Kategorier
feminism & genus

Män vill inte slösa tid på kvinnor de ej får ligga med

När vi ändå talar om män som tror de har halva inne så har jag märkt att väldigt många män, även s.k schyssta sådana, ofta använder hjälpsamhet och snällhet som ett verktyg att komma innanför brallorna på kvinnor. De vill liksom inte slösa tid på att vara trevlig eller hjälpsam mot en kvinna de absolut inte har någon chans på och kan ofta bli arga för att de ”lurats” till det.

För ett par år sen så hade vi hemmafest och bjöd in ett gäng män och kvinnor som vi känner men som inte kände varandra och två av dessa klickade ganska bra och tillbringade början av kvällen med varsin öl, skratt och samtal. Det verkade som att hon gillade honom och han verkade tycka detsamma men helt plötsligt från ingenstans, mitt i samtalet, så bräker han ur sig ett ”blir det nåt ligga ikväll då?”.

Jag kan ju säga som så att nej det blev det inte. Det blev inte så mycket alls efter det och vi fick förklara att det snarare är ett bra recept på att INTE få till det. Han var såklart besviken men det som störde mig mest var att han var arg resten av kvällen eftersom att han upplevde det som att han blivit lurad. Han hade slösat bort flera timmar på en kvinna han ändå inte fick ihop det med. När jag påpekade att man faktiskt kan bli vän med kvinnor också, utan baktankar, så svarade han att han redan har tillräckligt många vänner och inte behöver fler och jag tyckte det var så talande för hur många män idag ser på samt bemöter kvinnor de inte redan har en relation till.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Män vill inte slösa tid på kvinnor de ej får ligga med”

Nej vet du – jag tror faktiskt många män inte ser en medmänniska när de ser kvinnor. De ser ”ligga” och det är så f b trist. En gång i tiden tyckte jag om män, alltså genuint, som medmänniskor. Men livet har visat att de flesta män egentligen inte tycker om och uppskattar kvinnor som medmänniskor utan enbart i kontexten ”hur liggbar här hon” och det allra värsta en kvinna kan ”göra” är att inte vara snygg nog i männens ögon.
Självklart finns det undantag men på alla år har jag kanske träffat högst 5 män som verkligen uppskattar kvinnor som vänner, medmänniskor och kanske t o m som mentorer…

Fy fasen så rätt du har tyvärr. Min erfarenhet av dejting är inte munter precis. Killarna är trevliga och låtsas intresserade – tills man kanske varit på en dejt och sagt ”tack, men nej tack du är inte vad jag söker, lycka till med fortsatt dejtande”. Då åker trevlighetsmasken av. För huga att man kan ses över en kaffe och bara umgås lite… Eller ännu värre – man har sex (man kan ju tända på en kille, tänka sig…) – då är man definitivt inte intressant att umgås med och lära känna bättre – eftersom killen fått godiset finns inte mer intressant att ta del av. Man blir så förbannat trött…
Som kvinna går det visst inte att göra rätt – får killen inte sitt eftertraktade godis blir han otrevlig och drar, får han godiset (tänka sig att kvinnor också vill ligga ibland va…) så blir han också otrevlig eller i bästa fall likgiltig och försvinner som en avlöning. Respektive i värsta fall tror att man sedan är stand by så fort han är sugen…
Jag som är lite äldre upplever att saker blivit värre, sämre och inte bättre som man kunde tro. Män och killar visade faktiskt mer respekt när jag var yngre. Även om det fanns idioter då med… Samtidigt finns det faktiskt killar som KAN umgås med en kvinna vänskapligt utan banktankar om ”belöning” men de är nog ta mig fan lika unika som enhörningar…

Usch, en liknande grej hände mig på min födelsedag förra hösten. Jag bjöd in en manlig kollega på lite hemmafest hos mig, allt han pratar om numera är hur intresserad han är av mina kvinnliga kamrater och att han är intresserad av dem. Allt jag tänker på är hur ointresserade de är av honom och hur öppet de uttryckt det, både på festen och efter! Åååååh män!
Det jobbiga är ju att det knappast är första eller sista gången det sker. Det är det som är jobbigast.

Jag är alltid kvinna i första hand, alltså ett potentiellt ligg, något att titta på eller liknande.
De nära och bra killkompisar jag har är tillsammans med mina bästa tjejkompisar. Det är antingen att jag legat med män i min närhet och att det sedan inte går att vara vänner, eller så är det män jag verkligen inte vill ligga med men som inte kan ta ett nej utan är jobbiga varenda gång vi ses.
Bland det mest irriterande jag varit med om var en kille som stötte på mig konstant i flera år när jag var tillsammans med mitt ex. När vi sedan gjorde slut tog det ytterligare ett år innan jag kände att det kunde vara intressant och jag besvarade hans närmanden. Vi höll på rätt intensivt men vi hade inte sex. Jag trodde, någonstans i min dumma hjärna att han efter alla dessa år faktiskt var genuint intresserad av mig. Jag menar, vem sjutton limmar på en upptagen brud i 3 år och sen ytterligare ett år om det enbart är ETT ligg en vill åt? Efter den gången vi höll på utan sex hörde jag av mig, han berättade då för en kompis att det inte var lika intressant längre eftersom jag var intresserad av honom.
Jag slutade då prata med honom tills vi träffades igen ett halvår senare, då var han annorlunda, och jag tänkte shit, kanske har han tänkt om, och då resulterade det i sex.
Efter det har vi inte pratat alls, överhuvudtaget. Han ville bara ha legat med mig. That’s it. Efter 4 år, så var det bara det.
Hur fucked up är inte det?! Karlar i ett fucking nötskal. Och kalla mig fördomsfull, jag bryr mig inte, vi snackar erfarenhet. Jag är alltid bara ett ligg, en kropp. Inte en person med egenskaper och personlighet.

Detta hände för några år sedan. Exet och jag var på fest hos en av hans polare. En av exets manliga vänner och jag hade jättetrevligt ihop när han plötsligt skålade med mig och sa ”nä, nu måste jag snacka med lite kvinnor”. ”jag är ju kvinna” sa jag. ”Singelkvinnor!” förtydligade han och drog. Syftet med festen var att hitta någon att ligga med. Så dum jag var som trodde att jag kunde ha nåt att erbjuda. Umgås, vad är det?

Jag tycker inte heller att killen gjorde fel. Jag gör samma sak själv. Jag kan tycka att det är lite bortslösad tid att sitta och prata med en upptagen man hela kvällen (observera hela kvällen). Jag är singel och vill träffa en ledig man att kanske spendera tid med. Som Elle sa.

Om en kille kommer fram till mig på krogen säger jag ganska omgående att han inte har något att hämta hos mig. Mina vänner anser att jag är otrevlig medan jag anser att jag sparar killen tid. Har nog i princip aldrig varit med om en kille som efter det stannat och pratat vilket visar ganska klart att de enda de hade i tanken var att ligga.

Är du helt ovetandes om varför alla killar går efter du sagt det? Hur hade du själv reagerat om du gick fram till en kille och han sa ”Du har ingenting att hämta hos mig”.
Skulle du stanna kvar? Inte jag. Tror du på fullaste allvar att killarna går för att dom får en aha upplevelse? ”ahh ok hon vill inte ligga”
Klart som fan dom går när du är så otrevlig. Vem hade stannat kvar efter en sån kommentar?!

Blir ju fan deprimerad..! Har varit singel i ungefär hundra år (enligt omgivningen) och jag har alltid känt mig utnyttjad. Har efter att förhållandet tagit slut funderat på varför jag drar åt mig såna killar (som alltid sätter mig i sista hand) men nu undrar jag om det verkligen är så. Egentligen. Eller så ska jag sluta fundera och bara fortsätta vara jag. Vette fan…

Det finns andra som kommer att sätta dig först. Men kanske, eller så har du redan gjort det, så behöver du leta långt utanför dina nuvarande cirklar. Min erfarenhet är att killar som liknar varandra är de som umgås. Så är en kille i gruppen ett svin så har oftast de andra också någon form av svin-beteende. Är dem som du ser i gruppen reko så oftast alla andra det också.

Hej alla!
Vi har FeministPeppat igen!
Kolla här: http://calleism.wordpress.com/2014/02/11/veckans-feministpepp-2/
Hjälp oss att peppa och sprida!
Jo, och med anledning av inlägget så har jag för länge sedan konstaterat att det är tyvärr så. Vill gärna kunna vara vän med alla som jag kan tänka mig att vara vän med men orkar inte ens försöka längre med en man. Om det nu skulle finnas en så kallad ”schysst kille” där ute så orkar i alla fall inte jag lägga ner en massa jobb på att passera ett större antal idioter på vägen dit.
Har haft många killkompisar förut men när alla utom en försvann när jag träffade min sambo så gav jag upp. Vad hade de mig till egentligen? Inte verkade de uppskatta mig för mitt intellekt och min fantastiska personlighet i alla fall. Glad att jag blev av med dem…

Det är den här företeelsen som fått mig att dra mig ifrån att prata med okända män på fester och krogar. Har ingen lust att vara trevlig mot folk längre när jag hela tiden måste tänka på ”Vill han bara ligga med mig, och hur visar jag på ett trevligt sätt att jag ej är intresserad?”

Jag kommer att tänka på att jag har haft många bra killkompisar genom åren, jag har verkligen uppskattat dem som vänner men så många av dem har girlfriendzonat mig och då har det blivit nästan obehagligt att vara kompis till slut. Jag kramar gärna en kompis, kille som tjej, men det blir jobbigt när man undrar om de läser in mer än vänskap i kramen, eller de fäller någon kommentar som kan verka oskyldig men egentligen har en sexuell underton och så vidare. Skittråkigt är det att förlora vänner på det sättet, men jag kan inte gärna tvinga mig att umgås med någon när det är tydligt att de vill ha något jag inte kan eller vill ge dem. Särskilt obehagligt var det att höra ”Om det inte vore för [din partner]…” WTF, mina känslor då? Jag hade aldrig något romantiskt/sexuellt intresse av den nu f.d. vännen, partner eller inte!
Tänk att få bli sedd som en medmänniska i första hand och inte en potentiell sexpartner…

Åh, ”om det inte vore för din man…” har jag också fått höra. Jag blev verkligen helt förbluffad – vadå, om det inte vore för min man? Mitt (o)intresse av dig har väl inget med min man att göra?

Det är verkligen otroligt deprimerande att läsa alla berättelser från kvinnor om allt de varit med om, samtidigt som alla männen står bredvid och ba’ ”men JAG är faktiskt en SNÄLL kille!”. Självinsikt = noll är tydligen regel snarare än undantag.

Jag vet inte hur många gånger killar faktiskt blivit _argra_ på mig för att jag inte velat ligga. Och hur de när jag säger nej försöker förklara för mig varför jag tydligen borde ligga med dem, ungefär som om jag egentligen har en skyldighet att göra det, men jag är för dum för att förstå det eftersom att jag är kvinna.
”Men jag har ju hängt med dig hela kvällen, jag dissade faktiskt mina kompisar för dig” Jaha? Det visste väl inte jag, och det är inget jag bett dig göra heller. ”Men du förstår väl att jag tycker du är fin, och vill vara med dig en kväll bara”. Vet inte vad jag ska säga, hur fan kan en vuxen man tro att det är en legitim anledning för att jag borde ligga med honom.

Det här händer mig i princip varenda gång jag har blivit nära vän med en kille:
Han: Jag är så glad att ha en vän som du i mitt liv!
Jag: Jag med!
Han: Du är så jordnära och skön liksom.
Jag: Du med!
Han: Jag skulle vilja kyssa dig.
Ungefär så. Har hänt med alla mina killkompisar jag någonsin haft. Även den som jag sett som en bror och var supernära med i 3 års tid, men när jag gjorde slut med min dåvarande kille så tog det EN DAG innan min kompis kom och knackade på hemma hos mig och sa att han var ”kär” i mig. Blir så himla less och trött på det.
Slutsats: ”Jag är så glad att ha en vän som du i mitt liv, du är så jordnära och skön liksom, men främst så umgås jag med dig för att jag är nyfiken på hur din fitta känns.”

Fy helvete för sånt där. Själv har jag den erfarenheten att bli totalt ignorerad på fester, eller så får man bara några korta meningar av killen innan han fort som fan vänder sig mot mer attraktiva och ”uppstädade” kvinnor. Är inte speciellt snygg själv och också på det mer fetare kontot, så jag kan delvis förstå grejen då ytlighet regerar i det här samhället,.. Men blir ändå ledsen ibland. Man har liksom ingen chans. Sen igen, varför vill man ens prata med folk som inte vill ha något att göra med en själv? Destruktivt är det…
Har förresten också hänt mig att killar blivit sura när de raggat på mig 3 på natten, för att jag inte släpper till. Jag är deras sista val och borde ju vara desperat nog… Eller hur var det?

Jo men du vet, är en kvinna inte är sådär fina och snygga i männens ögon, ska hon vara tacksam att hon ens får en chans och snällt tacka till alla inviter. Visst vet man att ytlighet styr det här samhället, men som du säger, att inte ens få en chans att visa vem man är gör en ledsen faktiskt.
Sen finns ju varianten ”man tager vad han har”… Så många gånger jag med krossat hjärta fått konstatera att jag var ”istället för” ”så länge som inget bättre dök upp” vill jag inte ens tänka på…
Attityden att en kvinna som inte ”når ända fram” på männens måttstock ska ta det som erbjuds är lika bedrövlig som den andra, den att männen ska få det godis de vill för att de vill, skit i vad potentiell godispåse tycker…

Jag måste bara säga att jag inte alls har samma erfarenhet. Har många fina killkompisar som jag har ungefär samma relation till som mina tjejkompisar. Vet inte riktigt vad det kan bero på. Kanske kvalar jag inte så högt på liggbarhetsskalan helt enkelt och då kan de se mig som vilken kompis som helst. Vem vet.

Jag trodde att jag var ovanligt bitter och desillusionerad, men efter att ha läst här: tydligen inte. Kom att tänka på en manlig kollega, som jag sprang på i jobbsammanhang från och till under tio år. Under mitt allra första sommarvik i branschen jobbade vi ihop, och sedan har vi då och då jobbat på samma arbetsplats – liten bransch etc. Vi har aldrig haft någon närmare relation, varken kompismässig eller flirtig, utan nivån ”hej och läget”. Sen hamnade vi på en firmafest och kollegan, som då var chef (och sambo och småbarnspappa) passade på att tafsa på mig och säga att han tyckte det var dags för lite ”betalning” eftersom han hade lagt ett gott ord för mig när jag sökte jobb på ”hans” arbetsplats.
Och grejen är att man blir så van att man inte ens reagerar.

Jag vill bara säga en grej, jag tycker det är farligt att alltid säga att de flesta män är si o så. det skapar en känsla av att det finns väldigt få bra män Vilket i sin tur skapar sjuk konkurrens bland kvinnor om dessa få män. Jag har varit med om i stort sett allt som sagts i det här kommentarsfältet men jag tror absolut det finns bra män. Ju mer vi pratar om feminism öppet (och självklart ska vi belysa problemet som den här artikeln tar upp) tror jag också att vi kan skapa miljöer där vi inte behöver drabbas av problemen som nämns till samma grad. Jag menar absolut inte att man inte ska prata om allt det här utan detta att säga att ”de flesta är såhär” bör sluta, för det skapar onödig konkurrens mellan alla dessa straighta kvinnor som söker efter en partner. Jag vet att det är svårt när man känner sig uppgiven, även för mig, men det är värt det tycker jag.

jag tror tyvärr att även de sk ”bra männen” också utövar förtryck. Ofta omedvetet men likväl.
Vad innebär ”ökad konkurrens” tänker du då? Att kvinnor redan får lära sig att se varandra som konkurrens är ju ett problem men det handlar ju om patriarkala strukturer och inte om hur många bra killar det finns.

Kom att tänka på: 4 av de personer jag räknar som vänner, (2 av dem riktigt nära) är män jag faktiskt har HAFT någon sorts förhållande med (olika grader av seriositet men med sex med i bilden) men, haha, JAG har blivit friendzoned med tiden. Kan det kanske vara så att ”nu vet jag hur hon är att sex med så nu kan jag slappna av och bara umgås”? På sätt och vis helt knäppt det med, att hur man än vrider och vänder på saken så blir det ändå till sist frågan om att det måste finnas ett inslag av seuxellt utbyte för att något annat utbyte senare ska kunna bli intressant? Knäppt…

Kan inte räkna gångerna jag pratat, varit trevlig och till och med haft det kul och skrattat (speciellt då), och männen sedan blivit SURA(!) när jag nekat närmanden. Då är man helt plötsligt stel, pryd, tråkig, bitchig, ”en teaser” etc. Inte lika rakt på sak som de (som andra kommentarer berättat om) som kallar tjejern för hora/luder och liknande, men ord som stel, tråkig, pryd tror jag gör att de männen kan inbilla sig själva att ’vadå? jag är inte sån, och ingen jag känner är sån’. Jag är inte tråkig för att jag inte skrattade åt ditt sexistiska/rasistiska/dåliga skämt, jag är inte stel för att jag inte vill ha din hand på mitt lår och jag är inte pryd för att jag inte vill ligga med dig. De uttrycker att de tycker att jag lurat dom, och har till och med fått höra det av tjejer. Att det är klart han känner sig lurad, han trodde ju att du var sexuellt intresserad av honom när du satt och pratade med honom så länge.
Har också hänt ett flertal gånger att killar, trots att de tydligt och uttryckligen visat (och sagt) att de är intresserade/attraherade av mig, helt plötsligt försöker trycka ned en genom att säga att de ”bara drev” och inte var intresserade av mig heller, att jag var dum som ”gick på det”. Eh?
Samtidigt är jag en slampa/lätt/desperat de gånger jag haft ”engångsligg” eller bara casual sex, för att jag velat och känt för det. Det är sån jävla dubbelbestraffning.

Det går inte att göra rätt som kvinna. Säger man nej – för ve och fasa, som kvinna behöver jag inte känna attraktion, det ska tydligen räcka att han är attraherad av mig – då är jag stel, hämmad, sur. jävla fitta o s v.
Om jag som kvinna bejakar min sexualitet och tändning för en man, ja dår är jag en lätt typ, slampa, luder, har ett register o s v.
Hur fan gör en kvinna rätt egentligen?

Jag kommer att tänka på ett inlägg Fanny skrev för ett tag sedan om att folk ofta provoceras av vissa typer av kvinnor och tog upp ”lattemammor” och ”kulturtanter” som exempel. Hennes slutsats var att den gemensamma nämnaren mellan dessa och därmed det som upprörde folk var att det var kvinnor som tog plats i det offentliga rummet utan att ha som syfte att tillfredsställa män (varken direkt eller indirekt). Tyckte det var ett himla bra inlägg. http://www.arsinoe.se/lattemorsor-kulturtanter-och-kvinnor-i-offentligheten/
Jag antar att det är samma sak som gör att män blir provocerade av kvinnor som vistas i offentligheten och ändå inte uppskattar deras försök till närmanden. En kvinna ska vara potentiellt tillgänglig för män för att hon ska ha ett värde. Tanken på att hon existerar främst för sin egen skull är provocerande.
Tänk vad mycket män går miste om när de endast ser kvinnor som källor till kärlek och sex. Och så fruktansvärt sårande det är att som kvinna få uppleva hur många killkompisar man förlorar och hur antalet fester man blir bjuden till blir färre när man går in i en relation med en man. Liksom jaha, nu när jag inte längre är ett potentiellt ligg så är jag inte intressant längre.

Usch, jag minns en gång när jag och min kompis drog på en fest hos en kille jag hade träffat några gånger, det var bara han och hans kusin där och klockan blev tillslut ganska mycket så inga bussar gick längre. Vi frågade därför om vi kunde få sova kvar där tills bussen började gå igen. Självklart fick vi göra det. Jag och min kompis la oss i samma säng som den som vi tyckte verkade ”hyggligast”, eftersom vi inte ville sova själva med någon av dom. Då sa han att det inte var okej och att en var tvungen att sova med den andra killen i det andra rummet. Vilket varken jag eller min kompis ville, så då sa han att en får sova i soffan ute i vardagsrummet. Min kompis gick därför och la sig i soffan och jag låg kvar. Direkt började han kladda och äckla sig, efter jag sagt nej några gånger och han fortfarande inte lyssnade så gick jag ut och satte mig i soffan med min kompis. Efter 3 minuter så stormar han ut ur sovrummet raka vägen in till det andra sovrummet där hans kompis var. Och efter ytterligare 3 minuter så stormar han tillbaks till vardagsrummet och säger åt oss att sticka därifrån. Haha så jävla patetisk snubbe, mitt i natten i minusgrader och 7 km till stan. Vilken lirare. Nämnde jag att han hade barn? Oklart om han var skild eller om frugan bara var borta just då. Kunde inte annat än asgarva oss därifrån, vi var 17 år och dom 28-30 plus. Mooooooget..

Hemskt att bara könet ska leda till sådant. För hade denna kille snackat med en annan kille så hade han troligtvis inte tyckt att det varit ”bortslösad tid” och att han ”blivit lurad” på något vis.

Jag kanner igenom mig nagot fruktansvärt i det har. Jag befinner mig just nu i USA, i en studentstad i Kalifornien.
Hela collegelivet handlar bara om supa sig full, ga ut pa fester och hitta någon att knulla. Alla killar som överhuvudtaget pratar med mig har har bara en tanke och en tanke endast: att ha sex med mig. Detta har lett till att jag har noll kontakt med killar har, förutom min pojkvan. Hittills har jag inte traffat NAGON kille som vill vara van med mig, for att jag ar den som jag ar. Finns det ingen chans till att ha sex med mig sa vill ingen ha nagot med mig och gora. Detta ar chockande, jag vet att detta existerar i Sverige också, men det ar varre har, for hemma hade jag iaf nagra killkompisar, dvs ENBAST vanskap.
Det varsta ar nar jag forsoker prata om detta. Jag beklagade till min pojkvan att killar som jag trodde var mina vanner slutade svara nar jag skaffade pojkvan, och min pojkvan förstod inte alls problemet, han sa: Men om du inte ska hooka up med dem, varför ens ta kontakt? Det varsta ar att jag inte kan vara ”sur” pa min pojkvan for att han sager sådana saker, eller sur for att han inte forstor, for det at verkligen sa inpräntat i killarnas huvud har, tex om vi gar pa fest. Min pojkvan blir sur om jag pratar med andra killar pa fest, for det ar ju en invit. Det varsta ar om jag pratar lange med någon eller ler samtidigt som vi pratar, for det betyder att killen har en chans till sex. Om jag ar ensam pa fest och star och pratar med en kille, sa brukar min pojkvans vanner kasta ut killar som pratar med mig. Jag vet, det ar helt sjukt, men nu ar jag sa van vid det redan.
Allt detta har forstort lite av min experience har. Trodde folk var mer öppna har, men de ar otroligen trangsynta…

Jag har haft sådan evinnerlig tur att alla mina killkompisar som har börjat gillat mig har visats sig vara coola med det – jag vill inte dejta, nähä, men då är vi bara kompisar då. Ingen inläsande eller något sådant alls. Är säkert för att vi alla tillhör ~typ~ samma kompisgäng och har koll på varandra, så jag har sluppit de som girlfriendzonat en.
Och att vara ute någonstans och få höra ”ligga?” kan jag känna är okej: alla kan fråga det, om de nu är ute efter just det eller bara vill ha överblickskoll vad kvällen leder mot (taxi hem eller inte osv). Det är hur man följer upp det som skiljer jäkla massor. Mina tjejkompisar kan fråga utan problem och är det ett nej så är det bara ”jaha” och så fortsätter de antingen diskussionen eller, om de nu verkligen vill ligga, så söker de vidare. Men allt i god ton. Killar jag har märkt av, däremot, som frågar samma sak och får ett nej reagerar HELT annorlunda. Först övertalande, sen irritation, ilska, fula ord och sedan så klampar de iväg någon annanstans. För då har man ju lovat dem bara genom att säga ”hej”.
tl:r – jag har inget emot att bli ”uppraggad” någonstans, men hellre kvinnor än män för kvinnor har inte samma förväntningar (och därför inte samma reaktioner) som Schyssta Grabbar TM.

Min ex-pojkvän hade en tjejkompis som han träffade/ringde till då och då. En dag när hon ringde så suckade han bara och svarade inte. Jag frågar varför och får ett svar i stil med ”varför ska jag prata med henne, hon kommer ju ändå inte ligga med mig”. Sen något om att hon var en bitch som friend zonat honom. Vad jag vet har de inte pratat sen dess. Jag trodde de var bra vänner (det trodde nog hon också)… Att gå in på alla gånger jag tittat åt en mans håll och han förväntat sig sex och blivit arg när jag sagt nej orkar jag inte ens gå in på. Det händer ofta

Jag blir så ledsen av alla historier här och tänker att uppenbarligen mest träffat på riktigt schyssta killar, eller snarare är det dem jag kommer ihåg. Jag har en killkompis som jag träffade på universitetet. Alla de vi studerade med trodde att vi skulle få ihop det utom vi. Han tog snabbt med mig hem för att jag skulle få träffa hans fru som efter den träffen tyckte att han lugnt kunde umgås med mig. Min man sa samma sak efter att ha träffat kompisen. Det var aldrig något mer, inte ens en umderton, vi har bara trevligt ihop helt enkelt. Min man är också helt fantastisk och uppskattar mig förden pperson jag är. Detta är mina upplevelser, jag kan ha förträngt alla de andra upplevelserna men vill bara säga att det finns schyssta män som inte bara är ute efter att få ligga även om jag träffat sådana också.

Jag vet inte heller hur många ”svin” det går på en bra kille. Eller hur mycket det handlar om vilka miljöer man rör sig i. Eller hur mycket värre det har blivit de senaste åren. Men det här blir man ju mörkrädd av.
När jag var yngre hade jag flera nära killkompisar som jag umgicks med ”på tu man hand” – fikade, gick ut och tog en öl med, lunchade med, mejlade med, träffade pga studie- och jobbprojekt osv. Jag tror verkligen inte att någon av dem hade något som helst intresse av annat än en vänskapsrelation, det var i varje fall aldrig något som skymtade genom under alla de år vi umgicks. (Och motsatt: inte jag heller. De var mina kompisar, inte potentiella ragg/ligg/pojkvänner.)
Så nej, jag vill inte tro att ALLA män aktivt vill/försöker ligga med ALLA kvinnor de möter. (Om fantasin fladdrar förbi har jag inga aspekter på, folk får fantisera om vad de vill, det kan inte jag styra.)
Kan inte heller minnas inte att någon av mina mer perifera killkompisar (kursare, universitetskompisar och senare kollegor som man brukade träffa på fester eller ute) betedde sig svinigt varken mot mig eller mina tjejkompisar. Något mer eller mindre lyckat raggningsförsök mer eller mindre på fyllan, fine, men det är ju en annan grej.
Däremot har jag träffat min beskärda del av as i andra sammanhang. Både som 20-åring och som 35-åring och alla åren där emellan. Så min syn på män generellt är inte så god, även om jag har goda erfarenheter också. (Och, tyvärr även erfarenheten att det man trodde var ”bra” snubbar alltför ofta kan bete sig som svin ”given the chance”. Tillit är inte min bästa gren nuförtiden.)

Jag är inte så bra på att läsa människor, har jag insett. Jag är heller aldrig på krogen så jag har inte nån erfarenhet av killar som försökt ragga på mig. Och så är jag ingen snygging och har inget intresse heller av att försöka göra mig snygg. Så ja, i min lilla värld finns helt enkelt inte att nån (förutom min man) skulle vilja ligga med mig. Så när jag bjöd in en manlig kollega på ett lunchmöte hemma hos mig så tänkte jag att det var ett lunchmöte hemma hos mig med en kollega, inte en potentiell sexpartner. Det hände inget under mötet men vid ett senare tillfälle när vi var på en fest med jobbet så efter några drinkar kom vi in på vad vi attraheras av och jag berättade då att jag även attraheras av tjejer och då säger min kollega – jaha då var det därför vi inte låg med varandra när jag var hemma hos dig. Jag blev rätt ställd och jag inser att jag måste vara ganska dålig på att läsa signaler. Att bjuda hem nån på lunch är väl kanske samma sak som att bjud in nån i fittan?

En annan aspekt är när jag blev tillsammans med min fästman/pappan till min lilla bebis i magen. Plötsligt försvann ALLA killkompisar. ?!? Flera av de försvarade sig med att det var så ”jobbigt att se mig med en annan kille”. Och jag som gått hela tiden och trott att de var vänner med mig för att jag var kul… Men nä. Uppenbarligen var de vän med mig för att jag var KVINNA och kanske någon gång skulle ge en invit.

Detta får mig att tänka på en händelse som skedde för ett tag sen. En sk killkompis eller ja, min ”lillebror” erkände efter flera år att han var nyfiken på mig men vågade inte pga han är kompis med min bror. Det kändes helt sjukt att få höra det, kan bara säga att jag valde inte prata med honom mer. Jag såg ju honom som min lillebror.

Jag har träffat män som beter sig som svin.
Och jag har träffat män som beter sig som motsatsen.
Precis som med de kvinnor jag mött.
Har en jättefin manlig vän (betoning på vän) som är hetro och singel. Jag är också singel och hetro.
Jag kan inte tänka mig att han skulle ställa sig upp och skrika och bete sig om en kvinna inte var intresserad. Han anser sig vara för bra för det. Inte heller vill han ligga med allt bara för att det är kvinna och tillgängligt.
Och jag hoppas verkligen inte att han anser att han slösat bort sin tid på mig – även om vi inte ligger. Vad det låter på honom så uppskattar han vår vänskap lika mycket som jag uppskattar hans. Inte heller jag anser att jag slösar bort min tid. Vi gillar varann helt enkelt.
Jag tror att det är tanken att killar ”bara vill ligga”, som gör att så många inte tror på vänskap mellan män och kvinnor. Men hey, vi har ju bara känt varann i 6 år, han kanske bara är smart och bidar sin tid ;-P
/C

Hej
Är en kille/gubbe på 50 år som kan säga att det är killar med taskigt bagage som häver ur sig sånt där. Samt att dom klarar alkohol jävligt dåligt, dom blir liksom mentalt efterblivna. Har en kompis som kunde häva ur sig sånt där när vi var i 20 års åldern, man bara blev stående som ett fån och undrade om man verkligen hörde rätt.
Det är svårt de där, själv har jag varit den där artige och trevlige killen som har haft jävligt svårt att läsa av tjejer. Tycker dom att jag bara är rolig att umgås med eller är dom intresserade. Har förstått senare att det varit mer en två tjejer som verkligen varit head over heels. Och jag inte riktigt kunnat tolka dessa små subtila signaler som många av ni tjejer sänder ut. Vill ju inte vara den där jobbiga killen.
Har varit med om det några gånger att en tjejkompis kommer fram till mig och blinkar och säger, där har du en tjej som är jävligt tänd på dig. Och jag bara blir stående och undrar om jag fan är blind, dum, snäll, och alldeles omtänksam.
Ordspråket : Snälla pojkar får aldrig kyssa vackra flickor. STÄMMER
Ps Har jobbat som dörrvakt i 10 år tidigare, så jag har sett en hel del. Så många sjysta tjejer som går hem med rövhål, för att dom inte kunnat visa tydligt nog för den trevliga goa killen tidigare på kvällen att dom tyckte om han…
Så det där rövhålet finns, men det finns fan så många fler killar som är bra…
Kram T

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *