Kategorier
feminism & genus

Manlighet mäts i våldsamhet och starkast vinner

I kulisserna av tafsdebatten så dyker andra frågor upp. En del hänvisar till män som faller offer för våld och sexuella kränkningar som ett sätt att förminska det kvinnor utsätts för men det många missar är ju att det är effekter av samma patriarkala strukturer.


En riktig man ska ju tycka det är gött att en kvinna tar för sig och gör han inte det så måste han vara bög och bög är alltid dåligt i männens värld. Bög är ett skällsord och de flesta män är mer rädda för bögar än för att råka ut för en bilolycka.

Män drabbas också av mer våld än kvinnor så rent logiskt är det ju män som behöver varnas av sina pappor och män som bör tänka på att inte utsätta sig för farliga situationer men problemet är ju just att våld mot män är ok eftersom att det finns en uppfattning att män ska ha nära till våld. Manlighet mäts i våldsamhet och starkast vinner. Starkast är mest manlig.

En annan skillnad är att män oftast utsätts för våld av främlingar till skillnad från kvinnor som oftast utsätts för våld av människor hon känner och litar på och oftast i sitt eget hem. Även om det är illa att män faller offer så finns det en avgörande skillnad mellan våldet som kvinnor utsätts för och våldet män utsätts för och det är effekterna det har och traumat det skapar. Blir du påhoppad ute så är du iallafall trygg i ditt hem men vad händer om våldet finns hemma?

Boktips som behandlar manlighet och den manliga könsrollen:
På Y-fonten intet nytt
Med uppenbar känsla för stil
]]>

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

28 svar på ”Manlighet mäts i våldsamhet och starkast vinner”

Jag har varit, och kommer nog fortsätta vara, mer orolig för min son än min dotter när det gäller just den här biten. Dels på grund av det du skriver, men också för att han i sin personlighet är ganska utåtagerande och det känns ofta som att den egenskapen är som galon mot alla varningar och förmaningar. Vissa barn har ju mer behov av att tävla och mäta sig andra och drar sig till tillfällen när de får utlopp för det. Har du några tips på hur man kan "dämpa" ett sådant barn på ett bra sätt?

Skillnaden syns så bra i sista meningen, vad händer om våldet finns hemma? Bra att du tar upp även männen sida ibland, så man får en mer nyanserad bild av hur könsrollerna påverkar. Bra skrivet, länkar till detta på fb!

Håller med dig om allt förutom det där med att män är rädda för bögar. Alltså jag vet inte om det är för att jag är yngre men jag har träffat många killar som har hånglat med sina kompisar på fester och liknande. Då pratar vi om killar som i alla fall säger sig vara heterosexuella och öppet kan erkänna att de har hånglat med en annan man. Jag känner t.ex. en som jag är helt övertygad om att han är hetero och han berättar att han ibland hälsar på sin bästa vän ibland och ligga med huvudet i hans knä och prata. Han är 30 och helt "normal". Hans favoritfärger är rosa och lila också haha. Jag antar att många kanske anser att detta är bögigt och omanligt fast samtidigt kanske det är någon slags no homo-tendens som har börjat komma. Alltså att män kan bete sig bögigt utan för den delen vara bögar.

Nea- Fast så är det ju så att alla killar inte hånglar med sina killkompisar och känner att det är okej. Jag tror dock också att du förstår det.

Hur ställer du dig till mamma-papparollen? Kallar ninja och tamlin er för mamma och pappa eller det mer könsnaturella förälder? Bara en fundering 🙂

Hej, helt OT, men jag blev inblandad i en genusdebatt på nätet som kändes jätteobehaglig, med mkt påhopp (jag tror att de flesta som läser/skriver här kan förstå vad det obehagliga bestod i). Hur gör du för att hantera "påhopp" och otrevligheter? Mår du dåligt av det eller rinner det av dig? KRAM och vad modig och bra du är!

-Älskling, vad är du mest rädd för, en bög eller att råka ut för en bilolycka?

-En bög. Vadå då?

Sen drog han massa bortförklaringar och något om att han inte är rädd för bögar, för de skulle ändå inte tända på honom..

Tack för boktipsen, jag beställde "På Y-fronten intet nytt" (och satt och skrattade lite åt titeln).

Jag tycker det här med manlighet och manliga könsroller är väldigt fascinerande (i brist på bättre ord), och något folk borde bli mer medvetna om.

när jag läste kom jag att tänka på vad jag hörde på radion för ett tag sen, nämligen att våldet bland unga tjejer ökar, men att det fortfarande är killar som blir mest misshandlade. själv tror jag att det beror på den här man-får-inte-slå-tjejer kulturen, men då undrar man, är det okej att slå killar?

Amanda: Yes jag vet, finns mycket homofobi i samhället. Typ alla de gånger man hört att homosexuella kan visa sin kärlek hemma bakom en låst dörr. Men jag får en känsla av att det börjar bli okej, i alla fall som jag har uppfattat det i min omgivning, att umgås med bögar och bete sig på ett traditionellt omanligt sätt.

Jag har precis avslutar min kandidatuppsats i socialpsykologi, som handlar om föreställningar om och konstruktion av maskulinitet bland unga manliga tennisspelare – och detta inlägg skulle i princip kunna vara klippt ur mitt resultatkapitel. Det är både skrämmande och fascinerande hur strukturerna tränger in på alla arenor, hur "bög" blir ett skällsord och snarare en beteckning för felaktig genuskonstruktion än en sexualitet, hur heyerosexualitet är obligatoriskt och fysisk styrka och aggressivitet huvudkomponenter i den bild som individen behöver uppvisa för att vinna status i gruppen. Ett mycket intressant ämne att studera, arbetet med uppsatsen var minst sagt engagerande, och också viktigt om man någon gång ska kunna bryta upp och förändra dessa strukturer som helt klart stjälper mer än de hjälper.

Finns det några manliga bloggare som skriver om mansproblem? Då menar jag inte antifeminister. Tycker det är väldigt trist att "ingen" öppnar truten annat än när det pratas om kvinnor och så ska någon/några män komma och säga att det är synd om dom också. Kan man bara våga vara "offer" i andra offerdebatter? Förstår inte.

Allvarligt talat, varför sitter du och hittar på? Du utgår ifrån din egen fantasi hellre än empiriska data. Helt otroligt.

Kvinnors aversion mot homosexuella tilltar under uppväxten för att sedan minska, förutom mot homosexuella män som tvärtom bibehålls eller ökar.

Bland män minskar det inte för någon grupp.

Att vara emot bögar är knappast exklusivt för män.

En övervägande majoritet av det du hävdar motbevisas av empiri, men det vore ju trist att ta hänsyn till det för då skulle du bara kunna blogga om vädret.

http://www.guardian.co.uk/society/2010/sep/05/men-victims-domestic-violence

"About two in five of all victims of domestic violence are men, contradicting the widespread impression that it is almost always women who are left battered and bruised, a new report claims."

"Data from Home Office statistical bulletins and the British Crime Survey show that men made up about 40% of domestic violence victims each year between 2004-05 and 2008-09, the last year for which figures are available. In 2006-07 men made up 43.4% of all those who had suffered partner abuse in the previous year, which rose to 45.5% in 2007-08 but fell to 37.7% in 2008-09."

"Similar or slightly larger numbers of men were subjected to severe force in an incident with their partner, according to the same documents. The figure stood at 48.6% in 2006-07, 48.3% the next year and 37.5% in 2008-09, Home Office statistics show."

Apropå att männen då ska känna sig säkra hemma. Sen kan jag inte tala för andra, men jag ser det absolut inte som ett sätt att förminska det kvinnor utsätts för – bara för att man pekar på att det förekommer i mer eller mindre samma utsträckning hos männen också så förminskar man knappast det kvinnor utsätts för. Det är att belysa att det inte är en kvinnosaksfråga eftersom det drabbar män också. Så att försöka framställa kvinnan som ett större offer när det faktiskt ser mer eller mindre lika kasst ut för båda i samma situation tycker jag bara är lite off.

Ibland är det inte värst för kvinnorna (ibland är det lika) och då behöver man inte framställa det som det heller. That's all I'm saying. Det är en vinkling och då kommer folk gå runt och tro att män inte blir tafsade på och inte får någon dom, att män inte blir slagna hemma osv. och att det alltid alltid alltid är kvinnorna det är mest synd om.

AZZE mycket riktigt så utsätts många män för våld hemma också. Både fysiskt och psykiskt. Men våldet har inte samma omfattning och definitivt inte samma konsekvenser. Våldet mot kvinnorna är oftare dödligt och oftare våldsammare. Det är därför man talar om våldet mot kvinnor som ett större och framförallt mer akut problem, utan att för den skull förminska att män också utsätts.

Sherlok, frågade du din man och fick det svaret? På allvar skulle jag fundera på att dumpa den karln. HUR kan man svara att man är mer rädd för en bög än en bilolycka?!

:rolleyes:

Erika:

Men det är väl bara att se ut i verkligheten så har du din empiri. Många killar är ju livrädda för att verka bögig eller fjollig, och att säga så till en kille är förnedrande.

Som tjej däremot får man inte direkt höra att man är bög om man inte är tillräckligt kvinnlig…

Jag är mansrättsaktivist, eller vad man nu vill kalla det. Jag kämpar alltså för att män ska likställas med kvinnan. Sen är jag också allmänt jämställdhets ivrare men jag har valt att satsa mer av min tid och energi på män. När det gäller bloggar som diskuterar mansfrågor rekommenderar jag Pelle Billings blogg http://www.pellebilling.se/. Han har fått ett oförtjänt ryckte som anti-feminist vilket han inte är. Pelle har valt att inte lägga sig under någon -ism och säger själv att han inspirerats mycket av de tidigare vågorna av feminism. Sen kritiserar han en del idéer i feminismen men han stödjer andra. Tex har han ett nära samarbete med Hannah Lemoine (http://www.onewaycommunication.co/) och har låtit flera feminister gästblogga hos honom. För som han säger man- och kvinnorörelsen måste få förståelse för varandra så att vi kan arbeta tillsammans.

En annan bra blogg är Rutger Stjernströms (http://stadatyttre.blogspot.com/). Han har bland annat försökt att uppmärksamma vården på att även män är utsatta för relationsvåld och även arbetat mot stympning av omyndiga pojkar. Han håller en seriös och saklig ton men uppdaterar periodvis lite.

@ LD

Ja det finns skillnader i våldet. Ser man till det episodiska våldet är fördelningen ca 50/50 beroende på vilken studie man tittar på. Episodiskt våld är alltså våld som är en del av en konflikt eller stormigt förhållande, ofta använder båda parterna våld och sällan leder det till allvarliga skador. När man ser till ”intima terrorn” (kontrollerande våld) är kvinnor något vanligare offer. En av tre som får allvarliga fysiska skador är män och ¼ som får allvarliga psykiska men är också män.

Trots detta har män extremt svårt att får hjälp eller tas på allvar av samhället. Detta är ett av de viktigaste frågorna som vi arbetar med i mansrörelsen.

När det gäller dödligt våld i relationer dödar 17 män och 4 kvinnor sina partners varje år. Antalet dödade kvinnor har dock sjunkit sedan 70-talet. När det kommer till motiv är svartsjuka och seperatiosproblematik vanligare hos män än kvinnor och hämnd eller för tidigare våld och för att skydda sig vanligare bland kvinnor än män. Dock är missbruk, psykisk sjukdom och låg status vanliga orsaker/faktorer både bland kvinnor och män.

40% av de som misshandlas av sin partner är män och man tror att mörkertalet är stort.

Majoriteten av de barn som misshandlas av sina föräldrar är pojkar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *