Kategorier
feminism & genus

Man kan inte likställa kvinnors våld med mäns våld

I dagarna kunde vi läsa att män utsätts för partnervåld i samma utsträckning som kvinnor och jag ska berätta varför jag tycker att artikeln är problematisk och snarare hjälper till att stjälpa kvinnokampen snarare än att hjälpa män som utsätts för våld. För att män utsätts för våld vet vi. Likaså att det är svårare för män att få hjälp när de kränks och misshandlas och att detta har med synen på manlighet att göra. Det är svårt att föreställa sig att en man kan bli våldtagen eller misshandlad för att det är svårt att tänka sig att en man inte kan försvara sig. Detta är ett problem. Men undersökningen och artikeln spär på en antifeministisk retorik som går ut på att kvinnor inte alls är systematiskt utsatta eller på andra sätt offer för patriarkala strukturer.

Det största problemet här är att man likställer allt våld. Man likställer flatsmällar med knytnävsslag och tar ingen hänsyn överhuvudtaget till vad för slags våld, hur omfattande det är eller vad det har för konsekvenser.

Ja, kvinnor slår också män. Men våldets konsekvenser är inte i närheten av konsekvenserna som det manliga våldet för med sig. Män är inte bara fysiskt starkare och kan göra mer skada, de använder oftare en annan typ av våld. Nu kanske nån menar att man aldrig ska jämföra lidande och nej det ska man helst inte, men i den här frågan så osynliggör man kvinnornas utsatthet och det manliga våldets verkan när man menar att lidandet är individuellt. Att bli misshandlad med knytnävar, få brutna ben, blåtiror, sönderslagna läppar eller hamna på akuten är värre än att få en enkel smäll med öppen hand. Kan vi inte enas om detta så kan vi inte komma till bukt med det systematiska och patriarkala våldet som män utsätter kvinnor för. Mäns våld har ofta allvarliga konsekvenser. Kvinnors våld har det sällan.

Artikelförfattaren gör dock ett rätt när hen påpekar att våldet kvinnor ofta utsätter män för är i självförsvar. Men jag misstänker att detta förbises av många. De flesta kvinnor som slår gör det för att de själva blir slagna eller på annat sätt utsätts för våld eller hotfulla situationer. Män slår generellt för att de känner sig kränkta eller sårade. Och deras våld är mycket grövre.

Men sen kanske nån hävdar att det psykologiska våldet är värre, att brytas ner mentalt bär med sig djupare spår och att ytliga skador läker men då blir jag förbannad. Argumentet används alltid när man ska jämställa kvinnors våld mot män med mäns våld: ”kvinnor kan ju misshandla PSYKISKT och det är ju värre” så  jag säger detta en gång för alla att blir slagen fysiskt ÄR psykisk misshandel. 

Dessutom måste man ta hänsyn till maktperspektivet och som kvinna är du i underläge och detta påverkar också våldets mentala påverkan. Det finns en norm som säger att män ska vara kapabla att utöva våld. Detta kallas för hegemonisk maskulinitet och i den ingår en våldskapacitet som gör att fysiskt våld är lättare att ta till för män som grupp och detta i sin tur gör att det ofta finns ett ständigt närvarande hot om våld för många kvinnor. Speciellt då i relationer där våld redan förekommit eller aggressivitet är vanligt.

Läs gärna Genusfolkets inlägg ”slapp journalistik om våld i nära relationer ett svek mot utsatta män”.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Man kan inte likställa kvinnors våld med mäns våld”

Jättebra skrivet. Läste också nån kommentar som sa att örfil och bruten näsa var ungefär lika illa på grund av psykisk misshandel. Det stämmer inte nej. Tack för att du skrev det här inlägget!

Om jag hade fått välja hade jag helt klart valt det fysiska våldet istället för det psykiska. Ja, fysiskt och psykiskt hänger ihop, men för stunden hade jag till 100% hellre velat att han bankade på mig istället för att stå över mig och om och om igen skrika att jag var patetisk, hota mig till livet osv.
Men i längden så sitter det kvar för alltid, oavsett vilken form av våld man varit utsatt för.

Håller med dig. Connell har ju en teori om olika maskuliniteter och deras relationer till varandra. Högst upp står den hegemoniska maskuliniteten som inte många män lever upp till men som alla män ofrånkomligt förhåller sig till. Den hegemoniska maskuliniteten kan exempelvis visa mäns överordning i förhållande till kvinnor eller andra män. Det finns alltså även en könsbaserad maktrelation i Connells teori. Den brukligaste maskuliniteten som bärs upp av män är dock den som Connell kallar delaktig, där män inte står aktivt för den hegemoniska maskuliniteten men vinner ändå på den genom att spela med. Sen finns det även underordnade och marginaliserade maskuliniteter som är sekundära i relation till män med makt. Samtidigt förändras den sociala konstruktionen ständigt, vilket gör den kommande tiden och kommande generationerna intressanta.

Du generaliserar lite för mycket. Jag vet tjejer som blivit slagna av sina killar men då har det handlat om knuffar, dra i håret, slag mot kroppen osv men ingen grov misshandel. Sånt som säkert ännu fler tjejer gör mot sina killar bara för att det är mindre tabu för dom.
Av de tjejer som blivit slagna av sin partner så tror jag ändå det är relativt få som har fått spruckna läppar, utslagna tänder, allvarliga skador, brutna ben osv (jag är strax över 20 och det kanske är vanligare att yngre par bråkar och slåss utan att det är systematisk misshandel).
Sen kan nog tjejer orsaka mer skada på sin kille än du tror, duger inte knytnävarna så finns tillhyggen. En snubbe jag känner blev knivhuggen av sin brud. En av mina tjejkompisar skallade sin kille och bröt näsan på honom, även fast det inte riktigt var avsikten. En annan brud jag känner gjorde så att hennes kille hamnade på sjukhuset efter att dom bråkat. Okej det här är bara några exempel men har hört rätt många liknande saker, och förresten tycker du som feminist inte att du är lite sexistisk och könar folk väldigt mycket när du i princip påstår att tjejer alltid är mindre och svagare och inte kan orsaka nån skada? 😉 dagens tjejer är ganska så manhaftiga och crazy så när det står att kvinnor slår män lika ofta så menar dom nog inte små örfilar.
sen förnekar jag inte att mäns våld mot kvinnor är ett problem. det här är bara en åsikt om din text.

Är det killarna själva som har berättat för dig om hur mycket pisk de har fått av sina tjejer eller är det de ”våldsamma” tjejerna som har berättat?
Jag kan nämligen berätta om en man i 30-årsåldern som kom in på mitt jobb i ett ärende och helt plötsligt berättade om hur hemsk hans sambo/flickvän var. Inte nog med att hon vägrade att tillfredsställa hans sexualitet åt honom och vägrade att raka benen och muttan – hon var dessutom dålig på att laga mat (till barnen förstås) och städa huset (medan han själv satt på jobbet och tjänade pengar eller spelade innebandy). Och – hör och häpna – hon misshandlade honom också och han lyckades till och med nästan klämma fram en liten tår framför mig, där han satt. Ja, just det hon var en ”vinpimplare” också.
På andra vägar, fick jag sedan höra sanningen om denne ynklige krake….

ofta är ju mäns fysiska våld mot kvinnor en konsekvens av psykiskt våld, det är svårt att slå någon och framför allt att slå någon igen som fattar att hon inte gjort något fel. så även om det händer att kvinnor utsätter män för fysiskt våld så betyder itne det att det är värre än när kvinnor utsätts för fysiskt våld. eftersom då har de säkert drabbats av både psykiskt och fysiskt

Problemet är bara att kvinnor inte slår med öppna flator en gång. De slår ofta, med vapen eller andra föremål och river. Detta mot en man som inte kan lägga ett finger på kvinnan i försvar utan att bli anklagad för själva misshandeln.
Ja, kvinnor blir oftare värre skadade, och det är förjävligt. men det känns…fegt att du förringar våld mot män som du gör här, Lady Dahmer speciellt när ett av de största problemen i den här typen av våld när det är så oerhört sällsynt att det pratas om det.
Kvinnors våld får digra konsekvenser – inte minst mot kvinnorna som själva utövar det. När det är tabu att prata om det, när polisen inte tar en anmälan om våld från en kvinna på allvar, och när män inte kan söka skydd i mansjourer…ja då ökar risken dramatiskt för att den som slagit en man utsätts för ett grövre våld tillbaka.
Inlägg som det du skrev ökar bara olikheterna mellan könen istället för att kämpa för jämlikhet, och det är synd. Det blir liksom svårt att motivera varför män ska bry sig det minsta om dina problem när du inte bryr dig om mäns problem.

”Inlägg som det du skrev ökar bara olikheterna mellan könen istället för att kämpa för jämlikhet, och det är synd. Det blir liksom svårt att motivera varför män ska bry sig det minsta om dina problem när du inte bryr dig om mäns problem.”
Det är ingen här som har pratat om Lady Dahmers problem (mer än du) och ingen som verkar anse att män ska bry sig eller ta någon särskild hänsyn till hennes eventuella problem. Jag tror inte att Lady Dahmer heller begär att män som grupp ska bry sig om hennes problem. Du försöker göra om ett samhällsproblem (det patriarkala förtrycket av kvinnor) till ett individproblem (ett problem i Lady Dahmers personliga sfär). På det viset kan du skylla på Lady Dahmer (och eventuellt andra ’rabiata manshatande feminister’) för att slippa bry dig om det samhällsproblem som kvinnors underordning är. Du blandar ihop bananen med schimpansen. Det är inte schimpansens fel att bananen är rutten. Med andra ord: det spelar ingen roll vad du tycker om Lady Dahmer och hennes åsikter. Ditt och andra mäns engagemang i kvinnoförtryck har inte med Lady Dahmer att göra. Hur mycket du och andra män väljer att bry er om problem som ger kvinnor en sämre livskvalitet har enbart att göra med hur viktiga eller oviktiga ni anser att dessa problem är. Det har med er inställning till kvinnor att göra, men bara till 100 procent.

Fy vad arg jag blev när jag läste den artikeln. Att män utsätts för partnervåld i samma utsträckning som kvinnor är skitsnack! Att de också utsätts för partnervåld, javisst. MEN att i samma utsträckning som kvinnor, absolut inte. Varför har vi så många jourhem för livrädda kvinnor? Det går inte att jämföra, just för att män ofta är mer fysisk starka än kvinnor, alltså de har en heeelt annan makt.
Jag har tidigare arbetat på ett jourhem och den rädslan jag sett i dessa kvinnors ögon är något jag aldrig kommer att glömma. Här talar vi inte om en lätt örfil över ansiktet (även om det är hemskt nog). Dessa män har den fysiska styrkan att slå ihjäl sin partner om de så skulle vilja.
Tar han tag i ett grepp om henne så kommer hon inte loss och det är den stora skillnaden.

Fast det är ju som LD skriver en fråga om var du sätter gränsen och om man skall jämföra äpplen och päron. Sätter du den inom den olagliga gränsen, vilket inte är fel att göra inom forskningen, d.v.s. så små brott som ringa misshandel eller ofredande så talar det mesta för att det är så att kvinnor står för lika mycket eller för mer partnervåld än männen.
Läs här t.ex. om metaforskning:
http://www.csulb.edu/~mfiebert/assault.htm
Men om du pratar om misshandel som ett folkhälsoproblem så är självklart mäns partnervåld ett mycket mycket större problem än tvärtom och därför läggs resurserna på att lösa det i första hand och inte tvärtom.
Med det sagt så kan det finnas ett stort värde att den här forskningen görs eftersom våld lever i symbios med våld. Ett sätt att spinna vidare på den här forskningen är ju t.ex. att kolla om kvinnors ringa misshandel av män leder till mäns misshandel av kvinnor, d.v.s till en situation av överdrivet nödvärn. Kan du lösa en sådan situation så löser du ju två sidor av samma mynt genom en lösning.

Måste bara få säga en sak och det är att jag verkligen tycker om din blogg!
Min vän, som är en trogen följare, rekommenderade den och det första jag tänkte var ”åh nej, inget jävla feministskit” men tji fick jag!
Visserligen delar jag inte alla dina åsikter men jag respekterar dem, och tycker att du skriver väldigt klokt och gillar att du även låter andra ha andra åsikter utan att trycka ner dem, eller dylikt
Kan man få önska sig ett inlägg? För det skulle jag gärna vilja göra. Jag är 19 år och tog studenten i sommras och nu när det är valår, eller iallafall snart, så har jag börjat kolla och läsa om alla partier. Min vän, som jag nämnde tidigare kommer rösta på vänsterpartiet och försöker få med mig på den sidan, men jag är osäker. Dels för att jag hittar bra och dåliga punkter i alla partier och dels för att mina föräldrar och halva släkten är moderater.
Därför skulle jag önska ett inlägg om politik, vad man bör tänka på som förstagångs-röstare, hur du tänker osv. Vill verkligen känna att jag gör rätt väl, både kortsiktigt och långsiktigt! Annars blir det väll att rösta blankt
Ha en bra dag! 🙂

Medierna vill alltid skriva chockrubriker och cherry-picka, kan de skriva något som får folk att klicka så skriver de det.
Forskningsrapporten var det inget fel på, den kom fram till det mesta du precis skrev. Kvinnor är mest utsatta.
Tycker dock inte man skall jämföra eller generalisera ö.h.t. vem som har det ”värst” bland offer – för individen som misshandlas spelar det mindre roll hur andra kvinnor eller män misshandlas och jag tror inte det finns ett mönster bland könen när det gäller dem som startar partnermisshandel, utan misshandel startas nog på samma premisser oberoende av kön (nu pratar jag om det som är misshandel och inte nödvärn).

Det känns som att om man jobba mer för jämnställdheten och slutade göra ’feminina egenskaper’ till något negativt så skulle män som blir psykiskt och fysiskt misshandlade kanske våga prata om det och våga säga till. För då skulle ju inte ’manligheten’ ta skada, vilken den absoluuuuuuuut inte får. Jag mår dåligt när jag läser artiklar in kvinnor som blir misshandlade och folk ska prata emot det och jämföra med den lilla andel män som blir detsamma. Folk borde fatta att alla vinner i längden på att samhället blir mer jämställd.

Jag håller med dig om att kvinnor är mer utsatta och systematiskt utsatta. Mäns våld mot kvinnor och kvinnors våld mot män är oftast inte riktigt samma sak, då mäns våld mot kvinnor är en del av och ett upprättande av männens makt och inflytande i samhället. Och som förväntat (har inte läst artikeln utan bara det du skrivit här) så är kvinnors misshandel av män oftast i självförsvar.
”Män slår generellt för att de känner sig kränkta eller sårade.”
Jag undrar vad du menar med det? Partnervåld handlar ofta, från mannens sida, om att få kontroll över och isolera kvinnan. Våldet är därför både fysiskt OCH psykiskt i form av kränkningar, förolämpningar och hot. Detta förminskar kvinnans värde över en lång tid och våldet trappas upp i förhållandet och blir mer eller mindre en del av vardagen. Kvinnan får därför väldigt svårt att lämna förhållandet. Även kvinnor kan såklart utöva partnervåld på det här sättet, genom att både använda fysiskt och psykiskt våld och förminska mannen. Partnervåld sker ofta mer eller mindre enligt denna process och är inte bara några enstaka tillfällen av ett slag på fyllan eller under gräl.
”Och deras våld är mycket grövre. [….] Mäns våld har ofta allvarliga konsekvenser. Kvinnors våld har det sällan.”
Ja, jo. Att kvinnors våld ofta är typ örfilar medan män slår hårt med knytnävarna… Ja, jag förstår tanken, men det känns som att du förminskar kvinnors våld mot män, och det är redan så himla problematiskt. Kvinnor som misshandlar sina män kan också utöva grov psykisk och fysisk misshandel. Ja, kvinnor kanske inte ofta har den fysiska styrkan att tex släpa eller hålla fast sin man under misshandeln, men att använda tillhyggen är desto vanligare (har jag för mig).

Sofiiai skrev:
”Män slår generellt för att de känner sig kränkta eller sårade.”
Jag undrar vad du menar med det? Partnervåld handlar ofta, från mannens sida, om att få kontroll över och isolera kvinnan.”
Jo, du förstår Sofiiai – det finns män som känner sig mycket kränkta, förolämpade och sårade om de inte får bestämma över, kontrollera och isolera kvinnor.;)

Håller med Mimmi här ovan som önskade inlägg om partipolitik.
Det är valår och vi har ju chansen att få in ett feministiskt parti i Riksdagen!
Dags att visa hur många vi är!!?

Go girls! Era röster behövs. Ut med rasisterna – in med feministerna.
Annars är vi snart alla tillbaka på 1800-talet igen. Dvs med förbud mot skilsmässa, ingen modersrätt (redan borta tyvärr), ingen aborträtt (debatteras flitigt och redan genomfört i flera delstater i USA), inga preventivmedel, inga jobb, ingen utbildning, inga förskolor (debatteras flitigt av dagismotståndare), inga kvinnojourer (redan nedmonterade i flera län) ingen sexualbrottslagstifning (redan avkriminaliserad efter som nästan inga män som våldtar kvinnor och barn döms i domstolarna) och inga kvinno- och barnfridslagar mm, mm. Tror ni att jag skämtar eller överdriver? Tyvärr inte.

Det studien visar, vilket media inte framställt helt ypperligt (det håller jag med om) är väl visserligen ett jättebra sätt att angripa den hegemoniska maskulinitetsrollen som faktiskt är ett stort problem i vår kultur. Det pratas väldigt ofta om hur kvinnor ska ändra sig, anpassa sig och gud vet allt, men sällan om männen. Med såna här studier så får vi ju reella bevis som verkligen talar om HUR skev den maskulina rollen är, saker vi faktiskt kan använda som argument för att arbeta med MÄNS ansvar i jämställdhetsarbetet, för det framkom ganska tydligt i rapporten att det strukturella våldet som du pratar om här, är i majoritet män mot kvinnor. Att den mer allvarliga problematiken fortfarande ligger mot kvinnorna osv.

Våld som våld. Spela roll vem det som utsätts och vem som utsätter, det är fortfarande samma handling det rör sig om. Att avfärda det ena som värre än det andra – och samtidigt påstå sig sträva efter ett jämställt samhälle – ser jag enbart som hyckleri. I och med att det tydligt finns ett mönster av att kvinnor slår sina män (vid heteronormen som utgångspunkt) blir det fel att reducera det och byta fokus till att ”MEN KVINNORNA SOM BLIR SLAGNA DÅ?!”. Spela roll om män, generellt, har mer inflytande politiskt och ekonomiskt, det är inte av relevans i och med att det inte är någon garanti för att denna makten visar sig i den enskilde individens liv eller relationer. Strukturell makt och individuell makt är absolut inte samma sak. Om någon förtrycks är det fel, och ansvaret är aldrig, aldrig den utsattes. Och det går heller aldrig att rättfärdiga det hela genom att försöka mena på att andra har det värre eller bättre, det påverkar inte den enskildes upplevelser kring det. För att det finns våld i nära relationer går inte att förneka och för att bekämpa detta fungerar det inte att utesluta vissa personer ur bekämpningsprocessen med hänvisning till ”ideologiska skäl”, ”principer”, ”det är männens ansvar att fixa mansjourer (varför ens dela in hjälpjourer i olika grupper?)” eller annat.

Mäns ”överlägsna” styrka är något som ofta framförs i andra sammanhang, men då det gäller våldet så mörkas det. Jag förstår inte jag heller hur man kan jämställa en örfil med stryptag.

Jag förstår hur du menar, men menar ändå att du har så oerhört fel. Min mamma styrde min familj med järnhand när vi växte upp. Hon var nog alltid psykiskt instabil men det kulminerade till sist i en psykos. Hon slog pappa, låste in honom, rev upp sovrumsdörren för att misshandla på natten, bröt hans revben. Systematiskt. I åratal. Och han hade ingenstans att vända sig. Och han var välutbildad, läkare. Lika otroligt att han inte gick som det är att misshandlade kvinnor inte lämnar sina män. Att säga att kvinnor slår med öppen hand och män med sluten är fel. Så fel. Rädsla är rädsla. Att vara beroende av gemensam ekonomi och inte kunna gå är lika för båda kön. Att långsamt avlägsnas från familj och vänner tills man är ett offer som tror att man inte har nåt värde kan drabba både män och kvinnor. Tro mig. Du vet inte. Många män kan bli så rädda att de kissar på sig. Så rädda att de gråter och får ptsd. Om en man uppfostrats till att inte slåss, så slår han inte tillbaka. Jag förstår vad du menar med att omfattningen trots allt är större för kvinnor. Men. Jag har sett mörkertalet och levt med det. Att tycka synd om män i denna sits är inte att förminska kvinnomisshandel. Det är att synliggöra våld. ALLT VÅLD.

Min plågoande ondgjorde sig ofta över det orättvisa i att kvinnor minsann fick provocera, örfila och jävlas hur de ville tryggt skyddade bakom den oskrivna lagen ”det är fegt att slå kvinnor”. Och jag vet inte om han försökte ta ut den ”orättvisan” på mig i egenskap av kvinna, men faktum är att det mest provocerande jag gjort under våra tio år är att stänga skåpdörrar ”argt” och höja rösten etc.
Jag vet alltför väl hur jävlig psykisk misshandel kan vara men att jämföra örfilar med en rak höger är som ännu en spark i mitt ansikte.
och jaaa för guds skull det finns farliga kvinnor också men om jag fick chansen att byta kön till en heterosexuell man hade jag gladerligen tagit dom oddsen. 19 kvinnor mördas i snitt varje år av män de har eller har haft förhållande med. ”Det händer så sällan” sa åklagaren tröstande. Fan vad gött, 19 kvinnor- lite svinn får man räkna med, bara att köpa en trisslott och hålla tummarna att det blir 19 andra stackare nästa år.

Minns du den feministiska tidskriften Bleck från 90-talet? I ett nummer hade de en stor artikel om kvinnliga seriemördare, som jag minns det lyfte de fram hur elaka dessa kvinnor var och slog ner på alla argument om att de skulle ha haft en tragisk barndom osv – just för att visa att kvinnor kan vara elaka och misshandla och mörda. Det ville visa att alla kvinnor inte är mysiga och omvårdande. Jag har i alla år tänkt på den artikeln och kom att tänka på den nu igen. Det var både intressant och provocerande – Wuornos och de andra som nämndes hade ju tex fruktansvärda uppväxter och blev inte bara hemska, elaka och manshatande av en slump, ändå framställdes det just så, som en inneboende ondska hos kvinnorna, för att visa att de inte var offer.

Fast vem säger att män alltid slår med knytnävar så kvinnor hamnar på akuten och inte tvärtom? Det är självklart att man borde individualisera samhället mer, särskilt i såna frågor. Ett slag är alltid ett slag. Det är ALLTID lika fel. Oavsett kön. Man behöver ju inte rangordna slag heller som att ett knytnävsslag skulle vara värre. Det är ju alltid en psykisk kränkning.

Varför detta krav på att framställas som det främsta offret? Varför måste det vara en tävling? Så fort en studie visas som belyser det faktum att även män misshandlas så måste man ilsket attackera den, för att den stjäl rampljuset från kvinnorna. Varför måste det vara manliga offer eller kvinliga offer? Kan det inte bara vara offer?
Om man vill sträva mot ett jämställt samhälle bör man i min mening inte heller påstå att man inte kan likställa våld mellan könen. Våld är våld. Att sedan anta att kvinnors våld främst består utav öppna händer (som om det skulle vara mindre farligt då?) tycker jag är väldigt ignorant.

Vilket jävla skitsnack… Mitt ex försökte bokstavligen talat klösa ur ögonen på mig, samma sekund som jag tog tag i henne och höll fast henne (hårt), då kläckte hon ur sig ”jag ska säga till mina killkompisar vad du gjort, dom kommer slå sönder dig”.Jag har hört massvis med liknande historier. Ett annat ex berättade under ”hahahaha”-former om en gång då hon gav sitt ex ett knytnävsslag på hans nyopererade kind, vilket fick honom i princip att gråta. Tror du jag kunnat berätta om samma historia med ett gapskratt som att det vore socialt accepterat? Det är INTE socialt accepterat att slå kvinnor, och det finns idioter som slår för att dom är idioter. MEN precis som män kan kvinnor gå över gränsen, och vill ni ha jämställdhet så får ni räkna med en käftsmäll om ni gör idiotiska saker. Med det sagt är jag inte feminist och tror inte på att slå kvinnor, eller svagare män.

Att män skulle vara mycket mer våldsamma och orsaka större skada både fysiskt och psykiskt låter rätt ofeministiskt. Jag tror inte det behöver vara så. Har du någrafaktiska belägg bakom påståendena?

Lämna ett svar till Sara Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *