlar det inte om kostnader eller om att man ev. dör eller blir skadad i samband med förlossningen. (även om riskerna för komplikationer är större med ks)

nej min tanke går till de negativa effekter som ks medför för barnets utveckling.

Din näst senaste kommentar är spot on, LD. Det är ju dessutom långt mycket mer billigare för landstigen att betala för t ex en doula än för ett kejsarsnitt.

Doula-effekten har visat sig ha stor inverkan på användadet av kemisk smärtlindring, intrumentala ingrepp och förekomsten av akuta kejsarsnitt.

Nina, anledningen till att vi inte ska använda oss av de "smarta grejer vi har kommit på" är för att de inte alltid innebär lösningar på problemet. Det är som att säga till en deprimerad att du får piller men inte samtalsterapi, eller som att ta Alvedon men inte ta reda på vad huvudvärken beror på.

Många av de "smarta grejer vi kommit på" innebär också andra risker. Det finns t ex inga kemiska smärtlindringsmetoder som kommer utan mer eller mindre otrevliga biverkningar. T ex EDA leder till värkstimulerande dropp som kan leda till ett uttröttat barn och dåliga krystvärkar och i värsta fall till instrumentalt förlossningsavslut eller akut kejsarsnitt. Lustgas innebär att man mer eller mindre blir full med allt vad det innebär, man minns ofta förlossningen sämre, man kan bli väldigt illamående, arg, ledsen osv (precis som man kan få motsatt reaktion).

Att göra det så enkelt för sig som möjligt kan i slutändan innebära att man känner sig mer missnöjd med resultatet. Genvägar blir senvägar ungefär.

If I may add something, LD, I believe no one here is telling you what to do. The point I think is "mind your own business". Just because you have an opinion (right or wrong) and you write about it in a blog, that doesn't mean you should be disrespectful and intolerant (you call it provocative) and that you have the right to tell people what to do ("Bit ihop och föd för fan. Det gör ont att föda. Det är läskigt. Det är jobbigt."). I respect your choice, why wouldn't I, now you do the same and respect my opinion and my experience and the fact that I (like many other women) choose a different path.

It does have a lot with feminism/sexism, as Nina somehow pointed it out. I'm not talking about giving birth itself but about questioning a choice.

And the same goes with pain killers, breast/bottle feeding, and much more…

Du har fel. JAG kan förstå att andra är så rädda att föda barn att de vill ha kejsarsnitt. Jag kan förstå att det för dom inte är en möjlighet att göra som DU tycker "bit ihop och föd".

Men det verkar ju inte du kunna sätta dig in i, det framgår ju tydligt av din kommentar "bit ihop och föd". Det är nog inte riktigt så enkelt…

Har inte lusläst alla kommentarer, men jag tycker det är fantastiskt hur många människor kan uppröras så infernaliskt av någons personliga åsikt, som ändå är av det mildare slaget jämfört med många andra galna åsikter som finns i vår vida värld.

Det är väl klart att det har med feminism att göra. Endast kvinnor kan föda barn och endast kvinnor kan amma (nåja, inte helt sant), så det ÄR en kvinnofråga. Och människor ifrågasätter hela tiden kvinnans val att göra det ena eller det andra. Inte okej, enligt mig.

Jag tycker att påståenden i stil med detta är kontraproduktiva, även om jag förstår tanken och uppgivenheten bakom det.

Vi tror att vi MÅSTE leva på ett visst sätt för att duga, att vi måste ha dyra hus, dyra bilar, uppdaterad garderob, nystylat hår, slimmad kropp och så vidare, och det får oss alla att tro att vi har något att förlora.

När vi tror att vi har något att förlora så blir vi rädda, och när vi är rädda så känner vi smärta på ett annat sätt. Den känns farlig och då får vi panik.

Vi fyller oss med kemikalier och droger många gånger i onödan och det hjälper oss att fortsätta vårt destruktiva leverne istället för att vi inser att vi måste göra något helt annat.

Istället för att inse att det här är fanimej bara en stor jäkla masspsykos, som jag inte längre tänker delta i.

Jag tycker därmed att vi bör lägga mer resurser på att få oss alla att inse detta, men inte genom tvång eller raljerande.

Jag tror dessutom att det är fullt realistiskt och genomförbart.

Se bara vad media fick många av oss att bli miljömedvetna på kort tid. (Sen kan man ju diskutera vidare på det…)

De skulle på samma sätt lätt kunna få oss att inse det värdsliga med vårat leverne, och hur vi istället skulle kunna ha det.

Det är en RIMLIGHET.

Att övervinna sin förlossningsrädsla skulle gynna alla kommande rädslor.

Det skulla stärka självkänslan oerhört och det skulle göra oss trygga i oss själva för resten av livet, i alla val vi gör.

En ENORM samhällsinsats.

Jag är feminist, men jag ser igenom vad som gynnar oss och vad som egentligen bara fortsätter gynna patriarket.

Det är viktigt att vi förstår vad som gynnar jämlikheten och när vi bara blir grundlurade.

Vi är smartare än så, aight?

Läste igenom många av kommentarerna ovan men säger inget om det. Det jag ville säga är att om jag hade kunnat så hade jag velat föda vaginalt. Men så som det ser ut idag så kommer det inte hända. Jag vet inte om "min" anledning går under medicinska orsaker men det bör det göra. Har en vän som har samma "problem" som mig och är gravid (jag är inte gravid men i framtiden så), och hon kommer att göra ett planerat snitt.

Men som jag skrev ovan, om jag hade "fått" föda vaginalt så hade jag gjort det!

Jag är INTE för att tvinga en mamma att föda vaginalt, men jag är för att låta henne få hjälp med att bearbeta sin rädsla och ev klara av att föda vaginalt med gott stöd ändå. Jag tycker som du att det skulle läggas mer pengar på´detta.

Jag tycker heller inte att man ska bevilja snitt alltför lättvinnligt. Rent spontant tycker jag nog att det ska vara till för absolut nödvändiga situationer. Däremot kanske extrem förlossningsrädsla kan var en sådan situation.

Jag har samma upplevelse som du av min förlossning(tog tre dagar) och direkt efter sa jag bestämt att nästa gång blir det snitt men nu skulle jag inte vilja det.

Nej, jag tycker nog inte att det ska vara valfritt men att möjligheten för snitt ska finnas dock först efter många samtal och försök till terapi. Det är ju det bästa för barnet OM allt är som det ska.

fanny — nej, det är inte en kvinnofråga bara för att det handlar om kvinnor. Allt som handlar om kvinnor måste inte handla om feminism.

Man kan kanske påstå att det är en jämställdshetsfråga när man t.ex diskuterar förlossningsvården eller hur kvinnor bemöts eller på vilket sätt deras rädslor tas på allvar.

man kan även påstå att det hanldar om jämställdhet när man talar om hur forskningen på området ser ut och hur mycket av resurserna som läggs på förlossningsvården (och den förebyggande) och man kan anse att det i största grad handlar om patriarkalets förtryck när gravida kvinnor inte tas på allvar av FK och när man påstår att "graviditet är ingen sjukdom" som om det vore en ursäkt att låta kvinnor lida.

MEN — huruvida KS eller vaginal födelse är bäst för barnet eller ej har INGET med jämlikhet eller feminism att göra. Försök inte göra dettta till en fråga om huruvida jag är "en riktig feminist" eller ej.

yenny — jag håller med dig

Lady Dahmer Saken är den att när jag syftar på förlossningsrädsla så syftar jag på de som har en fobisk rädsla, att det finns de som är lite smårädda, oroliga eller tycker att det är lite läskigt klassar jag liksom inte som förlossningsrädda.

Du skriver att du har haft panikångest, botade du det genom att bita ihop?

Det är inte vad du skriver som upprör, det är hur du skriver. Du är givetvis fri att uttrycka dig hur du vill, men sen är det ju så att som man ropar får man svar. Att skriva "bit ihop och gör för fan" och liknande upprör ju givetvis de som tar åt sig av det du skriver. Det är redan lite genant och feg-låtsas-kvinna över förlossningsrädsla så om någon som faktiskt har problem och lider av förlossningsskräck läser det du skriver så träffar det rakt i hjärtat.

Detta lätt betydligt ödmjukare än ditt inlägg!!!!!!!!

Hade du skrivit så här i inlägget hade folk inte reagerat på sammma sätt!!!!

"Och det handlar inte om att döma. Jag dömer inte människor som är rädda, tvärtom. Jag har full förståelse eftersom att jag själv är lika rädd för annat.

Det jag kritiserar är attityden hos många att KS är nåt man ska få välja fritt. Att man ska dalta och klema med människor bara för att de är rädda. Att man ska ta till ks som en utväg istället för att satsa på förebyggande terapi (INNAN man väljer att bli gravid) och hjälp när graviditeten är ett faktum.

Jag kritiserar alvedongenerationen som tar piller vid minsta tillstymelse av värk eller feber. Som medicinerar bort minsta obehag och som vill att allt ska vara så jävla lätt.

Jag VET att det finns de som ks är bäst för, men de är i minoritet."

Håller med! Herregud alltså, alla dessa gnällkärringar! Var kvinna, bit ihop och föd barn normalt eller se för fan till att inte bli med barn överhuvudtaget. Jävla fjant alltså,

Som mamma till två misstsag upptäckta i vecka 26 resp 24 vill jag bara påpeka att skaffa barn är inte alltid ett aktivt val. Tvärtom åt jag första gången p-piller OCH kräver alltid kondom även i fast relation just för jag aldrig velat ha barn. andra gången hade jag p-stav o kondom som skydd. Har även gjort tre aborter. Är nu steriliserad, Så nej, maximal otur kan tyvärr också se till att man får barn. Tur att jag är flexibel o barnkär så jag lärt mig att älska mina två små killar. Båda föddes med planerat o sövt snitt för att jag skulle få NÅGON positiv upplevelse och inte bara må dåligt o ha panik. Man kan nog inte generalisera rakt av i den här frågan, alla har sina skäl.. Däremot är det alldeles för många som får snitt "bara för att" vilket jag tycker är fel..

Håller med i detta faktiskt.

Vill man ha barn ska man tamejtusan kunna föda det också.

Ingen tycker väl det är skönt, sen vet jag de som inte tycker de gjorde ont att föda, men de visste de juh inte om innan.

Man får juh höra hur ont det gör redan innan man föder. Iaf jag.

Nää, det ska inte vara så lätt att be om snitt, okej om ditt bäcken inte är tillräckligt stort för ett barn, få har det problemet, eller om det är akut och vanlig förlossning inte hinns med.

Annars föd barnet vaginalt!

Hej!Vill börja med att säga,i love your blog!Bara såru vet,så att ingen tror att jag är en liten hater här .MEN båda mina förlossningar har varat i 40 vs.33 timmar.Utan smärtlindring och yadayada.Båda mina förlossningar har slutat i akutsnitt.Akut som i AKUT.Både jag och mina barn hade varit döda,och som det SVIDER att läsa om kvinnor med vaginala,fina förlossningar som uttalar sig om vad som är bäst för barnet,och att kvinnor väljer med "rädsla".Jag skulle göra vad som helst för att föda vaginalt,anytime.Knappast ditt ansvar att tänka på min olycka,men ville bara göra min röst hörd liksom.Not fun to be me o.s.v.

Och kejsarsnitt är inte den lätta vägen ut.Jag spenderade de första sex månaderna på sjukhus,in och ut,med olika infektioner..Jag kämpade i fyrtio timmar utan att få ett "bra jobbat" efteråt..Ni med vaginala förlossningar får ju så jävla mycket daltande om hur DUKTIGA ni har varit,för det som är fult och fel ska ju inte belönas.Livet är inte svartvitt!Man kan inte "planera" hur något ska bli,och sedan hylla sig själv för att man "Känner sin kropp"….Min första förlossning var en planerad vattenförlossning,slutade i akutsnitt.Min andra förlossning var en hemmaförlossning med doula och privat barnmorska och hela rubbet,ALLT för att det skulle gå till så naturligt som möjligt.Bra för barnet,för mig.Slutade i akutsnitt.Det går något jävla rykte att vi med kejsarsnitt skulle vara "felinformerade"…Helt knäppt"Jag är så utbildad en amatör kan bli angående förlossningar.

Ugh.Nej,fyfan.Ni måste verkligen UPPLEVA innan ni uttalar er.Det låter så himla naivt och trångsynt och okänsligt.JAG vet hur det är att uppleva smärta.JAG har fött mina barn.JAG är inte rädd.Och jag har haft kejsarsnitt.Varför stör ni er?..Aaaagh.P.g.a det jag har upplevt,har jag även en ödmjukhet inför andra kvinnors val.Vill man ha kejsarsnitt för att få en bättre upplevelse pga förlossningsrädsla,fine.Ditt val,din kropp.Som med abort.Vem är jag att döma.?.Jag skulle inte önska mina trauman på någon.

Hoppas du inte tar det jag skriver som ett personligt angrepp,men jag rasar mot hela kejsarsnittshatet!Tycker det är sjukt många som uttalar sig om saker de inte vet någonting om.What about us liksom.Vi som kämpar i det tysta men aldrig får något cred!Leva med skammen föralltid att våra kroppar inte fungerar och att vi inte gett den bästa starten till våra barn!Åååh sorgen.Kram!

Kan tillägga att om du attackerar oss med snitt,så är du lite felplacerad."Alvedongenerationen" borde väl vara benämningen på de som väljer att föda med epidural?De som kommer in på sjukhudet och ba "please,epiduraaal" innan värkarna knappt har börjat.Vet ni hur kukont man har efter snitt.Jag fick lära mig att gå på nytt…Jag spydde och spydde av smärtan.Det plus en fyrtiotimmare utan smärtlindring.Ingen jävla alvedon här inte.

Man kan ju undra om man bör skaffa barn om man lider av fobier som är så starka att man inte kan göra det som är bäst för sitt barn.

Hittade det här inlägget genom en snabb googling.
Jag har läst din blogg i alla år och alltid sett upp till dig, men nu förlorade du all min respekt.
Jag har blivit våldtagen. Klarar därför inte av en vaginal förlossning. Med din, och många andras logik får jag alltså inte skaffa barn. Ni vill ifrånta mig rättigheter pga det någon annan gjorde mot mig.

Jag hoppas att du vet att det finns miljontals dåliga mammor där ute som varit duktiga och fött vaginalt utan smärtlindring. Själva förlossningen är inget mått för hur du blir som förälder senare.

Nej, jag klarar inte av smärta i underlivet efter upprepade våldtäkter som barn, men smärta i underlivet är inte heller en förutsättning för att vara förälder.

Om ni vill prata styrka, att klara av smärta osv.. Pröva att bli av med oskulden genom en våldtäkt, sedan utsättas för det upprepade gånger i flera månader. Jag behöver inte föda vaginalt för att visa att mitt psyke kan hantera smärta.

Dessutom är planerade kejsarsnitt inte förknippat med högre risker än en vaginal förlossning. Det är frågan om olika risker. Vänligen läs socialstyrelsens rapport innan ni kommer skrikandes om att jag skadar mitt barn.

Jag struntar i om kejsarsnitt kostar mer. Jag och mitt barn är värd varenda öre. Alla år av terapi och mediciner för att må bra igen, har säkerligen kostat mer.

Och sist men inte minst. Vem är du att döma? Vad vet du egentligen om vilka som får och hur lätt det är att kejsarsnitt? Till och med i mitt fall,med läkarintyg och hela köret fick jag kämpa. Det är en så försvinnande liten grupp dom får göra kejsarsnitt pga moderns begäran så hela det här inlägget är bara meningslöst.

Det kom upp när jag googlade kejsarsnitt + lustgas, jag skrev alltså inte Lady Dahmer i sökfältet.
Jag struntar i om inlägget är gammalt, jag kommenterade eftersom jag inte är ensam om att söka information om kejsarsnitt.

Poängen är att du ”TAPPAR ALL RESPEKT” för mig baserat på ett inlägg som är sju år gammalt. Tänk om du fick stå till svars för allt du sagt för sju år sen. Hade du klarat den granskningen?

Svara

Ok, jag tog i. Min bild av dig har förändrats, ska vi säga så istället?

Nej jag tycker definitivt inte likadant om allt jag har sagt i hela mitt liv, men blir jag konfronterad ang något jag har sagt så svarar jag på det. Skillnaden är att jag inte har en blogg där allt finns dokumenterat och dyker upp i dit och otid.

Det kan tyckas larvigt att jag tar åt mig av ett så gammalt inlägg, men orden finns fortfarande kvar och spär på fördomarna om kejsarsnitt och vilka som väljer det. DÄRFÖR kommenterade jag ett 7 år gammalt inlägg.

Vilken tur att du inte dokumenterat alla dina grodor i en blogg eller på annat sätt. Så slipper du få en massa skit för sånt du antagligen växt ifrån eller ändrat åsikt kring.

Nej jag nedlåter mig inte att bemöta orimliga reaktioner på nåt jag sa för sju år sedan.

Svara

Problemet är att även om du tycker att preskriptionstiden har gått ut så dyker det här inlägget FORTFARANDE upp vid en enkel sökning som inte ens har med din blogg att göra.

Orimlig reaktion eller inte, men både inlägget och många av kommentarerna bidrar till fördomar om kejsarsnitt vilket förstör för den lilla grupp som kämpar för att bli tagen på allvar. Det var därför jag kommenterade, inte för att jag tycker att du måste förklara dig.

oavsett om inlägget dyker upp eller ej så är det fortfarande DU som tycker det är rimligt att starta en konflikt med mig samt kräva nåt slags ansvar för nåt jag sa för sju år sen. Du hade kunnat välja att hantera det på ett helt annat sätt typ ”hej, har du lagt märke till att detta gamla inlägg ligger kvar och hittas vid sökning….” osv. Att börja med ett ”nu tappade jag all respekt för dig” är typ det otrevligaste man kan göra.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *