Kategorier
feminism & genus

Har du sexiga armhålor?

Vilken tur vi kvinnor har egentligen. Som har skönhetsindustrin till hands liksom. För hur skulle vi annars förstå att rynkiga armhålor och tjocka förbröst är ett stort problem? (Klicka på länken! Skitbra blogg med alldeles för få läsare.) Jag minns när jag var yngre och fullkomligen slukade kvinnomagasin som vecko revyn, elle, vogue, damernas värld och fick lära mig allt om nedpetade nagelband, celluliter, noppade ögonbryn, nariga armbågar och generande hårväxt. Jag fick lära mig att jag ska oroa mig och bry mig om olika delar av min kropp och jag fick lära mig hur man skulle handskas med eventuella problem och hur man kunde gå tillväga för att förbättra sitt yttre och sitt kroppsspråk att bli mer feminint och mer kvinnligt. En riktig skola för riktiga små flickor som senare ska bli riktiga kvinnor. Tack! Vad skulle jag varit utan alla dessa tips och tricks? (nöjd med mig själv kanske?) How sexy are your underarms?

]]>

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

33 svar på ”Har du sexiga armhålor?”

Rakade eller orakade är mina armhålor hemskt fula. Och så har jag förbröst, men de är rätt söta?

Oavsett är jag lika glad för det, alltså att jag har så tragiskt fula armhålor – i jämförelse med reklamerna dårå.:-O

Tyvärr måste jag meddela att när barnen på jobbet (6- och 7åringar) ser mina armhålor frågar de VARFÖR jag har hår under armarna. När jag svarar att alla vuxna människor har det svarar de sorligt, "nä, inte min mamma!"… Tråkigt att det är naturligare att inte ha hår än att ha… 🙁

Hittills har jag knappt funderat på om mina armhålor skulle vara sexiga eller inte, fast det kanske börjar nu om industrin berättar hur viktigt det är.. :bigeyes:

Har ifs haft klasskompisar i yngre år som talade om hur viktigt det var att raka bort all kroppsbehåring osv, tur man var/är såpass säker på sig själv att man inte behöver oroa sig för allt som folk säger att man ska.. :-d

Har nog aldrig funderat på mina armhålors sexighet, är nöjd så länge de inte luktar illa :-d

Fast har ifs i yngre år fått höra av vänner som antagligen tyckte sig göra mig en tjänst genom att informera om hur fel det var att inte raka armhålorna..

Så steget är kanske inte så långt till att armhålorna måste vara sexiga egentligen.. 😐

Tack för att du är en sådan bra förebild!

Man vill ju gärna tro att man själv är upplyst och fritänkande. Men just när det häller kroppsbehåring har i alla fall jag varit… en hycklare.

Jag har nämligen, rent teoretiskt, alltid tyckt att det är folks privatsak hur de vill göra med rakning och inget jag borde lägga mig i. Men i praktiken har jag ändå rynkat på ögonbrynen och äcklat mig. De kloka åsikterna gick inte ihop med känslolivet!

Men nu när jag följt din blogg ett tag och fått en nästan daglig dos av din underbara visningsbild med armhålan… ja, se på tusan, nu har jag VANT mig! Lite exponering, det var allt som krävdes!

Så tack igen för att du går i bräschen och är en bra förebild, genom att normalisera det som borde vara normalt!

Inget illa menat, men jag tycker snarare att det känns som att du är besatt av visa att du verkligen inte bryr dig om trender och hur man ska se ut, utan väljer att göra precis tvärtom när det gäller allting, och på det sättet blir du ju ändå en sorts utseendesfixering från din sida. Varför inte bara sluta tänka på det helt, och bara göra det som man känner för, vill man raka sig under armarna någon dag så gör man det och vill man låta det växa ett tag så låter man det göra det, varför ens notera och tänka på det.

isabella – Nu har du missförstått mig. Jag bryr mig absolut om utseende och normer och ideal. Och det är det som är jobbigt. För mig och för andra. Jag VILL INTE bry mig. Jag vill kunna känna att jag duger ändå och jobbar stenhårt med det. Jag vill inte känna mig tjock, ful, fel, äcklig.

Nej, det är inte bara att strunta i det och göra som man vill – eftersom att priset är så pass högt för de av oss som väljer att gå emot normerna.

sen är det inte så att jag går runt och ältar och tänker på det, men jag väljer att SKRIVA om det eftersom att det i sin tur stärker och inspirerar andra.

Jag har sjukt mycket komplex för mina armhålor nu och då. Jag vet ju att det spelar absolut ingen roll, men ändå sitter jag och ojar mig över förbröst, hår och rynkar. Jag har haft starka ångestkänslor för att mina ögonfransar är osymmetriska.

Det är verkligen helt sinnessjukt vad vi blir socialiserade till att tro är problem. Som ickeproblemet med kaktusar i armhålan, liksom… hallå?

Nä, det är skönt att jag känner mig tryggare än någonsin i min kropp, vilket dina inlägg har hjälpt mig med de dagar då jag fortfarande ber om ursäkt och bortförklarar mina blonda, knappt synbara fjun på benen.

Jag önskar bara man hade fått lära sig tidigare att vara nöjd med sig själv.

Första gången jag fick riktiga buskar under armarna var jag nog 12 och kände mig så otroligt vuxen & kvinnlig! Tills jag läste ett nummer av Frida där det var någon artikel om att hår under armarna var ofräscht. Jag tvingade med mig mamma till ICA för att köpa engångshyvlar dagen efter!

Sedan dess har jag rakat mig under armarna. Önskar att jag var lika modig som du. Men nån dag, nån gång hoppas jag att jag vågar 🙂

du är så jävla cool och jag rådiggar dig. tack vare dig har jag slutat raka armhålorna och benen och även slutat tvätta håret med schampoo. känner mig så mycket bättre och tryggare i mig själv. tack!!

Jag äger inte ens något hår under armarna :O Jag är "hatad" för detta bland vänner som sliter som djur för att kunna med att gå i linne på somrarna. När jag försöker spara ut så är det enda jag kan åstadkomma fem små krulliga hårstrån som bara syns om man tittar riktigt nära. Så jag väljer att raka mig, för annars skulle jag sitta med armarna upp i luften och fnissa hela dagarna då jag själv anser att det ser ganska roligt ut 😛

Mina föräldrar förbjöd mig att läsa tidningar när jag var tonåring. De ville inte att jag skulle ha ett osunt ideal. Jag var en smula irriterad vid tillfället ("alla andra" fick läsa veckorevyn) men fanns inte mycket jag kunde göra. Resultatet blev dock att jag aldrig vare sig rakade mig eller plockade ögonbrynen…och jag vet faktiskt inte vad du menar med nagelband?

Minns första gången någon påpekade för mig att jag borde raka benen. Jag var 15 år och började i en ungdomsförening. En kille var intresserad av mig och mina tjejkompisar förfasade sig över mig eftersom jag hade orakade ben. De sa att det aldrig skulle gå vägen om jag såg ut på det sättet. De räckte mig en engångshyvel och skickade in mig till badrummet där jag lyckades med konsten att skära upp halva benet. Inte så lyckat.

bäst skrivet! " nöjd med mig själv kanske"?

jag HATAR allt som jag tvingas vara. ligger inlagd för ätstörningar nu, och folk har i omgviningen inte tyckt att jag ser så farligt tunn ut, fast jag är sjukligt underviktig. hur galet är det inte? jag hatar det, gör mig så jävla förbannad.

jag önskar mig inget hellre än lycka med min man och dotter, oavsett vikt, jag vill bara komma ur det här, och jag skiter i vad alla andra tycker, det är fan inte värt det. jag vill bara vara lycklig.

fy fan.

fortsätt blogga som du gör, känner att jag duger när jag går in här..!

AMEN! la undan alla tjejtidningar för något år sen, dvs veckorevyn, solo osv! Vilken otrolig hjärntvättning insåg jag till slut! de bestämde hur man skulle se ut, hur mkt man skulle väga, vilken färg du skulle ha på hud, kläder, naglar, hår, ögon, skor etc. Passar du inte i en 36 eller 38 så är du överviktig. Nu för tiden blir jag bara så arg när jag går förbi tidningsställen i affärerna och jag läser alla löpsedlar på dessa tidningar, stackars dom som följer allt skit som står i dem från punkt till punkt.

Jag gillar sättet du tänker på, och du når ut till många läsare, och om du själv har något intresse för det så är det väldigt intressant att studera dagens storlekar, de blir bara mindre och mindre. Till exempel gina tricot som riktar sig mot kvinnor. Jag har en kompis som är smal och vältränad, kommer i 38-40 på hm, och på kappahl ännu mindre storlekar, och när hon handlar kläder på gina så måste hon söka sig upp i storlekar som L-XL. Om l-xl ska vända sig mot en sån smal grupp som henne så undrar jag vad de definierar som kvinna? Man kan tro att enligt gina tricot får kvinnor inte ha bröst, rumpa, lår eller något "extra" fett, med tanke på deras storlekar på kläder riktade till kvinnor.

Tack, tack, TACK alla tjej/kvinnomagasin! Hur skulle vi kunna veta hur FEL viär utan er? Tack för er påminnelse! Det är det som menas med att vi tjejer ska hålla ihop va? Ge varandra tips om hur vi ska passa in och anpassa oss på bästa sätt. Tack gode Gud för pressen!

Eller för bloggar som Lady Dahmers? Må många tonåringar läsa din blogg! Amen!

Jag kan inte hålla mig och skriver en kommentar nu!

Jag började läsa din blogg från början för några dagar sedan och håller nu på att plöja igenom den. Och vill säga tack!

För det första tack för att du inspirerat mig till att i framtiden sluta använda schampo duschtvål m.m, försöker leva ett liv utan kemikalier och har länge tänkt på det, men tydligen är det svårt att googla och tummen sitter hårt, sen ramlade jag in på din blogg och får det serverat i knät.

Sen för att du är en i mina ögon sund feminist och dom där fåntrattarna som skriver att du är en sådan som får folk att tycka illa om feminister vet förmodligen både du och jag vart dom kan ta sig.

Sen sist men inte minst tack för att du fått upp mitt hopp igen om att man kan förändra världen. Jag har liksom tappat det när man dagligen möts av idioti (är själv vegetarian och du vet allt dravel som man får höra då), i en värld där reklam tydligen är samhällsinformation och ses som fakta så känns det liksom svårt att övertyga massan. Men sen märker jag att folk som läser din blogg inspireras och faktiskt förändrar sin värld, om så lite så ändå.

DU gör världen en bättre plats. Och kan du så kan jag!

Så tack som fan för att du förgyller min vardag, du är i mina ögon en vardagshjältinna, förebild och inspirationskälla!

Nu ska jag fortsätta läsa! Och den dagen jag får barn kommer jag garanterat läsa den från början igen, för du är allt en mamma borde vara!

Sorry för min rövslickeri och för att jag förmodligen får dig att vrida dig i våndor då du verkar vara lika glad i komplimanger som jag…

Hoppas du endå får en trevlig kväll/natt/fortsättning!

Hare gött!

Jag älskar mina armhålor. Jag har inget synligt hår under armarna även fast jag inte rakar dom, så jag kan känna mig rakat kvinnlig och orakat kvinnlig på en och samma gång 🙂

men hallå.. jag som inte trodde mina inlägg kom fram och ville kommentera.. så blev det 4 kommentarer.. :thumbdown:

skitblogg.se

Ibland är jag rätt glad att jag är autistisk. Visst, jag tycker det är snyggare med rakade armhålor (både på killar och tjejer) men inte orkar jag bry mig för jämnan. Ibland går det en vecka mellan rakningarna, ibland mer. Håren på benen växer fritt under vinterhalvåret (samma där, jag tycker det är snyggare utan) men jag vaxar eller epilerar dem en eller två gånger på sommaren. Sminka mig varje dag? Istället för att sova den tiden? Aldrig. Det verkar så otroligt jobbigt och tidskrävande att hålla på med detta (min mamma och syrra kan diskutera olika ansiktskrämer i timtal).

Därmed inte sagt att jag är befriad från självkritik. Jag skulle helst inte vara fet och ibland blir alla bara tysta när jag säger något. Det tycker jag är jobbigt men jag försöker tycka om mig själv som jag är!

äh. Redan under tiden då jag fortfarande trodde att kvinnor måste se ut som plastdockor såg jag en av de vackraste kvinno-armhålor jag någonsin sett (än idag)

Hon hade så vackert hår i armhålan! Låter märkligt, men det var så vackert att jag fortfarande efter över 10 år tänker på henne och hennes vackra armhålehår haha!

Det hade inte varit samma sak om jag hade tyckt det efter att ha börjat intressera mig för feminism och allt detta, men att jag redan där och då såg det som så oerhört vackert.. ja, det är väl beviset på att de som inte följer normen kan i vissa magiska ögonblick nå igenom tidningarnas lärdomar 🙂

Vill bara säga att du inspirerat mig att skippa rakhyveln totalt (har aldrig rakat benen men däremot armhålorna). Tack 😛

Själv väljer jag att raka mina armhålor, då jag annars lättare luktar även o jag tvättat mig och har deo på. Utan hår blir det lättare att känna sig fräsch, iaf för mig. Men om andra inte vill raka sig, så är det upp till dem.

Benen trimmar jag bara med sambons raktrimmer. Dvs, det blir hår kvar, men mycket kortare =)

Jag la ner rakhyveln i höstas någon gång. Dels för att jag inte vill att mina söner på 9 & 11år ska få en skev bild av hur människan (kvinnor i synnerhet) verkligen ser ut. Dels också för att jag själv behöver försonas med min kropp och acceptera den som den är. Tyvärr kommer jag nog raka åtminstone armhålorna nu till sommaren eftersom jag ännu inte är helt bekväm i att visa mig i linne med tofsar under armarna.;) Men till hösten hamnar rakhyveln garanterat längst in i skåpet igen.

Tack för att du fortsätter inspirera, LD!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *