Kategorier
feminism & genus

Det känns som att väldigt många tror på myten om feministen som en manshatare

”Men män har alltid varit snälla mot mig! Kvinnor däremot har alltid tryckt ner mig!” låter det ibland från både mina läsare men också andra kvinnor jag diskuterar med. Emma Kaagaard Kristensen skriver även hon om känslan av att känna sig förtryckt av andra kvinnor.  Det känns som att väldigt många tror på myten om feministen som en manshatare. Att vi tror att allt är mannens fel. Men det är inte så.  Inte går vi omkring och är arg på att män förstrycker oss. Däremot kan vi vara arga på mäns delaktighet och handlingar såsom våldtäkterna och det övriga våldet. Men vad det handlar om är att man konstaterar att vi lever i ett partiarkalt samhälle (dvs där män är normen samt har all eller större delen av all makt) och att det finns strukturer som talar till mannens fördel och kvinnans nackdel. Det är ju samhällsstrukturen som är förstryckande, inte individer i sig oavsett kön. Det är inte så att vi tror på en sammansvärjning där män gått ihop för att medvetet sätta oss på plats. Det är ju gamla inkörda tankemönster och stereotyper, förväntningar och föreställningar som påverkar hur vi agerar och bemöter varandra som i sin tur upprätthåller den här partiarkala samhällsstrukturen och däremed ojämställdheten.  Och det här är ju något som vi alla tar del av, män OCH kvinnor.

]]>

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

41 svar på ”Det känns som att väldigt många tror på myten om feministen som en manshatare”

Diskuterade med min pappa en gång om feminism och patriarkat, och han kom fram till att hela kvinnoförtrycket beror på – juste – kvinnorna. Som pushar varandra att se ut på ett sätt, som skapar alla krav. Jag tror det är bullshit. Det är hela samhällets normer som det är fel på, inte BARA kvinnorna eller BARA männen. Dem flesta deltar aktivt i att hålla uppe normer och krav utan att knappt veta om det.

Hej Lady,

Jag har tänkt mycket på det du skriver om.

Rent konkret kan kvinnoförtryck av kvinnor, enligt mig, yttra sig i att kvinnor säger att kvinnor snackar skit om varandra, att de är bitchigare än män, att kvinnor tjafsar mer. Som att det vore fakta!

När vi säger om oss själva att kvinnor snackar skit ger vi ju också oss själva "rätten" att göra det. För så gör ju kvinnor. Och då kommer vi fortsätta att vara förtryckta eftersom vi bekräftar bilden som män och som vi själva har av oss genom att säga att det är så och genom att praktiskt göra det.

Kvinnor är därmed skitsnackare som liksom inte får något gjort. Och vi stämplar själva det epitetet i pannan.

Jag tycker det är väldigt intressant med hur vissa människor ser feminister.

Det var inte det jag skulle skriva egentligen utan en tanke som dök upp i huvudet när jag läste inlägget. En dag för några år sedan såg jag en bild på Bonos fru, Ali. Bilden var tagen på röda mattan på nått event. Grejen var att hon hade inget smink, helt naturlig i ansiktet. Jag tyckte det var coolt, helt jävla ballt. Men min kompis tyckte det var så jävla onödigt, hon sa "kan man sminka sig bör man göra det". Varför då? Hon är snygg, så vafan bör hon ha smink för, för hon är 50 år, har rynkor..? Men en man utan smink är sexig?

Jag säger inte så för att jag hatar män, utan det är mer riktat till de kvinnor och män som anser att kvinnor bör ha smink för att dölja sånt, för att anses vackra!

Innan jag började läsa din blogg så tänkte jag likadant. Vadå förtryckt, inte jag inte jag är fri och gör som jag vill. Sen började jag fundera och det är inte så enkelt . Det krävs styrka och mod att göra som man vill att se ut som man vill.

Min sambo fick rådet av en (kvinnlig) lärare att inte öppet blanda in feministiska värderingar i sin yrkeskarriär (inom spelbranschen), för det "ansågs lika provokativt som rasism". Och skulle alltså begränsa hans möjligheter till jobb.

Absolut att feminister genrellt anses radikala och manshatande av både män och kvinnor. Folk känner inte igen sig själva i beskrivningarna och därför existerar det inte. Som om världen inte vore mer komplex än så…

Nu talar jag bara för mig själv (dock inte feminist, eller ja, vad räknas som feminist egentligen? Jag är ju för jämställdhet t.ex.) men jag har liksom fått den uppfattningen, eller tron, eller vad man ska säga, att alla män är svin. Nu vet jag ju att det egentligen inte är så, men pga det jaghar varit med om kan jag inte lita direkt på att det finns bra män därute.

Fast jag är trots allt inte manshatare för det heller..

Jag tycker inte att det är svårt att se att föraktet kvinnor emellan även det ingår i ett patriarkat. Kvinnor ska ju konkurrera om mäns uppmärksamhet och vad är egentligen ett bättre sätt än att trycka ner andra kvinnor?

Att kvinnor är elaka mot varandra är ju knappast ett tecken på att feminismen är överflödig eller? Det är ju precis tvärtom!

Ibland undrar jag, på riktigt alltså, inte för att provocera eller vara spydig, om du verkligen vill ha till en förändring. Då har du ju ingenting att vara arg för längre. Skulle du hitta något annat då?

För du slår nämligen bort alla kommentarer från kvinnor som inte säger sej uppleva det du och andra feminster gör med att de är okunniga, inte särskilt insatta, subjektiva och har åsiktstourettes.

Varför kan inte du, likt många andra av oss, se att det inte är så jävligt att vara kvinna ändå och fightas för de lite större grejerna, så som förtrycket i att tvingas bära slöja, eller dödas för att man blivit våldtagen?

Jag är medveten om the shit storm that is coming my way, både från dej, LD, och dina lärljungar, men allvarligt? Det är som om ni inget hellre vill än att ha er fasta punkt att hålla i – nämligen att det är för jävligt att vara kvinna och att det så kommer förbli.

Vi är väldigt många som inte tycker att det är åt helvete, utan som njuter varje dag. Kan vi inte få göra det?

AIRAM det finns massvis med saker som engagerar mig; djurrätt, rasism, klassfrågor, fattigdom, utanförskap, mobbing, osv.

Nej, jag vill inte ha saker att vara arg över. Jag är faktiskt ganska sällan arg. Jag är inte en arg eller negativ person överhuvudtaget, däremot så är jag väldigt medveten om de strukturer som finns.

SJÄLVKLART (!!) vill jag ha en förändring. Vad är det för jäkla fråga egentligen??? :thumbdown:

För övrigt så tycker jag inte alls att det är förjävligt att vara kvinna. Inte mer än det skulle vara att vara man. Båda könen har sina roller att jobba med och emot.

Och varför ska jag bara kämpa för de större sakerna? De större frågorna är ju beroende av de mindre. Jag förstår inte hur du menar; ska jag skita i att kvinnor inte får samma utrymme i media eller att flickor tystas i skolorna bara för att det finns kvinnor som våldtas och tvingas ha burka? Förstår du inte att det är samma strukturer det handlar om i alla dessa frågor; stora som små?

Svar: Såg din bild på ditt armhålshår (hehe kul ord) och känner bara öh? Det är knappt något hår ens! Fan vad löjligt. Men män får ha hår under armarna? Det är sjukt orättvist…

För övrigt, haha det är rätt lustigt faktiskt att folk går runt och pekar på vad DE tycker borde göras om på en annan människa för att tillfredsställa DERAS behov. Liksom varför ska du bry dig om några killar tycker ditt armhålshår är osexigt? Som BK sa, onanera till nåt annat då! Haha bästa repliken för övrigt.

Jag har ingenting emot män, men manschauvinister däremot! Det är ingen hemlighet att jag föraktar sådana. Men sen har jag alltid tyckt att det är jävligt irriterande med folk som hävdat att de är bättre, finare och med större medfödda rättigheter än andra bara p.g.a. saker de själva inte påverkat alls som kön, hudfärg, etnicitet och medfödd ekonomisk och/eller social status. Jag förstår att det är jobbigt för vissa att vara vit och man nu när det plötsligt inte gör dem automatiskt privilegierade i den utsträckning de var en gång i tiden, men att ta ut det på människor som nu försöker ta den plats i världen de rimligtvis borde ha rätt till är inte ursäktligt på något sätt. Varesig om man snackar om rasism eller strukturellt kvinnoförtryck.

Vem är du att bestämma om vad som är stort eller inte? I många länder blir man dödad för att man blir våldtagen, ja. Absolut, det finns problem. Ateister som blir hatade i USA, homosexuella blir dödade i Afrika och en stor del av världen lever i fattigdom och svält. Kort sagt har vi det egentligen jävligt bra i Sverige. Även om man är utstött finns det ofta ställen att gå till om det krisar. Det finns en social etc. Men VARFÖR skulle det vara fel att bry sig om lokala saker? Som att skolan inte arbetar med miljön på ett bra sätt eller kämpa för att få den lokala puben att köpa in ekologiskt kött eller starta en Facebook kampanj "Raka inte benene på en vecka" etc. Varför är det så fel att engagera sig på olika håll? Förstår inte hur du kan racka på engagemang oavsett. Allt engagemang är väll bra?! (Oftast.)

En gång till då: De där studierna, forskningen du pratade om i Claras kommentarsfält, vart finns den? (Gällande hur stor andel som är falska anmälningar osv.) Jag vill gärna läsa.

ni som efterfrågar studier osv – när jag har tid så ska jag leta reda på dem. Jag har läst så hysteriskt mycket artiklar och böcker att jag omöjligt kommer ihåg VART jag får allt ifrån.

Men googlar man runt lite så brukar man kunna hitta en del. (om man inte orkar vänta på mig)

Faminism är för mig inte alls manshat, det är bara rätt och slätt att jobba för lika rättigheter och villkor. Man måste inte vara eller se ut på ett visst sätt. Alla kan vara feminister och alla feminister måste inte alltid ha samma åsikter i allt heller…eller? Annars har jag nog missuppfattat hela grejen :S

Kvinnor är den största boven i dramat om att könsroller befästs och bevaras. Kvinnor har mycket åsikter om varandra och påpekar det. Kvinnor snackar mycket, ofta skit. Så har det alltid varit men vi kan hoppas att det förändras när kvinnor inser att de kan hävda sig själva på andra sätt än att trycka ner varandra.

Två människor som har erfarenheter både av att vara män och kvinnor är Mikael och Orlando. Båda föddes som män, opererade om sig till kvinnor och ångrade operationen senare och ville byta tillbaka.

Att det inte är lätt att vara människa, oavsett om man är man eller kvinna, förstår vi genom den fantastiska dokumentären Ångrarna som just nu går att se på SVT Play.

Ett sidohopp i debatten kanske, men en mycket intressant bild av könsroller och att vara människa under alla roller…

Efter att ha läst kommentarerna här så vill jag bara förtydliga mig… jag tycker att feminism är skit viktigt! precis som att det är viktigt att kämpa för homosexuellas rättigheter eller handikappades rättigheter eller liknande… men det jag efterlyser i feminism är lite självinsikt och viljan att vilja jobba med sig själv och kanske ibland gå utanför sin bekvämlighetszon för att spräcka könsrollerna en gång för alla.

Jag upplever det som jävligt mycket gnäll och jävligt liten verkstad helt enkelt.

Och som ett par skriver här… "Kvinnor är den största boven i dramat om att könsroller befästs och bevaras. Kvinnor har mycket åsikter om varandra och påpekar det. Kvinnor snackar mycket, ofta skit"

Dags att börja jobba på det kanske?

Jag tycker att det är väldigt intressant vad du säger och jag älskar din blogg, du har fått mig att öppna både ögonen och käften. Skulle du kunna ge exempel på vad du menar med att "det finns strukturer som talar till mannens fördel och kvinnans nackdel." ? Mvh

De som säger att kvinnoförtrycket beror på kvinnorna själva eftersom kvinnor nedvärderar och snackar skit om varann, är ofta småaktiga och elaka mot varann osv väljer att bara se halva problemet.

Vad beror det här beteendet på då, tror ni? För inte kan det bara uppstå i det blå? Inte finns det ett inneboende behov hos kvinnor att förakta varann?!

Som Elin Astrid säger, de här beteendena är ju bara ett symptom på hur vi kvinnor fostras att uppföra oss, på var vi lär oss värdera – nämligen manlig uppmärksamhet. Och jo, då är ju genast småaktiga beteenden, undergrävande och allmän taskighet inte så svår att förklara.

Det är klart att man som kvinna får eftersträva att träffa en partner av manligt kön, men vår fostran av våra döttrar hanslar så mycket om att behaga på olika sätt. Att vara vackra, att vara väna och den ultimata lyckosamheten mäst i förmågan att fånga och behålla en man, skaffa familj och ha ett vackert hem. Fortfarande…

Men alla ni som skriver att kvinnor generellt är dåliga människor (ja, det är faktiskt vad ni skriver för vad är en skvallrig, elak, nedvärderande människa annat än en dålig människa? vad är erat problem? Har ni någonsin hört en man säga "Ja men män slåss och våldtar, så är det och så kommer det alltid att vara för det är sådana vi är!". Jag har faktiskt träffat på en massa killar som skvallrat, baktalat och varit elaka. Jag var mobbad i skolan av KILLAR som gjorde mer än bara slog som killar förväntas göra, de gjorde även inre skada genom att vara elaka, skvallra och snacka skit!

Jag betackar mig för er beskrivning av kvinnan och därmed mig!

Emma, i all ärlighet, jag känner väldigt få feminister som baktalar, är elaka, snackar skit jämfört med kvinnor som säger sig vara nöjda med jämställdheten som den är. Jag upplever inte alls feminister som en problemgrupp på området, snarare får man väl mer positiv respons och förståelse hos feminister när man gjort något bra än negativitet. Det är i alla fall min uppfattning.

Men jag är ju visst ett offer, enligt dig. Ett offer för föreställningsvärlden om att "Jag hörs och syns", ett offer för att jag är kvinna i en mansdominerad värld och det är intressant för det är inget jag valt. Du placerade mig i den gruppen utifrån det jag twittrade och ja, sanna mina ord när jag säger att det är sant, det jag skrev. Jag har aldrig upplevt att män är nedlåtande mot mig och då är vi där igen. Objektvitet eller subjektivitet- vilken syn är den rätta?

Du känner inte mig (möjligt känner du igen mitt nick från tidigare inlägg). Du var väl inte ens medveten om att det var jag som skrev twitterinlägget och där och då drog du slutsatsen om att det var just en kvinna i mängden som är "införlivad i patriarkatet" och "lever i sin egna lilla föreställningsvärld". Du drog den slusatsen enbart på grund av att jag skrev att jag är kvinna. Och DÄR väljer jag att inte vara ett offer. Jag har rytit ifrån ganska rejält nu, men likväl verkar det finnas människor kvar där ute som tror att jag är ännu en kvinna som "bara tror att hon hörs och syns".

Hur mycket jag än håller med om att vi lever i ett patrialkart samhälle så kan jag inte komma ifrån synen som kvinnor har på varandra. Men det är ju återigen min subjektiva åsikt. Och det hör återigen till problemet att vi "bara" är två kön.

Detta blev fasligt hafsligt nu känner jag, men jag förstod inte riktigt var mina åsikter anpassas till detta inlägg, med tanke på att du skrev precis detta i mitt kommentarsfält. Jag vet att få feminister hatar män, och Jag, likt många andra, jobbar ju mot normer och stereotyper.

LD – Vill du verkligen det? För när vi kvinnor som tycker att det sker framsteg hela tiden säger det, då säger du att vi bara inbillar oss, att så inte alls är fallet, att det bara är subjektiva upplevelser.

Men ALLT är subjektiva upplevelser. Även de som upplever förtryck. Av alla människor jag känner är det ytterst få som lever i destruktiva och förtryckande förhållanden, deras liv och upplevelser är väl till en minst lika stor grad subjektiva som alla andras? Och nu är jag medveten om att de kvinnor jag känner inte just behöver vara representativt för hela befolkningen, men det säger ändå något.

Och nej, det betyder inte att vi inte ska kämpa för de som har det dåligt, för att de inte är flest. Det betyder inte heller att vi bara ska bry oss om det som är värst. Men du måste medge att du inte riktigt vill ta framstegen på allvar. Du slår ju bort oss som flugor. Varför inte tycka att det är skitbra istället för att "Jamen, det är ju bra att just DU känner så, men du inbillar dej bara".

Med den inställningen kommer vi aldrig nå jämställdhet.

Älskar det du skriver!

Tycker också att det är konstigt att folk pratar om kvinnor som "skitsnackare" och att vi förtrycker varandra (som om inte män snackar skit?)… Oavsett vilka egenskaper vi har som individer eller grupp ska vi ju ändå ha samma rätt och lika värde i samhället.

Min far är en sådan man som tycker att vi kvinnor får "skylla oss själva". Känner att jag skulle vilja kasta en tjock fet bok om genusvetenskap i huvudet på honom. Man formas av samhället från det man föds. Av sina föräldrar och allt runt omkring knuffas man in i en könsroll. "Kvinnor måste ta mer plats annars får se skylla sig själva". Samhället har lärt oss att inte ta plats. Jag har valt att ta plats och kalla mig själv för feminist och blir varje dag ifrågasatt och måste förklara för folk varför. När en kvinna tar plats blir folk på något sätt irriterade. För så ska det ju inte vara.

MALIN nu är det ju DU som drar slutsatser om mig. JO jag visste att det var du som skrev twittern. Därför läste jag upp den. Nej, jag antar inget om dig för att du är kvinna. Jag antar inget om dig ALLS, vilket jag har poängterat. Dina upplevelser kanske är riktiga. Eller så är de inte det. Det vet inte jag och jag tänker inte spekulera i det heller.

däremot så är det viktigt att man är medveten om de processer som pågår i oss hela tiden. Normalisering och förnekande. Jag diskuterar t.ex ofta aga med amerikanare. Där är dte vanligt förekommande och lagligt. De flesta som jag talar med är givetvis FÖR aga och hänsvisar till egna upplevelser där de försäkrar mig om att de inte alls farit illa av att bli slagna. Vissa av dem har blivit slagna med verktyg (typ paddel och bälte) och vissa av dem upprepar det med sina barn – helt i tron att det är normalt, bra, ok och för barnets bästa.

Givetvis ska varje människa ha rätt till sin upplevelse, men jag tänker personligen inte nöja mig med tanken att "är de nöjda så ska jag inte bry mig" eftersom att jag vet hur människans psyke faktiskt fungerar. Nu kan du tolka det som att jag påstår att du inte fattar hur förtryckt du är eller så kan du se vad jag faktiskt försöker säga. Sakfråga, inte person.

Det lät iaf otroligt förnedrande när du läste upp det, om du förstod att det var jag borde du ju förstått syftet?! Du satte mig ju i en offerroll genom att säga så "Du bara tror" (typ så.. ). En offerroll jag genom tweetet tydligt visade att jag inte antog, eller någonsin har antagit. Enligt min subjektiva åsikt. Men pga min utbildning, pga min uppväxt så ÄR jag bra på att se objektivt. Jag är bra på att läsa männikor och jag har aldrig blivit behandlad nedvärderande- på grund av mitt kön

Att vi lever i det sammhället vi gör vet jag och jag vet hur det ser ut. Men jag vill inte liknas vid den amerikanska kvinnan som blir slagen med paddel och förnekar det. Det må vara så för henne (och andra) men det är inte så för mig och den rösten måste vi också lyssna på. Vi Kan inte förneka att man kan känna sig tillfreds med den roll man har. Som sagt, jag ser problemet, och jag vet hur du menar, men det betyder inte att vi alla lever i en värld full av förnekelse. I så fall skulle vi ju kunna förneka vår egna existen. Visst, det kan vi väl rent filosofiskt men då blir det en existentiell fråga istället. Jag vet att förnekelse existerar på det sätt du beskriver, men någon stans måste vi också tro på individen när hen säger något. Och istället för att tala om för folk hur fel de har, eller hur fel de lever, försöker jag jobba på deras självkänsla istället.

MALIN jag sa aldrig att DU känner är eller är nånting. Jag använde din tweet som underlag för att diskutera ett fenomen som är vanligt.

heja malin, jag håller med & förstår precis vad du menar! jag blir alltid lika förvånad när feminister börjar skandera om det patriarkala samhället och hur förtryckt kvinnorollen är, & radar upp en massa exempel på hur överjävligt det är att leva som kvinna i en mansdominerad värld, att det är så hemskt & förminskande att barn inte kan kläs i könsavslöjande kläder, för då antas de vara ditten & datten.

jag har aldrig någonsin upplevt mig vara diskriminerad eller förminskad för att jag är kvinna. aldrig. eller, kanske har jag det men det har jag isf skitit i & klampat vidare på min väg med mina mål ändå. och DET är vad jag kommer försöka förmedla till mina barn, att JA du är flicka & du är pojke, klä er i vad ni vill & gör vad ni vill. lev som om könsroller inte finns. det tillvägagångssättet anser jag är lösningen på hur vi löser upp de tråkiga strukturer som finns. att lista all skit som en del kvinnor utsätts för, om & om igen, är snarare befästande för könsrollerna, än problemlösande. (fö har Anna Kaagaard Kristensen skrivit ett klockrent inlägg om detta)

TESSAN – jag tycker både du, Malin och Anna KK har massvis med bra poänger. Jag håller absolut med er.

Men det ena behöver inte utesluta det andra. Att vara medveten om samt uppmärksamma strukturer och stereotypa mönster innebär ju inte att man uppgivet intar en passiv offerroll eller ens tycker det är förjäkligt att vara kvinna. Det tror jag faktiskt ingen av mina läsare känner.

Jag tror det är viktigt. Om man inte vet om problemen, hur kan man motverka dem? Jag har ju fått massvis med tjejer att se med nya ögon just pga mitt gnäll och "problematiserande".

Sen så intog du, Malin, ironiskt nog just en offerroll då du antog att jag syftade på dig och hennes erfarenhet när jag egentligen bara generaliserade. Jag försökte vara tydlig med det genom att tydligt påpeka att jag inte vet nåt om just dig. Hoppas du kan släppa det nu.

När du hittat studierna igen får du jättegärna blogga om det! Svårt att hålla koll på alla kommentarer och så. Jag har själv googlat men inte hittat dessa studier.

LD Jag tar inte alls illa upp. Diskussionen är bra och viktig :thumbup: Men jag blir lite förbaskad på att jag användes för ett ändamål som jag strävar MOT. Att du så grovt vände på åsikten. Istället för att lyfta upp det som bar och eftersträvansvärt så negligerade du känslan för att det var ju bara i min föreställningsvärld. Men så fick du ju otroligt lite programtid för att diskutera twitterinläggen med. Vilket var synd. Jag gillade ninte att du använde den kommentaren (com du ju får sååå ofta) till kvinnans nackdel. Mig spelar de tingen större roll. Dessa diskusisoner tar inte kål på mig, men fär kvinnan genrellt så tycker jag det i allt mörker och dystra tankar är viktigt att lyfta upp det som känns bra. Och jag tycker det känns bra för mig att jag aldrig upplevt mig särbehandlad av män. Det är en viktig känsla som vi också måste diskutera, in between, s.a.s.

Tänkte bara skicka lite vetenskapliga rön om känslor och perception:

Människors känslor, är våra omedvetna instinkter som avgör vad vi anser viktigt eller oviktigt. Känslorna avgör vad vi ska lägga märke till i världen runtomkring oss.

Om t.ex. ett tjejgäng är ute på krogen, så kommer männen lägga märke till den snyggaste i gänget och vara blind för de andra. Medans kvinnorna kommer lägga märke till den som uppfattas ha mest social status, eller förmåga till våld mot andra män.

Mäns känslor för kvinnor baseras på hur "snygg" hon är. För att det associeras med hälsa, fertilitet dvs avkommans överlevnad. En tjej kan vara hur ointressant, tråkig och otrevlig som helst, men hon kommer ändå vara attraktiv för män så länge hon är "snygg". Tydligt exempel är att män attraheras av porr=fertilt utséende.

Kvinnors känslor för män baseras på saker som makt, dominans, social status, tävlingsmentalitet, och förmåga till hänsynslöst våld mot andra män. Makt&Våld = Gynnar överlevnad. En man kan vara ett totalt monster, kriminell, seriemördare, men han kommer ändå vara attraktiv för kvinnor för att han visat prov på hänsynslöshet mot andras liv och egendom. Tydligt exempel på det är att kända våldsbrottslingar och mördare som sitter i fängelse får hundratals beundrarbrev från kvinnor. Den kvinnliga motsvarigheten till männens porr är kändistidningar. Känd=Social status=Makt=Överlevnad.

http://en.wikipedia.org/wiki/Sexual_selection

http://www.amazon.com/Red-Queen-Evolution-Human-Nature/dp/0140245480

Det absolut tydligaste är att kolla på hur Hollywood fungerar, filmindustrin är anpassad efter hur människors KÄNSLOR fungerar.

http://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Main/MenAreTheExpendableGender

Sorry råkade visst missa slutklämmen!

Jag menar inte att feminister/kvinnor nödvändigt "hatar" män.

Jag skulle däremot säga att kvinnor föraktar och osynliggör(omedvetet) män som visar upp någon form av svaghet.

Att kvinnor är evolutionärt programmerade att beundra och fascineras av ett rent social(darwinistiskt) fascistiskt mansideal.

Det klassiska mansidealet som funnits sedan tidernas begynnelse till dagens hollywood, har varit en actionhjälte som sätter sitt eget liv på spel genom att döda horder av icke livsdugliga män för att skydda en kvinna(som anses som värdefull utan att ha behövt bidra med någonting alls).

Mannen måste få sitt värde genom att besegra andra män. Djungelns lag.

Okej, med risk för att sätta mig i en utsatt position redan från början..

Jag är man, och jag är Inte feminist. Av en enkel anledning, jag är för att allt ska vara jämnställt, utan tvekan. Det ska inte ens vara något snack om saken. Men jag har så förbannat svårt att ställa mig bakom något som redan i namnet inte talar för båda könen, utan bara för ett.

JA det ska vara jämnställt, men det är inte bara för kvinnor saker behöver bli bättre. Män är också väldigt utsatta i samhället, förvisso inte på samma sätt, men tillräckligt mycket för att även vi bör få vara med i det hela.

Big whoop säger säkert många. Men för mig är det en fundamental sak, jag kommer aldrig att kalla mig Feminist, jag är och förblir Jämnställdhetskämpe(I brist på bättre namn), sen får folk förakta mina ståndpunkter bäst de vill..

Alltså åh, du är så grym! Du sätter ord på allt jag tänker, allt jag försöker uttrycka. Håller med dig i alla dina inlägg och du är super inspirerande!:)

Keep it up!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *