Kategorier
feminism & genus

Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Tillsammans är vi starka.

(Kopierat från Mandragora, jag är för lat att skriva ett eget inlägg just nu) Gillette måste vara årets dummaste företag som jobbar från en sexistisk tävling till ömma rakningsrelaterade råd mellan mor och dotter. Men företaget har åtminstone tagit åt sig av kritiken och faktiskt lagt ner sidan. (Människor som jag som gnäller och bloggar KAN göra skillnad. Man måste inte stå på barrikaderna eller annordna massdemonstrationer, skriva böcker eller hålla föredrag. Genom att engagera människor i liten skala på nätet kan man göra storverk IRL!)
]]>

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

9 svar på ”Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Tillsammans är vi starka.”

Hej. Har du sett det här: http://www.dn.se/ekonomi/kronofogden-lanserar-sajt-for-kvinnor ? Det borde göra dig upprörd. Det gjorde i alla fall mig upprörd och jag är inte ens tillnärmelsevis så engagerad i könskampen som du 🙂

Jag blev så irriterad så jag anmälde dem för diskriminiering: http://elliebubban.wordpress.com/2011/05/31/upp-till-kamp/

Alla kan göra något, eller hur? 🙂

I övrigt vill jag säga att jag gillar din blogg jättemycket, även om jag långtifrån håller med om allt du skriver. Keep up the good work! 🙂

Kan inte låta bli att känna en viss känsla av… "wow", även om ämnet är hemskt och gillette är hemska, så blir jag helt: wow jag länkade ju till gillettes hemsida på apor-gruppen (facebook), redan den 24e!!

Astöntigt. Men det känns som om tidningarna skriver tack vare mig, även om jag vet att det är "tack vare" gillette 🙁 men man kan väl få ha lite kul i livet? :-d

/1st!

Svenskarna skulle kunna gora sa mycket storre inverkan pa allt mojligt om de klagade mer. Nar jag jobbade pa Procter & Gamble hanterade jag ca 50 engelska och irlandska samtal/asikter/klagomal per dag via telefon och ytterligare 100 per dag via email. Kritik (bra och ibland mindre bra) strommar in fran dag ett fran dem om det blivit en miss ( i de mindre bra fallen) i marketing eller utformningen av en produkt och man lyssnar faktiskt. Haller inte konsumenterna med om stegen man tagit i en lansering eller liknande sa finns det ju ingen poang sa da ses det over. Samtidigt vet jag att de svenska tjejerna tar emot kanske 3 eller 4 samtal – fran Sverige. Det ar samma foretag samma produkter, samma hemsidor, samma marketing. Nu ar jag saklart valdigt lojal till P&G och vet och tycker att de ar jatteduktiga pa det de gor – framfor allt ar de bra pa att lyssna, det vet jag first hand, for att jag var en av de personerna som forde den talan vidare och fick se forandringarna ske baserat pa kritiken – eller berommen, saklart. Men hur kommer det sig att svenskarna sitter hemma och muttrar medan engelsmannen ringer upp och informerar foretaget om att de tycker nagor ar extra fel eller extra bra?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *