Kategorier
feminism & genus

INTE SKA VÄL FÖRTRYCKTA KVINNOR VARA ARGA HELLER?! LÅT KUKEN TYSTA MUN SESÅ NU TJEJER VAR INTE BESVÄRLIGA NU MÄNNEN BLIR JU LEDSNA!

Nåt annat som är fascinerande är denna abnorma kränkthet som tar sig ton varje gång jag (eller andra feminister) ifrågasätter och utmanar männens makt och privilegier. Man skulle nästan tro att de är livrädda för att bli jämställda oss eller värre; att bli behandlade som kvinnor.

matriarkat

De förstår inte vår ilska för att de vet inte hur det är att inte ha de privilegier de föddes in i. De förstår inte vårt motstånd eftersom att det ur deras perspektiv är ”bra som det är”. De förstår inte för att de inte är mottagarna av förtrycket de utsätter andra för.

De förstår inte för de har sina huvuden så långt upp i sina egna söndercurlade arslen och jag är trött på att tillmötesgå eller ta hänsyn till deras eventuella sårade känslor för sårade känslor är ingenting i jämförelse med att leva i ett samhälle där kvinnan ses som en sämre och mindre man, att alltid vara rädd, ses som sämre, få mindre betalt, bemötas med mindre trovärdighet, inte tas på allvar, utstå övergrepp och kränkningar, våld och död.

Detta kraftiga motstånd mot kvinnors ilska, som bara måste tystas ner, skuldbeläggas, sinnessjuksförklaras  ”hon kan inte vara riktigt frisk!” eller ”sånt hat är inte konstruktivt!”. Arga kvinnor är jobbiga och krävande. Arga kvinnor är farliga. Och ilska är skrämmande. Speciellt när man tillhör gruppen som has it coming om ni fattar. Att se sitt världsherravälde möta våldsamt motstånd från gruppen de ägnat flera tusen åt att trycka ner och tysta. Jag fattar att man skiter i brallan då. 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”INTE SKA VÄL FÖRTRYCKTA KVINNOR VARA ARGA HELLER?! LÅT KUKEN TYSTA MUN SESÅ NU TJEJER VAR INTE BESVÄRLIGA NU MÄNNEN BLIR JU LEDSNA!”

Jesss! Perfekt skrivet!
Blev tvungen att skriva av mig i samma anda jag med. Härom dagen blev jag nämligen TVUNGEN ATT FÖRKLARA för en professor varför ilska är en tillåten känsla, även för kvinnor.
Trodde vi hade kommit längre än så här!
http://teedags.blogspot.co.uk/2014/04/oacceptabelt-beteende-for-vissa.html
När kvinnors och mäns olika känslouttryck är förpackade i en sån tajt normativ patriarkat-föpackning att normalt människo-beteende helt plötsligt blir oacceptabelt, då är vi ALLA illa ute.
— Tee

Men när man läser ditt inlägg tog ju konflikten avstamp i det att du var alldeles för sen, och sedan tydligen när du väl dök upp, avbröt andra i din iver att ha åsikter. Jag ser absolut inget sexistiskt i att ett sånt beteende resulterar i en tillsägelse, och jag ser inte heller någon anledning att bli arg över en sån sak.

Hej!
Det här är något off-topic, men jag är en lärarstudent som håller på att snickra ihop lektionsplaneringar till mina gymnasieklasser just nu. Jag försöker att jobba normkritiskt och har planerat att ha genus, feminism och normer som centrala teman i mitt lärande under den här terminen (jo min handledare som är man och tror att jag är en del av någon slags radikalfeministisk agenda tycker att det är skitkul verkligen. inte.). Jag undrar väl helt enkelt om jag kan använda dina blogginlägg i min undervisning (som i skriva ut ett gäng kopior och ge till eleverna till exempel), där det tydligt står att det är du som är författare och äger texterna förstås. Skulle det gå bra tror du? 🙂

Jag har alltid varit feminist det har varit en självklarhet sedan jag förstod vad ordet betydde. Men inte för ens nu har jag insett att jag inberäknas av mina värden.
Efter tidiga övergrepp har sexuellt våld varit en självklarhet och att mina känslor och okränkbara värden har alltid, alltid varit relativa. Det bara blev så år efter år av invanda mönster och hur offer för den totalt söndriga kompassen för vad som är farligt och fel lätt blir efter våldtäkt och sexuella övergrepp. Det var precis i sin ordning och vad jag så lätt sökte efter och hamnade i.
och så en dag för något år sedan insåg jag att men nej. jag då? jag är också här och kvinna och varför i helvete finner jag mig i det här. ju mer jag läste och tänkte och lärde mig mer om feminism. Jag är kvinna och viktig och hur fan behandlar ni mig och varför känns det helt okej?!?!?!
och så skämdes jag i vanlig ordning för det är ju det jag lärt mig för allt är mitt fel men herregud vad sänder jag för signaler till omvärlden?
jag vet inte var jag vill komma men allt det här, tänka läsa lära mig mer om världen och vilket förtryck vi lever i. som slav av eller under privilegier har gjort mig medveten och mer rädd om mig själv.
och det gör ont. det är en kamp varje gång att stå upp för mig och säga emot och bråka och att alla blir obekväma och arga och att jag blir den omöjliga feministen. men det är värt det och låt ingen invagga er i det sjuka hur misshandlad och kränkt det är ”okej” och ”vanligt” att bli vare sig sexuellt eller på andra sätt.
övergrepp och våldtäkt är aldrig okej och känns det inte okej är det inte det

Alltså måste bara säga att trots att jag inser vikten av pedagogiska förklaringar till varför feminismen behövs och allt det där tycker jag ibland att det är så jävla SKÖNT att du emellanåt bara skiter i allt vad etikett heter och släpper ut den där ilskan inom en, den där som anses så farlig och destruktiv, att du slänger dig med uttryck som männens ”söndercurlade arslen”. Sååå ofta som jag bara vill lacka ur och berätta för snubbar exakt vad jag känner, hur jävla arg jag blir på deras oförmåga/ovilja att fatta, men istället håller jag tillbaka, vill förklara för nån som inte vill förstå. Jag vet inte vad ilskan kommer göra, om den hjälper eller förstör den feministiska kampen, men jag vet att det är jävligt skönt att NÅGON kvinna vågar visa den. Tack LD.

Haha alltså ÅH vad jag älskar din agressiva ton. Jag har gått omkring med ont i magen efter att två äldre män som intervjuade mig för ett jobb under hela intervjun talade om vilken ”söt liten flicka” jag är. Kände mig så jäkla förminskad och arg. Så det är verkligen en fröjd att få komma in hit och känna ilska. Det är faktiskt helt okej med tanke på hur jävla förtrycka vi är.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *