Kategorier
feminism & genus

Jag är inte osynlig

Jag kallar mig inte kroppsaktivist men jag tror nog att jag är en sån ändå. Min kropp är ju politisk oavsett vad jag vill och det kan jag välja att inte låtsas om eller så utgår jag från det i min feminism. Jag använder min kropp som ett verktyg för att normalisera och representera.

Jag fyller 40 år nästa år, jag är småbarnsmamma och jag är överviktig. Kvinnor som jag är osynliga. Det vill jag ändra på.

kroppen]]>

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

43 svar på ”Jag är inte osynlig”

Ursäkta OT, men nu går det inte att läsa din blogg på datorn. Det här nya inlägget ”finns inte” via datorn, varken på Chrome eller Firefox…
Härlig bild för övrigt!

Har du prövat att gå in på bloggen och sedan direkt efter att sidan är uppladdad göra en relod?
Har detta problem med allt på denna sida. Måste hela tiden uppdatera manuellt för att se nya inlägg eller kommentarer, annars så syns de inte förrän efter ett par timmar.

Jag har också det problemet. Det hjälper att rensa cache i webbläsaren (för mig iaf). Tror det har något med cachning att göra. Men jag har för vana att rensa cache varje gång jag besöker bloggen (har ett kortkommando för detta) så att allt nytt kommer fram.

Sedan ett par veckor har jag problem med bloggen (använder Safari). Inlägg syns ett par timmar efter att de postats, och det står alltid fel antal kommentarer, det uppdateras också för sent.

Detta brukade hända mig också men om jag avaktiverar adblock så fungerar allt som vanligt. Kanske är värt att prova?

Du är så grym! Verkligen smart och kreativ i dina tankar! Återigen ett toppeninitiativ! Väldigt bra bild btw!

Så här formulerar sig Lena Andersson i DN: ”I dag har vi kommit dithän att subjektet på ett ofta aggressivt sätt självt ska avgöra hur det vill bli avläst och tolkat, och det oavsett vilka tecken som tas i bruk. I den nya subjektivismen, med rötter i en romantisk jaguppfattning, får endast den talande avgöra tecknens innebörd. Det suveräna subjektet använder gärna tecknen men kräver att helt på egen hand avgöra deras betydelse. Subjektet spelar på tecknens betydelse, leker med dem, men tillåter ingen att delta trots att leken är riktad till en mottagare och fastän symboler och tecken är sociala till sin natur.”
http://www.dn.se/ledare/kolumner/lena-andersson-symboler-ar-sociala-ting/
Tänkvärt – tycker jag.

Osynlig ja. Och värre blir det med åldern tror jag.
Så du gör enorm nytta genom att ”exponera” dig.
Ha en skön dag!

Överviktig som ord borde få brytas ned till just Över-viktig, för du befinner dig väldigt högt ovanför viktig-strecket, om det nu skulle kunna tolkas logiskt.
Du är m.a.o. så viktig att du blir mer än viktig <3

Finns ju massor av ”äldre” kvinnor som vittnar om det:
http://www.unt.se/leva/osynlig-ointressant-och-osexig-2644146.aspx
Jag har själv slutat lägga huvudet på sned och skratta åt mäns skämt. Har även börjat kräva utrymme. Jag ÄR kompetent inom det jag jobbar med, rent utav en av dom bästa. Och ändå väljer man att lyssna mer på männen.
Jag går på gym – men på alla affischer är det unga smala människor mellan 20-25.
Ska jag köpa kläder är det alltid smala unga kvinnor som bär kläderna bilderna.
Osv osv. Har hur många exempel som helst.

Man märker även skillnad i uppmärksamhet när man blir äldre. Från att killar flirtar med en så fort man går förbi till att de inte ens noterar en. Säger verkligen inte att killars uppmärksamhet är nåt att ha ÖVERHUVUDTAGET men det är ett ynka exempel. Finns säkert bättre exempel men det är det som jag har märkt av mest i min trista 40+ vardag. Men precis som Tina skriver, man SER inte sig själv nånstans. Så jag kan tänka mig att det är att vara asiat/mörkhyad i Sverige, du existerar inte i TV/tidningsomslag/reklam/huvudroller i filmer/etc

Jag får inte riktigt ihop det här med att vara ”osynlig”. Å ena sidan vittnar tjejer om hur jobbigt det är när okända män raggar på dem, å andra sidan beklagar sig kvinnor när de blir ”osynliga” efter en viss ålder. Exakt vad är det man saknar, som man tidigare beklagade sig över? Jag får som sagt inte ihop det.
Sedan undrar jag hur mycket uppmärksamhet en genomsnittlig 40-50+ man får från kvinnor/omgivningen. Inte mycket skulle jag gissa.

jag väntar med spänning på att du får svar – men jag håller inte andan. Livet är mig för kärt. 😉

Osynlighet handlar om så mycket mer än sexuell uppmärksamhet. Osynlighet är t ex att inte vara representerad i filmer och media. Att inte ses som någon att räkna med, som förbrukad och passé. Att inte vara önskvärd helt enkelt överlag.
När det gäller män är min och många andra kvinnors erfarenhet att den enda kontakten med kvinnor som är intressant är den sexuella/romantiska, när man raggar som du uttrycker det. På alla arbetsplatser jag befunnit mig på har männen, oavsett ålder, överlag varit väldigt ointresserade av att föra ett helt normalt socialt vanligt samtal med kvinnorna, något de ju är kapabla att göra med andra män.
Som en man uttryckte det på Fannys blogg: Men om jag inte ska stöta på tjejer, hur ska jag då prata med dem? Det finns inte i många mäns tankevärld att kvinnor inte i första hand är potientiella ligg/förhållanden. Det leder till en känsla av osynlighet som bl a annat tar sig uttryck i att män enbart lyssnar på andra män när det diskuteras på arbetsplatser och andra ställen med social interaktion.
Viktigt att komma ihåg här är att även om äldre män, särskilt oattraktiva då, kanske inte är föremål för kvinnors sexuella uppmärksamhet har vi ändå lärt oss att vara sociala med män även om vi inte vill ha sex med dem. Vi har lärt oss att lyssna, föra samtal och bete oss med vanligt folkvett.

Jag håller med om att kvinnor plötsligt försvinner från media(film, tv, osv) när de nått en viss ålder, till skillnad från män. Utöver det har jag svårt att se någon skillnad i hur man ser på åldrande kvinnor och män när det till kommer till att vara eftertraktad eller respekterad. Det finns ingen/inget som upphöjer män över en viss ålder som något eftersträvansvärt. Det finns vidare nog inget land där äldre människor har en så bortträngd plats som i Sverige, oavsett kön.
Sen kan man ju undra hur t.ex icke vita kvinnor och män, eller andra marginaliserade grupper ser på att vara ”osynlig” med tanke på den norm som vita kvinnor tillhör. Perspektiv.
Om det nu är så som du säger att den enda uppmärksamheten kvinnor får från män är när de blir raggade på, menar du då att man saknar det när man blir äldre?
”Det finns inte i många mäns tankevärld att kvinnor inte i första hand är potientiella ligg/förhållanden. Det leder till en känsla av osynlighet som bl a annat tar sig uttryck i att män enbart lyssnar på andra män när det diskuteras på arbetsplatser och andra ställen med social interaktion”
Förlåt, men det där är bara nonsens. Din personliga erfarenhet, baserat på ditt yrkesliv ifrågasätter jag inte, men att hävda att så ligger det till för de flesta människor köper jag inte.
”Vi har lärt oss att lyssna, föra samtal och bete oss med vanligt folkvett.”
De flesta människor har det, oavsett kön. Du gillar verkligen att göra svepande generaliseringar.

Tack för att du orkade svara. Meningsutbytet innan din kommentar fick mig att gnissla tänder – egenvald och självgod okunskap är den i särklass mest enerverande sortens okunskap.

Tycker du att ditt liv är trist för att du är 40+?
Jag tycker mig se ovanligt många afroamerikaner och andra etniciteter i TV, annonser m.m. för att vara i Sverige
Jag fick ingen ”uppmärksamhet” från mån förrän jag blev 21 år och var på semester i ett muslimskt land, är jag också osynlig?

TACK för att du finns, syns och hörs LD!!! Du ger mig hopp för mänskligheten.
Representera mera! 😀

Om jag såg ut som Lady D skulle jag lätt göra det. Hon ser ju fantastisk ut! Min mage hänger, överdimensionerade lår och överarmar och valkar
på ryggen- jag ser helt vidrig ut. Huden mår skit av att spännas ut så här och jag har en miljon celluliter.
om jag såg ut som det ni kallar överviktig så skulle jag känna mig smal…..
och så här ska man inte säga för man ska tydligen inte jämföra men det är sant för mig.
Det är inte så himla lätt att ”skita i vad andra tycker” när folk misstar en för gravid för att man är så fet.
Förlåt för att jag skriver det här men jag har så svårt att smälta. Om det är övervikt, vad är jag då? Fetast i Sverige? :’-(
Det kanske låter löjligt men det är min sanning…..

Min fitta hänger också. Skitjobbigt. Jag har också två barn. Hur mycker hänger din mage ned? jag har ett veck på typ 15 cm! 🙁

Uppenbarligen. Jag är livrädd
att det ska bli mer. :(((((((((
jag har inte tagit fram måttbandet dock!

Du är precis det som jag och förhoppningsvis andra behöver, en person som vågar vara helt enkelt! Herregud jag avskyr skönhetsidealen, människokroppen kommer ju i alla möjliga former och storlekar!
En stor stärkande kram till dig för att du tar kampen!
Du inspirerar!
Du motiverar!
Du ÄR viktig!

Och det funkar! Mitt skönhetsideal har breddats sen bilder på större kvinnor började ploppa upp på internet. Och på så vis har även kärlek riktats mot min egen kropp! Du är en del av det.
Just börjat läsa din blogg även om du funnits på avstånd länge. Så jävla mycket kärlek till dig!

Ska jag vara ärlig… Så tycker jag att du är sexig… Jag tycker inte att vi som är överviktiga ska skämmas för våra kroppar och just det gör dig sexig. Jag kommer inte riktigt överens med mina häng.. Kilogramen gör ingen skillnad så länge jag mår bra men det är hängen som jag inte tycker om.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *