Kategorier
feminism & genus

En riktig bitterfitta

Jo jag är en manshatare. Som jag skrivit tidigare så hatar jag Mannen och allt han står för. Jag hatar könsrollen och allt vad den står för. Det Manliga. Jag har blivit utsatt för sexuella kränkningar och övergrepp sen jag var liten.  Inte av en man. Inte av två. Inte av tio. Utan många många många fler. I år. I en livstid. Majoriteten av män jag träffat är svin. Majoriteten av mina vänner har blivit utsatta för sexuella kränkningar och övergrepp. Majoriteten av kvinnor jag haft kontakt med har blivit utsatta för sexuella kränkningar och övergrepp. Av NORMALA män med normala liv. De är pappor, makar, vänner – . Inga monster alls. (för ett monster ser man) De är de slags män vars fruar och vänner och barn säger "inte han, han är så snäll så! Inte min man!" Jag vet att min bild och mina känslor är färgade av min verklighet och mina erfarenheter, men den vetskapen betyder ingenting. Känslan är ändå där. Jag hatar män. Jag litar inte på dem. Jag blir nervös av dem. De skrämmer och hotar mig. Det positiva är dock att detta gjort mig mer övertygad genusförespråkare. Könsroller och könsbunden fostran skapar offer och förövare. Män fostras att vara sexuellt aggressiva, att de ska ta för sig, ragga, inte ta ett nej, de fostras även att vara starka och kraftfulla. Kvinnor fostras att vara passiva sexuellt, att ta emot, att passa upp, att säga ja. Fast å andra sidan så ser jag mig inte som ett offer. Boktips: En riktig våldtäktsman : en bok om samhällets syn på våldtäkt

]]>

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

39 svar på ”En riktig bitterfitta”

Detta förklarar ju lite mer hur du tänker och varför. Men jag tycker att du skapar en större klyfta mellan könen eftersom att du fått erfara tråkiga upplevelser från ett av könen.

Själv har jag fått erfara tråkigheter från båda och ser därför inte riktigt det hemska med just män.

Jag har sett och ser dagligen hur kvinnor behandlar sina män som skit, talar nedvärderande mot dom, "de fattar ingenting", de är "hjälplösa utan oss kvinnor" etcetc…

Så jag tycker det är tråkigt hur du istället för att försöka göra din dotter till en stolt och stark dotter, istället vill tona ner henne som tjej – men inte heller göra henne till pojke. Utan någonting könslöst och som i ett eget fack.

Är du rädd för att projecera dina egna känslor gentemot män till din dotter?

Detta förklarar ju lite mer hur du tänker och varför. Men jag tycker att du skapar en större klyfta mellan könen eftersom att du fått erfara tråkiga upplevelser från ett av könen.

Själv har jag fått erfara tråkigheter från båda och ser därför inte riktigt det hemska med just män.

Jag har sett och ser dagligen hur kvinnor behandlar sina män som skit, talar nedvärderande mot dom, "de fattar ingenting", de är "hjälplösa utan oss kvinnor" etcetc…

Så jag tycker det är tråkigt hur du istället för att försöka göra din dotter till en stolt och stark dotter, istället vill tona ner henne som tjej – men inte heller göra henne till pojke. Utan någonting könslöst och som i ett eget fack.

Är du rädd för att projecera dina egna känslor gentemot män till din dotter?

Jag vill inte tona ner min dotter överhuvudtaget. Inte på nåt sätt. Vad har du fått det ifrån??

Jag vill öppna världen för henne, bredda rollerna, ge henne tillgång till sitt fulla jag. Ge henne möjligheten att utvecklas utan förväntingar utifrån hennes kön.

genus handlar INTE om att göra människor könslösa. Jag blir uppriktigt sagt trött på den vanföreställningen.

men för att svara på din fråga — både ja och nej. Ena delen av mig vill varna henne "lita inte på män!" medans andra delen av mig vill hoppas att jag har fel, lära min dotter tillit och inte skapa onödiga rädslor. osv.

Du verkar ha väldigt bittra erfarenheter av män. Jag har väldigt positiva. Männen i min närhet har varit, och är positiva förebilder. Både för pojkar och flickor. Jag ser, helt ärligt, oftast människor och inte kön. Ändå så vill jag såklart också göra upp med könsrollerna eftersom jag vet att resten av världen kanske inte ser det så. Vill ha en son som kan ta hand om sig själv och ett hushålle och en dotter som vågar ta för sig och inte tar någon skit, vare sig från män eller kvinnor.

Mem genom att vägra klä din dotter som en flicka – bara flr att du hatar män?

vad har det för poäng.. alla män är inte svin, så min dotter har kjolar 🙂 och ROSA !!!!! visst är jag en hemsk mamma… jag vill ju inte det bästa för mitt barn (vilket är att köpa kläder på heravdelningen)

Jag förtsår och har all förståelse för att du känner som du gör, och det är ingen hemlighet att det är men som begår flest sexrelatrade brott, men än har jag inte gett upp hoppet.

Jag försöker att att bredda mina vyer, jag är varken mans eller kvinnohatare jag är nog snarare människohatare, men jag jobbar på det 🙂

för att förklara min kommentar i Vi och dem-posten angående att jag inte känner för att diskutera genusfrågor med någon som kallar sig manshatare:

jag respekterar självklart ditt bagage och trista erfarenhet, men jag skulle snarare kalla det att du har en dålig erfarenhet av människor. inte av män. kanske har mansrollen skapat de vilddjur du träffat, kanske inte. men ska du kalla dig något i genustänkets namn, så ska det ju vara mansrollshatare.

säger man att man hatar män saknar man det relativa tänkandet som är grundläggande för genusdiskussioner.

(för övrigt känner jag ingen som fostrats till de könsroller du beskriver. det enda tråkiga jag mött angående män i mitt liv är att de tyvärr inte uppmuntrats att bemöta & bejaka sina inre känslor, de har ofta saknat empati både med sig själva & andra.)

bambi — japp, läste den när jag var 12!

carisma — jag har bott i både stokcholm och Harmånger, jättendal, hudiksvall och det har inte varit någon som helst skillnad.

däremot märker jag att FOLK TÄNKER olika.

Om man läser diskussioner på t.ex fl så är det tydligen helt ok och normalt och något att förvänta sig att man blir tafsad på eller på andra sätt kränkt om man t.ex går på krogen. Kvinnor uppfostras ju att ta emot på det sättet så jag gissar att det är därför ingen talar om det.

Men vem har uppfostrats till att det är okej att bli tafsad på när man är på krogen?

Vilka är det du träffat av kvinnor som är uppfostrade att "leva inom den snäva mallen för kvinnor" och män som är uppfostrade att "leva inom den snäva mallen för män". ???

Jag känner INGEN som anser att det är kvinnan som ska jobba på förskola och ta hand om hemmet, inte heller någon man som förvantas jobba som målare och bara dricka öl framför sporten.

Men så är jag uppfostrad under 80-talet och alla jag känner har samma syn på jämställdhet inom förhållanden, i samhället och att det inte alls är som det var under 50-talet längre….

tessan jag vet att män biologiskt inte är svin. de fostras till det.

angelika — självklar är det ingen som säger att "jo du lilla lisa, kalle FÅR känna" — utan det handlar om attityden man har till flickor och pojkar. Dels att pojkar fostras till att ta för sig och flickor fostras att vara passiva… läs även mitt inlägg boys will be boys http://ladydahmer.blogg.se/2008/december/boys-will-be-boys.html

samt gärna kommentarerna i inlägget feminismens vara och ickevara http://ladydahmer.blogg.se/2009/march/utkast-anaiah-skriver.html

jag förklarar lite mer ingående ang. fostran och attityden

jag håller med Angelica i mycket av det hon skriver. men kanske beror min enkla och oproblematiska syn på de sociala könen att jag hittills inte blivit könsdiskriminerad, annat än att jag inte fick en dator när jag var 10 (men det fick inte brorsan heller) och att jag blev utsatt för den katolska moralen när jag var tillsammans med min exsambo. men annars, nej. jag har gjort allt jag velat och inte förnekats vare sig utbildning eller jobb pga mitt kön. så för mig känns det som om vi (gudskelov) är på väg ut ur de stora ojämlikheten utifrån kön.

Jag har nog inte blivit speciellt diskriminerad heller — däremot är jag plågsamt medveten om min egen uppväxt och stereotypa fostran. (inte så mycket från mamma dock, men resten av samhället)

Jag tror också att vi är på väg … men inte ens halvvägs dock mot ett bättre samhälle. Vi är mer medvetna, mer villiga till förändring. Jag tror majoriteten VILL ha förändring, men vet inte vad som krävs för att komma dit. T.o.m de som vrålar om "flickor måste få vara flickor och pojkar pojkar" tror jag vill ha jämlikhet. Jag tror inte att de medveten skulle välja att begränsa sina barn. Det handlar helt enkelt om okunskap.

JAg tror att det handlar lite om de äldre som fortfarande lever kvar i samhället. Alltså de som är med och styr/jobbar etc.

Att de som växt upp under 50-talet lever ofta fortfarande kvar där och det är oftast dom som inte vill ändra på saker.

Ex så som att Ninja fick en speciell plyshklänning som står för något som du föraktar. Medans för ninjas farmor(?) så är det helt normalt att flickor bär dessa typer av klänningar, att kalla en mörkhyad människa för neger, att barn ska niga för äldre etc etc….

Oftast så sitter det äldre herrar som VD i stora viktiga företag. Varför?

Jo, för att de har ALLTID gjort det. De har jobbat upp sig dit. Och nu kommer kvinnorna ikapp, men vi kan ju inte hoppa över de steg som de männen har jobbat sig fram för… eller hur?

Om några år så har många av de äldre gått i pension.

Läste inlägget "Boys will be Boys" ….

Jag blir mörkrädd att ingenting hände med den mannen, men det hade inte varit så om det varit idag!!

En vuxen full man som sexuellt ofredat/tafsat på/försök till våldtäkt/sexuellt utnyttjande av minderårig…. Så pass att lärare har upptäckt detta. nej usch och fy.

Och jag kan ha en förståelse för din syn mot män, men jag blir så ledsen när en människa tappat tron på mänskligheten och dess vilja/möjlighet att kunna förändra sig själva. Oavsett kön.

men angelica… en tanke som slår mig är när du säger att det är "synd att tappa tron på mänskligheten". är det verkligen det lady dahmer gör? hon berättar ju bara öppet om saker hon varit med om, och som på så sätt färgar hennes sätt att tänka, leva, agera. så tror jag att ALLA människor fungerar, och det kallas för ryggsäck. de erarenheter man varit med om gör en till den människan man är. bara för att LD gått igenom saker, har hon då tappat tron på mänskligheten? (med betoning på MÄN?) nej, jag tycker faktiskt att hon TROTS sina jobbiga upplevelser, delar med sig utav dem så att vi läsare ska få en djupare förståelse för individen bakom texten. har jag totalt missuppfattat då?

och när man, som du säger, "växt upp på 50-talet", kan det vara en ursäkt eller förklaring på de snäva ideal som finns idag? är alla 30-40-talister ansvariga för de rådande reglerna och normerna? ja men då får väl vi 70 och 80-talister se till att skapa VÅR tid. eller hur?

sexuella övergrepp är kanske något man inte gärna talar om, därför är det inte så många människor som hört talas om det.

en vän till mig sov över hos en kompis (i ett annat rum) Han var onykter, hon nykter. Han kröp ner i hennes säng och lät fingrarna vandra. Hon sa Nej och tog bort hans händer. Men han ville och kom dit han skulle. Hon kämpade för att få bort honom, till slut sa hon att hon behövde på toa å låste in sig där. Hon var jättekränkt och äcklad.

Jag själv var med om ngt liknande. En man som ligger på en och försöker ha samlag, men man själv inte vill och markerar detta om och om igen…

Jag har alltid föreställt mig att jag skulle skrika, slåss och göra väsen av mig, men när man ligger där, blir man så chockad och man skäms… och på nåt sätt så är man rädd att motståndet man skulle göra skulle trigga personen ännu mer.

Jag lyckades knuffa bort honom, sa att jag behövde på toa, låste in mig (han stod utanför och försökte komma in) och där satt jag tills han var borta och min kompis vaknade.

En annan kompis blev våldtagen och hon gick omkring och berättade det för jättemånga (hon var i chock) men ingen trodde på henne… de ansåg att om det verklien hade varit så "allvarligt" så hade hon inte gått omkring och pratat om det…

de flesta som jag känner har varit med om liknade situationer (vilket skrämmer mig). Man vill inte berätta för man skäms, det är förnedrande och varje gång man tänker på det känner man sig smutsig och kränkt. …å så var han ju "full" å visste inte vad han gjorde… eller? Och de som berättar blir inte trodda, för något sånt pratar man ju inte om…?

angelica — jag tror du har rätt ang. den äldre generationen. Men jag har även märkt av att dagens generation har gått bakåt. På 70-talen var det inte så här uppdelat som det är idag och det skrämmer mig lite!

ang. Tappa tron… nja, jag vet inte jag. Jag tror snarare jag är hoppfull. Just för att jag VET att män inte är biologiskt sviniga, utan att det är pga av könsroller och fostran. DET gör mig hoppfull för då innebär det att vi kan ändra på det.

linda — jo du har förstått rätt. 🙂

liiina — du har så rätt. man talar sällan om dt. Oftast så tror man att det är normalt. "han var ju full"

jag minns när jag var 12 bast och berättade för folk att en viss 15-årig kille och hans polare brukade dra in mig i ett rum och dra av mig kläder och tafsa fast jag vrålade (jag har aldrig tyst tagit emot) — då fick JAG en utskällning av hans tjej och alla hennes vänner offebtligt för att jag "snackade skit".

Skönt att höra att du inte tappat tron!!!! =) Kändes lite "hopplöst" där ett tag, men jag tar dig påorden och vet att om du säger att du tycker en sak, så gör du det 😉 haha

Jag tror på att vi 70-, 80- och 90-talister kommer göra det bättre än de tidigare generationerna. För jag tycker inte det är något konstigt med en manlig frisör, eller en kvinnlig byggarbetare.

Själv går jag omkring i mina oranga reflexbyxor bland "äldre" karlar och "yngre" kvinnor och städar på tåg! 😉

Jag undrar vad du menar att det är mer uppdelat idag än förr… vad är mer uppdelat?

Och jag blir så förbannad över de där brudarna som skällde ut!!! Vet att det finns fortfarande bland osäkra yngre tjejer – och DÄR har de blivit uppfostrade fel!

angelica — förlåt min otydlighet. Jag är alltid lite suddig på morgonkvisten, skriver snabbt – har en unge hängandes på armen och tror alltid att folk ska förstå precis vad jag menar (läs. läsa mina tankar)

Jag menar uppdelningen bland barn. Kläder. typ. På 70-talen var barnkläderna ganska lika oavsett kön. Enkla, mjuka och lekvänliga. Och man hade en vilja att fostra mer neutralt (även om KUNSKAPEN om genus var begränsad och i många fall gjorde mer skada än nytta)

idag har jag märkt en trend hos dagens småbarnsföräldrar att klä barnen mer stereotypt. Det tjatas mer nu om hur OOOOOLIKA pojkar och flickor är osv.

Däremot har jag märkt att bland vuxna och på arbetsplatsen så har det gjorts ENORMA framsteg. Vi är mer integrerade med varandra och kliver oftare över könströskeln. Det är ju helt underbart ochjag glömmer ofta bort det i min bitterhet.

Dock så verkar många tro att det räcker nu "är vi inte tillräckligt jämställda?" som folk ofta frågar.

Sen måste jag passa på att erkänna (och förvarna) att vissa dagar är jag mer bitter och hopplös än andra. Kan verka motsägelsefullt ibland! haha. Men sån är jag. 😛 Bare with me och forsätt ifrågasätta! Jag kanske blir skitförbannad initiellt, men ge mig en dag eller två så sjunker det in. Jag kanske inte alltid kommer hålla med, men det utvecklar och ibland stärker det ju min egen ståndpunkt, 🙂

HAHAA Jag är lika "dålig" morgonmänniska jag 😉 Och det är klart att man är mer bitter ena dagen än den andra. Och det är helt ok!

Förstår vad du menar med uppdelningen nu och vet du vad… Var precis nere på ica och utanför kom tre fröknar och deras dagisbarn. Och jag kunde inte se en endaste unge som var "stereotypt" klädd =) Det är väl bra?

Visst var det en tjej som hade en lila klänning på sig, men det såg ut som om den var i tjockare tyg och under hade hon ett par jeans.

Och visst finns det massor med kläder som är riktade mot tjejer och massor med kläder riktade mot killar. Men så är det ju överallt. Hos alla märken och i alla butiker, för alla åldrar.

Sen så klär vi ju oss annorlunda utifrån vårt egna utseende, intressen och stil.

uhhh… jag som skulle sluta läsa din blog… fan!

men nu sitter jag här och undrar en sak… du skriver att du blivit utsatt för sexuella kränkningar och övergrepp av inte 10 utan fler och i hela ditt liv… och då undrar jag, vad klassar du som kränkning och övergrepp?

För jag ser liksom en bild av dig i ett litet skabbigt rum med olika män som kommer in och "tar" dig men jag fattar ju att så har nog inte läget varit va…? Du måste ju själv ha någon slags dragningskraft

Emma — jag gillar att inte att sätta nån skuld på "offret" men jo, jag har nog haft en dragningskraft- Eller snarare, jag tror jag har förmågan att dra fram det sämsta hos män (för som jag poängterat så är det inga monster jag träffat på)

Jag har alltid varit väldigt vacker. (ignorera att jag ser ut som en fet kossa NU. Jag var faktiskt förbannat snygg förr) Jag har alltid fått väldigt mycket uppmärksamhet för mitt yttre – både av män och kvinnor, unga som gamla.

Jag har dessutom alltid varit välutvecklad. Jag har aldrig kunnat gå ut (inte bara på krogen utan bara utomhus) utan att få lite väl för mycket uppmärksamhet av just män. (mitt ex hatade detta och låste in mig)

Sexuella kränkningar inbefattar ju allt mellan att bli tafsad på till att bli kallad hora till att bli våldtagen.

övergrepp — ja det är ju övergrepp.

Jag har aldrig blivit vaginalt (eller penetrerad åp annat sätt) våldtagen, men män har tagit för sig av min kropp från jag var runt 8.

Tack för tipset, har inte läst den men ska se till att införskaffa den. En annan bok, som jag har läst, är Maria Pia Boethius bok "Patriarkatets våldsamma sammanbrott". När jag läst den så diskuterade vi den rätt så mycket på jobbet. Just det att "all män är potentiella våldtäktsmän" gjorde karlarna galna. Men så är det ju! Tänk att så många inte kan LYSSNA och FÖRSTÅ. Visst, det finns de som förstår och är tänkande varelser men jag blir ändå lite mörkrädd när så många inte gör det. Stå på dig, du kommer att få strida för vad du tror, och, de facto, vet. Om du ser dig omkring, vilka är det som VERKLIGEN förstått vad det handlar om? Japp, de som tänker, och tänker lite vidare och djupare. Och för att upprepa mig med en författares citat. Det anstår mig inte att göra mig mindre än vad jag är!

okej… var ju bara tvungen att fråga. 🙂

Jag förstår vad du menar, men tror du att ALLA män är rövhål och sexfixerade bara för att du stött på en del som är det?

När jag var yngre och såg en tjej som såg ut som du gör och tänker som du gör- feminist, orakad, piercingar osv… så tänkte jag alltid MANSHATARE!

Och den fördomen har jag nog kvar djup inom mig än idag, men jag blev faktiskt shockad när jag läste ditt inlägg om att du är "manshatare".

Jag finner det på något sätt konstigt att du kallar dig själv "genusvetare" men samtidigt hatar män… får inte ihop det riktigt… förklara gärna 🙂

"Jag finner det på något sätt konstigt att du kallar dig själv "genusvetare" men samtidigt hatar män… "

Jag har ju fortfarande logiskt tänkande. Jag kan ju separera det från mitt känsloliv.

Dessutom är det ju JUST pga av mitt hat och min rädsla och mina förutfattade meningar som gör att jag brinner extra mycket. Om du läser kommentarerna jag skrivit tidigare under det här inläggen så förklarar jag en hel del hur jag tänker.

Män är svin, inte för att de är biologiskt skapade så, utan för att de fostrats till det. Och vi är "offer" av samma anledning. Könsrollerna och könsfostran är orsaken. Och det gör det så mycket viktigare att vi breddar rollerna, låter pojkar och flickor få växa upp utan förväntningar och fördomar utifrån sina kön och utan att tvingas in i beteenden och roller som är rentutsagt destruktiva.

"men tror du att ALLA män är rövhål och sexfixerade bara för att du stött på en del som är det?"

Jag tror inte att män är mer intresserade av sex än kvinnor. Inte ett dugg. Jag tror däremot att de fostrats till att uttrycka det annorlunda.

Och jag vet (och tycker) ju inte att ALLA män är rövhål, men jag är övertygad om att större delen skulle vara det om rätt tillfälle uppdagades. Tyvärr. Jag har sett schyssta killar bete sig som arslen (ofta under fyllan) och snälla killar förvandlar vid rätt sorts "provokation". Min tillit till män är nästintill obefintlig.

Sen har jag alltid varit manshatare, oavsett mitt utseende. Jag såg ju typiskt "kvinnlig" ut för ett par år sen. Alltid sminkad, fint klädd gärna kavaj, höga klackar, smycken osv. Jag rakade mig överallt osv.

jag som man har möt otroligt många hatiska, sexistiska, slående , tafsande kvinnor , så är nog samma åt andra hållet. men man ser det nog mer när det drabbar den ”grupp” ( hatar det ordet och den indelningen) man själv är, som att svarta märker nog hat och orättvisor emot svarta snabbare och mer än andra ….

Men alla kvinnor är inte uppfostrade till "offer" lika lite som alla män är uppfostrade till "svin"…

Jag är uppfostrad till att stå på mig själv och inte ta någon skit, jag har ju självklart varit med om killar som tagit mig på röven massor, massor, massor med gånger, jag har även lappat till killar, massor, massor, massor med gånger, jag har startat vild kalabalik inne på krogar för att någon har tagit på mig på ett opasande sätt, sen finns det tjejer som tror att dom måste ta skiten och låta killarna taffsa men det tror jag beror på dåligt självförtroende inte för att dom blivit uppfostrade till offer…

och samma gäller med killar, vissa är svin som tror att dom kan göra vad dom vill med tjejer, men dom är en minoritet för de flesta killar fattar att man inte kan hålla på som grisar.

Det är tråkigt att du känner som du gör, jag har haft väldigt lika upplevelser som du gällande killar men jag har också träffat minst lika många underbara killar som har blivit mina vänner för livet…

Jag känner så väl igen mig…& anstränger mig varje dag för att separera mina känslor från mitt logiska tänkande.

De allra flesta känner någon, oftast av kvinnligt kön, som blivit utsatt för sexuella övergrepp/trakasserier i någon form, men hur många är det som (medvetet alltså) känner någon förövare? Bara en tanke kring alla dessa "normala män" som i själva verket kan bete sig som…ja, svin!

Det är sant som Emma säger alla kvinnor är inte uppfostrade till att vara offer, det vi har lärt oss (av pappa, självklart :D) är, "om någon gör något med dig som du inte vill, sikta på pungen"

Inte det brightaste att uppmuntra våld kanske, men i det sammanhanget är det motiverat. det är ungefär det vi har gjort, både jag och Emma har varit i situationer med samma snuskgubbe när vi var 12-16 som har flörsökt sig på saker, men vi har försvarat oss handgripligen och skvallrat till mamma och pappa, jag är glad att det är det vi har lärt oss, vem vet hur det hade slutat annars?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *