Kategorier
feminism & genus

Retuschering av redan smala kvinnor skapar en skev bild av kvinnokroppen

Ofta när smala modeller diskuteras så menar alltid någon att det finns smala människor i verkligheten som ser ut precis som kvinnorna på bilderna och därför tar illa upp när kropparna på bilderna kritiseras eller diskuteras men det är ju en sanning med GROV modifikation för bilderna lurar ögat. 
 
De flesta bilder, när man inte har orginalet att jämföra med, är nästan alltid riktigt bra retuscherade och med bra menar jag på ett sätt som ser trovärdigt ut (alltså när man inte har orginalet att jämföra med för har man det så ser man ganska snabbt hur jävla absurt det ser ut). Man tajtar till kropparna, gör ben längre och smalare men ser till att också sudda bort lite utstickande ben för man vill ju inte att modellerna ska se sjuka ut, bara trovärdigt och hälsosamt smala ut. (hälsosamt = inga ben som sticker ut) 
 
Men grejen är att ingen människa är så här smal utan att vara underviktig. Har man en midja med samma omkrets som en treåring så sticker det ut benknotor. Har man överarmar som är i samma bredd som underarmen så har man med nästan all säkerhet en ätstörning. Och att modeller är sunda är struntprat. Att det vikthetsas och svälts som aldrig förr inom modebranchen är ingen hemlighet. 
 
Ja, det finns människor som är naturligt underviktiga men de hör till en minoritet och inte ens de är så smala som på bilderna.
 
Inte ens modellerna är det.
 
 
 
För några år sedan så postade jag en bild på Britney Spears och fick kommentarer om att hon var tjock och o-fit på bilden.
 
Hur ska man kunna värja sig? Om man är tretton, fjorton år och tycker att låren är tjocka, hur ska man kunna få distans till sin egen kropp när idealet som spys ut inte finns på riktigt? Hur ska man kunna förhålla sig till sin egen vikt när Britneys naturliga kropp avfärdas som tjock? När ingen variation tillåts och människor inte får vara mänskliga längre?
 
 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Retuschering av redan smala kvinnor skapar en skev bild av kvinnokroppen”

Det är bara vidrigt, inte undra på att jag (liksom många andra) hade svårigheter med att stå framför spegeln! När kommer förändringen som så många av oss vill se?

Kvinnorna på de bilder du visar i inlägget är för övrigt snyggare innan retuschering.

När man ser det så där ser det faktiskt helt galet ut! De retuscherade versionerna förlorar en del av sin mänsklighet och framstår ännu mer som objekt. Visst, jag kan förstå att man vill släta bort veck på plagget så att det ser ut som att passformen är perfekt, men för det mesta försöker man göra människorna så perfekta att de inte längre blir mänskliga.

Fast jo. Vissa är visst så smala naturligt. Jag är 167 och vägde 47 kg i ungefär 10 år fram tills jag började äta tabletter som hade som bieffekt att på något ändra blodvärdet och på något vis binda fettet i kroppen. Är så trött på uppfattningen att det finns naturligt smala men inte SÅ smala. Människor kommer i alla former och fan vad gött det är.

Svar:
och du hade absolut inga ben som stack ut? Inga revben eller höftben eller armbågar osv? Var dina höfter smalare än dina axlar? Jag har själv varit underviktig men såg aldrig ut som modellerna.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Problemet är ju att dom retuscherade skönhetsidealen visar en bild som är omöjlig för dom allra flesta att uppnå – utan självsvält, kroppsångest och annat bajsigt ocj knappt ens då.

Att nåra har den kroppen utan ovan nämnda bajsigheter är liksom bara en parantes. Skitsamma att människor är så smala på riktigt, det får dom gärna va, kroppar i alla former osv osv. MEN detta hindrar inte retuscheringen från att va skadlig.

Saxar in mina tankar som jag skrev ned efter att ha läst ditt inlägg. Tack för en fantastisk blogg. Du är en stor inspiration och har förändrat, eller snarare utvecklat, mitt sätt att tänka runt, genus och kroppar något enormt. Kärlek <3

"Problemet med redigerade bilder i reklam, media och det offentliga rummet i stort, är att vi ganska snart tappar koncepten gällande vad som är Normalt. Normen blir ju det som vi hela tiden ser, och när ’det vi hela tiden ser’ är hårt redigerade (redan smala) personer, så får vi uppfattningen att dessa människor faktiskt finns, att de existerar. Att det är så man ska vara. Att man ens KAN se ut så.

Det onaturliga och konstruerade, retuscherade, normaliseras, och till slut tycker vi att en hälsosam kroppsform är något abnormt; stort; tjockt; konstigt. Jag är själv en del av masspsykosen, det märktes tydligt i det att jag tyckte mig vara för tjock även på den tiden då jag hade ett BMI som låg under gränsen för undervikt. Men det är klart, jag jämförde mig ju med redigerade bilder, overkliga kroppar och fantasier på glossigt papper, på alla omslag och i alla tidningar. Och inte bara där. I all reklam jag såg och ser på stan; i busskurer, i dagstidningen, överallt runt omkring oss vandrar dessa konstgjorda kroppar förbi ibland oss.

"Men strunta i det, ta inte in det hela! Läs inte tidningarna bara" finns det de som svarar, och jag undrar för mig själv hur naiva de är. Tror de verkligen att man ens med den största viljestyrka skulle kunna värja sig mot den här floden av bilder? Tror de verkligen att de själva kan göra det? Det är nämligen inte bara i ’skönhets- och modemagasinen’ som man hittar de här bilderna. De finns överallt runt om oss, vart vi än ser. Vi är bara så vana vid det att vi inte lägger märket till att något inte stämmer, att bilden vi ser på inte längre föreställer en människa, utan en fantasi.

Men lik förbannat påverkar det våran uppfattning om vad som är ’normalt’. Normaliteten är nämligen inget annat än de referensramar som vi har omkring oss. Och tyvärr så påverkas vi mer av den idealiserade (och sanktionerade) bild av människan som vi får genom bilden, snarare än de verkliga kroppar och människor som vi har runt om oss.

Det är en så extremt skadlig värld vi lever i idag.

Jag vet inte alls vad man ska göra för att förändra det.

Helst av allt skulle jag vilja se ett förbud mot att redigera bilder av människor för att göra dem smalare eller större än de är; att alls ändra deras kroppsform. Och inte bara i magasin, utan i reklambilder och reportage; varför skulle vi skära bort delar av människors kroppar på bild? (Jag hoppas att det är underförstått att konstfotografi och liknande inte skulle falla under den här kategorin).

Jag förstår själv att det är omöjligt, men man kan ju alltid drömma. Drömma om en bättre värld där vad vi ser när vi ser på en bild är en Människa. Kanske fortfarande tillslätad och avrynkad, tillrättalagd och airbrushad; men i alla fall inte med kroppsdelar bortretuscherade. Stympade.

Där människor inte växer upp med en onormal syn på vad som är normalt.

Där mina barn får växa upp utan dessa ouppnåeliga ideal som gjorde mig och så många andra med mig sjuka.

Jag har en dröm, om man får stjäla de bevingade orden. En dröm om en värld med normala normer. Med mer verklighet."

Rebecca: det jag tänker när jag ser "men inte SÅ smala" är att de inte är smala på det sättet. Jag väger 46 kilo till 1.63 centimeter och har "alltid" gjort det, mamma med. Ändå har vi putmagar, celluliter, revben som sticker ut, antagligen mindre bröst än alla modellbilder, lite gäddhäng och klumpig rumpa. Inte fasiken ser jag ut som en "modell" fast jag har "alla" möjligheter kroppsformmässigt. Inte ens när jag var som sjukast såg jag ut som någon i Vogue, för de är redigerade till perfektion.

Fast vänta lite nu, det finns mycket tjejer (och killar) som är naturligt smala och underviktiga. Till och med mycket underviktiga.

Bloggerskan milk.freshnet.se är ett exempel på en tjej som är smal naturligt och har mått mycket dåligt över det (enligt hennes blogg). Vad jag vet är hon över 170 cm lång och väger/har vägt runt 50 kg (typ max 55 kg om jag inte missminner mig).

Jag tycker det är jättebra att du tar upp det här, men nu är det på gränsen till att man sätter upp andra ideal. Typ "det finns inget som heter riktig kvinna", för alla ser olika ut. Oavsett om man är sinnessjukt underviktig eller normal eller sinnessjukt överviktig. Man kan inte sätta upp regler för hur en frisk människa ser ut på det sättet att "om det sticker ut här och där så är det sunt/osunt". Det är väl ändå bara rappakalja. Alla ser olika ut och alla ser olika ut som smala/tjocka/helt jävla normala.

Svar:
ja fast nu får du ta och läsa om inlägget. Jag vet att det finns naturligt smala människor. Men 1. de är få och 2. de ser inte ut som modeller. Jag kan garantera att milk.freshnet.se-tjejen INTE ser ut som modellerna på bilderna i kroppen.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Rebecca: Visst finns det människor som är så smala, men som LD säger brukar man då ha t ex revben som sticker ut. Och jag är ganska säker på att även när du var som smalast veckade sig huden om du böjde på kroppen. Genom att retuschera bort minsta tillstymmelse till hudveck eller annat som finns på levande människor skapas ett ideal som är en illusion som är helt omöjlig att leva upp till.

Svar:
jag känner en underviktig person som tror hen har fett på kroppen när det veckar sig i midjan.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Har gått från att övervikt, till normal-vikt och det är tack vare dem där bilderna. Tack vare alla sjuka meddelanden man får via TV och allting som gör att inte ens normalt känns tillräckligt bra. Men säger man något om det är det inte samhället det är fel på utan individen som inte kan lära sig att ignorera sådana saker. Det är jobbigt att aldrig kunna känna sig riktigt nöjd med sig själv, det är förbannat jävla tråkigt att inte äta vissa saker för att man inte vågar! För att man är rädd över hur det ska påverka vikten, och det är ännu tråkigare att inte våga åka på semester för att man inte kan kontrollera sitt matintag. Samhället förstår inte vad det är dem gör med tjejer idag, och dem här bilderna är en del av aspekten.

Jag känner också en ung kvinna som är gravt underviktig, hon har en hormonstörning som gör att hon inte lägger på vikt och hon ser sjuklig ut.

Men man måste skilja på äpplen och päron när man diskuterar en sådan här sak. Det är ju inte så att Lady Dahmer kritiserar människor som har svårt att hålla vikten uppe, hon kritiserar att det finns ett kroppsidéal som väldigt få klarar att uppfylla (för att inte säga ingen) och de som gör det mår oftast väldigt dåligt över att de är så smala alternativt är just ätstörda och tycker att de är tjocka ändå.

Det är det ohälsosamt smala i kroppsbilden som upprepade gånger framhävs i media och populärkultur som kritiseras här, inte enstaka individer som råkar vara smala.

Jag tror att vi alla, tjock som smal, kan enas om att ett sjukligt smalt idéal är av skada och ondo i längden.

Svar:
ja precis så.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Nu vet jag inte exakt vad du menar när du säger att hon antagligen inte ser ut som modellerna på bilderna i kroppen. Denna bild http://milk.freshnet.se/files/2013/01/marrakesh.jpg lades ut häromdagen t.ex. (Jag har sett henne irl flera gånger och har noterat att jag tycker att hon ser ännu smalare ut i verkligheten än hon gör på bilderna. Till det har hon kurvor i form av bröst och rumpa, vinst på genlotteriet helt enkelt, om man ska utgå från dagens ideal.)

Jag har läst inlägget igen, men det var ditt svar till Rebecca här ovanför som jag reagerade på: "Jag har själv varit underviktig men såg aldrig ut som modellerna." Jag menade att alla ser olika ut, även som underviktiga. Sedan är det klart att det _är få_ som har de många saker som idag krävs för att bli modell. Men jag vet inte om detta handlar om missförstånd eller bara meningsskiljaktigheter, haha.

Underviktig, överviktig, spelar just det någon roll egentligen? Det viktiga är väl hur en person mår i sitt sinne?

"Men grejen är att ingen människa är så här smal utan att vara underviktig." Okej, vad har det för betydelse?

Svar:
Det har ingen betydelse annat än att det framhävs som norm och att det som avviker är tjockt. Väldigt många kvinnor och unga tjejer tror att det är så här man ska se ut. De tror, att om de inte är så här slanka, så är de tjocka. Men inte ens de ätstörda modellerna är så här smala. DE är viktigt att berätta.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Nej, jag hade inga revben som stack ut. Armbågarna hade jag däremot lite komplex för, de var väldigt vassa. Och självklart böjer sig huden när man vecklar ihop den. Det jag reagerade emot var påståendet att ingen är "SÅ smal" naturligt. För ja, mina axlar var, och är fortfarande, bredare än mina höfter. Även om jag nu väger 52 kg efter att ha ätit tabletterna jag ämnde. Min kropp mår likadant men rent psykiskt mår jag bättre då jag inte längre får pikar om anorexi som jag fick av vuxna förr då jag var tonåring men också när jag var vuxen. Och hetsen att hela tiden "äta lite mer, för det behöver du". Nu äter jag inte för att bevisa något längre utan äter tills jag är mätt och inte mer.

Kan hålla med om att det absolut finns människor som är så smala som modellerna på bilderna, men inte ser dem ut som på bilderna inte! Människor som är smala rent genetiskt får också celluliter, skinnveck och skönhetsfläckar, det är den stora skillnaden mellan retuscherade bilder och riktiga människor! Det går inte att påstå att det finns riktiga människor som ser ut som bilderna, för det är så mycket fixat och trixar med. Ljus, förstärkning utav färger, borttagning utav alla ojämnheter och dålig hy etc. etc. Det är helheten inte bara själva vikten som är falsk på dessa bilder!

Fan LD, vill tacka dig för dina inlägg om vikthets senaste tiden! Även om inget egentligen är nyheter, så har jag aldrig tänkt på det på det här sättet innan. Jag har börjat ifrågasätta _varför_ utseende är så viktigt och framförallt varför det finns en likhetstecken mellan smal och snygg? Eller smal och frisk, för den delen.

Till skillnad mot vad kritikerna kanske tror så har det här inte motiverat mig till att börja svulla friterat och bojkotta gymmet, snarare tvärt om. Jag känner mig mer motiverad än någonsin – just för att nu vill jag göra det för mig själv. Jag vet att det får mig att må bra både fysiskt och psykiskt, och den motivationen kommer aldrig försvinna!

Tycker modellerna ser normala ut. Både före och efter retuschering. Jämför bilderna ovan med en av självsvält kliniskt sjuk individ så framstår nog skillnaden.

Svar:
Jag kan krasst konstatera att du lider av skev kroppsbild.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag kollade nyss en tabell och mitt midjemått hamnar i skalan barn 10 år. Det betyder inte att jag är anorektisk osv utan det betyder att jag har andra mått ovanför och under midjan, till en alldeles normal vikt och längd.

Du kan inte säga att det inte finns personer utan ätstörningar som har bredare underarm än överarm, för även där finns det variationer och olika kroppstyper. Och det finns de som är väldigt smala utan att ha en ätstörning. Jag vet att du vet allt detta men jag tycker du är väldigt snar med att klassa olika slags kroppar som "ätstörda".

Diskussionen du för är grym och jag delar många åsikter med dig men tycker du att det är nödvändigt att fokusera så mycket på kroppar över huvud taget?

Svar:
jag tycker det ärnödvändigt att fokusera på att alla andra fokuserar på kroppar och vikt. Jag tycker det är viktigt att föra den här diskussionen.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag vill ha en oredigerad värld. Förstår mig inte på retuschering och varför detta skulle vara nåt att sträva efter. Är trött på att bli tvingad att spegla sig i den retuscherade verklighetsbilden.

Än värre när barnet i min relation börjar fråga om hen är söt. Men hen är ändå väldigt obrydd för sin åldersgrupp på 4-5 år. Jag vill att alla individer får behålla sin obryddhet. Om det nå måste finnas en modeindustri kan väl modellerna få se ut som dom gör utan svält och ätstörningar?

Är sjukt trött på allt fokus på vara rätt. Jag vill bara få vara. Jag är. Alla individer är. Kan vi inte bojkotta idiotierna?

Såklart det finns naturligt smala människor. Modellerna är exempel på det på före bilderna, där de säkert har 60 cm i midjemått, skillnaden är att de har 45 på efterbilderna, vilket är totalt omänskligt. Saxat från guinness rekordbok:

"The smallest waist belongs to Cathie Jung (USA, b. 1937), who stands at 1.72 m (5 ft 8 in) and has a corseted waist measuring 38.1 cm (15 in). Un-corseted, it measures 53.34 cm (21 in)."

Smalheten på modellbilderna handlar inte om hur lite de väger, det handlar inte om naturlig undervikt eller något sådant, det handlar om hur sjukt omänkliga deras omkretsmått tycks på efterbilderna. Inte ens om jag(166 cm lång, 53 kg, 63 i midjemått okorsetterad) skulle gå ned till 39 kilo så skulle jag ha 45 i midjemått.

I övrigt: Första tanke om första bilden jag såg var "men herregud, på efterbilden har de ju tagit bort hela hennes bröstkorg, vad fan ska hon andas med?" när jag hade efterbilden att jämföra med.

Bra skrivit Tilda! Jag är själv väldigt smal och har alltid varit det. Jag är 172 och just nu väger jag 51 kg, som minst har jag vägt 48 kg och som mest 56 kg. Men inte fan är jag helt slät och perfekt för det, magen vekar sig när jag sitter ner och lite celluliter har jag allt också på baksidan av låren, helt naturligt och det vet jag. Visst har jag kännt ibland att jag borde träna lite mer tajta till mig lite, dessa tankar slår jag bort rätt fort och blir arg på mig själv och den industri som har skapat detta sjuka idéal som gör att jag ibland ser mig själv med denna sjuka kroppsuppfattning som mål.

Källa till bilderna?

Svar:
öhhh internet. lol. bilden på britney figurerar på miljoner sajter, likaså bilden på ralph lauren modellen. De andra bilderna kommer jag ej ihåg var, sparat dem för länge sen. Men de finns garanterat också på ett dussin sajter som handlar om retusch osv.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Blir frustrerad när jag läser kommentarerna.

Inget i texten säger att det är TOTALT omöjligt för en person att naturligt vara så smal som modeller är. Vissa är det. MEN. De har som LD påpekaroftast lite ben som sticker ut här och var av naturliga skäl då de inte har lika mycket underhudsdfett pga genetik/problem med ämnesomsättningen.

Det är inte troligt att en gravt underviktig person inte har något som stickr ut utan är helt rundad och slät som retuscherade bilder av modeller alltid är. DÄR är det sjuka idealet. Det som inte ens de som fått "rätt" gener kan leva upp till.

Sorgligt egentligen.

Jag har alltid varit smal och istället för att som många andra smala ta åt sig, så förstår jag vad du vill ha fram.

Min personliga åsikt är att folk lägger alldeles för mycket tid på hur andra ser ut, vad vågen visar och hur dessa osunda redigerade modellerna ser ut!

Om ni istället skulle lägga ner lika mycket tid på att kolla er i spegeln och istället för att leta fel börja med att älska och acceptera er kropp istället så skulle ni förmodligen må mycket bättre!

Moralfjant:

Det är ju inte skitsamma för människor håller sig aldrig till att diskutera retuschen, det ska alltid påpekas att dom som är väldigt smala är äckliga & att killar inte gillar sånt benigt. Det stannar ALDRIG vid att diskutera retuschen.

Jag förstår inte varför dom ens HAR riktiga modeller, varför inte bara göra animerade modeller?

Dom flesta använder ju ändå bara ansiktsdragen på modellerna.

Ja som H&M gjorde..(gör?)

Vore eg bättre än alla retuscherade modeller.

Jag tycker att ni ska kolla in det här klippet:

http://www.youtube.com/watch?v=rHh2cpLGzIA

Modellerna är alltså redan pinnsmala, men måste ändå banta ned sig. Svälta sig med andra ord. Nej, det är inte ett dugg hälsosamt, hälsosamt är när man äter sig mätt och äter varierat. Varför duger inte deras kroppar som de är? Det är definitivt någon jävligt skruvat med hela modeindustrin. Den är inte sund, den är rutten rakt igenom anser jag.

Marielle:

Det är jag medveten om. Och motsätter mej.

Därför jag vill lyfta fram att det SKA va skitsamma att vissa är så smala naturligt. Det är inte det diskussionen ska handla om, att det är "onaturligt" att va så smal.

Det ska handla om att det för dom flesta är omöjligt att va så smal – även med hjälpmedel som bantning osv. Att det är en sjuk grej att sträva efter – eftersom alla kroppar inte klarar av det utseendet.

Detta kanske inte framgick.

Jag det där idealet är så skumt och om det åtminstone var extremt sexigt och snyggt men ser bara konstigt ut. jag tycker ju inte smalt är vackert på något sätt och skiter fullständigt i om pinngänget tar åt sig.

jag gillar inte amerikafet heller men mullig är najs.

är med på kampen mot smalterrorn. alla får se ut som de vill men jag vill slippa bombas med pinnmodeller.

Precis som att, om idealet va att va 2 meter lång, det skulle va en sjuk grej för kvinnor att sträva mot eftersom dom flesta inte kan bli så långa utan att operera in styltor i benen.

Detta betyder dock inte att dom som är 2 meter långa ska kritiseras, att det är dåligt att va 2 meter lång. Det betyder bara att det är dåligt att sträva efter att va 2 meter lång när en inte har förutsättningar för det.

Svar på ditt svar till Rebecca: Oj, ska höfterna verkligen vara bredare än axlarna? Nu skrämde du mig, var tvungen att kolla i spegeln. Men det kanske är för att jag fortfarande inte var växt klart och blivit vuxen? Hur som hellst är jag naturligt supersmal och ja självklart, det sticker ut MASSA REVBEN. Särskilt när man sträcker ut sig som modellerna ofta gör, eller ligger ner på rygg, oj jävlar vad de sticker ut, ser ju läskigt ut.

Ska sluta analysera min kropp nu.

Moralfjant:

Då förstår jag, för jag tycker också att det överdrivna retuschen är skandalös men jag blir så matt över att sådan här diskussioner alltid urartar till vem som kan säga flest nedsättande saker som väldigt smala människor, typ, istället för att omfamna olika sorters skönhet. Var sak har sin tid & plats & jag kan tycka att människors bitska sätt att skrika ut sina preferenser faktiskt kan få ha sin plats men då i samtal som faktiskt rör vilka kroppar en finner vackra & vilka kroppar en finner motbjudande. Detta handlar om problemet med att problematisera kvinnokroppar & människor.. problematiserar.

Nu öste jag vidare men kortfattat tror jag att vi håller med varandra eg, då 🙂

Vill vara anonym:

Då jag var yngre stack alltid revben ut nå så djävulskt då jag låg & solade ex, men det är inte på samma sätt sedan puberteten så någonstans där kan det försvinna.. eller så inte, & det tycker inte jag är någonting du ska bry dig om heller 🙂 jag kände mig inte fin med revbenen åt fanders men vafan, inte måste en ju vara fin var sekund? Bara njut av att ligga ner i sängen, i gräset, på stranden.. var en än ligger ner så har en det ju gött så skit i revbenen & ha det bara gött.

Hej. Har inte så mycket kött på benen ang feminism och genus. Min fråga är: varför går kvinnor med på att posera halvnakna och sexiga? Snälla informera mig. De kan ju säga nej och vara som männen på bilder tänker jag? Eller vet de bara inte bättre? (tänker mest på tidningen GQ)

Hej LD.

Det här har ingenting med ditt inlägg att göra.. Men jag tänkte be om en åsikt eller råd av dig iaf, då jag ofta läser din blogg och dina svar på kommentarer och tycker oftast att dina sätt att se på saken är upplyftande och bra.

Det är så att jag ofta upplever att min sambo "fördummar" mig. Han säger att det inte är så, han säger att han vet att jag är smart osv. Men så fort det är osämja mellan oss så dyker samma pikar upp, att jag minsann inte är lika smart som han. Han är jättesmart- när det gäller vissa saker. Och jag är jättesmart när det gäller annat. Det finns ju olika sätt, och ingen människa vet allt om allt. Men han verkar dock tycka att han vet det mesta, och det som jag vet bättre är inte väsentligt. Jag läser beteendevetenskap och det känns ofta som att han inte tar det ämnet särskilt seriöst. Det gör mig jätteledsen.

Förutom att hela mitt program består av vetenskap så läser jag mycket på egen hand om annat. Och inte från vilka ställen som helst, utan vetenskapliga studier, forskning osv.

Nyss läste jag i en bok skriven av en vetenskapsjournalist massa intressant som jag inte hade haft en aning om- det var resultat på stora studier osv. Jag berättade för min sambo om vad jag hade lärt mig och hans svar var "Har du läst Kissies blogg igen?" Jag läser inte ens Kissies blogg och det vet han. Jag försökte ignorera kommentaren och förklarade vart jag hade läst och hans svar var "Jenny, sluta tro på allt du läser". Det var inte ens någon ny vetenskap, utan saker som varit fastställda och bevisade i 50 år, jag visste bara inte om det förrän nu. Ändå ska han fördumma mig på det här viset.

Han har ett otroligt stort ego. Kan det handla om att han helt enkelt inte tål att någon vet saker som inte han vet? Han ÄLSKAR att lära mig saker. Och jag lyssnar. Men han kan aldrig lyssna på ett ord jag säger om något han inte tror på, eller redan vet. Hur mycket bevis/argument etc jag än kommer med så kan han inte lyssna. "Tro inte på allt du läser" heter det då.

Vad kan jag göra åt det här?

Jag är underviktig men har aldrig haft någon ätstörning. Det är jävligt tröttsamt att höra att man ser onormal, ohälsosam och onaturlig ut.

Varför denna utseendefixering? Jag önskar att smala blir lika accepterade som tjocka!

@Marielle

Nu hackar jag på dig igen 🙂

Jag tycker att du tar det här så fel. Det som försöker sägas är att inte ens naturligt smala ser ut som de gör på de fixade bilderna. Detta gör inte att det är fel att vara smal. Får en känsla av att du är en naturligt smal person och få ta en massa skit för detta. Det beror på dessa tillfixade bilder också, inte på att det finns tjocka människor som inte uppskattar överexponeringen av supersmala superfixade modeller. Hade riktiga bilder använts där man ser hur ben sticker ut på smala personer och att deras skinn veckar sig skulle folk kanske veta att man kunde se ut så utan att ha ätstörning. Utan att bråka om att de blir äcklade av att se en äkta smal person. Att det är "äckligt" med och och att det är "äckligt" med smala är båda sidorna av samma mynt som kommer från problemet med att kroppar förskönas till oigenkännligthet.

De allra flesta människor har möjlighet att påverka sin vikt – upp eller ned. Ett litet fåtal människor kan inte göra detta, pga tex sjukdom och i vissa undantagsfall – gener.

Själv var jag underviktig i 20-årsåldern (49 kg till 169 cm) och det berodde på att jag flera dagar i veckan bara åt sallad med vinäger som middag och tränade 4-5 ggr i veckan.

Folk kallade det att jag var så "liten" med en "liten benstomme";). Själv ville jag bara skrika ut: jävla korkskallar – fattar ni inte att jag håller på att svälta ihjäl mig själv?

Tycker det är trist att det alltid hamnar i diskussionen om huruvida man kan vara naturligt underviktig eller ej och huruvida det är snyggt eller ej. Man fortsätter att lägga värderingar i olika typer av utseenden. Det jag uppfattar som problemet är att att bilder retuscheras för att upprätthålla ett visst kroppsideal och då är det väl irrelevant om det finns vissa som motsvarar det idealet. Problemet är att alla inte kan det – att det bara är en kroppsform som gäller. Det sker väl rätt sällan att underviktiga retuscheras till att se kraftigare ut? Känns som att skaparna av bilderna och tidskrifterna/designers/div. modefolk som efterfrågar denna typ av retuschering garvar åt oss hela vägen till banken…

Lite OT men jag retar mig så på alla tidningsartiklar som skriker ut att vi kvinnor skall vara "stolta" över våra kroppar. Vi skall vara "stolta" över våra kurvor och vi skall vara "stolta" över att vi har gått ned i vikt och att vi har blivit "vältränade" osv, osv.

Vad är det att vara "stolt" över, tänker jag? Har vi kvinnor verkligen ingenting annat viktigt att vara "stolta" över, än hur vi lyckas kontrollera våra utseenden och kroppar med bantning, träning, klädsel, smink och hårstyling?

Själv är jag stolt över min personlighet och att jag har lyckats ordna det bra för mig i livet. Försörjer mig själv, har hus och trädgård, bil och husdjur, är självständig, är väldigt duktig på mitt jobb, har lyckats skrapa ihop några kronor på banken, är snäll, omtänksam, vänlig och hjälpsam mot människor som förtjänar det och jag har aldrig brukat våld mot en annan människa i hela mitt liv. Jag anser att jag är en god samhällsmedborgare och en god medmänniska. DET är jag stolt över.

Annika:

jag vet inte vad jag mer kan säga för att vad jag tänker ska framkomma. Alltid i debatter som rör retusch skriver människor att dom äcklas av anorektiska, okvinnliga bengetter. VAD har det med retusch att göra? Jag tycker inte att det har någonting med det att göra nämligen. Det är stor skillnad på att tala om att retusch är sjukt & äckligt & på att säga att väldigt smala kroppar är sjuka & äckliga & alla i såna här debatter – som rör antingen retusch till smal eller smalideal i allmänhet – kan ju inte riktigt se skillnaden & kräks gärna ur sig att deras karl minsann blir illamående om benen inte går ihop etc. Noll retuschrelevans.

Svar:
jag håller med dig om att det blir fel att hacka på ett specifikt utseende så fort ideal kritiserar.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

noboytoy:

det här är rätt OT men bara en sak jag tänker angående vad du väljer att vara stolt över. förstår inte riktigt varför det är bättre att vara stolt över att man göder bankirohyran med pengar på banken än över att man gjort sig söt med smink & diet. egentligen är bara den kortfattade kommentaren att människor har olika syn på livet, jag är hellre snygg än delaktig i den sortens tillvaro som handlar om lönearbete (om det inte är ett ickedestruktivt arbete som tex inom vården, det är hedersvärt!) så ha det i åtanke: en upplever världen olika & en har olika värderingar, därför strävar vi efter olika saker & vem ska bestämma vem som har ’rätt’?

Marielle: du skriver det själv. "Gjort sig söt med smink och diet". Är det något att vara "stolt" över, enligt dig, att du har lyckats "göra" dig "söt" för män? ÄR du inte söt utan att göra om dig?

Jag undrar också – när du blir gammal och ful (som det brukar heta) – vad skall du vara stolt över då?

Marielle är ett skrynkligt och fult lik, som alla andra döda men hon ägnade i alla fall sin tid på jorden åt att spegla sig och göra sig fin för män. Så skall vi alla minnas Marielle och hennes tid på jorden?

noboytoy: Tycker det där lät lite väl hårt, faktiskt. Personligen uppfattade jag det Marielle skrev mer som en rent filosofisk fråga kring vad som är värdefullt och vem som egentligen bestämmer det. Tänkvärt, tycker jag. Förstår dock verkligen din poäng med att det är väldigt märkligt med hela grejen att vara STOLT över kropp och utseende och håller absolut med dig,

noboytoy:

Det var ett exempel. Frukt, oljor, sömn & ren luft är att föredra framför smink men jag är inte här för att skriva nån guide till vad jag tycker är skönhet & det känns inte som om det var kärnan i min kommentar, eller hur? Kärnan är att människor upplever världen på olika vis & vi strävar därför efter olika saker & blir stolta över olika saker.

F.ö. så var det redan första gången jag diskuterade med dig tröttsamt att du vill få det till att prio av skönhet är samma sak som att ignorera allt annat (dock: äldre kvinnor kan vara OTROLIGT vackra). Jag får fler komplimanger för mitt intellekt än för mitt utseende på fester & jag är inte känd som ’hon Marielle som är så jävla snygg’ utan som ’hon Marielle som skriver så jävla bra’ så jag tror det är lugnt.

Du behöver inte vara så jävla nedvärderande & förringande av andra kvalitéer så fort nån säger att denne blir stolt av att vara snygg & vill vara snygg, för bara för att man tycker att snyggt är bra (jag är konstnär, jag vill ha för ögat tilltalande omgivning, hem, karl & spegelbild & NEJ det är inte samma sak som att jag skiter i andra kvalitéer & vill ha ett snyggt svin etc, för att föregå dig.. men jag är konstnär & gillar att vara bland sånt som i mitt tycke är fint) är inte det samma sak som att man är eller vill vara ett skal.

Jag håller med dig fullständigt när det gäller att retuschera smala personer, det är ju bara stört..

Däremot sticker det lite i ögonen när jag läser att man med nästan all säkerhet har en ätstörning om man är så smal som du skriver om. Jag har alltid varit jätteliten 156 mot runt 40 kg och jag har aldrig haft en ätstörning. Det som har varit jobbigast under hela min uppväxt är just uppfattningen om att är man smal så har man en ätstörning, för man ser inte ut sådär annars. Ibland känns det som att folk inte vet vad en ätstörning är utan tror att det är ett mått på smalhet.

Jag har för övrigt aldrig haft några revben eller höftben som stuckit ut. Armarna är dock rätt beniga.

jenny,

Jag blir på riktigt ledsen över hur din sambo beter sig mot dig. Det är oförskämt att nedvärdera dig på detta sätt, att förminska dig och ditt kunnande och framhäva sig själv. Det är arrogant och direkt otrevligt.

Du frågar även vad du kan göra åt detta. Min erfarenhet är att varje människa är ansvarig för sig själv. Det betyder att du inte ansvarar för hans beteende, det är heller inte ditt ansvar att förändra honom. Han är själv ansvarig för sitt beteende och sitt sätt att agera mot dig och andra.

I en relation kan man påpeka vad man själv behöver, men aldrig kräva att den andra skall ändra sig eller möta ens behov. Det måste vara ett frivilligt val från ens partner att möta den andres behov. Så när förändringen uteblir och behovet inte tillfredsställs får man fråga sig, kan jag leva såhär? Kan jag nöja med mig att förminskas och vara mindre värd i den andras ögon?

Hemska bilder. Och äntligen får jag en förklaring till varför man aldrig kunde se ut som modellerna i tidningarna. Jo jag försökte mig på det när jag var yngre.. För att de tar bort här och fyller ut där, dessa "perfekta" kroppar finns inte på riktigt. Det GÅR INTE att se ut så.

Nu ser jag att flera personer reagerat på sådant du slängt ur dig, Lady Dahmer, bl a att höfterna ska vara bredare än axlarna. Det är såklart, som allt annat, helt individuellt och även där handlar det om kroppsbyggnad. Jag har bredare axlar än höfter och jag HAR höfter.

Så please sluta ta upp hur smal man kan vara utan att vara sjuk osv, utan fokusera mer på det vi skulle diskutera dvs retuschen, för den rör inte bara smalhet utan även celluiter, ojämnheter osv. Mycket förstoras även såsom bröst och jag tycker det ser ut som att Eva Longorias(?) lår och höfter har förstorats.

Svar:
jag tycker det är viktigt att vi får unga att förstå att det inte går att se ut så här – som de RETUSCHERADE kvinnorna, och att man ofta behöver svälta för att bli så pass smal. För det ÄR sant för en majoritet. Detta innebär inte att det inte finns de som är smala naturligt, för det har jag ju redan påpekat.

(sen sa jag aldrig att höfterna ska vara bredare. Men det är ovanligt att de är snävare. (såvida man inte har väldigt vältränade axlar såklart. Och ja, jag får säga det igen: det finns UNDANTAG till allt)

LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Marielle: nu var det du som opponerade dig emot att jag tycker att det finns så mycket annat att vara stolt över som kvinna, än hur "fin" man har lyckats göra sig för män. Tex att man är en god samhällsmedborgare och en god medmänniska. "Stolt" är jag när jag har gjort någonting bra och stolt är jag inte, över att jag har fått bra "utseendegener" från mamma och pappa.

Du tycker inte att detta skulle vara bättre att vara stolt över, än att vara snygg. Du skriver att du hellre jobbar på att vara snygg, än att jobba för att försörja dig själv (lönearbete är inget för dig).

Jag vet inte riktigt vad i mitt svar som du anser nedvärderar dig? Jag ställde bara frågan vad du då skall vara stolt över när du blir gammal?

Jag har inte heller påstått att det ena utesluter det andra – jag påstår att det är tröttsamt att vi kvinnor uppmanas att vara "stolta" BARA över våra utseenden och det höll du inte med om. Du har förstås rätt att känna dig stolt över att du har lärt dig att tex sminka dig söt eller banta dig till en idealkropp men problemet är ju att det bara är din syn på saken som sprids allmänt.

Jag har ingen aning om hur du ser ut eller hur gammal du är men jag hoppas förstås att du har betydligt mer att vara stolt över än ditt utseende och kropp? Det varar nämligen inte för alltid.

Den första bilden, hon i svart, får ju en spinkigare och senigare arm samtidigt som kroppen svullar opp. Jag tolkar det som att modellen, som är fet, har naturligt spinkseniga armar som retuscherats bort samtigt som hon också gjorts smalare. Ska va fan att vara retuscherare med såna modeller!

Svar:
nu förstår jag inte vad du menar? Eva Longoria är allt annat än fet. (hej skev kroppsuppfattning). Hon är smal. Uppenbarligen för smal eftersom att de ökat volymen på hennes ben och armar. Hon är ej modell utan skådespelerska och de vill antagligen få henne att se kurvigare ut än hon är.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

ehh.. Kom igen nu. Hon är ju spolformat knubbig ju. Och visst har väl midjemåttet retuscherats bort med en halvmeter eller så.

Svar:
öhhhh. Du har skev verklighetsuppfattning och jag ordinerar att du genast slutar läsa modetidningar samt slutar se på TV.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Nej, jag ställde frågan ’vem bestämmer vad en bör vara stolt över, vad som är BRA’? För att jag tycker att du bör betänka det. Eftersom ett mål för mig i livet är att leva utan lönearbete samt bank skulle jag självklart vara betydligt mer stolt över att vara snygg än att ha ett lönearbete samt pengar på banken? Det är inte samma sak som att ’snygg’ är det som jag skulle vara mest stolt över. Jag anser det monetära systemet vara av ondo för mänskligheten & eftersom en enbart är en god samhällsmedborgare om en upprätthåller detta så är det ingenting som JAG skulle vara stolt över att vara då jag anser att det skadar människor, djur & natr. Det är min poäng: att människor ser på världen på olika sätt, har olika värderingar & mål i livet. Du får givetvis ha din version av du blir stolt över, men är min version på något vis sämre för att den innebär att jag hellre är snygg än ’en god samhällsmedborgare’? Får dom lov att bara vara olika eller måste dom värderas & rankas & faller min lägst för att jag tycker att snygg har en större poäng?

Det går f.ö. utmärkt att försörja sig utan lönearbete, en kan vara självförsörjande samt leva i alternativa samhällen där sådant förenklas & även ger rum för byteshandel etc. En kan även arbeta för sig själv & således inte delegeras lön av en chef.

Du nedvärderar då du direkt utgår från att jag tycker att snyggt är det enda väsentliga & det enda jag har att komma med, för det var absolut inte vad jag skrev. Det var bara ett plumpt antagande.

Frågan i slutet är bara.. jättemärklig, jag har tusentals saker att vara stolt över. Jag är stolt över att jag är den vänner kommer till då dom vill tala om problem, jag är stolt över att jag på egen hand har klarat av att sluta hetsäta samt självskada kroppen, jag är stolt över att jag skriver sådant människor vill läsa & att jag kan påverka på så vis, jag är stolt över att människor vill köpa min konst, jag är stolt över att jag har levt utan mobiltelefon sedan sommaren & att jag planerar att fortsätta med det, jag är stolt över att människor anser mig vara smart OCH jag är stolt över att en del människor finner mig attraktiv med mer med mer. Det går UTMÄRKT att vara stolt över ens stil & utseende utan att förkasta allt annat som en har att komma med.

PS. återigen, sminket & dieterna var EXEMPEL, jag har aldrig bandat. Herregud.

Marielle:

Som sagt, jag kunde inte bry mig mindre om att du tycker att det är bättre att vara stolt över att ha lyckats göra dig snygg för män, än att du är en god samhällsmedborgare eller medmänniska.

Det är ditt val.

Min poäng var att det är trist att vi aldrig får se kvinnor som är stolta över annat än hur väl de har lyckats fixa med sina utseenden. Detta opponerade du dig emot.

Jag skulle alltså vilja se fler artiklar om kvinnor som är stolta över något annat än hur väl de har lyckats banta, klä sig och sminka sig till ett manligt "kvinnoideal".

Varför tycker du att det är fel?

Fast du, det finns faktiskt underviktiga människor som inte ser sjuka ut. Jag har varit "gravt underviktig" (enligt mitt BMI) sedan barnaben och väger idag 43 kilo på 168 cm. Trots det har jag C-kupa, ett runt ansikte och breda/runda höfter,och ser inte benig, senig eller knotig ut någonstans. Min mamma är 45 år och väger runt 50 kg med E-kupa (efter tre barn). Vissa har bara en väldigt petite kroppsram helt enkelt. Litet skelett. Man behöver inte se sjuk och knotig ut för att man är smal.

Förstår att naturligt underviktiga är i minoritet men att påstå att det inte existerar NÅGON som ser ut så på naturlig väg (utan bantning/svält eller plastikkirurgi) är ju också elakt. Jag har blivit anklagad för ätstörningar sen jag var 13 (inte längre vid 22 som tur är), för att folk inte vill acceptera min kroppstyp som "äkta".

Sedan att den här typen av retuschering är fel och missvisande håller jag med dig om till 100%. Tycker att samtliga tjejer på bilderna ovan ser bättre ut utan halverade midjor.

Svar:
nu har jag ju faktiskt inte sagt att det inte existerar någon som är naturligt smal. tvärtom.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Som nämnt står i mitt tycke god samhällsmedborgare & god medmänniska i kontrast. Jag vill inte vara en god samhällsmedborgare för det gör inte mig till en god medmänniska, & jag vill vara en god medmänniska. Detta var jag tydlig med då jag skrev att en upprätthåller en kapitalistisk stomme om en är en god samhällsmedborgare så som du talar om det, & att en kapitalistisk stomme inte är någonting som jag önskar världen & mina medmänniskor. Att säga att jag inte vill vara en god medmänniska är alltså bara dravel.

Nej, det opponerade jag mig inte emot. Jag ville bara så ett frö av tanke hos dig huruvida det är värre att vara stolt över det ena eller det andra. Jag opponerade mig alltså mot att tro sig veta bättre om vad som är värt att vara stolt över. Jag har varit

Ja, det var jag & nej, att sälja målningar är inte ett lönearbete då ingen delegerar ut en lön till mig & nej, jag planerar inte att mottaga pengar för dom i all evighet men ja, utveckligen är en process & nej, det är inte pengarna jag är stolt över utan att jag kan skapa sådant som är åtråvärt för andra & nej, det är inte särskilt relevant för diskussionen utan bara en av många saker som jag är stolt över.

Du har öht. inte kommenterat vad min kommentar till dig gällde, du har bara jönsat runt kring annat. Så, jag frågar dig: har du eller någon annan företräde för att ranka vad en bör vara stolt över, & hur pass stolt en bör vara?

jajaja, jag fattar också att du hittat dem på internet. blev bara nyfiken för det går ofta inte att föra en vettig debatt om detta om man inte har källor på allt man säger..

Svar:
visst, men nu är det ju inga påståenden jag gör som är utan källa. Bilder talar ju för sig själva. Varför behöver du veta deras ursprung egentligen?
(sen håller jag inte med dig. Om man skulle behöva ange källa till att man påstår så skulle få diskussioner kunna föras)
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

just det jag menar, det är jättesvårt att tala med många, så fort man säger något är det VAD SÄGER FORSKNINGEN?! Ja, men nu ska jag inte skriva uppsats om detta så jag skiter faktiskt i vad forskningen säger!!! eh. ok. och så dör diskussionen. Grr.

Är det nån mer här som liksom LD vill påstå att ingen fullt frisk och naturligt underviktig person kan vara så smal,tunn och mager som den feta fläskalladoben i svart. Jisis! Snacka om att försöka osynliggöra och stigmatisera en stor grupp människor. Bilden talar för sig själv. Skäms på dig LD.

Svar:
jag tycker du ska skämmas. fet fläskalladåb? Du är för fan helt väck.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Marielle: om folk köper dina tavlor så är du lönearbetare, oavsett hur du vill försöka glida undan svaret på frågan och låtsas som något annat.

Som sagt, det var du som opponerade dig mot mitt påstående att det är tröttsamt att kvinnor bara skildras som "stolta" över sina kroppar och utseenden i media.

Du tycker tydligen att detta är helt okej och att en annan bild av kvinnors "stolthet" inte behövs? Vore det alltså inte bra att skildra kvinnor som du, som lönearbetar genom att sälja din konst och är stolta över det;)?

Jag tror nog att du förmådde dig att läsa vad jag skrev om att delegeras en lön vs. att vara självförsörjande i form av att inte vara anställd alt. självförsörjande i form av att en livnär sig från grunden, så ditt ältande har ingen plats här – särskilt som det inte är relevant för sakfrågan som du undviker att svara på.

Åter igen, jag har redan besvarat vad du skriver om att jag skulle ha opponerat mig mot det. Det tjänar ingenting till att upprepa det så vill du ha ett svar på det läs vad jag skrev senast du skrev exakt samma sak & jag gav ett klart svar.

&, eh, som sagt.. du har fortfarande inte besvarat min fråga – dvs. den fråga som min kommentar FAKTISKT gällde. Jag tolkar det som att du helt enkelt inte kan svara eftersom du gärna undviker den, & jag tolkar det som att du är en omöjlig diskussionspartner eftersom du tydligt ignorerar mina svar på dina frågor & ställer samma frågor igen.

Fullkomligt poänglöst att föra det här samtalet med dig då jag inte uppskattar debatter av sådan sandlådekaraktär. I’m out.

Marielle: jag "ältar" inte. Om du får betalt för din konst, så är du lönearbetare och har en inkomst och det är du även om du inte redovisar dina inkomster i deklarationen. Det kan inte vara så svårt att förstå?

Jag håller med om att du och jag inte förstår varandra och att vi bör sluta uppta LD:s blogg.

Spelar ingen roll vad dom gör, hade dom valt en genetiskt lycklig modell istället så hade det fortfarande varit ett omöjligt ideal att leva upp till för dom flesta kvinnor och samma klagosång hade sjungits.

Skall dom alltså använda mediokra modeller bara för att andra kvinnor inte skall känna sig underlägsna? Är det rättvist att undanhålla de genetiskt begåvade och ofta hårt arbetande modellerna sina jobb till förmån för individer som gör ett sämre jobb? Skall vi kvotera in halvfeta Svenssons till NHL och elitserien också när vi ändå är igång?

Svar:
mediokra modeller? Det är ingen som har sagt.Men de kan låta bli att retuschera kropparna på de modeller de använder.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Med det sagt… Vad som vi istället bör göra är att lära kvinnor vikten av att skaffa sig någonting som ger självkänsla utöver utseendet.

Skaffa en hobby, bli bra på den.

"Jag är kanske inte lika snygg som Adriana Lima men jag kan få över 1 miljon poäng i Donkey Kong" osv.

Våga nörda!

"Har man överarmar som är i samma bredd som underarmen så har man med nästan all säkerhet en ätstörning"

Jag förstår din poäng men nu blir jag faktiskt ledsen. Hela mitt liv har folk kallat mig för äckel och anorektiker. Mina överarmar är lika breda som mina underarmar och det är inget fel på mig, det är gener.

Vad bra att du lyfter upp det här. När jag var en anorektisk tonåring råkade jag se en svartvit film från 40-talet. Där var det en scen med en massa snygga tjejer i simkläder och alla såg ut som vanliga kvinnor. En del smalare, en del kurvigare, men inga magra, bröstopererade skådespelare med fillings i ansikten för att inte se hålögda ut. Jag minns att jag tänkte att hade idealen förblivit sådanahade jag nog aldrig börjat svälta mig.

ville bara säga att mina överarmar och underarmar är lika tjocka, överarmarna är p ågränsen till smalare trots att jag äter som en häst.

mitt fett sätter sig på höfterna och anledningen till mina smala armar är att jag inte tränar, det behöver inte vara en ätstörning. 🙂

Det som känns så fruktansvärt förnedrande i det hela är hur de som är ansvariga för dessa bilder fullkomligt blundar för hur flickor i alla åldrar får skuldkänslor av att äta, gråter sig till sömns på grund av kroppskomplex eller lider av svåra ätstörningar, och påstår att anorexia handlar om psykiska problem. Frågan är vem som står för dessa psykiska problem…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *