Kategorier
feminism & genus

Min dotter får aldrig höra att hon är en duktig svensk och min son får aldrig höra att han är pappas stora svensk.

Vi har inte berättat för ungarna att de är svenskar eller talat om deras hudfärg. Jag har aldrig berättat att jag är halvgrek heller. Vi talar aldrig om det för att det – just nu – inte känns viktigt. Jag tror dessutom att om man börjar prata om ”vi” så finns det alltid ett ”dom” vid horisonten och människor vill kategorisera och utesluta där de kan. Så vi skippar den biten tills vidare.


Jag undrar om detta uppfattas som att jag försöker mörka deras ursprung? Sudda ut det? Kanske sudda ut skillnaderna mellan olika etniciteter? För svenskar är ju svenskar och alla andra är på sitt vis och det är ju tur för tänkt va tråkigt om alla vore lika? Eller hur är det nu?
]]>

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

91 svar på ”Min dotter får aldrig höra att hon är en duktig svensk och min son får aldrig höra att han är pappas stora svensk.”

Jag kan inte komma på ett enda tillfälle då mina föräldrar berättat för mig att "du är svensk", och "hon är från Sydafrika" (eller vad som helst..). Jag uppfattar inte det som att du försöker sudda ut något, tycker snarare att det verkar sunt att inte lägga vikten vid varifrån en person kommer. Ibland kan det ju såklart vara roligt att veta ursprung, men det är enligt mig på grund av olika kulturella skillnader, inget jag tror man bryr sig om i så pass ung ålder.

Skulle däremot dina barn vara nyfikna på varför den ena pojken i lekparken har mörk hy medan den andra har ljus, så låt dem fråga. Nyfikenhet skadar inte. 🙂

Jag tycker att det är tråkigt, ja. För det negativa med att berätta om bakgrund och etnicitet är att många utnyttjar detta genom att diskriminera andra grupper för att höja sig själva. Men då är inte problemet med olikheterna utan hur folk handskas med de. Jag tycker det är bra att lära barn att alla är olika och har olika bakgrund och därmed lära de att det bara är något kul och spännande att alla är olika. På ett positivt sätt alltså.

Jag tänker såhär, att varför svara på något de inte frågar efter? Frågar mina barn om de är svenska, eller varför någon är mörkbrun så svarar jag då.

Kommer det inga frågor finns heller inte behovet att dela in i vi och dom, oavsett om det gäller etnicitet, kön eller vilken annan "indelning" det nu gäller.

Bra inlägg, men det verkar missuppfattas? Jag tyckte du var lite väl hård när du förut beskrev din blogg som "genus for dummies" men det kanske låg något i det. :bigeyes:

(eller så är det jag som missuppfattar inlägget…

oh jag har ofta talat om för mina barn att deras mamma är svensk och deras pappa tysk och att dom har en av varje. mormor är svensk och pratar svenska morfar med medans oma och opa pratar tyska och är tyskar.

det beror kanske pa hur nyfikna barnen är och hur tydligt det är att det finns andra som är anurlunda

Jag klär mitt barn bara i gula och blå kläder, helst med Sverige flaggor på, hans rum går i blå och gula nyanser, jag säger alltid "min lilla svensk" till honom och uppmuntrar svenska egenskaper. Annars blir han ju förvirrad och kanske tror att han är dansk eller ännu värre norrman.

Fast här håller jag inte med dig, alls. Jag pratar ofta med mina barn om deras kusiner som bor i ett annat land. Min svåger är indisk och han har även släktingar runtom i världen. Jag pratar ofta med mina barn (för att de frågar) hur andra människor lever i sina länder, jag berättar både hur lika vi är med även vad som skiljer oss åt, t ex religion, klimat, mat, seder, bruk osv. Jag visar på kartan var de bor, och barnen är jätteintresserade och vill hälsa på, skriva brev osv. Så jag förstår inte varför det skulle vara en nackdel att veta vilket land man bor i.

"det beror kanske pa hur nyfikna barnen är och hur tydligt det är att det finns andra som är anurlunda" är i och för sig en bra kommentar, du kanske kan svara på den i bloggen? Jag tror inte att barn bryr sig så mycket om vilket kön de tillhör, vilket land de kommer ifrån osv. om inte vuxna människor lägger stor vikt vid det, för i slutändan måste ju barn förstå att alla människor är olika, barn tänker nog inte så mycket på "mer eller mindre olika"

I alla fall, innan jag blev fast bland alla dessa intressanta kommentarer på denna underbara blogg, tänkte jag bara säga att inlägget var underbart och jag kommer använda det här exemplet.:love::love::love::love::love::love:

S: Bloggposten handlar inte om etnicitet. Läs igen. Har du någonsin hört någon tala till sina barn på det sättet? Men de har kanske sagt "duktig flicka" och "pappas stora pojke"?;-)

Jag kommer inte heller berätta för min dotter, om hon inte frågar. Jag har rest till mina släktingar i ett annat land sen jag var bebis, och då har det liksom fallit sig naturligt att dom kommer därifrån och vi kommer härifrån. Det var bara konstigt när inte alla hade det så, haha.

marie

Jag tror att det är ganska klart att det är just genus som det handlar om det gör det även i mit inlägg ovan.

Jag är övertygad om att det finns olika behov av att veta om man är svensk eller tysk om man är i en situtaion där det blir väldigt tydligt att man är anurlunda än dom runt omkring. det samma gäller för könsfragor. om man är den enda pojken i familjen eller om man kanske inte är varken pojke eller flicka är det saker som kan vara väldigt viktiga för en själv och jag tycker inte att det är nagot att göra sig lustig över pa det sätt som det görs här.

haha! Ankis kommentar!

Barnen måste ju veta var de kommer ifrån så de kan bete sig som de ska (humöret, egenskaperna, intressen) enligt hur de 'bör' vara, för att komma från sitt land! Annars är de ju ingen riktig svensk/finne/grek/spajnor osvosv 😀

Min tös frågade mig var hon kom ifrån så jag sa på diplomatiskt sätt att hon kommer från min mage. Det hade hon stoly berättat på dagis sedan. Hon var 3 när detta hände nu är hon 6 och hon vet att hon är född här och att hennes mamma är halv dansk men so what homn bryr sig inte för hon tycker bättre om att säga att hon kommer från mig.

Min tös frågade mig var hon kom ifrån så jag sa på diplomatiskt sätt att hon kommer från min mage. Det hade hon stoly berättat på dagis sedan. Hon var 3 när detta hände nu är hon 6 och hon vet att hon är född här och att hennes mamma är halv dansk men so what homn bryr sig inte för hon tycker bättre om att säga att hon kommer från mig.

Klart man inte behöver, eller ens bör, hålla på och kategorisera barn efter kön. En könsidentitet kommer de dock högst troligen utveckla ändå (vilket inte har något med könsroller att göra).

Haha, I get the drift.. Well.. Vår familj är av blandat ursprung, mina 3 barn har blod från 3 olika kontinenter, blandar hejvilt 4 språk (beroende på vem de pratar med) och ser därtill olika ut vad gäller hudfärg och hårtextur. Vi reser även regelbundet till släkten så de har självklart koll på var mamma och pappa har sin rötter. Däremot definierar de inte sig själva efter nationalitet, bara konstaterar att alla ser inte likadana ut och alla pratar inte samma språk. Men i familjer av blandat ursprung där det inte direkt "syns"(som er, ni förstår) eller är ett vardagligt inslag (man pratar ett extra språk hemma t.ex) kanske detta inte faller sig lika naturligt att prata om eller ta upp med barnen.

Vad skulle barnen ha ut av att snacka hudfärg eller nationalitet? Barn är barn, de behöver inga såna vi-domuppdelningar. Det finns så mycket viktigare saker att fokusera på i den åldern.

Tänkte faktiskt på exakt just detta när jag lämnade mitt barn på dagis igår. Pedagogen möter henne och ett annat barn med "godmorgon tjejer". Jag undrar om hon hälsar på samma sätt om två kurder kommer in? "godmorgon kurder"? :-)Knappast! Hur svårt är det att möta individer?

Tänkte förresten på en grej igår när jag såg Anton Hysén hos Malou angående att han kommit ut som bög. Då var även han som håller i sexprogrammet Ligga på P3 där och de hade väldigt olika förhållningssätt kändes det som. Jag vet inte om du har sett eller hört Hysén när han har pratat om hans upplevelse om att "komma ut" men det skulle vara väldigt intressant att höra hur du skulle koppla hans sätt att tänka till könsroller. Eller snarare kanske hur du ser att könsroller försvårar för framför allt killar att komma ut som bög i vårt samhälle. Kändes nämligen som om Hysén har haft det "lättare" att komma ut eftersom han fortfarande håller sig inom den traditionellt manliga ramen och att han dessutom hjälper till att upprätthålla den genom att hänga på i homoskämt osv. Ja, lite rörigt blev det. Men det skulle vara intressant om du skrev lite om dina tankar…

Svenskar är svenska i den meningen att de har en svensk historia och ett svenskt kulturarv. Precis som människor från andra länder har sitt. Men att vara på "sitt vis" i någon annan mening förstår jag inte. Eller vilka andra "skillnader mellan etniciteter" som skulle kunna finnas.

Jag tror jag blir skojad med! 😀

Karro: Det finns kurder som är tjejer också… knepig jämförelse där 😉

Älskar när människor på allvar inte fattar inlägget… Nej, inte viktigt att berätta för min unge att hon är svensk. Inte att hon är tjej heller, men hon vet det. Men det är inte det hon är främst.

Mollan – du har nog helt rätt. Poängen gick tyvärr helt förbi.

Men det är ganska roligt att läsa alla kommentarer. 😉

Den enda gången hudfärg har kommit på tal hemma hos oss var när min dotter,6år, höll upp en lite svagt ljusrosa penna och frågade om det var hudfärg . Då plockade jag upp flera färger så som brun och sade att alla människor ser ju inte likadana ut och att hon kunde välja vilken färg hon ville.

Dottern tycker det är intressant att fråga om hur stort Sverige är, vart i Sverige vi bor i och hur många länder det finns. Jag svarar självklart henne. Det har blivit många liknande frågor efter att hon var utomlands. Min pappa är även finsk vilket innebär att hon ofta hör ett annat språk och det gör ju henne fundersam.

Men så länge barnen inte frågar eller går i skolan (och lär sig de olika länderna, kulturerna osv) så har de ingen nytta utav det.

Komiskt att 90 % av de som kommenterat uppenbarligen inte fattar poängen med inlägget!

Jag hoppas verkligen att detta beror på att just dessa kommentarsförfattare helt enkelt aldrig besökt LD's blogg innan. Eller så hade jag för höga förhoppningar om att enbart en viss typ av människor var kloka nog att läsa LD's blogg :/

Haha, pappas store svensk! Har dock hört talas om en kvinna som benämnde sin son som "sin lille viking"..

Och ja, kul liknelse!

Jag har inte ens tänkt tanken på att vare sig underrätta eller undanhålla mitt barns nationalitet fastän jag själv fick växa upp med denna identitetssvulst i form av att vara "fel" färg. Jag är halvindisk och det var inte mina föräldrar som berättade det för mig utan kamraterna i (för)skolan så som jag minns det i varje fall.

Jag tycker inte att du mörklägger. Det spelar ju ingen roll vilket ursprung vi har. Dock liksom vilken annan nyfikenhet som helst väljer jag hellre att berätta om jag blir tillfrågad än att hyssja. Det finns andra barn som frågar mig varför jag ser ut som jag gör och vissa föräldrar möter dem med uppspärrade ögon. Jag kan istället se det som en fin "uppgift" att få vara med och påverka barns syn på det som är avvikande i deras vardag.

Min farmor var finsk (ålänning) och pratade finlandsvenska. Men mina föräldrar pratade aldrig om farmors uppväxt och jag blev väldigt förvånad när jag fick höra (av en kompis dessutom, vars mamma pratat endel med min mamma) att min farmor var finsk! Då gick jag kanske på mellanstadiet. Egentligen spelar de ju ingen som helst roll, och föräldrarna hade inte ens tänkt på de, men de var väldigt konstigt för mig att "få veta" de så sent!

Vi har heller inte pratat om det….En kul anekdot från dagis. Min 4 åring berättade om sin nya kompis (som jag visste var från Japan).

-Min nya kompis, hon har så fin kjol.

– Jag är det hon från Japan?

– Nej hon bor här, inte i Japan.

– Nej men hon kommer väl från Japan.

– Det tror jag inte, det har hon inte sagt, hon pratar inte japanska.

– Men man kan ju se att hon ser japansk ut tycker du inte?

– Nej, det tycker jag inte, hurdå?

– Ja du har rätt, strunt i det 😉

Men vad faaan, kom igen, hur kan folk inte fatta att detta egentligen handlar om genus??? LD, du måste nog förklara hur du menar i ett inlägg eller så, för folk verkar ju vara lite bakom flötet…

Fast likväl som vi har pratat om pojkar och flickor vid nåt tillfälle har vi också pratat om att vi bor i Sverige vilken flagga som är vår och såvidare. Skyltar jag med barnens etnicitet då?

Jag har aldrig hört nån som pratat så till sina barn, om raser alltså. Det vore mycket egendomligt:/ Jag är omringad av vettiga människor;)

Lite OT, men till Xena:

Det är fruktansvärt att sådana lagar ska användas för att få kvinnor att inte göra abort, men det är faktiskt inte helt olikt hur det går till i Sverige och vissa delar av det är också oundvikligt. Jag gjorde en abort för snart 10 år sedan och var då tvungen att genomgå ett ultraljud för att fastställa längden på graviditeten, jag såg skärmen och blev även erbjuden att behålla bilden efteråt.

Hahaha! Jag läste de översta kommentarerna och älskar dem. Du kanske ska fortsätta med liknelser, inte för att de nödvändigtvis går hem, men det är ju kul!!!

Jag såg ett program med en kvinna utan ben, hon sa att folk alltid sa att hon var så duktig, först då förstod hon att hon var annorlunda. Finns många teman man kan spinna vidare på. Hårfärg? Handikapp? Etnicitet ä ju kul, men nu har du gjort det… Åh! Jag vet! Vänster/högerhänta?

Skriv på!

Jag förstår faktiskt inte heller varför man ska mörka att det finns flickor och pojkar. Det går faktiskt att ha vettiga diskussioner kring våra biologiska olikheter utan att för den sakens skull lägga några större värderingar. Faktum är att jag snarare tror det är bra att man tar upp det i så fall och låter barnen veta att flickor och pojkar behandlas olika och att man låter dem veta att det inte ska gå till så.

Och det gör mig lite irriterad hur du, LD, i stället för att vara könsneutral helt sonika i många fall väljer att vända på rollerna för dina barn i stället. När Ninja säger att hon är fin, väljer du att försöka prata bort det, men jag har sett inlägg där du pratar om Tamlin som världens sötaste unge.

Jag blir faktiskt rädd av hur många det är som verkligen inte fattar??? Ni ser inte alls kopplingen till diskussionen kring kön??? Oj, oj, oj, tur jag inte har en blogg för jag hade blivit galen om mina läsare var lika blåsta!

Förstår poängen, men tycker ändå inte riktigt att det är jämförbart.

En flicka/kvinna föds ju med vissa attribut som definierar att hon är just en flicka/kvinna, och nu pratar jag alltså enbart fysiska attribut, som

t. ex kvinnliga könsorgan. (och nu kommer väl en ylande protestkör som hojtar "jag är inte ett könsorgan!" men nej, det är inte det jag menar).

Oavsett om flickan/kvinnan är född i Frankrike, Japan, Sydafrika, Grekland eller Sverige så är ju de kroppsliga attributen som gör att hon kallas flicka/kvinna desamma.

Sen om det är relevant för en treåring och en ettochetthalvtåring att ha koll på de fysiska skillnaderna mellan män och kvinnor- det är en annan fråga.

Att det spelar lika lite roll huruvida man är kvinna eller man som om man är född i Grekland eller Sverige, när det gäller vänskap eller lek eller värdering etc- det håller jag fullständigt med om!

Men den kroppsliga skillnaden finns ju där. En asiatisk kvinna ser inte annorlunda ut inuti än en europeisk kvinna gör. Och därför tycker jag det inte riktigt går att jämföra etnicitet med kön.

CAROLINE jag är övertygad om att du förstår skillnaden mellan att SKRIVA att barn är söta och faktiskt SÄGA det till dem. 🙂

Jag uppmuntrar inte utseendefixering hos nåt av mina barn. Jag säger aldrig till Ninja att hon är fin men jag säger det heller aldrig till Tamlin. Dock så SKRIVER jag det. Om BÅDA.

BÅDA mina barn är fina, men det är inget jag vill att de ska fundera över.

Och jag håller inte med dig. Jag förstår inte varför man överhuvudtaget ska ta upp kön. Finns inget bra argument. Det betyder heller inte att jag MÖRKAR det. Det betyder bara att det saknar betydelse och därför inte är nåt jag tycker är viktigt att tala om. Speciellt inte med små barn som gärna vill göra rätt. Om du iakttar barn så märker du ganska snabbt att kön är en av de där sakerna de gärna vill göra rätt. Vara riktig pojke eller flicka. Med allt vad det innebär.

Caroline,

Det är ju ingen som mörkar sitt barns kön. Då skulle man behöva tejpa över ens barn kön och jag tror inte det är så hygieniskt.

Åh vad jag älskar ditt inlägg! Helt fantastiskt. Tyvärr synd att det verkar gå många förbi vad det egentligen handlar om.

Läser din blogg ofta – keep up the good work! Du behövs!

Men ML jag tänker då vidare, vad är en kvinna? vad är en flicka? fysiska attribut skriver du och jag förstår hur du tänker, men om en kvinna tvingas operera bort brösten pga förhöjd cancerrisk, eller redan har cancer. Förlorar hon "kvinnan i sig" då? Om hon på samma sätt tvingas operera bort livmorder och äggstockar, förlorar hon kvinnan i sig då med? Eller vad för fysiska saker gör oss till kvinnor? Är det könsorganen (snippa/snopp) som gör oss till kvinnor/män? Och hur skall vi isf se på "utsidan" (eller går du runt och kollar folk i underkläderna? 😉 ) vilket "kön" man tillhör så att vi vet om vi skall kalla gruppen/individen för flickor/kvinnor pojkar/män?

Varför är det inte jämförbart med etnicitet? Det är ju vanligt att vi talar till adopterade om deras egentliga ursprung bara för att de ser ut så… "Jag är från Sverige" "Nej, men varifrån är du, egentligen?". Allt hänger sålede inte på biologin, utan även hur omvärlden definierar och tyvärr grupperar oss.

Malin

Ja, man kan ju dra det till ytterligheter… Allt för att vilja missförstå, känns det som ibland.

Givetvis är man inte mindre kvinna för att man förlorar brösten i cancer, eller tvingas till eller väljer att gör en hysterektomi. Självklart inte.

Ok då, jag får väl omformulera mig. Varför jag inte tycker att etnicitet är jämförbart med kön: En europeisk kvinna och en asiatisk man kan GÖRA ett barn tillsammans. De kan, på ett av naturen ordnat sätt, få ett biologiskt barn ihop (förutsatt att de inte lider av infertilitet). Likaså kan en australiensisk kvinna göra ett barn ihop med en nordamerikansk man. En grek kan göra barn med en ryska. Märk att jag skriver GÖRA barn (för ja, jag är medveten om att man kan skaffa barn på andra sätt än att göra dem själva).

Men en rysk kvinna KAN INTE GÖRA barn med en grekisk kvinna. Eller en polsk man KAN INTE GÖRA barn med en kanadensisk man.

Och nej, få nu inte detta till att "varför ska allt handla om att göra barn" för det är inte vad jag menar. Vad jag menar är att det faktiskt FINNS en verklig, påtaglig fysisk skillnad mellan kvinnor och män som INTE existerar mellan olika etniciteter.

Hoppas du förstod vad jag menade.

Sen vidhåller jag att detta antagligen inte är något som är särskilt viktigt eller relevant för småbarn att ha koll på. Men det betyder ju inte att skillnaden inte finns där. Jag lägger inget värde i skillnaden, det är i mina ögon varken bättre eller sämre att vara någotdera av könen.

Jag tycker inte att gräset är finare eller bättre än solen bara för att gräset är grönt, men jag kan inte heller neka till att gräset är just grönt.

Oj, har inte riktigt tänkt på det där. Dottern är fem år nu och vi pratar bara engelska med varandra eftersom jag är halvirländare och hennes pappa är engelskman. Men vi har aldrig pratat om hennes ursprung eller sagt att hon är engelsk eller irländsk eller svensk. Har aldrig liksom kommit på tal.

ML – "det faktiskt FINNS en verklig, påtaglig fysisk skillnad mellan kvinnor och män"

Så därför är det okej att särbehandla flickor eller pojkar? Särskilja dem och lära dem att de är olika? Att de är motpoler?

Att det finns fysiska skillnader mellan olika grupper rättfärdigar inte särbehandlande, diskriminering eller rättigheter på något sätt.

ML

vad får dig att tro att jag vill missförstå och dra till ytterligheter? Cancer hör idag inte till ytterligheterna.

Jag förstår vad du vill ha sagt, men förstår inte alls den jämförelse du drar mellan biologi och etnicitet. Vad har det för relevans? Jag försöker påvisa att vi till lika stor del gör kön genom att lägga in våra föreställningar på hur någon ska vara.

Genom att benämna någon "svensk" gör vi henom svensk. Genom att benämna någon som "flicka" gör vi henom till flicka i social mening (notera det; Social). Ingen försöker ta ifrån någon det biologiska könet, men faktum är att det är ett kromosompar som skiljer kvinnor från män, varför skall detta kromosompar få så mycket makt över samhället? När det bland de andra kromosomerna kanske finns större och mer relevanta skillnader.

Om vi inte ser att gräset är grönt, hur skall vi då veta det? Om inte någon just talar om det för oss…

Linn: "Jag har aldrig hört nån som pratat så till sina barn, om raser alltså. Det vore mycket egendomligt:/ Jag är omringad av vettiga människor"

Nej men det är ju det som är meningen… Ingen pratar så om ras, det skulle de flesta tycka var osmakligt. Det LD vill få fram är hur osmakligt det låter om man pratar så om ras, på det sättet som många pratar om kön. Men när folk pratar om kön på det sättet är det ingen som reagerar. Vilket jag förmodar att hon tycker är fel.

Det verkar dock som att de flesta tog inlägget väldigt bokstavligt, läs mellan raderna! 🙂

jag håller inte med dig alls. det är väl skitkul med olika folkslag och folkvandringar och kulturer. jag älskar att höra var människor har sina trådar ifrån. min mormor är från Ryssland och min mamma är uppvuxen i Ungern. inte tusan skulle jag förvägra mina barn detta. Senast idag tjatade ett barn om att ha hemspråk men det kan man ju inte om man inte kan språket överhuvudtaget. HEMspråk det hörs liksom på ordet att man ska prata det hemma. Jag skulle tycka det var jättekul om mina barn fick ihop det med folk från andra nationaliteters så vi kunde utöka den etniska blandningen.

Jag tycker att du gör rätt. Själv vart jag medveten om att vissa var "minder svenska" när jag var 4-5 år. Det var allt annat är positivt eftersom jag var såg som inte tillräkligt svensk redan då. Något som har påverkat mig mycket hela uppväxten. "nationer och länder är bara något som människor hittar på. Kommer det t.ex ett gäng utomjordingar hit kommer dom förmodligen tycka vi alla ser lika ut och sen kommer dom idiotförklara oss" – Min lärare i folkrätt 😛

Nu blir jag nyfiken- vilka fysiska skillnader finns det mellan, säg en rysk kvinna och en afrikansk kvinna? Och nu menar jag inte sådant som medellängd, hudfärg o.s.v. utan de saker som jag pratade om- d.v.s. fortplantningsorganen?

Jag har inte förnekat att det skulle finnas psykiska och kulturella skillnader.

ML

Varför är fortplantningsorganen det enda viktiga i fysiken…? Där sitter den viktiga skillnaden mellan män och kvinnor, men det behöver ju inte betyda att den gör det mellan etniciteter? T.ex. hudfärg är ju en fysisk skillnad mellan dessa du nämner, likväl som snippa och snopp är det mellan flickor och pojkar.

Mina barn är halv greker, en fjärdedels svenskar och en fjärdels ungrare med födda och boende i sverige. Jag har aldrig betonat deras ursprung då de är svenskar. Men skolan lägger stor vikt på det och väcker en nyfikenhet hos barnen i vem de är. Min dotter är oerhört dragen till att veta allt om grekland till exempel, och känner sig helgrekisk fast hon inte kan språket medans min son inte bryr sig alls. Men dotter betonade redan 3-4 år gammal att hennes överkropp var grekisk, och ett ben var svenskt och ett ben var ungerskt. Och det var med stolthet hon sa det till alla villiga att lyssna. Att veta om vår härkomst kommer nog behövas svaras på av rena nyfikenheter på vem dem är eftersom det är en del i vår identifiering av oss själv. Jag kan tycka det är viktigt att mina barn vet att jag är halvt ungersk trots att vi aldrig varit där eller har någon koppling dit. Vi är väl alla människor oavsett vart vi kommer ifrån. Samma skrot och korn i slut ändan.

LD

Reagerar väldigt starkt på det du sa om etnicitet. Det finns knappt några fysiska skillnader mellan etniska grupper (med undantag för hudfärg, längd och kroppsbyggnad) och knappast psykiska skillnader!

Idag anses etnicitet till stor del vara en social konstruktion, precis som kön. Det är något som uppstår i relation, genom att göra skillnad, en uppfattning om olikheter och sättet man talar om detta.

På samma sätt görs alltså etnicitet och kön på samma sätt, genom sociala processer. Att då tala om föreställda, inneboende skillnader är ett essentialitiskt synsätt vilket idag anses vara ett förlegat sätt att se på etnicitet.

Anledningen till att jag tar upp det här, är att du är så kunnig om hur kön görs i sociala processer. Att inte se att "etncitet" görs på samma sätt utan talar om skillnader, dessutom psykiska och fysiska, är ett essentialistiskt synsätt och därmed snubblande nära fördomar och rasism.

Nä, jag håller med Anki, man måste ju se till att svensken vet att den är svensk! Inte för att jag är rasist men… olika nationaliteter ÄR olika, varför låtsas som det inte är så. Man måste berätta, annars blir det bara Michael Jackson av alltihopa…

Förstår inte bloggen riktigt längre. Är inläggen respons på någon twittergrej du har igång samtidigt eller vad? Jag som är stenålders (har twitter dock så inte helt död) och bara kollar bloggar förstår inte särskilt mycket av dina senaste inlägg.

Hej! Jag har läst din blogg ett tag och tänkte sluta bete mig som en läskig mörk-gränd-stalker och tillkännage min existens. Egentligen ville jag bara säga att jag blir så glad när jag läser det du skriver! Du är en av TVÅ bloggar jag faktiskt följer. (<—– STOR komplimang. Ta åt dig. Bli självgod). Tack för att du hjälper mig att sluta ta mig själv på så stort jävla allvar! :love:

Hej hej! Jag läser din blogg varje dag! Rätt ofta för mobilen, men det är lite svårt. Bilder hoppar och text blir konstig. Är din blogg anpassad för mobilsurf? (har inte samma problem med andra bloggar nämligen). Det är ju så najs att få sig lite genusdebatt till livs när man har tråkigt på bussen 🙂

Håller helt med Helena. Vad är det för psykiska och fysiska skillnader mellan etniciteter? Känns farligt nära rasbiologi och dessutom kan jag lova dig att hade dina barn tex varit mörkare hade de definitivt varit medvetna om det från en tidig ålder tyvärr för samhället markerar att de är annorlunda. I övrigt ett bra inlägg

Vi har inte pratat om vårt ursprung heller. Men nu har vår äldste son upptäckt att det finns människor som pratar andra språk… och han frågar ofta vilket språk de pratar.

Han vet att vi pratar svenska och att det finns andra språk och att det finns olika sorters flaggor (tack vara Bilar 2).

Jag tror att det är viktigt att man pratar om att det finns olikheter och olika ursprung. Det behöver inte vara att man kommer från olika kontinenter utan bara har olika dialekter för att man kommer från olika delar av landet.

Det viktiga är att man pratar om det utan att lägga värdering i det.

Vi har bra krasst konstaterat att det är så när sonen har frågat, på samma sätt som att han har bruna ögon och lillebror har blå ögon (det är också något han har upptäckt på senaste tiden).

Vi talar inte heller om för dottern att hon är svensk eller arab (eller halv) utav samma anledning som du 🙂

Däremot vet hon att folk pratar olika språk, svenska är det hon kan mest men pappa pratar arabiska vilket hon nu har börjat intressera sig för 🙂

Mikaela

Jag har inte sagt att fortplantningsorganen är det enda viktiga i fysiken.

Jag menar att den enda skillnad mellan man och kvinna som SPELAR ROLL, som har en BETYDELSE, som har en FUNKTION är just könsorganen. Och den skillnaden är ju likadan mellan ALLA män och kvinnor i världen, oavsett om de är asiater, européer, australiensare eller afrikaner.

Det är inte hudfärgen som hindrar en afrikansk kvinna att göra ett barn med en svensk kvinna- utan det är fysiken. Det faktum att två kvinnliga könsorgan INTE KAN tillverka barn.

Förstår du vad jag menar?

Mikaela, alla fattar vad du menar men inte vart du vill komma med det. ja, manliga och kvinnliga könsorgan (eller könsceller in vitro) är de enda som tillsammans kan göra barn. könsorgan är en skillnad mellan män och kvinnor. poängen är att det är en skillnad som borde ha lika lite betydelse i bemötande av människor som andra skillnader mellan människor, som exempelvis längd eller hudfärg.

mewlin

Jag har ALDRIG påstått att könet skulle ha betydelse för hur man blir bemött. Det där är dina egna ord och tolknningar.

Jag har till och med skrivt att könet verkligen inte spelar någon roll när det kommer till vänskap, lek, värdering etc men det FINNS faktiskt ett sammanhang då kön spelar en väldig roll och det är just i barntillverkningen, och att det INTE finns något motsvarande sammanhang där etnicitet har en sådan roll.

Det enda jag har poängterat är att det faktiskt FINNS en avgörande skillnad mellan kvinnor och män, en FYSISK skillnad som I SITT SAMMANHANG SPELAR EN VIKTIG ROLL, och det kan väl ingen av oss neka till?

Jag har även skrivit att det högst troligt inte är relevant eller nödvändigt för barn i Ninjas och Tamlins ålder att ha koll på den skillnaden, men det betyder ju inte att den inte finns, eller att den aldrig kommer att synliggöras? Barnen Dahmer kommer ju i sinom tid att komma underfund med detta själv, men då hoppas jag innerligt att de inte heller "kommer underfund med" att det skulle finnas skillnader mellan etniciteter, vilket man kan tro att vissa menar när man JÄMFÖR ETNICITET MED KÖN.

ML, det här handlar ju om bemötande. det är ingen som säger att det inte finns skillnad, frågan handlar om vilken betydelse den har. jag förstår inte varför du så ilsket påpekar att det finns en funktionell skillnad mellan kvinnor och män, det är liksom ingen som förnekar den. det finns funktionella skillnader mellan att ha olika mängd pigment eller mellan människor med funktionsnedsättningar jämfört men människor utan funktionsnedsättningar. grejen är fortfarande att det inte ses som ok att säga "hej förlamad" eller "hej asiat" som någon annan här tagit som exempel, men däremot "hej tjejer" trots att det borde ha lika lite betydelse.

Laks och Malin

Jag har aldrig påstått att man ska särbehandla eller ha olika bemötande utifrån kön. Var får ni det ifrån?

Jag tycker att det är en kass jämförelse därför att etnicitet spelar (i mina ögon) ALDRIG roll.

Oavsett vad det gäller.

Medan kön faktiskt, i ett specifikt avseende, spelar en oerhört väsentlig roll.

Sen kan jag upprepa mig: I en treårings och en ettochetthalvtårings värld spelar kön troligtvis lika lite roll som etnicitet.

Men skillnaden finns där, och kommer förr eller senare att synliggöras och förstås.

Och det är där jag menar att det inte är jämförbart med etnicitet, för där finns ingen motsvarande skillnad som kommer att synliggöras (hoppas jag för guds skull inte, i alla fall!)

nej, jag har inte heller sagt att du har sagt att man ska särbehandla utifrån kön, men det är ju det som diskussionen och inlägget handlar om. det är som sagt ingen som förnekar att män och kvinnor har olika könsorgan. alla får sexualundervisning i skolan. så varför betonar du så starkt att det finns en skillnad? det är inte det vi pratar om.

och vaddå att jämförelsen inte håller bara för att det finns en funktionell skillnad – om vi gör samma jämförelse fast med en förlamad person jämfört med en icke förlamad person, förstår du då?

mewlin

Jag vidhåller att det inte är en bra jämförelse. Varför har jag förklarat.

Att jämföra en sak som i ALLA avseenden verkligen INTE spelar någon roll (varken funktionellt, socialt, eller i nåt annat sammanhang) med en sak som faktiskt i ett avseende spelar en AVGÖRANDE roll- ja, det tycker jag är en kass jämförelse.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *