Kategorier
feminism & genus

Alla föräldrar påverkar sina ungar med sina personliga värderingar



Det är så lustigt det där med genusmotståndarna. De förfasar sig över hur vi genusmedvetna tvingar på ungarna våra värderingar utan att tänka på att det är ju nåt alla föräldrar faktiskt gör. Uppfostran kallas det visst och är en förutsättning för att det ska bli folk av ungarna. Något annat som är roligt är den här villfarelsen att uppfostran inte spelar någon roll alls; ”Det spelar ingen roll vad ni gör, era ungar kommer göra som de vill ändå när de blir stora!” Eller ”Man gör alltid tvärtom än sina föräldrar när man växer upp!” Hört talas om det sociala arvet? Nån? Det innebär att vi upprepar flera av våra föräldrars mönster. Barn gör som vi gör and all that. Vi ärver egenskaper och värderingar. Och påstå inte att du är ett undantag för då saknar du självinsikt.

]]>

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

33 svar på ”Alla föräldrar påverkar sina ungar med sina personliga värderingar”

Jag måste säga emot på den punkten, jag har inte ärvt ett skit av mina föräldrar..

Min pappa övergav mig redan innan jag var född, min mammas bästa kompis har alltid varit alkohol, så hon har aldrig brytt sig det minsta om mig..

Jag skulle aldrig strunta i mina barn, dom betyder allt för mig..

Herregud, vet inte folk sånt där? Jag är 19 år och har inga barn och ingen utbildning men ändå så vet jag att man är en produkt av sin uppfostran! Håller med dig fullt ut i denna fråga!

Religiösa föräldrar är också inräknade i 'hjärntvättarna'. Det är väl tur att jag slutat vara vegetarian annars hade mina eventuella barn fått både genus, religion och vegetarianism, nu klarar de sig från en sak iaf…

En sak jag dock inte förstår är hur du och ungefär resten av Sveriges feminist-elit uteblir i diskussioner om kvinnors rättigheter inom islam.

Jag har tagit upp det med dej innan och då hävdade du att det är självvalt av kvinnor att bära slöja och att de har rätt att leva som de vill, något även Mona Sahlin och resten av Sveriges politiker (som alla är uttalade feminister) anser.

Först och främst undrar jag om du/ni driver med mej? Det är ungefär lika mycket (förmodligen mindre) självvalt som att alla flickor "väljer" prinsess-tema på sina liv. Det är inte självvalt. Det är styrt av någon annan, deras pappor/män.

Ni, som är så starka i era åsikter (bra, tycker jag, det vet jag), varför vågar ni inte säga emot det här? Är det för att man är rasist då? Jag kan bara tolka det så. Som att muslimer kommer före kvinnor/flickor på pk-skalan. Jag har nämligen aldrig sett en text från dej där du kritiserar Islam och dess kvinnoförnedring (därmed inte sagt att du inte skrivit någon).

Jag tror nämligen inte att du, på riktigt, anser att en fem-årig somalisk flicka själv valt att bära heltäckande slöja. Och jag tror inte att du, innerst inne, anser att det är självvalt att tillbringa ett liv i ett tyg-fängelse.

Bemöt gärna. 🙂

Nu glömde jag ju det som var själva anledningen till att jag skrev, haha.

Alla påverkar vi ju varandra, som du skriver. Min uppfostran av mina barn påverkar dina och vice versa. Men om du menar att prinsess-uppfostran påverkar, så bör ju även en kvinnoförnedrande uppfostran, som inom Islam, påverka. Eller hur? För den skiljer ju sej avsevärt mycket mer från din uppfostran av Ninja och Tamlin än vad den mer "traditionellt svenska" gör. Så varför är det okej att kritisera svenska föräldrar, men inte invandrarföräldrar som uppfostrar enbart enligt en religion?

Airam jag har aldrig hävdat att slöjan är självvald. Den är lika självvald som normerna i vårt samhälle. Däremot så är jag emot ett förbud eftersom att det i sverige råder frihet att klä sig som man vill.

Jag ser ingen skillnad på ett tygfängelse eller det fängelse som vi kvinnor och flickor i sverige lever i. Det ena är lättare att ta på, men vi ska inte för en sekund inbilla oss att vi är fria.

Jag är EXTREMT religionskritisk, spåeciellt ur ett jämställdhetsperspektiv och då främst Islamkritisk. Eller nej, jag är ärligt talat Islamfientlig. Jag tycker det är en fruktansvärd religion och att de flesta muslimska länder är förjävla patriarkaliska skitkulturer som förtrycker människor.

Men jag har ingen lust att sätta mig själv och min familj i skottlinjen. Tyvärr. Nån annan får ta den fajten. Kanske du?

Och jag HAR kritiserat invandrarfamiljer och då deras fostran. Jag orkar inte googla länkar, men det ska finnas nånstans i arkiven. Folk brukar bli ganska arga när jag gör det, men sen när är jag rädd för det? 😉

Grejen med värderingar är att det som är sunt för en är helt galet för en annan. Det finns vissa saker som är basic i livet som ALLA borde lära sig. Men utöver det finns det liksom egentligen inget rätt eller fel. Så länge det ligger inom normala ramar.

Du har ditt genustänk och kör med det. Det passar inte mig.

Jag möter lika mycket fördomar från er genusföräldrar som ni upplever från oss andra. Det handlar helt enkelt i grunden om att man får acceptera att alla har olika syn på saker.

Det vore så mycket trevligare om alla kunde ha respekt för varann :love:

Visst är det så.

Undrar – vad anser du att du har från dina föräldrar och deras sätt när du var liten?

Jag anser inte att mina päron gjorde allt rätt och mina värderingar idag skiljer sig ganska rejält från deras..men ändå sitter vissa egenskaper jag förmodligen har från min uppväxt som sten. Försöker bryta mönster varje dag…

AiraM, jag tar gärna den diskussionen med dig.

Jag är utbildad samhälls- och kulturanalytiker med särskilda kunskaper om genus och jämställdhet. De frågor som du tar upp är det precis som du säger, inte så många som vill ta i. I mina ögon rör det sig om en konflikt mellan religionsfrihet/kulturrelativism och jämställdhet och de är inga svartvita frågor att ta ställning till. Personligen så tar jag dock öppet ställning för jämställdheten, ALLTID OCH OAVSETT. Och ja, jag har blivit kallad för rasist. Jag vet inte om du minns frågan då en muslimsk man som vägrade att ta en kvinnlig chef i handen, inte fick den praktikplats som han sökte? Han fick dock rätt i rätten – utifrån sin religion hade han rätt att vägra att ta en kvinna i handen. Jag hade accepterat rättens dom om mannen hade skyllt på exempelvis bacillskräck, men absolut inte utifrån det faktum att hon var kvinna. Där och då rörde det sig om ett enskilt handslag, men vad detta enskilda handslag står för och leder till i en förlängning, är det viktiga i sammanhanget. Och det leder inte till något annat än klyftor och gränsdragningar könen emellan, vilket är negativt för jämställdhetsarbetet.

Jag anser inte heller att barn ska bära slöja. Barn ska få vara barn och jag är för ett slöjförbud när det gäller småflickor. Det finns så många exempel på hur svenska myndigheter sviker barn som härrör från andra kulturer än den svenska, hur socialen ser mellan fingrarna när barn med utländsk härkomst misshandlas i hemmet, bara för att det är tillåtet i deras ursprungsland. Kultur och religion går gång efter annan före barns rättigheter. Man tycks låta sig ledas av devisen "Våra barn och andras ungar" – DET är vad jag kallar rasism!

Här, ett blogginlägg som jag skrev i ämnet för ett tag sedan: http://blogg.mama.nu/sniffthis/2011/08/16/de-skyddslosa/

Dessa frågor måste tas på allvar och nej vi får inte vara rädda för att bli kallade för rasister. Om inte vi för dessa frågor så kommer SD att göra det och dom kommer enbart att göra det i syfte att svartmåla muslimer och alla andra som härrör från andra kulturer än den svenska och alltså inte eftersträva det verklliga syftet, att kämpa för jämställdhet och värna om barns rättigheter.

Men naturligtvis är det så att föräldrar påverkar sina barn (på gott och ont). Allt annat vore ju helkonstigt. Alla möten med andra människor ger möjlighet till påverkan, vare sig vi vill det eller inte.

Klart man ärver värderingar av sina föräldrar..det säger sig ju självt!

Men det är ju inte bara föräldrarna, utan alla i dess närhet….

Har kontaktat tidningen nu btw, och de ska skriva en artikel…tack för tipset! 🙂

Håller med, alla lär vi våra barn nått. Vissa gånger att göra precis som vi och andra att göra precis tvärt om. Det läskiga är att om man är mycket genusintresserad så ser många det som misshandel, ett berövande av ett barns rätt till en könsidentitet, inte möjligheter till ett skapande av en egen identitet. Tack o lov att jag haft fantastiska föräldrar som hjälpt mig bli den jag är och inte tvingat in mig i traditionella könsmönster, jag hoppas att vårat arbete med att ge Ludvig samma möjligheter ger honom samma styrka och mod som det gett mig i livet.

Tack för att du är så klok och förgyller vår vardag med din blogg!

Okej, LD. Bra att veta att vi är överens i en fråga i alla fall. 😉 Jag är också religionskritisk, åt alla håll, men kanske mest mot Islam just pga kvinnofrågan. Tack för ett bra svar..

Noni – Du sätter exakt ord på mina tankar. När ingen annan vågar ta i frågan av rädsla för att stämplas som rasist, så blir SD de enda som vågar och de som då "vågar" rösta på SD, i brist på andra politiker som tar tag i frågan blir utsatta för hot och förföljelse. För att religionsfriheten är tydligen viktigare än flickors och kvinnors rättigheter. Skrämmande…

Jag vet många invandrarkvinnor och flickor som känner sej oerhört svikna av Sverige och vår lamhet, samt offentliga kvinnors förnekande av att det existerar hedersvåld i Sverige. Det måste kännas fruktansvärt att fly hit och ändå behöva leva under samma förtryck som "hemma".

Ska läsa ditt blogginlägg..

Just det, LD.. Jag har försökt ta den debatten i många år. Men efter att otaliga gånger ha blivit påhoppad, häcklad och förföljd för mina "rasistiska" åsikter så har jag valt att jag inte orkar mer. Inte nu när jag snart ska bli mamma. Jag måste vara ego och välja att fokusera på mej själv. Det är synd bara att man låter "de andra" vinna, för det är ju det de gör när jag (och andra) inte orkar längre.

Och jag har många, många gånger undrat hur du orkar, haha.

Bra skrivet! Jag har fått höra att eftersom jag är ateist så kommer min son bli väldigt religiös bara för att trotsa. Uhm? Man gör väl inte livsavgörande val bara för att trotsa? Då har man isf inte blivit mogen nog än utan går genom en sorts fas.

Tess,

Det händer att barn till ateister väljer att tex konfirmera sig som en trots mot föräldrarna men faktiskt finner tro vilket hände en tjej jag känner men många barn till ateister blir själva ateister. Det är samma hos kristna, barn som uppfostras i en kristen familj blir ofta kristna men en del gör totalrevolt också. Min allmänna uppfattning är att man ofta gör som sina föräldrar eller gör en total omvändning.

Lady Dahmer, har följt din blogg ett tag. Vill bara säga: så jäkla bra! För mig är allt redan bekant vad gäller genus m.m., men det innebär inte att det är så för alla. Genom att läsa vissa av kommentarerna du får så inser jag hur viktig bl.a. din blogg är.

Stor eloge till dig som orkar fortsätta utbilda andra och ifrågasätta den rådande normen när jag är slö och istället väljer att isolera mig för att slippa "se skiten". TACK!

Jag hatar det faktum att behovet av bekräftelse kan påverka välmåendet så pass mycket och har en sådan makt över det. Jag har en sjukt bra självkänsla för det mesta (krävs mycket för att upprätthålla en god självkänsla, så det är sagt..) men kan bli helt sjukt "deppig" ibland när jag inte får bekräftelse när det kommer till både utseendet och personligheten. Blir liksom illa berörd om någon inte ser mig på ett visst sett (tycker jag är snygg/attraktiv) eller upplever mig som en härlig människa med goda egenskaper, vilket jag är medveten om att jag är och har.

Har man för höga tankar om sig själv när man förväntar sig att man ska uppfattas som en toppen människa?

Jag önskar att jag hade vuxit upp med bättre värderingar och sluppit alla prinscess klänningar, dock har jag haft ganska tur som vuxit upp med 3 äldre bröder som ändå skänkt mig lite av den pojkaktiga sidan.

Som det är nu vet jag att jag värderar folk efter deras utseende, visst är inte hela min skara med vänner supersnygga och "perfekta". men jag vet hur min hjärna fungerar när jag tittar på folk.

Jag önskar att jag slapp oroa mig över hur jag ser ut, att jag har lite för mycket fett på höfterna eller lite för små bröst. Det är knäppt hur man tvingas uppfostras att alltid sträva efter perfektion.

Det är tur att det finns människor som du där ute, som försöker öppna ögonen hos inskränkta människor. Att någon säger emot normerna och visar ett annat sätt att leva och uppfostra sina barn.

Jag ska försöka behålla detta i mitt huvud när det blir dags för mig att skaffa barn. jag vill att de ska växa upp med sunda värderingar och att de får vara barn precis så länge de vill.

Tack för att du fyller mitt huvud med intressant fakta och gör att jag äntligen kan börja tänka om.

Att det inte är mitt utseende som gör mig till den jag är.

Jag älskar din blogg och jag älskar hur du står upp emot alla idiotiska människor som har svårt att tänka utanför sin egen bubbla.

kram

Alla måste ta ställning till det man lärt sig av föräldrarna. Kanske väljer man att göra helt annorlunda, men man kommer för alltid vara påverkad av hur man växte upp och de normer som förekom då. Det går inte att komma ifrån.

Angående religion så vill jag flika in med ett par saker.

Slöja kan mycket väl vara ett fritt val. Jag känner till flera exempel.

Att använda slöja är för övrigt absolut inte bara något som många muslimska kvinnor gör. Det finns en hel del kristna, judiska, sikhiska, och hinduiska kvinnor som också gör det.

Varför skulle det vara mer kvinnoförnedrande att täcka sitt hår än att inte göra det? Slöjan (inte minst den heltäckande niqaben) kan ses som ett motstånd mot utseendefixering lika mycket som handlingen att inte sminka sig eller raka sina armhålor.

Josefin – KAN vara så. ÄR uppenbarligen så, då du känner flera. Men det är inte en regel, snarare undantag. För du tror nog inte att fyra-åriga flickor väljer själva att bära slöja. Och du tror nog inte att "självvalt" är detsamma som "bär slöja eller så dödar vi dej för att du vanhedrat oss". "Hjärntvätt" kallas det. Inte "självvalt".

Och om nu slöja och niqab är så bra – varsågod och använd det själv!

sociala arveet..det tåls att fundera på..kan ju bara se till mig själv, ¨då jag inte direkt forskat/läst om ämnet.. men nog vet jag vad jag ärvt av mina föräldrar, fosterföräldrar, mostrar och mrbröder…mne jag vet oxå vilka egenskpaer jag vill behålla och vilka jag inte vill ha..så.. nja jag tror inte fullt ut på att det sociala arvet inte går att påverka..

Helt sjukt egentligen, sjukt sant också. Vi hade en pratade om genus och jämlikhet hemma och det vart hetsiga diskussioner vid matbordet.

Gå gärna in på länken till inlägget jag gjorde om det i min blogg.

Ville bara säga också att du är bäst och har ändrat min syn på mig själv och omvärlden till det bättre!

Kraaaam!

Airam: Jag är medveten om att det självklart finns många kvinnor som av en eller annan anledning tvingas bära olika former av slöja och att det naturligtvis är ett problem. Min poäng var att det inte alltid är så. Många kvinnor ser det som ett uppror mot det utseendefixerade samhället. Ett sätt att säga att utseende inte är allt. Men det är kanske inte rätt sorts uppror. Att visa upp sin orakade armhåla är okej (och det har jag verkligen ingenting emot) men att dölja sin kropp och sitt hår är inte det.

När det kommer till barn ser jag inte riktigt problemet. De allra flesta barn klär sig utifrån sina föräldrars värderingar och klädkoder och i de familjer/kontexter där slöja är en könsmarkör på samma sätt som klänning, kjol eller tajta byxor och linne är i andra kontexter ser jag inte det som mer problematiskt än något annat. Ingen som i allmänhet är kritisk till att klä småtjejer i rosa klänningar skulle troligtvis komma på tanken att förbjuda föräldrar att klä sina barn i sådana kläder men när det kommer till slöja så är en motsvarade tanke plötsligt helt okej. Mycket märkligt.

Det verkar vara helt okej att påverka sina ungar med sina personliga värderingar så länge man har samma värderingar som den som klagar på att man gör det. Hälsar en veganförälder som fått höra den där kommentaren till leda.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *