Kategorier
feminism & genus

"Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två"

Så jävla bra bok! Beställ NU —-> (klicka här) Jag uppmanar ALLA föräldrar att omedelbums beställa boken. Jag smickrar gärna mig själv med att jag är lite av en genusmammaexpert, men till och med jag (som faktiskt är ganska påläst) har fått tvåhundrafyrtioelva aha-upplevelser sen jag började läsa. Boken ger konkreta tipshur man kan bredda rollerna och hur man kan motverka stereotypa mallar. Ett fantastiskt bra verktyg att ta till. Exempel: – Uppmuntra flickor att leka i grupp. Berätta att man kan ha flera bästisar. 
– Undvik "akta!" och "försiktig". Säg istället vad barnet ska göra.
– Låt barnet stanna hemma vid klädköp.
– Testa att använda ordet barn istället för hon och han, flicka och pojke; "Hej, vad heter ditt barn?"
– Byt ut ord med negativ klang. Istället för "petig med maten" säg "noggrann med vad h*n äter".
– Läs in vänskaplig kärlek istället för romantisk.
– Istället för att tävla med varandra kan man tävla med sig själv.
– Barn börjar ofta leka på nya sätt med saker om de placeras om. Lägg dockor i legolådan, actionfigurer i dockskåpet osv.
– Ge leksakerna ny innebörd. Leksaksspisen är utmärkt att blanda cement med.
– Ta bort kartongen innan du ger barnet leksaken, så blir spisen bara en spis och inte en förklädd tjejleksak.
Boken belyser de genusfällor och krux som finns i vardagen. Allt från hur vi reagerar när pojkar kramas med varandra "Brottas ni?!" till hur man arrangerar leksakerna i barnens rum (och hur vi på så sätt lär barnen HUR man ska leka med vissa leksaker, istället för att erbjuda kreativitet) Boken tar upp olika förväntningar vi har på flickor och pojkar och hur vi ofta har förutfattade meningar som i sin tur påverkar och formar våra barn; "flickor kan inte leka tre", "kärlek börjar med bråk". Osv.

(artikel i aftonbladet om flickors utbrändhet pga könsstereotypisk fostran)
]]>

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

32 svar på ”"Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två"”

Nu kommer jag med mitt "svar" 7år senare 😉 Bättre sent än aldrig kanske.

Ja nej, man ska inte vara så blyg om det som sker på toan egentligen, det är ju fullt normalt. 😉

Snygg blogg du har och riktigt bra inlägg!

Åhh, det är så jag själv funderar på att beställa hem den. jag har inga egna barn men jobbar med barn och utbildar mig till barnskötare, och jag är riktigt intreserad av genus "forskning".

Mitt mål i livet är att försöka få bort könsrollerna och uppmuntrar barnen att vara sig själva.

Jag ska nog tipsa mina lärare om boken oxå 😉

Har beställt! :thumbup:

En fundering. Innebär detta att jag ska sluta sortera barnens leksaker? För att uppmuntra kreativitet?

Som det är nu så ligger de ju i Ikea-lådor, sorterat som lego, köksleksaker, bilar, pussel, dockor mm. Ska jag lägga dem huller om buller istället? Tanken lockar mig. Skulle va kul att se vad han hittar på om han helt plötsligt hittar en apa bland bilarna 🙂

Låter som en bra bok. Får se om vi har råd att köpa hem den nästa månad! Annnars så har Aimee mormor och farmor som är skapligt shopoholics på saker till sina barnbarn 😛

Sen tänkte jag på det du skrev om pridefestivalen… Är inte just festivalen och alla tåg färgstarka och utklädda just för att det är festival? Jag menar, Ninja kommer nog inte tro att alla homosexuella klär sig så jämt bara för att hon får se och/eller delta under festivalen?

Speciellt inte med tankne på att du uppfostrar henne till mer så. Att se personen och inte kläderna, könet och hudfärgen… :-d

*(Och nej, detta är inget illa menat. Måste skriva det känner jag eftersom att somliga har fått för sig att läsa mellan raderna på allt jag skriver och göra egna tolkningar)*

angelica — boken är verkligen riktigt bra,. Den har öppnat upp mina ögon för en hel del nya tankar. 🙂

ang. pride — jo, visst är det så att fostran spelar in. Men just för att hon inte ser homosexuella i vardagen så kan det lätt bli så att hon får en förvrängd bild om de enda hon ser är som de i pride.

De flesta människor jag stöter på (vuxna) verkar ju tro att alla bögar beter sig fjolligt, pratar i falsett och är allmänt tokiga. Och alla lesbiska är manhatftiga, korthåriga och muskulösa. När faktum är att de flesta homosexuella inte skiljer sig överhuvudtaget från dig och mig.

ne jag vet det. Synd att de du känner tror på den gamla myten om bögar och flator!!

Själv är jag bisexuell och en av mina närmsta vänner är flata så jag vet hur verkligheten ser ut.

Och förstår hur du menar med festivalen nu… =)

Hej!

Undrar varför du tycker det är så viktigt det här med genus? Är det för att du tycker kvinnor är förtryckta eller är det någon annan anledning?

Är själv uppväxt "flickigt", men jag har inte lidit av det. Vi är väldigt jämställda här hemma´med allt trots det.

Tack annars för en övrigt mycket bra blogg!

anne-lie

som boken heter så handlar genus om att ge barnen tillgång till alla roller. Det handlar om att ge dem 100 sätt att vara på, 100 sätt att göra, tänka, tycka, vilja och önska, istället för två; ett för flickor och ett för pojkar.

Redan direkt när barn föds så behandlas de olika beroende på kön. För mig handlar det faktiskt mindre om att bli jämställd och mer om att ge varje barn chansen att få vara sig själv. (med det följer jämställdheten)

Och jag stöter på många kvinnor och män som tycker att "räcker det inte nu? Är vi inte tillräckligt jämställda?" – och svaret är nej. Det är vi inte. Först när män och kvinnor delar lika, tjänar lika, behandlas lika – på individnivå och inte pga av våra kön. DÅ är vi jämställda.

Jag uppmanar dig att köpa och läsa boken, det är skitbra! (och förklarar saker tusen gånger bättre än mig!) 🙂

Kanske vore något. Tack för exemplen, nöjd med mig själv. När jag läser för vår son så säger jag alltid barnet istället för flickan eller pojken nickar stolt Alltid skönt att få bekräftelse på att jag är grym 😉

min mamma läser den boken just nu, hon beställde den från cdon eller något tror jag, och hon tycker den är skitbra. Jag ska få låna den när hon är klar och kommer säkert tycka den är intressant, speciellt gällande sådana genusfällor man inte tänker på. Själv känner jag faktiskt att jag gett mitt barn 100 möjligheter, eller iaf 76, istället för 2 och det känns så jävla bra. Hade jag läst boken innan hon föddes hade det säkert varit ännu mer genomtänkt men det är skönt att det blivit såpass lyckat ändå. Något ska man ju vara nöjd med också 🙂

Okej, men gäller det åt andra hållet också? Jag tjänar nämligen mer än min man 🙂

Jag är lite skeptiskt till det är att man ska ha rosa kläder på killar och så. Tror däremot att det kan skada barnet mer i slutändan då det finns risk för att barnet blir retat för sånna saker. Däremot tycker jag det är vikitgt att uppfostra mitt barn till en självständig individ som förstår vad kärlek och respekt är och vågar prova på och göra saker oavsett om det är killiga eller tjejiga saker. Men som du säger kanske jag köper den där boken (vet dock inte när jag ska ha tid att läsa när man har småbarn härhemma).

För övrigt vill jag bara säga att jag tycker du är helt fantastiskt grym människa. Jag började läsa din blogg för några månader sen, och det var så intressant att jag började läsa den från början för att ta igen.

Det roligaste inlägget som jag skratta högt åt var annonsen med Ninja "Barn bortskänkes".

Tack för att jag får följa dig! 🙂

anne-lie

kul att du gillar min blogg! sånt blir jag glad för!

ang. mobbing så handlar det INTE om klädval alls även om det kan verka så inför blotta ögat. Men analyserar man det djupare så inser man snabbt att det handlar om gruppdynamik, hierarki och status.

Mobbaren väljer helt enkelt ut den svagaste i flocken för att på så sätt själv klättra i status.

lite om mobbing (hittar inte länken nu, där jag citerar detta ifrån)

Mobbaren har i regel ett starkt behov av att hävda sig, att dominera och leda en grupp. Detta kan bottna i osäkerhet, men mobbaren kan också ha ett väldigt starkt självförtroende. Många har en positiv inställning till våld och ser inte något fel med att bruka detta mot andra personer och killar som mobbar är ofta fysiskt starkare än offret. Mobbare kan vara hetsiga, impulsiva och ha relativt låg toleransnivå samtidigt som de kan ha väldigt lätt för sig att prata sig ur besvärliga situationer. Som jag skrev tidigare är det också vanligt att mobbaren själv mår dåligt på något sätt och måste få utlopp för sina känslor, detta genom att ge sig på någon annan. Hur populär en mobbare är varierar, men bevisligen är mobbaren alltid populärare än mobboffret.

Det är aldrig mobboffrets fel att det blir mobbat. Däremot finns det flera likartade kännetecken bland de mobbade. Man kan dela upp de i två huvudkategorier, passiva offer och provocerande offer. De passiva offren är mycket stillsamma, försiktiga och känsliga. De har dåligt självförtroende, är osäkra och har få vänner. De har också ofta lättare för att umgås med vuxna än med folk i deras egen ålder.

De provocerande offren kan vara väldigt hetlevrade och försöker ge igen när de blir angripna, något som inte brukar fungera särskilt bra. De är klumpiga, omogna och har svårt att koncentrera sig vilket i sin tur kan leda till att de blir betraktade som allmänt besvärliga av både vuxna och jämnåriga.

Vanligast är att mobboffret är av den passiva typen. De omfattar ungefär 80- 85 % av de mobbade.

Ytligheter som hudfärg, handikapp, klädstil, fetma o.s.v. har liten betydelse, även om det är detta mobbaren fokuserar och skyller på. Man kan alltid hitta fel hos någon, speciellt om man letar efter det och mobbaren framhärdar gärna negativa sidor hos den mobbade för att rättfärdiga sitt eget beteende

vill man motverka mobbing så är det SJÄLVKÄNSLA som är nyckeln.

Gillar din blogg, läser sporadiskt.

Detta inlägg var knivskarpt och precis det jag vill förmedla till alla mina barn – möjligheterna, inte hindren med deras sk "kön".

Att ge barn tillgång till LEKSAKER, inte tjej- respektive killsaker.

Keep up!

Men herreguud… behandla barnen så som du själv tror är bäst. Om jag ser en liten kille så är det väl självklart att jag frågar vad HAN heter?

det är faktiskt väldigt sjukt och äckligt om ett litet barn går runt och pillar sig på könsorganen helt öppet. Detta barn lär sedan röra en massa saker och sprider på så sätt bakterier som kan vara farliga. Självklart ska man säga till sitt barn att inte röra sig där nere, om man nu är normalt funktat vill säga. Sedan lär alla normala människor ha sådan pass livserfarenhet att dem själva kan ta de beslut som passar dem bäst om de nu gäller att klä sin son i blått och dotter i rosa. Och ser man att det är en pojke så använder man de ordet lättare än så är det inte 😛

Rodnar på rebeccas vägnar. Här är mina alternativ som verkar rimliga: 1. Hon är ute efter att provocera 2. hon är 12 och väldigt okunnig vad det gäller barnuppfostran 3. hon är 90 bast och väldigt konservativ 🙂 någon annan möjlighet finns inte till sådana kommentarer

Älskar din blogg! Upptäckte den häromdan. Ska börja läsa den från början.

Den boken måste inhandlas! Tusen tack för tipset.

Ang. hon och han. Jag får ofta frågan "hur gammal är hon?" bara för att min son har en rosa jacka. :rolleyes:

Min svärmor var ute med honom i vagnen för några månader sen då hon stötte på en jobbarkompis.

Denne undrade ifall min son hade en storasyster.

Nä, svarade svärmor förvirrat. Hon fattade noll. Men sen ramlade poletten ner. Han hade ju tjeeeejfärger på sig.

Suck…

Jag säger alltid "Vad heter barnet" etc. Dumt att ta förgivet att barnet är en hon bara för att det har långt hår tex.

Jag försöker vara medveten om alla fel vi gör men mycket har vi nog dålig koll på. Jag trillar säkerligen i fällan flera ggr dagligen fast jag anstränger mig. Viktigast av allt är att man faktiskt kan SE att man gör fel. Att man rannsakar sig själv och sitt beteende. Jag anser mig rätt så medveten och tänker mycket på detta med genus men likväl har jag massor i bagaget som jag inte ens är medveten om. Så allt som kan öka min medvetenhet är välkommet. ska önska mig den där boken i julklapp!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *