Kategorier
feminism & genus

Vad innebär en samtyckeslag rent konkret?

Vad innebär en samtyckeslag rent konkret?
Enkelt: Du måste försäkra dig om att den du har sex med verkligen vill.
Ett uteblivet nej är alltså inte ett ja. Ett uteblivet ja är inte heller ett ja. Ett ’’ummm’’ är inte ett ja. Ett kanske är inte ja. Att man klätt av sig kläderna eller visat att man är upphetsad är inte heller ett ja för man har rätten att ändra sig hela vägen och det är upp till båda att försäkra sig om att den andre vill hela vägen fram.
Som det ser ut nu så måste ett våldtäktsoffer visa att hen inte ville ha sex. Default är liksom att alla vill ha sex tills ett nej uttalats. Har offret varit otydligt så kan förövaren hävda att offret inte sa nej, att hen inte visste att offret inte ville osv.
Givetvis kommer förövare hävda att de fått samtycke även om lagen ser annorlunda ut men under rättegång och förhör så kan hen komma att bli tvungen att visa att samtycket var tydligt. Idag är det offret som måste visa på att hen gjort tillräckligt motstånd eller tydligt visat att hen inte ville ha sex.
Med en samtyckeslag skulle det se ut såhär;

– Alltid anta att partnern inte vill ha sex tills hen ger ett tydligt samtycke.
– Otydlighet och eventuell tvekan ska tolkas som ett nej.
– Den som initierar sexet eller är den aktiva kommer inte kunna skylla på att hen inte förstod eftersom att hen är skyldig att försäkra sig om att partnern är villig.
– Att vara passiv är inte samtycke.
– Möjliggör att ställa frågor till förövaren: var hen likgiltig inför ett eventuellt samtycke? Hur försäkrade hen sig om att partnern ville?

OBS! Samtycke kan se lite olika ut såklart och man kan t.ex komma överens innan om man är i en relation hur ett samtycke kan se ut.
Läs gärna inlägget som Hanna Fridén skrev om myter kring samtyckeslagen. Har jag missat nåt?

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Vad innebär en samtyckeslag rent konkret?”

Tycker det är en bra poäng att du påpekar att det fortfarande går att hävda samtycke från förövarens sida, eftersom många verkar tro att samtyckeslag innebär att det räcker med offrets ord för att få en fällande dom. Också awesome att du visar på att det inte går att vara likgiltig inför samtycket efter en lagändring – det går alltså inte att ursäkta våldtäkt med att ”det inte var meningen”. Jättebra och klargörande inlägg! Kör hårt!

Tack!
Har jag förstått det rätt när samtycke inte behöver vara uttalat verbalt? Dvs att samtycke kan uttryckas genom konkludent handlande? Eller ska samtycket vara verbalt? Kan ett verbalt uttryckt samtycke tas tillbaka med en handling?
Mella här ovan nämner i sin kommentar tjatsex. Som jag sett det gör vissa inte skillnad på vilja och samtycka. Det borde finnas åtminstone fyra olika situationer här:
Vilja något och samtycka: go for it!
Vilja något men inte samtycka: no go
Samtycka till något men inte vilja: här finns ett eget ansvar för att uttrycka sin vilja. Att ställa upp på tjatsex är inte att bli våldtagen. X borde få lära sig våga ge uttryck för och lyssna till sin egen vilja. Y borde tjata mindre och vara mer lyhörd och visa respekt
Inte vilja något och inte samtycka: NO GO!
Som jag förstått det skall en samtyckeslag handla om just samtycke. Det skall alltså inte kriminalisera fallet när någon gör något de egentligen inte känner för men utan att uttrycka detta. Det senare kommer vi åt med attitydförändringar i samhället, där människor (ofta kvinnor) skall kunna känna att de har rätt till sin kropp och känner sig trygga i att en uttryckt önskan kommer att bli respekterad.
Har jag missförstått något?
Juryn är fortfarande ute på det här, men jag börjar luta mot att jag är för en samtyckeslag. Tack för förtydliganden och information!

En väldigt stor nackdel är att en samtyckeslag i praktiken innebär omvänd bevisbörda, vilket är något som man in i det längsta försöker undvika i ett modernt rättssamhälle. Det är åklagarens uppgift att bevisa att du är skyldig. Det är inte din uppgift att bevisa att du är oskyldig.

Det här var ju intressant…
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/manliga-advokater-mest-mot-samtycke_8901248.svd
”Åsikterna skiljer sig också stort mellan kvinnliga och manliga advokater. Nästan 40 procent av kvinnorna är för en samtyckeslag jämfört med bara knappt 13 procent av männen. Omkring 31 procent av kvinnorna är aktivt mot, jämfört med 58 procent av männen.”
”Advokatsamfundet har tidigare, bland annat som remissinstans till en statlig utredning, uttryckt sitt motstånd till ett krav på samtycke, bland annat med motiveringen att en sådan skrivning riskerar att leda till en omvänd bevisbörda – att den åtalade måste bevisa sin oskuld.”
En kan ju inte anklaga Advokatsamfundet för att ligga på latsidan iaf!

På tal om att inte samtycka till sex läste jag idag i tidningen om en(av många…) våldtäktsman som blev friad, hans advokat tycker det 1. var konstigt att flickan(som är 14 år) inte kom ihåg datum när våldtäkterna skedde. För, du vet, hon kanske ville ha det som ett fint minne i almanackan. 2. vore mycket underligt då den misstänkte har fru och ett bra förhållande med henne, så därför skulle han aldrig, nej nej, ens få för sig att våldta. Män som är lyckligt gifta(utåt sett i alla fall) är såklart oförmögna att röra någon annan än sin partner, det skriver man ju på när man säger ja till varandra i kyrkan. Blä. Blev så arg, äcklad och förnedrad att jag slängde tidningen ifrån mig.
(Är inte mer påläst om just denna våldtäkt än det här, men de anledningar han friades för tycker inte jag är ok).

”Givetvis kommer förövare hävda att de fått samtycke även om lagen ser annorlunda ut men under rättegång och förhör så kan hen komma att bli tvungen att visa att samtycket var tydligt. Idag är det offret som måste visa på att hen gjort tillräckligt motstånd eller tydligt visat att hen inte ville ha sex.”
Men detta stämmer väl ändå inte. Det kommer inte att bli någon omvänd bevisbörda, den misstänkte kommer inte att behöva visa något. Det är åklagren som måste visa att det inte förelåg något samtycke och att den misstänkte struntade i detta.

Måste skriva en kommentar till. Tror inte du i detta inlägg speglar hur de allra flesta anser att en samtyckeslagstiftning ska se ut. Är det inte så att man ska kunna samtycka tyst? Genom sina handlingar? Det är iaf den uppfattningen jag har fått. Att man inte ska behöva komma överens innan om hur ett samtycke ska se ut. Då får vi ju i princip ett krav på ”avtalssamtycke” som många av motståndarna tror.
Mig veterligen ska man kunna samtycka på massa olika sätt, man ska inte behöva säga ”ja, jag vill ha sex” (hur sjukt hade inte det varit). Men självklart måste man försäkra sig om att motparten vill ha sex.

Som jag tolkat och förstått det handlar det mer om att våldtäktsmän inte ska kunna skylla ifrån sig utan ska ses som ansvariga för sina handlingar. Skulden ska inte läggas på den som blivit våldtagen, utan man lägger ansvar på folk att dom ska se till att dom inte gör något mot någon annans vilja.
Samtycka kan man göra på olika sätt, behöver inte vara ett verbalt ja. Ingen kommer heller kontrollera att alla samtycker till sex hela tiden.
Så folk kan fortsätta ha frivilligt sex med folk som dom vill, vi har inga sängkammarpoliser. Lagen är till för att skydda och inte skuldbelägga våldtäktsoffer i rättssammanhang.
Jag tycker det är ett steg i rätt riktning, men jag har problem att se om detta förändrar särskilt mycket och i så fall hur. Men man kan ju hoppas att det förändrar saker och ting på sikt, för jag tror inte det kommer ske en plötslig förändring.
Om man har läst om våldtäktsdomarna i tidningen är det tydligt att det krävs en förändring.

Problemet med att kräva ett verbalt ”ja”, är att du behöver först omstrukturera hela den samlagskultur som råder i vårt samhälle (och många andra samhällen därtill) om du inte vill skapa rättsfall ifrån vanliga sexuella kontakter (med samtycke).
Om du tar en titt på hur människor har sex, i verkligheten, märker du snabbt att många har sex ömsesidigt med kroppsspråk helt utan verbala samtycken. Exempelvis skulle detta krav (ett verbalt ”ja”), garanterat kriminalisera allt krogrelaterade sexuella aktiviteter (där de deltagande partnerna inte känner varandra så väl sedan innan).
Dessutom märker du att ett annat problem uppstår, nämligen vem är det egentligen som har våldtagit vem? Anta att två människor är precis lika aktiva under sexakten, men att ingen säger ett enda ord. Då har ju förstås ingen samtyckt! Om då två stycken anmälningar kommer in, mot båda partner, har då båda våldtagit? Uppenbarligen, ty då detta är den enda slutsats vi kan dra.
En samtyckeslag som inte erkänner icke-verbala samtyckesförklaringar, är extremt problematisk.

Hej!
Nåja att säga att killen ska vara snäll och kolla är omodernt, den snälla kvinnan kanske ska kolla om det är ok också hmm? Nåja vilket som!
Hypotetiskt nu då!
Om killen och tjejen har varit på krogen, träffar varan där, åker hem till någon av dem eller vad dem gör, killen frågar om hon vill ha sex, tjejen svarar Ja och ångrar det nästa dag och anmäler honom för våldtäkt eller om ni vill så vänd på det, ska den som bli anklagad bevisa då att den andra sagt ja och hur ska den personen göra det?
Om kvinnan eller mannen ångrar sig under akten och inte säger nått men härdar ut och sen anmäler för våldtäkt ja då blir det ju samma sak och den som sagt ja säger att denna inte sagt det.
Så om vi inte ska gå på ordet, hur ska personen kunna bevisa att hon eller han faktiskt ville? Banda? Skriva kontrakt? Ha vittne? Menar en samtyckes lagstiftning gör knappast någon nytta om man inte kan använda det i praktiken då det blir ord mot ord åså står man där i alla fall med en person som får sitt liv förstört via en anklagelse via media som kommer trycka att personen i princip redan är skyldig och en annan person som får sitt liv förstört för den personen kommer ses som första gradens lögnare.
Man ska inte kunna fälla människor utan konkreta bevis, människor ljuger så är det, menar dock inte att alla våldtäktsoffer gör det, men tyvärr så finns det faktiskt dom som gör det och har gjort det och det hjälper inte dem som faktiskt har råkat ut för det, vare sig det är en man eller en kvinna!

Nu är detta ganska off topic, men ändå.
LD och alla andra grymma individer som hänger här, hur fan får man en idiot (just nu är han det i alla fall) till pojkvän att sluta vara livrädd för ordet hen, få panik om man skulle säga: du är ju feminist och öppna ögonen för hur viktigt feminism faktist är?!
Jag får sinnesutbrott på honom nästan varje dag nu för tiden då han gång på gång säger saker som inte är okej, var på jag reagerar och han blir förbannad för att jag bara ”tjatar om det där feminismsnacket fast vi inte har några problem i Sverige”
Vad fan ska man göra?!

Samtyckeslagen borde då infatta ? –
Verbalt säga JA till sex.
Fysiskt samtycka till samlaget, alltså vara ”aktiv” tillbaka.
Att man visat efter sexet att man samtyckt till sexet.
Då borde ju risken för våldtäkt ”minska”.
Genom att du visar både innan, under och efter att det var samtycke.
Sen om du samtycker först och ändrar dig så är det ju våldtäkt om personen fortsätter då man efteråt inte har samtyckte till sexet som skedde.

Det där var väl inte så genomtänkt… Så om någon efter sex säger att de inte var med på det men säger att de var med på det före och UNDER så är det våldtäkt. Om man ändrar sig efter så tycker inte jag det är våldtäkt…
För att undvika missförstånd så har alla rätt att ändra sig under tiden och bli respekterad för detta.

Är det verkligen så att folk inte frågar? Min partner och jag har varit ihop i tjugotvå år och vi frågar alltid verbalt om den andra vill ha sex. Det är ju så himla enkelt. Jag vill ha sex vill du? Ska vi? Vill du ha det lite skönt med mig? Osv. Även när vi träffat andra som vi haft sex med tillsammans har det varit a och o att fråga om alla inblandade verkligen vill. Jag tycker det är underligt att så många (här och på andra ställen) ställer sig frågande till om man verkligen måste fråga verbalt. Hur gör ni andra?

Man måste inte fråga verbalt, finns en mängd andra sätt att uttrycka samtycke på.
Själv har jag själv aldrig frågat någon verbalt eller blivit frågad verbalt utan har gått på andra saker såsom kroppsspråk. Om jag tydligt visade mig intresserad och den andre var tydligt intresserad men ändå frågade mig om jag ville ha sex skulle jag nog kunna bli lite avtänd tyvärr. Men det är jag.
Folk får samtycka hur dom vill, det rör inte mig i ryggen. Det viktiga är att samtycket finns där.

Jag vet en som inte anmälde en våldtäkt eftersom hon visste att han skulle bli friad.
Hon visste att han aldrig skulle bli fälld eftersom hon både bjöd in honom i slutet på dejten (inte för att ha sex) och var så chockad efteråt att hon inte slängde ut honom efter våldtäkten. Hon lät honom sova kvar och slängde ut honom först på morgonen.
Hon orkade inte med att gå igenom polisförhör och en eventuell rättegång när hon redan visste vad utgången skulle bli.
Jag önskar att det här var någonting jag bara hört men jag är hon i historien.

Jag är också hon. Gick med honom hem på efterfest. Somnade i hans säng. Vaknade på natten och var plötsligt ett offer. Gjorde ingenting. Låg kvar efter tills jag ej klarade det längre.
En annan anmälde dock åt mig, men han blev inte dömd. Nämndemännen menade att de inte kunde ställa utom rimliga tvivel att det var våldtäkt, domaren skrev en skiljaktig dom att det otvivelaktigt var en våldtäkt… däremot kunde man inte fastställa att det var hans uppsåt. Så var det med det.

Har funderat mycket på detta med en samtyckeslag de senaste dagarna. Har tänkt fram och tillbaka och undrar om den verkligen kommer att fylla något syfte. Det är redan idag olagligt att ha sex med någon som inte vill, och därför frågar jag mig vilket funktion den skulle fylla. Många här verkar tro att bevisbördan plötsligt skulle bli omvänd vi ett införande av en samtyckeslag och då undrar jag hur ni tänker. Varför skulle den åtalade plötsligt hamna i fokus bara för att samtycke krävs? vad är det som säger att målsägande plötsligt skulle bli befriad från kränkande frågor och fokus bara för att det krävs samtycke? jag tror personligen att det kan få motsatt effekt. Skriver verkligen detta för att jag undrar hur ni andra resonerar. Vilken funktion fyller egentligen en samtyckeslag och hur bör den utformas? Ska det vara ett tydligt uttalat ja? räcker det med tydliga gester att man vill? om så är, vilka gester ska räknas som godkännda? ska en penis som man för till sitt underliv räknas som gest eller är det otillräckligt? Många verkar vara av tron att en samtyckeslag skulle leda till fler dommar men jag tror dessvärre inte det.

När det väl blivit rättegång tror jag samtyckeslagen i de allra flesta fall saknar verkan. Undantagen är väl:
a) dels de gånger då gärningsmannen är så obildad eller korkad att han inte förstår vilken story han måste dra för att klara sig undan, dvs. när gärningsmannen inte begriper att han måste påstå att offret samtyckt, och
b, dels de gånger då gärningsmannen pga heder och samvete faktiskt erkänner sin gärning och denna utifrån samtyckeslagen, men inte utifrån vår nuvarande lag, uppfyller rekvisiten för våldtäkt.
Men dessa situationer kommer sannolikt vara sällsynta. I den vanliga situationen – där mannen erkänner sex men hävdar att hon ville det – så torde det även med samtyckeslagstiftning att vara lika hopplöst. Ord står mot ord och det saknas vittnen, och att rätten inser att det är statistiskt osannolikt att just denna kvinna ljuger räcker inte för att nå de kanske 97 procent säkerhet som krävs i brottmål.
Men en samtyckeslag skulle inte bara ha verkan i rättssalen. Enligt min erfarenhet så identifierar sig de allra flesta män inte som kriminella. Förstår de att något är straffbart så låter de i allmänhet bli det. Och skulle lagen börja kriminalisera vissa beteenden som idag är lagliga (t ex att ligga med en tjej som inte protesterar tillräckligt) så skulle förmodligen många av de män som ser sig själva som hederliga och laglydiga medborgare men som idag utsätter kvinnor för övergrepp, med lagen i ryggen, komma att agera annorlunda. Och därför tycker jag att det är förbannat hög tid för en samtyckeslag. Presumtionen att vaginan är tillgänglig fram till dess att kvinnan protesterat tillräckligt hör väl för helvete inte hemma på 2000-talet?

För den som vill fördjupa sina kunskaper inom sexuallagstiftningen vill jag rekommendera Sex&samtycke av Petter Asp och Madeleine Leijonhufvuds utredning för MP ang. en samtyckesreglering. Boken av Petter Asp väcker flera intressant tankar. Han skriver bl.a. om att samtycke är ett normativt begrepp och att vi måste diskutera vad ett samtycke är innan vi lagstiftar om det eftersom en samtyckesreglering annars kanske skulle få samma resultat som dagens lagstiftning. Allt är inte svart och vitt.
Under den senaste veckan har en dom från Lunds tingsrätt diskuterats, jag har inte läst den, men av det som framkommit i media så kunde åklagaren inte visa att gärningsmannen hade uppsåt till brottet. Om vi skulle ha en samtyckesreglering så skulle även detta kunna ske eftersom uppsåt även då måste bevisas av åklagaren. I Norge har de valt att lagstifta om ”oaktsam våldtäkt”, dvs att gärningspersonen ska ha varit oaktsam istället för att ha uppsåt till brottet. Detta är något som inte ens har diskuterats i Sverige. Egentligen är det konstigt att vi inte redan har det i Sverige eftersom man kan dömas för vållande till annans död och vållande till kroppsskada som är oaktsamhetsbrott.

Det kan ju lösa en del fall där man fastslagit att det är våldtäkt men inte i andra fall då ord står mot ord om det var en våldtäkt eller inte. Mycket svårt att veta hur en lagtext ska se ut för att bli bättre…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *