Kategorier
feminism & genus

Hur pratar man om förtryck utan att dumförklara den förtryckta?

Hur pratar man om det internaliserade patriarkala och kvinnohatet som kvinnor ofta bär på utan att det uppfattas som dumförklarande? Hur pratar man om de normaliserade strukturerna som får kvinnor att finna sig i situationer utan att ifrågasätta för att de helt enkelt är så vana vid att det är så det ska vara utan att det uppfattas som att man klappar dem lite på huvudet?

Jag säger aldrig att kvinnor  är dumma. För det är vi ju inte. Men jag kanske….  jo jag gör nog det, jag säger att kvinnor ibland inte vet sitt bästa för att de helt enkelt aldrig presenterats inför andra möjligheter. Jag vet hur otroligt nedlåtande det låter, och det är inte min mening alls, men jag vet inte hur jag ska prata om den bristande kunskap och det enorma sjok som lagt över kvinnors ögon i tusentals år utan att det låter precis så. Många kvinnor saknar kunskap och insikter och framförallt analysverktyg för att förstå sin egen verklighet fullt vilket i sin tur leder till att kvinnor internaliserar förtrycket och inte förstår vad det egentligen är de utsätts för.

Att människor vet och kan olika mycket är ju inget konstigt. Man är ju inte sämre för att man saknar viss kunskap och man är ju knappast färdiglärd heller bara för att man kommit en bit på vägen. Frigörelse ser också olika ut för olika människor och jag kan bli trött på att det bara verkar finnas en mall för kvinnor att bli jämställda enligt och förstår att man slår bakut när man upplever sig ifrågasatt, men samtidigt så sitter ju många människor på en massa konkret fakta kring hur strukturerna ser ut. Feminism är ju inget man hittar på i stunden utan är ju ett analysverktyg som jobbats och teoretiserats fram av tusentals andra kvinnor genom flera hundra år.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Hur pratar man om förtryck utan att dumförklara den förtryckta?”

Hej.
Jag vill tacka för alla kloka inlägg och för att du ORKAR. Tack vare dig har jag blivit mer medveten om strukturer runt omkring mig och jag har äntligen, detta enbart pga dig, förstått det viktiga med tjejer/kvinnors systerskap.
Med vänlig hälsning,
Kristina

Ett problem som jag ser det är att somliga kvinnor inte ser något förtryck hos männen i sin närmaste omgivning och därför inte kan hålla med om att det finns ett kvinnoförtryck. Det känner sig ju inte förtryckta så varför ska de påstå att de är det?
Om man ska hårddra det handlar förtryck väldigt lite om ifall män man känner är snälla eller inte. Förtryck är så mycket mer än det. Det handlar om samhällsmakt, lönesättning, värdering av arbete, karriärsmöjligheter, representation, sexuellt våld, hur man forskar om sjukdomar och vilka sjukdomar man forskar om, hur stor risken är att inte få adekvat vård osv.
Och det här finns det forskning och statistik på och det är det som är så himla bra, för då behöver inte varje individuell kvinna ha sin egen definition av kvinnoförtryck eftersom de som har snälla män omkring sig ofta vill använda sin individuella erfarenhet som en definition.

Det känns som att den extrema individualismen vi lever i just nu inte direkt hjälper till vad gäller detta. För när man hört ”allt är upp till dig att förändra i ditt eget liv osv” tillräckligt många gånger känns det ju extra risigt att se verkligenheten för vad den är, dvs, jag har inte lyckats på den fronten, jag blir förtryckt och orkar inte alltid stå upp för mig själv osv. Att erkänna patriarkatet blir detsamma som att erkänna sig svag. Och det är något av det sämsta man kan vara i vårt samhälle.
Jag tycker inte du låter nedlåtande i dina blogginlägg, du öppnar ju ofta för diskussion istället för att säga ”så här är det”.

Jeg tror mange ikke forstår hvor mye strukturene påvirker hvordan vi utvikler oss som mennesker.
De ser resultatet og tilskriver det personene (eventuelt noe feminint og maskulint) uten å forstå hvordan vi begrenses og formes fra vi er små. Da er det mye lettere å si at man er skyld i situasjonen selv, fremfor å plassere ansvar på samfunn og forventninger.

Nu har jag läst igenom i princip hela din blogg! Jag ville bara att du ska veta hur mycket dina inlägg har betytt för mig, nu börjar en ny period i mitt liv.
Från och med nu låter jag mig inte manipuleras till att vara någon jag inte vill vara. Jag ska sluta stå framför spegeln och dra i mina valkar, jag ska sluta curla min man, jag ska göra precis vad fan jag vill, jag ska vara obekväm och vara stolt över det! Du är min förebild på så många plan. Du sätter ord på känslor som länge har snurrat i mitt inre men som jag bara har tryckt ner. Jag ska omge mig med bloggar, poddar och bilder från dig och andra starka kvinnor och jag ska bajsa på det sjuka idealet som jag nu vägrar följa.
Tack finaste ladyn!

Jag tycker också att det är svårt. Tänkte på inlägget om att stå bakom och stötta kvinnor. Det folk inte ser är att även kvinnor förtrycker andra kvinnor för att få högre status bland männen. Mina feministiska åsikter har använts av kvinnor för att argumentera emot deras män i en heterorelation… Men lik förbaskat blir det i slutändan jag som ifrågasätts för det går inte konkurrera med en man. Hans ord väger alltid tyngst.
Och kravet på att passa in i normen är så otroligt hög bland kvinnor OCKSÅ.. kanske till och med högre.. eftersom män inte behöver straffa kvinnor som de inte har en relation med (de skuldbelägger ändå) Kvinnor är så duktiga på att straffa andra kvinnor som sticker ut att män inte behöver visa sin makt aktivt. De kan liksom titta på vid sidan om och ändå ha kvar sin maktposition.
Hur ska man nå fram till dessa kvinnor som skriker inte ALLA män så fort man vill visa sitt stöd? Det går inte… Jag har inte lyckats:D utan mäns agerande ursäktas ALLTID på ett eller annat sätt. Kvar blir skulden o vem ska bära den? Kvinnor?

Håller med om detta. Kvinnor bidrar ju också på ett sätt till förtryck, som ju grundar sig i den här kvinnosynen vi har. Många verkar gärna vilja offra fem kvinnor för att hålla en man glad och det är problematiskt, men å andra sidan handlar det väl om överlevnadsstrategier. Man har sitt på det torra liksom.
Jag tänker på kvinnor genom historien som förtryckt andra under t.ex andra världskriget, kvinnliga moralpoliser i arabländer osv.
De måste ju också överleva på nåt sätt och det är deras strategi.
Så tänker jag i alla fall.
Inget kan förändras förrän den breda massan har nått upp till samma medvetenhet. Om alla helt plötsligt ser dessa strukturer och förtryck skulle det säkert försvinna ganska fort. Men tills dess får vi helt enkelt bara kämpa på och klura ut olika vägar till vårt slutmål.

Ok djävulens advokat nu men det är inte fakta det är teorier. Jag är också, trots hejare av det naturvetenskapliga idealet, övertygad om att det existerar en könsmaktordning (och fan vad trött jag är på den). Men det finns kvinnor som är medvetna om feministiska teorier o förklaringsmodeller men ändå inte håller med. Man kan vara informerad men nått en annan slutsats. För att diskussionen ska komma nån vart måste en medvetenhet och acceptans av det samma existera. Vi kvinnor är olika och ej stöpta ur samma form. En true feminism är för mig att lyssna på de med alternativa förklaringar till varför det är som det är istället för ”amen lilla förtryckta själ du måste bara läsa på mer”

”Men det finns kvinnor som är medvetna om feministiska teorier o förklaringsmodeller men ändå inte håller med. Man kan vara informerad men nått en annan slutsats”
Just detta som jag ville få sagt sist jag kommenterade här.
(Förlåt har inte hunnit kola om jag fått svar. Tro mig jag ska göra det även om det inte blir förrän nästa vecka kanske, Skriver då om det är ok en kortare kommentar under ett nyare inlägg).
Det finns helt enkelt inte den absoluta sanningen när det kommer till människor och hur vi lever med varandra. Det finns nyanser i alla dess gråskalor.
”En true feminism är för mig att lyssna på de med alternativa förklaringar till varför det är som det är istället för ”amen lilla förtryckta själ du måste bara läsa på mer””
Amen!

JAg tror anledningen till varför kvinnor (och män) inte ser de ojämställda maktförhållanden beror på att skolan är väldigt fattig på feminism, skolan är fruktansvärt patriarkal. Historian handlar bara om män, pojkar får bete sig hur som helst. Inget ämne jobbar påå feminism särskilt bra. VAd blir d¨å resultatet? Jo när man går ut grundskolan är man färdigkonstruerad att följa och upprätthålla de patriarkala strukturerna. Svårt att bryta inlärda mönster.
Vet inte en enda feminist som lärt sig om feminism genom skolan. Feminism måste självpluggas, man måste söka informationen själv, och hur många gör det av alla människor?

Apropå dumförklara.
Jag jobbar inom integration och ett mantra som rungar överallt inom de enheter som pysslar med flyktingmottagning och invandring är hur viktigt det är att lära de nyanlända är att ”Här i Sverige är vi minsann jämställda! Vi är inte som andra länder utan här är alla lika värda”
Inte sällan är detta självklart uttalat av gubbs.
Lika bra att passa på att idiotförklara inte bara kvinnor utan även flyktingar. Ty flyktingar ska precis som kvinnor i mångt och mycket mest bara vara tacksamma och inte tycka så mycket. Än mindre uppmärksamma, förstå och demontera samhälleliga rövstrukturer. Suck.

I samma stund som du inser att andra kvinnor har sett det du ser, och ser, men hanterar och förhåller sig till det på olika sätt, så kommer du automatiskt att sluta ”råka” få tex mig att känna mig dumförklarad. 😉
När du säger att många saknar kunskap och analysverktyg så har du redan där konstaterat att många kvinnot talar utan att veta – men är du säker på att de inte vet? 😉

Jag tycker det är ganska uppenbart när folk vet vad de pratar om eller inte. Jag har suttit i diskussioner med människor som har analys och kunskap men som inte håller med mig och det märks på deras argument att de har tillgång till samma teorier och fakta som jag. Att folk upplever saker olika är inte konstigt, vi lever väldigt olika och har olika förutsättningar. Har man t.ex själv levt ganska privilegierat så kanske man inte upplever det jag gör osv.
Att män och kvinnor är ojämställda är dock ingen åsikt. Det är fakta och det finns det både statistik och forskning på som intygar.

Åh fy fan lady dahmer, tack för att du finns. Du gör min vardag uthärdligare när jag dag efter dag år efter år kan klicka in på din blogg och läsa hur du på ett glasklart och pedagogiskt vis sätter orden på skitpatriarkatet vi lever i. Åter igen, TACK FÖR ATT DU FINNS!!!! Att du orkar kämpa och sätta ord på allt. ❤️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *