Kategorier
diskussion & debatt

”Why would you want to see something like that? Because it’s fucked up!”

Bloggkommentatorerna undrar vad det är för slags människor som medvetet och frivilligt tittar på bilder av mördade människor. Jag. Jag gör det. Jag har en hemlig… eller nej, det är inte speciellt hemligt alls, fascination for gore och våld. Jag har läst hundratals böcker om sexuellt våld, seriemord, sadism, tortyr, psykologi och liknande ämnen som […]

Bloggkommentatorerna undrar vad det är för slags människor som medvetet och frivilligt tittar på bilder av mördade människor.

Jag. Jag gör det. Jag har en hemlig… eller nej, det är inte speciellt hemligt alls, fascination for gore och våld. Jag har läst hundratals böcker om sexuellt våld, seriemord, sadism, tortyr, psykologi och liknande ämnen som behandlar människans mörkare natur. 

Jag surfar runt på internets baksidor. Jag besöker sajter som rotten.com och ogrish och förfasas, fascineras, äcklas. Jag kan liksom inte låta bli. Den där sidan hos människan som gör att man inte kan sluta titta vid en olycka, det är välutvecklad hos mig.  Jag VILL se. Jag VILL veta hur det ser ut och jag VILL bli äcklad och chockad.

Varför vill man kolla på sånt skit? Jag vet inte. Om det är nån som har en teori, dela gärna med er! I mitt fall kan det säkert  -som alltid – härleda till min egen barndom.

Människan är nyfiken av naturen och i alla tider har död intresserat och fascinerat oss. Från gladiatorspelen i antikens Rom till offentliga avrättningar. Vi frossar i vittnesmål och dokumentärer om förintelsen och tsunamin. Vi stannar vid olyckor och kikar. Det är tabu, det är förbjudet, det är kittlande.

Jag medger dock att man kanske är lite småsjuk i huvudet om man gillar att surfa runt på sådana sajter.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ””Why would you want to see something like that? Because it’s fucked up!””

Jag kan hålla med om att jag tittar lite extra när jag kör förbi en olycka på motorvägen… men när jag varit inne på typ existenz.se och råkat gå in på en bild med typ krossade skallar och mosade människor så mår jag skit i flera dagar efter…

Jag vet inte varför man är så fascinerad av sådant, men det kan vara som du skriver att man kan dra det tillbaka till sånt man varit med om i sitt liv.

iiih, jag vågar inte klicka på länkarna. Vad finns bakom dem? Är det bilder på lik?

Jag har fobi för lik och kroppsdelar. Det är min största skräck att se en död människa. Jag var livrädd när jag var liten bara av tanken på att min pappa såg sånt i jobbet (polis). När min sambo berättade om att han var tvungen att springa fram och känna på pulsen på en person i en kvaddad bil (han var stendöd) så blev jag alldeles kallsvettig, för hur skulle JAG reagera i en sån situation? Jag tror inte jag skulle våga känna på en människa som kanske är död, men jag kan ju inte låta bli det om nån behöver hjälp?!

Konstigt att jag dock inte skulle ha problem att se döda och söndermosade människor på sjukhus…. :-S

Jag har faktiskt också gjort det ibland, inte så att det har avrit regelbundet eller så..men det har hänt, anledningen till at tjag inte gjort det så mycket är att jag är lite rädd för virus eller sånt.

Jag fascineras också av det..lite sjukt kanske.

Jag med. Jag läser FUP och bara väntar på bilderna. Jag kan inte låta bli att klicka på länkar jag vet innehåller bilder på döda eller skadade.

Jag facineras och chockas. Kan inte sluta titta. Jag är nyfiken. Som fan.

Jag tycker det är spännande!

Har du tips på några bra böcker förresten?

mjo, jag har sett bilderna på Elin. Jag är rädd för döden, att bli mördad… att det sista jag upplever i livet är skräck, för att bli våldtagen. Det var nog därför jag tittade på dom, för att det är allt jag är rädd för… det gjorde ju inte saken bättre direkt o det förväntade jag mig väl inte heller. har ingen bra förklaring.

det är verkligen jättehemska bilder. kan inte släppa det. hoppas han lider av det han gjort för resten av sitt liv.

Jag tror att det kan vara en sån där mysko jämnviktsgrej som vår hjärna jobbar med. Hjärnan siktar mot balans. Du jobbar hårt med något gott, är en generellt god människa. Då behöver du gräva i lite skit också för att få jämnvikt. Jag är ju en sån där fjolla som alltid ska pusha, stötta, hjälpa men oj vad jag blir sugen att göra reklam för något just för att du är så bestämd i dina "regler" för kommentarer och oj vad jag gillar att läsa på fb att nån fått punktering. Det är ju inte för att jag inte gillar personen utan det är bara en del av min person. Man orkar inte vara helgon och god hela tiden utan ibland behöver man vara bitch.

Gräv vidare i eländet och använd det till nåt bra. Kanske föreläsningar i skolor eller nåt 😛

Jag är precis likadan som dig! jag hänger på flashback (mondi,gore och bizzare) jag kollar på liveleak, theync osv rotten hängde jag på som yngre. jag har exakt samma dragning till detta som du och det är nåt man inte gärna erkänner för vem som helst eftersom de allra flesta antagligen ser det som en jävligt sjuk böjning.

När jag tog upp detta hos en terapeut en gång trodde hon att detta kunde härldeas till min rädsla för döden. jag bemöter helt enkelt min rädsla. ungefär som man säötter sig i sadeln direkt efter man fallit av hästen, klappar en orm om man lider av ormfobi…

jag har själv tittat på bilderna på Elin och kan säga att de är inte så farliga, om man jämför med allt annat man utsatt sina näthinnor för genom åren, det som gör mig lite extra bebörd är ju det faktum att detta har hänt i sverige, det blir så nära och påtagligt på ett annat sätt då…

Jo jag har även sett Max och saga bilderna fast det hade jag gärna haft ogjort…

Alla är olika och vi som dras till denna sortens bilder är inte sjukare än någon annan, det sjuka ligger i hur man bemöter bilderna. Om du onanerar till dem, njuter av dem eller fantiserar om att bruka våld mot en annan människa så ja, då är du sjuk. Men om du tittar på dem av ren nyfikenhet, med den där pirriga förbjudna känslan som infinner sig och det där märkliga obehaget som ligger i magen ett tag efterråt, ja då är du helt "normal"

Alla har vi ju våra böjelser, jag kan tycka att det är 100ggr sjukare att små flickor blir sminkade och stajlade som dockor för att visas upp och hetsas i skönhetstävlingar. döden är naturlig, den finns där och det är nu på senare tid som vi tabubelagt den.

En uppsminkad flicka på 3 år med bh och lösögonfransar däremot, det är inte normalt!

För de som är döda spelar det väl ingen roll, men jag tycker det är fruktansvärt för familjerna att bilder på deras annhöriga finns för världen att beskåda och fascineras över.

Personligen tittar jag inte ens på CSI och liknande för jag vet hur dåligt jag mår över att se våld, död osv, kan inte läsa deckare och sånt heller för jag vet att jag inte kan hantera den sortens händelser spelar ingen roll om de är fiktiva eller ej. Det är nog också rätt stört.

Jag tittar också. Om de skriver i tidningen "Dessa hemska bilder ligger ute på nätet" kan jag inte låta bli att leta upp dem (så ja jag har sett bilderna på Elin och kände mig mycket SORGSEN när jag såg dem).

Jag har sedan min pappas bortgång när jag var 10 haft en fascination av döden, dessutom har jag likskräck (min egen benämning på min rädsla för döda människor), så jag antar att mitt intresse grundar sig i det.

Iuuhhh! Nä, jag klarar verkligen inte att se autentiska bilder på döda/misshandlade/sargade människor. Det är knappt att jag kan titta på deckare på teve utan att må illa och bilderna fastnar på min näthinna for ever. Jag ångrar så att jag såg Seven och American History X till exempel.. :bigeyes:

Däremot läser jag massor av deckare i bokform, jag har även läst självbiografier i klass med "Pojken som kallades Det" och Torey Haydens böcker om utsatta barn, men det är verkligen på gränsen för vad mitt psyke pallar. En bok kan man lägga ifrån sig och bilderna är ju bara ens egna, men riktiga fotografier och filmer.. Neeej! mår illa

Jag är skitnyfiken, men jag vet inte om jag vågar titta. Brukar ju fixa att se typ Criminal Minds och såna typer av filmer/serier – men när man vet att det är verkligt så känns det plötsligt 100ggr läskigare.

Får man men för livet om man tittar tro?

Jag tror att det kommer från barndomen..

Min far hade många porrtidningar i en låda under sängen som jag brukade smygtitta i när ingen var hemma. Som jag onanerade till även när jag var väldigt liten.

Även nu är jag nästan besatt av porr, helst med äldre män i. Det var mycket sådant i tidningarna.

Blir väldigt ofta äcklad av mig själv för att jag tycker det är tändande, men jag kan inte låta bli att titta på det.

Jag kan inte heller låta bli att titta på likbilder om jag hittar dem. Samma med bilder på fruktansvärt groteska sjukdomar och så vidare (mördarbakterier någon?). Det är fascinerande och chockande som du säger, jag gillar skräckfilm av samma anledning. Jag vill bli illa berörd och må dåligt en stund, lite liknande som att man åker berg- och dalbana; när man åker så får man dödsångest och undrar varför i helvete man satte sig i vagnen, men man gör om det ändå. Jag såg bilderna på Elin häromsistens. Barn och djur vill jag dock inte se.

För de som är döda spelar det väl ingen roll, men jag tycker det är fruktansvärt för familjerna att bilder på deras annhöriga finns för världen att beskåda och fascineras över.

Personligen tittar jag inte ens på CSI och liknande för jag vet hur dåligt jag mår över att se våld, död osv, kan inte läsa deckare och sånt heller för jag vet att jag inte kan hantera den sortens händelser spelar ingen roll om de är fiktiva eller ej. Det är nog också rätt stört.

Kan ju rekommendera en sida för er starkmagade som älskar dödingar som heter http://www.kosovoliberationarmy.com/

där kan ni se hur albaner, bosnienmúslimer och kroater fast det bästa hur dom visar hur "fredsorganisationen" NATO dödat mitt folk serber.

Kanske media kan hålla käft nu och sluta svartmåla oss som balkans bödlar och terror.

Som sagt jag är uppvuxen med skiten och i hemlandet ser man sådant på tv ocensurerat istället för att allt ska vara sönderpixlat.

KOSOVO JE SRBIJA!!! CCCC

Jag kollar också på likbilder, och såg ju såklart de på Elin ookså. Hemska bilder men jag blev inte så berörd som jag borde ha blivit. Antar att jag är avtrubbad och sjuk i huvudet, typ.

Det är liksom med skräckblandad förtjusning jag tittar på sånt, är sjukligt fascinerad av skador och sår osv…

Jag kollar också in på sådanna sidor ibland och jag läser om olyckor o.s.v hela tiden. Samma sak om barnmisshandel, barn om dött av att föräldrarna misshandlar dom, jag kan inte låta bli, för jag tycker så synd om barnen, jag tycker det är tragiskt med olyckor o.s.v. Är till och med medlem på documentingreality.com. Varför gör man så? Kanske nyfikenhet som du säger…

Jag kan hitta många anledningar till varför jag inte skulle vilja kolla på såna bilder. Men framförallt för respekten mot de anhöriga. Kan bara tänka mig hur Elins familj känner sig, med vetskapen att folk sitter och gottar sig i att titta på bilder på deras döda barn, syster eller vän.

Kom på en till sak … en film som jag inte klarade av att kolla på (annars brukar jag vara ganska härdad) på just dockumentingreality.com, det var en mamma vars 12 åriga dotter precis hade blivit överkörd av en bil eller lastbil, kommer inte riktigt ihåg och hon satt och skrek med det mosade barnet i famnen, jag klarade inte ens att kolla på det två sekunder för började störtgrina jag med =/

Taskigt om det är ett aprilskämt och folk sitter här och outar sina fetischer, hehe.

Själv minns jag i höstas när den där killen hängde sig live, då satt jag på FlashBack och läste, men jag kunde fan inte kolla på bilderna. Jag läste folks kommentar som tittade på bilderna om hur dåligt de mådde och ville inte utsätta mig för det.

Nej, jag klarar inte av att titta på lik och skadade människor. Huu.

Däremot är jag en riktig rubberneck när det kommer till olyckor, för där kan man liksom inte se detaljer, hoppas jag. Tack och lov har jag aldrig sett en död människa i en olycka, om jag gjorde det kanske jag skulle sluta rubbernecka.

Jag vill också se vad alla pratar om. Har inte sett bilderna på Elin och hittar de inte heller. Kan väl vara lika bra då jag inte vet hur jag skulle reagera.

Fast du är knappast ensam om detta. Hur många gamar sig inte runt olycksplatser i "hopp" om att få se något? Inte av elakhet, utan av sin morbida nyfikenhet.. Hur många kollade inte på den där läbbig filmen där man krockar och kraschar hela filmen igenom, där spädbarn dör och där folk blir påkörda på trottoarer och allt möjligt, TROTS att det faktiskt var en av de sorgligaste och mest vidriga filmer jag sett åtminstone.. ? MÅNGA kollar på sånt. Killen som hängde sig i "livesändning" på Flashback? Jag kollade på varenda bild. Jag tyckte det var vidrigt, men jag tittade. Och det är ett UNDER att jag inte kollat på Elin-bilderna ännu. Men det beror på att jag inte haft energin. Inget annat. Folk är utrustade med nyfikenhet, och då i synnerhet för andras olycka, av någon anledning. Det är väl inte så mycket att säga, egentligen? Det skulle kännas mer skumt om någon ALDRIG var nyfiken på sånt, tycker jag..

Jag var också en sån som surfade runt på internets baksidor när jag var yngre. Man blir avtrubbad väldigt snabbt, tycker jag. Och jag tror att det är ett djupt mänskligt drag att fascineras av tabun, och av mänsklig ondska. För visst har vi alla en mörk sida. Jag känner mig dock färdig med den sortens mörker, det ger mig inget, utom avsmak. Men bilderna på Elin (som jag blev påtvingad av en 'vän' via e-post), var… ja, jag saknar ord. Jag blev i alla fall väldigt ledsen. När det är en svensk så kommer det alltför nära inpå.

Jag älskar att läsa om brott, kolla bilder från obduktioner, äcklas, provoceras, analysera. Jag är helt klart lite rubbad och avtrubbad, läser alldeles för mycket förundersökningsprotokoll, kriminalromaner, fascineras och fantiserar om brott. Skulle gärna ta tag i det där och skriva en egen kriminalroman/deckare. Eller bli polis (men det vågar jag nog inte för jag är hemskt rädd också, kanske på grund av att jag har enormt livlig fantasi och en förmåga att sätta mej in alldeles för mycket i andras situationer…) Men hemskt roligt är det. Och hemskt.

Har däremot inte tittat på bilderna av Elin, mest på grund av att jag blev så illa berörd av hennes öde. Jag vill ha kvar den känslan av att det är FEL, tittar jag bilderna blir det nog bara "jaha". För att jag är så himla avtrubbad. Det här blev långt…

Kan då rekommendera vidare alla Saw och Hostel filmerna och sedan se The Human Centipede.

Sedan tycker jag personligen att döden för mig är det mest normala som finns. Jag tänkte kanske som 12 åring hur det skulle vara att alla ens minnen och upplevelser inte skulle finnas och blev skrämd men för mig nu 10 år senare så naturligt och jag accepterar det. På något sätt är döden vacker. Speciellt om man lägger blommor och ljus på en persons grav och tänker till att man borde uppskatta det man har och som finns, och det blir väldigt intima minuter faktiskt. T.ex när jag är i Polen då min mammas sida är därifrån och jag besöker min morfars grav så finns det precis tvärsöver hans grav en sådan stor lite halvvittrad gräddvit ängel som är över 100 år gammal och vid den en liten bänk brukar sitta där och viska lite till morfar min mina drömmar och allt jag skulle vilja säga till honom så som han vore vid liv. Kan jag varmt rekommendera. Även om vi har skilda religioner så tycker jag om dom stunderna då jag kan berätta för honom att han är saknad och vad jag gör nu i livet.R.I.P morfar!

Jag fascineras också av gore. Väldigt mycket. Jag har ett tiotal sidor som jag besöker dagligen. Ju äckligare desto bättre.

Kanske låter känslokall men Elins bilder var långt ifrån de värsta som jag sett. De berörde mig enbart för att man "vet" vem personen är. Men annars är det enda som kan få mig att bli riktigt berörd är alla dessa filmer där djur plågas. Jag tittar aldrig på sådant. Har sett ett klipp hur en silverräv får pälsen avsliten medan den lever. Aldrig igen.

Undrar hur en psykolog skulle klassificera en? Vore intressant.

oj, precis samma dag som jag kom och tänka på den sidan.. rotten.com , så skriver du om den.. men ja kan ju säga att du är inte ensam. jag bli också fascinerad av sådana bilder. jag är den som ööah mig lite och sen spenderar många minuter med att spekulera kring bilden och titta lite extra. det är en fascination faktiskt. men att däremot läsa historierna bakom är något som gör så att det kryper under huden på en..

Bilderna är inte äckliga så att det är massa blod och annat.. men hon ligger i en så konstig ställning så det blir otäckt att se och sen blir man bara så ledsen på det meningslösa våldet och att denna vackra flicka fick avsluta sitt liv bland stenar och annat skit, halvt naken och våldtagen.

Men. Mannen som gjort det är tagen så han kommer få sitt straff (även om fängelsestraff i sverige är skrattretande men kanske han skickas tillbaka? om han inte är svenskmedborgare..har inte läst så jag vet inte)

Personligen tycker jag det är bra att allmänheten får se hur det kan se ut efter en våldtäkt och mord…inte många som vet, folk får kanske upp ögonen och till slut kanske nått händer med våra lagar och fängelsestraff. Hoppas går ju.

RIP Elin.

Nej fy, jag klarar inte av att titta på bilder på mördade människor! Mår illa bara jag tänker på det :-0 Fast jag kan förstå fascinationen för döden och rädslan inför att dö. Att man själv är så rädd för att gå ett likadant öde till mötes. Jag är glad att jag inte ens vet hur man får ta i dessa bilder. Dock tycker jag att bilder på mördade barn är att gå över gränsen, fruktansvärt. Tror inte man har egna barn om man söker upp de bilderna frivilligt.

Man blir ju helt…fascinerad men samtidigt äcklad. Men man kan ju verkligen inte sluta titta, jag vill ju också se. Jag vill se hur det ser ut, av ren nyfikenhet. Vi människor är ju nyfikna av oss, vill vill veta hur saker och till går till och hur vissa saker ser ut så att kolla på såna saker är nog…ja, inte så konstig kanske.

Jag kan till och med må så illa av bilderna att jag får kväljningar men fortsätter ändå att kolla!

Jag är PRECIS lika dan, som dig. "tycker" om att titta, söka, läsa, se det. Tänka och sådär.. på något sätt är det befriande, att få tänka i brutala tankar, se hemska saker, för att kanske få ut sin egna ilska inom sig. Så är de iaf för mig…

Det var nog på högstadiet jag regelbundet höll på med sånt senast, leta groteska bilder på diverse sidor. En vacker dag kom någon upp med en länk, den spred sig. Inom några dagar var favoritsysselsättningen på håltimmarna att flockas runt skolans datorer..

Jag har ingen dragning till det makabra, men inte heller något "problem" att titta på bilder av det slaget. Sen högstadiet har jag bara gjort det några enstaka gånger, alltså inget jag spenderat någon tid på. Förrän ikväll..

Blev nyfiken på Elin, som nämnts flera gånger här, och letade upp bilderna som inte var speciellt hemska tyckte jag. Därefter hittade jag FUP och började läsa. Det är första gången jag läser en sån här text och den effekt det haft på mig är iaf att bilderna fått ett mycket starkare intryck ju mer jag läst. (Och jag har långt kvar..)

Att få veta så mycket runt omkring själva bilden. Namn på familj och vänner. Vad polisen gjort. Fyndplats/kartor. Diverse förhör osv. Det ger det hela en så oerhört mycket starkare känsla av obehag och sorg än bilderna själva.

Kanske bara är jag dock, gillar att läsa och leva mig in, och när man också "vet" att det man läser är sant… Jaja, vet inte vad jag tänkte med den här kommentaren mer än att det är vad jag pysslat med denna fredagkväll/natt.:tired: (Och kanske att om någon som mår illa av bilderna tänkt läsa FUP, tänk efter igen, för säkerhets skull)

Det känns som att många här inne blandar ihop film och verklighet…"jag kollade för jag har sett på CSI"?!? Men va, skillnaden är att CSI är påhittat, bilderna på Elin är verklighet, det är en riktigt människa med riktigt anhöriga. Ni låter väldigt avtrubbade och riktigt känslolösa, sitt ner och fundera på om det hade variet erat barn. Dina sambo,

Lady Dhamer Nija blir brutalt våldtagen och mördad, hade du lagt upp polisen bilder på din blogg, bilder av din sargade dotter för att du vet att andra delar din nyfikenhet av död och våld?

Varför var jos fråga dum och ogenomtänkt? Det är ju någon annans barn, förälder, vän m.m. som du sitter och "gillar" att se – döda. Du kan inte svara på frågan eftersom du vet att det är så jävla fel och precis som någon påpekade inne hos BK, så finns det många andra saker i livet man "känner för" att göra och har en "dragning" till, men som man inte gör ändå – inte just för att det är olagligt, utan kanske för att det är moraliskt fel. Att vara slav under sin vilja är, i det här fallet, omoget och omoraliskt så det står härliga till.

Så länge du inte skulle ha något emot att dina barns lemlästade kroppar låg ute för beskådning bör du således inte "fascineras" av andras.

Du förstår alltså inte att det är skillnad på att vara ett brottsoffer och att inte vara det? Det är en enorm skillnad på mina barn och andras. Förstår du åtminstone att man som brottsoffer har ett helt annat perspektiv som då oftast är känslomässigt?

Jag är emot dödsstraff. Jag är definitivt emot grymma straff såsom stenmur och tortyr, men jag kan lova dig att jag skulle vara den första att ändra åsikt i den frågan om nåt av mina barn for illa. Förstår du varför eller anser du att jag borde vara lika logiskt och distansierad om jag själv blir offer?

Med din logik så borde även de som tittar på t.ex porr tycka att det är helt ok att deras egna döttrar är porrskådisar och kanske ev själva distribuera den porren?

Förstår du verkligen inte skillnaden mellan att vara känslomässigt och personligt involverad och att inte vara det? Skillnaden mellan att vara mamma till ett mördat barn och till ett som lever och mår bra?

Och du…. Om jag nu är slav under min vilja och inte kan kontrollera mig så är jag ju inte heller ansvarig för mina handlingar eller hur? vilket givetvis är trams. Jag är i full kontroll över allt jag gör. Det är ett aktivt val och jag in välja tvärtom om jag vill.

Nu har jag kollat på några av länkarna som länkades och jag mår så dåligt!

Såg bilder på svarta dahlia,det var vidrigt,men ändå så fortsatte jag att titta.. Såg bilder på folk som hoppat framför tåg,videor där folk hoppar från byggnader.. Varför i Helvete kollar jag på sånt för om jag vet att jag kommer må skit sen,eller jag mår skit under tiden jag tittar..

Nu är jag jätte nojig och går runt och är rädd för att nån ska komma och stycka mig.. På riktigt!

Risken är tack och lov inte så stor! Jag har ett barn och jag är rädd för oss båda.

Nu vill jag inte titta på sånt skit mer,mina nerver pallar inte mer..

Såg videon där han där Markus hänger sig själv live.. Så horribielt..

Nää jag har så mycket känslor i mig,därför jag skriver så svamligt.. Ingen att prata med om det jag sett..

Ångrar nu att jag tittade.

Det värsta är nog att veta att det går runt folk,ute bland oss som skulle kunna vara kapabla att göra sånt,som att stycka nån,men man ser det inte på de,att de är störda..

Men klart,skulle nån skada mitt barn då vet jag att jag skulle skita i vilket och hämnas på den jäveln!:mad:

Nää nu ska jag sova snart.. Smart att sitta och kolla på sånt skit strax innan läggdags..

Jag förstår skillnaden. Jag är inte dum i huvudet. Men jag handlar konsekvent ändå, det gör inte du.

Och ja, om man tittar på porr borde man tycka att det är, om inte okej, så ändå acceptera att ens egna barn möjligen väljer den vägen. Jag tittar på porr och skulle helst inte vilja att mina framtida barn jobbade inom den branschen, men skulle de vilja det, så är det upp till dem. Jag vill heller inte att mina barn ska jobba på Försäkringskassan, som gruvarbetare eller som telefonförsäljare, men det är helt och hållet upp till dem.

Jag vet inte om jag behöver skriva så mycket mer för jag tycker airaM sammanfattade mina tankar rätt bra. Förutom att jag måste då tillägga att du för en fruktansvärd dubbelmoral i din blogg Lady Dhamer. Du tittar gärna på andras barn men dina egna är en helt annan sak? Nej det är inte en annan sak, hur känslomässigt engagerad du än blir när du blir ett brottsoffer så kommer bilder på ditt döda barn att spridas och det kommer sitta sjuka svin och runka till dom, eftersom du är en del av dom som sprider och stöttar deras internetsidor. Hade ingen kollat, hade det inte existerat. Det är lätt att göra saker när man inte tror att det slår tillbaka på en själv men en dag kommer det. Karma is a bitch!

JO så varför sitter DU och tittar på bilder av Elin Krantz?? Är det någon skillnad när DU gör det?

sten och glashus. :thumbdown:

Att din vän använder sig av bilder som läckt ut olagligt gör inte saken mycket bättre oavsett syfte så bidrar hen precis lika mycket som jag.

Mycket intressant inlägg. Jag känner igen mig i det du skriver, och har många ggr funderat över anledningen till min nyfikenhet. Jag läser endast böcker som är sanna, ju hemskare desto bättre. Jag tittar på hemska filmer, dras till sajter som tex Rotten. Faschination blandad med nyfikenhet. Jag vill veta, jag vill se hur det ser ut. Jag kan inte låta bli att gå vidare om någon varnar för hemska bilder.

Hit tänker jag komma fler ggr.

Jag gör det också, gillar och kollar på gore! Med konsekvensen att jag mår dåligt i flera dagar efteråt (som flera kommentatorer tidigare också verkar stämma in i). Tror att jag gör det för att liksom "försäkra" mig om att jag inte skulle kunna göra det själv. En reality-check lite grann!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *