Kategorier
feminism & genus

Lite får man väl tåla!

När man är snygg så tror killar att de har rätt att ta på en.  När de vill, vart de vill. Är man på krogen så får man skylla sig själv för "alla vet ju vad man kan förvänta sig där". Nej… vänta… jag tar tillbaka det första. Är man snygg får man skylla sig själv, är man halvsnygg (ful) så ska man vara glad att nån vill tafsa. Tydligen. Killar har rätt att tafsa. Punkt.

Och sen växer man upp med skuld och skam och tillåter männen att ta för sig för det är ju Deras Rätt.

Jag skyller givetvis på hur vi uppfostrar våra barn
"Nej men Natashja, Kalle är ju KÄR I DIG! Det är därför han klämde dig på brösten. han vet ju inte hur han ska visa det! Det var väl inte så farligt!" när jag gråtandes för femtioelfte gången blivit nedtryckt på marken och klämd på av killarna i 5:an. Eller favvon; "Men det är ju du som retas med pojkarna, klart de blir till sig då! Du får väl sluta med det!"

Men Natta!
Han var ju
kortare än dig!
Jag blir så jävla förbannad. En karl som tar mig på röven får en spark rakt upp i skrevet. Fort och hårt. Det intressanta här är dock att de gånger jag gjort det (nej jag förespråkar inte våld, men det är ganska svårt att ta en diskussion utifrån ett feministiskt perspektiv  med ett fyllo på dansgolvet) så har omgivningen reagerat negativt… mot MIG. Herregud — han tog ju bara lite, det får man ju räkna med! Du kan ju inte SLÅ honom! Värst var när en karl tog tag i pattarna på mig och jag gav han tre snabba flatsmällar över käften. "Men Natta! Han var ju kortare än dig! Kolla va ledsen han ser ut nu!" Vi har liksom resignerat. Att bli tafsad på är norm. Inte så farligt. Man får ju tåla. Men JAG tål inte. Ingen har rätt att kränka mig, förödmjuka mig, genera mig. Ingen har rätt att röra vid mig utan tillåtelse. Ingen har rätt att begå sexuella övergrepp, för det är just precis det är. Jag struntar i om jag är packad, ser ut som en hora och ler mot dig (typ en normal kväll på krogen för mig) RÖR MIG INTE!

Jag blir så jävla förbannad. Inte konstigt att jag hatar män.


//rabiat och hårig feminazi.


(Till alla föräldrar därute; Fostra era söner! )
]]>

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

16 svar på ”Lite får man väl tåla!”

Usch och fy fan jag håller helt med dig. Precis sådär lät det när man var liten. Som tur var så hade jag en mamma och en lärare som brydde sig och tog det på allvar när killarna tafsade. Men vänner som hade andra lärare blev inte tagna på allvar. De skrattade. Fy faaan. Och killarna tyckte man var rabiat som blev arg och skrek åt dem.

Men jag är i alla fall glad att varje gång jag varit ute på krogen här i stan (övik) så har vakterna tagit oss på allvar när vi klagat på tafsade killar och faktiskt varnat dem eller slängt ut dem.

Sant. Det känns som att det är en period runt mellanstadiet där det var helt ok för killarna att tafsa. 'Äh, dom är ju bara småpojkar som börjat upptäcka tjejer', kändes det som att de vuxna tyckte. Men ingen verkade undra hur vi tjejer mådde..

Oh yeah vad jag ska fostra mina söner! Jävlaranamma vad dom ska får höra från mig! Jag har redan börjat fostra min 2-åring med sånt, det är tamejfan inte för tidigt, dom lär sig redan på dagis.

Förlåt för alla svärord men sånt här gör mig sååååå upprörd!!!!

(och du lär väl din dotter självförsvar sen va?)

väl rutet! =)

ska absolut fostra min son till sunda värderingar (och ha dig i baktankarna, haha. skämt åsido)

som ovan nämnt är ni heta på korten, du och oskar!

fenomena — jag tror absolut att man ska starta tidigt. genom att lära de små integritet och respekt. För sig själv och sin kropp men också för andra. Påförskolan jobbar vi mycket med att barnen ska LYSSNA på varandra "kalle, nu säger lisa nej, då vill jag att du lyssnar" typ. Vi lär dem att respektera när någon inte vill vara med att leka, eller inte vill att man retas, eller inte vill… ja vad det nu gäller.

Vi bejakar även barnet när denne visar att denne inte vill.

A — haha tack. Vi är skitfulla.

Folk kan vara såna idioter, det är idioter som gör så och det är idioter som försvarar det. jag kan garantera att Simon kommer få veta ett och annat om han skulle få för sig att bete sig på ett så korkat vis.

:thumbup: Kanonbra skrivet! Jag blir så jävla förbannad på allt tafsande och äcklade och den inställning folk verkar ha när man fredar sig genom att skicka ett välriktat knä i skrevet på förövaren. Då är det såå synd om äcklet… Man mår illa.

Sant, så sant!!

Killarna i min skola tafsar hela tiden på alla tjejer i min skola!! Jag blir så arg, så jääävla arg. Min bästa kompis blir tafsad på hela tiden, varje dag. Vaaaa?! Vaa faan! Jag fattar inte, man tafsar inte. Man gör bara inte det, fatta! En av äcklarna som tafsar på henne mest tafsade på mig!

Det va såhär:

Han kom tafsade på hennes bröst eller rumpa (kmr nt ihåg) sen sa jag vafan gör du, RESPPEKKT!! sen sa äcklet att

– det är inte mitt fel ibland gör min hand saker som det här SEN TAFSADE HAN MIG PÅ BRÖSTET VAAAFFFFAN!! VAAAFFAAAAN! Varje dag springer jag och bästisen upp för trappan, man vill ju inte att killarna ska glo på rumpan eller tafsa. VARJE dag ser man tjejeer som blir tafsade på hela tiden, men de fortsätter bara gå vidare, fortsätter bara gå vidare! Gisaa varför, jo för att de har givit upp, de orkar inte säga till längre. varje dag, varje dag ser jag när de tafsar på henne, flera gånger om dagen, varje dag hör jag skämt som

– vad är likheten mellan melanie och en tv

– bäde är lika lätta att sätta på

Min feministiska sida (som växer och växer varje dag tack vare dig) dör lite mer och lite mer varje dag. Bara för att man har ett rykte det betyder inte att det är OKEJ att bli tafsad på.

Eh nej, det är inte så konstigt att det finns kvinnor som hatar män. Många av dem är SVIN!

xoxo fiskmåsen

Jag blir ofta tafsad på ute. Har alltid gett killen som angripit mig en arg blick och sagt ifrån, visat att jag blivit förbannad. Det gör jag inte längre. Brorsans kollega tog mig på brösten, fick en rejäl örfil (och en lång predikan från brorsan när kollegan var nykter nästa dag). En annan (idiot) grabba tag i rumpan senast och försökte sedan kyssa mig. Jag armbågade honom rakt i ansiktet och smällde honom med väskan. Jag struntar fullkomligen i om han och min omgivning tycker att det var onödigt när han bara visar sin "uppskattning". Min kropp, mina regler! Jag försvarar mig efter bästa förmåga. Därmed basta.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *