Kategorier
feminism & genus

När kvinnohatare får designa leksaker

Får det vara en Make-up-målarbok till lilltjejen? De behöver ju lära sig i tid vad deras främsta tillgång och intresse bör vara, inte sant? Eller varför inte en bröllopspysselbok? Eller en HEL KOLLEKTION (plus tidning) för barn som fokuserar på utseende, ideal, smala kroppar och skönhet? HURRA! Så ska småflickorna tuktas.

Får jag höra ett ”Tihi”?!


Kan inte hjälpa att jag funderar lite på vilka slags föräldrar det är som egentligen köper den här förbannade förtryckarskiten till sina döttrar?




]]>

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

52 svar på ”När kvinnohatare får designa leksaker”

Varje gång LD skriver ett inlägg som jag tycker att någon i min bekantskapskrets borde läsa och ta sig en funderare över lägger jag ut en länk på fb. Ja, egentligen tillhör de flesta av inläggen på denna blogg den kategorin men jag väljer mina tillfällen. Idag var ett självklart sådant med tanke på vänner vars åttaåriga tjejer ibland inte verkar ha annat än att vara söt, fin, snygg och behaga sin omgivning på hjärnan! Tack för att du finns LD!!!

Min svägerska skulle nog lätt köpa skiten till min femåriga brorsdotter. Blir så ledsen och upprörd över att hon förstör henne. Det intressanta, och icke unika är att det är ju HON som endast köper rosa, klänningar, smink and all that till henne. Sedan har hon mage att påstå att det är BARNET som baaaara vill ha sån skit. Ja, för att DU har hjärntvättat henne ditt jävla ärkepucko!

Min systerdotter har någon liknande målarbok och hon har även några målarböcker där man färglägger hundar och klistrar på dem smycken osv och det jag kan säga är att jag hade älskat det när jag var liten också. Samma med att designa vackra klänningar, det gjorde jag också fast jag var ju tvungen att rita dem själv först. Företeelsen i sig upprör mig inte, däremot tidningar med sunkiga värderingar men att rita klänningar och 'sminka' ansikten gör det inte.

Men jag såg dom sakerna i leksaksaffären förra veckan. Stod direkt innanför dörrarna så det var svårt att missa! Det var hårborstar och smink, allt med Top Model på dom. Helt sjukt!

Jag hatar Top model-böckerna så. Inte ens på grund av att jag är avundsjuk och "när jag var ung ritade vi minnsann våra klippdockor själv och lekte med grus" utan för att de äcklar mig. De finns att köpa t.ex. utanför Viking Lines konferensutrymmen, typ "gå på konferens, köp en målarbok åt ditt barn så håller den tyst i två timmar". Stön. Iofs vet jag bara inte hur illa sådana lekar sen kan vara, jag tyckte om att läsa Barbie-tidningen när jag var liten och sen lekte jag fångläger med dockorna, och tycker att jag blev ganska hyfsad i alla fall.

Jag tror inte folk heller ens reflekterar över de där tjejkarikatyrerna, med de enorma ögonen, pyttenäsorna och fylliga läpparna. Att de har kurvor med insvängda midjor, yppiga bröst och långa ben. Och sen sitter alla i förskolan och ritar samma figur när de ritar en tjej, för alla vet hur en sån ser ut om den är snygg. Bilden är klar i ett tidigt stadie.

Hej!

Detta är off the topic men jag vill bara få det sagt:

Är en nybliven läsare och vill säga att jag tycker jättebra om din blogg so far! Gillar allt jag läst hittills och ser fram emot att få läsa vidare!

Så sjukt! Både jag och min kille mailade till BR's kundtjänst och frågade dem hur de tänkte när de tog in de här sakerna.

Fia Hej! Välkommen och tack! :thumbup:

Ett nybörjartips får du här; om du planerar att kommentera ofta (gör gärna det, jag läser alla) så välj ett unikt eller udda användarnamn! Då kan jag skilja på dig och de som har samma namn. Frivilligt såklart!

Det är så sjukt och vidrigt att jag vill kräkas! Både på de som skapar det och de som säljer det, OCH på de som köper skiten!!!

En annan sak som inte har med dessa "leksaker" att göra, men som hör till ämnet: idag köpte jag en dop-present till min systerdotter och kvinnan i affären som skulle packa in presenten frågade om det var till en flicka eller pojke, när hon skulle välja presentband. Jag sa "spelar det nån roll?" med ett leende på läpparna. Då visste hon inte vad hon skulle säga/göra. Så jag sa att hon själv får välja vilken färg det ska va på bandet, då tog hon rosa. När jag kom hem satte dit lite blått presentband också för att det skulle bli lite mer neutralt 🙂

Det här inlägget gillade jag, håller med till 110 %, synd att du inte i tidigare inlägg riktade din kritik på samma sätt mot pojkpojkiga pojkar dvs mot dem som skapar och köper sakerna som du gör här. Det här känns ju seriösare än om du skrivit att du blev så provocerad av alla flickflickiga flickor i ljusrosa som bara gillar allt med prinsessor, nej för i det fallet ser man flickan som ett "offer" för samhällets normer men det är ju den pojkpojkiga pojken också så vänd aggressionerna dit de hör hemma!

Har inga barn men skulle aldrig falla mig in att köpa dessa tidningar. Undrar också vad det är för föräldrar som köper sånt här trams!!!

Idag skulle min klasskompis köpa såpbubblor till sin lillasyster. Vi hittade en förpackning som typ såg ut som en såpbubblepistol nästan? Pistolen var grön/blå/lila dvs väldigt neutral. Fanns jättemånga olika variationer! Vi gick lite längre in i affären och hittade PRECIS SAMMA PRODUKT bara att den var rosa och istället hette "girlie soap bubble wand"… Vill bara börja gråta, skrika eller kräkas.

Jadu, min sambos systers barn önskade sig en liknande sak i julklapp – hon var 6 år då. Och vi köpte, så vi är väl lika delaktiga i skiten vi. Å andra sidan kan det vara ganska roligt att vara kreativ med smink (som du själv säger), men man kanske ska vara äldre för att kunna tänka så.

Jag jobbade på Bokia tidigare och förundrades vid varje inköpsmässa att det var så otroligt uppdelat i flick- och pojksaker. När det var dags att köpa in skolstartssaker var det två längor med grejer: en glittig rosa (bl.a. med Top Model) och en blåsvart med fotbollar/ monster. Och väldigt tomt däremellan. Jag påtalade problemet flera gånger för min chef och för några ur ledningsgruppen, men möttes varje gång av "men det här är vad barnen vill ha och det vi tjänar pengar på" (underförstått att dessa produkter betalade min lön så jag skulle vara glad ändå).

När skolgrejerna levererades till butik försökte jag skylta med de få färgsprakande och neutrala grejerna i fokus, men likförbannat var det smink- och våldteman som sålde bäst. Jag minns en pojke som verkligen fäst sig vid ett bänkpapper med söta hundvalpar på, men hans föräldrar övertalade honom att han skulle ta pappret med silhuetter av fotbollsspelare istället.

Numera handlar jag aldrig på Bokia, utan hellre på Åhléns och Akademibokhandeln. Jag uppfattar det som att de kommit snäppet längre i att erbjuda saker som är mer neutrala.

Och ni föräldrar som stör er på dessa produkter: Gör er hörda i butikerna, prata med butikscheferna, kontakta ledningsgrupperna. Tystnaden gör att de inte tror att det behövs alternativ.

Jag blir så ledsen. Jag har två döttrar och de älskar "flickiga" saker och det är helt okej tycker jag så länge det inte beror på tryck från familjen att de ska vara och klä sig på ett visst sätt just för att de är flickor. Men det här … det är inte gulligull. Det är terror. Aldrig i livet att mina barn får ha detta i sitt hem. Skräp och ondska.:-(

Mina döttrar har faktiskt några av de där böckerna som de fått i present när de fyllt år, både de där man kan sminka ansikten, måla kläder på hundar eller designa egna kläder på ja inte riktigt realistiska "dockor". Men jag ser dem som målarböcker och klippdockor typ och lägger inte in några värderingar i det. Mina tjejer målar dessutom dessa ansikten i rena krigsmålningar med lite tatueringar här och där också. Så länge mina tjejer ser dessa som rena målarböcker och inget annat så är de okej för min del. Min ena älskar att hitta på kläder och måla på dockorna i den ena boken och det är alltifrån fotbollskläder och piratoutfits till klänningar i all världens färger.

Hm…min son älskar sådana där klipp- och- klisterböcker med "fina flickor" och har flera stycken…ärligt talat har jag nog tittat mer på kreativiteten i pysslandet än själva genusbiten i det hela. Precis som ngn annan påpekade…jag hade nog älskat denna typ av böcker, trots att jag idag håller med om att de ger en helgalen bild för flickor. Jaha..då är det väl bara fritt fram att förakta mig, tanklös som jag var då jag köpte nåt liknande till min lille son…förlåt….

Har ett litet problem jag skulle behöva hjälp med…

Jag håller med om det mesta du skriver här på bloggen som jag läst ett ganska bra tag nu. Det är så intressant, och innan jag började läsa din blogg, visste jag väl lite grann om sånt här och kunde tycka att vissa saker var väldigt konstiga och fel. Men efter att jag börjat läsa har jag verkligen lagt märke till saker jag aldrig innan reflekterat över, och jag har börjat ifrågasätta mitt eget och andras beteende mycket mer.

Problemet är att jag ska fylla sexton, har en lillasyster som är tio och två småkusiner som är nio och fem år gamla. Min faster (deras mamma) är världens skönaste person och jätteklok har jag alltid tyckt. Men den minsta kusinens rum (som är tjej) är helt rosa och fyllt av hjärtan, fjärilar och prinsessklänningar medan den andra kusinens rum är fyllt av könsstereotypt lego och pokemon och rymdgrejer.

Jag tycker ju det är fel, men vad ska jag göra som deras femtonåriga kusin?

Och jag blir seriöst ledsen när jag läser kommentarsfältet här och ditt inlägg om hur föräldrar som köper sådant till sina barn "äcklar" er, för min lillasyster har flera sådana. Och tro mig, mina föräldrar är inte dumma i huvudet. Men för många är ju dessa grejerna helt okända. Jag vet att sådant här påverkar barnen men när det kommer till mig och min syster kan jag inte låta bli att undra hur mycket det egentligen gör det. Jag menar, mina föräldrar har gjort en del utan att tänka efter men jag undrar om det inte kan bli fel åt det andra hållet också, när man lägger för stor vikt vid att inte låta barnen ta del av det och det för att det är könsstereotypt? och inte bara låta barnen vara? Mina föräldrar har visserligen gett oss en del könsstereotypa leksaker men samtidigt tycker jag verkligen att både jag och min lillasyster fått vara barn och inte flickiga flickor.

Jag vet inte vad jag ska tro. Och vad ska man göra som syskon eller kusin som tycker att sådant här är fel, och inte är förälder?

Har ett litet problem jag skulle behöva hjälp med…

Jag håller med om det mesta du skriver här på bloggen som jag läst ett ganska bra tag nu. Det är så intressant, och innan jag började läsa din blogg, visste jag väl lite grann om sånt här och kunde tycka att vissa saker var väldigt konstiga och fel. Men efter att jag börjat läsa har jag verkligen lagt märke till saker jag aldrig innan reflekterat över, och jag har börjat ifrågasätta mitt eget och andras beteende mycket mer.

Problemet är att jag ska fylla sexton, har en lillasyster som är tio och två småkusiner som är nio och fem år gamla. Min faster (deras mamma) är världens skönaste person och jätteklok har jag alltid tyckt. Men den minsta kusinens rum (som är tjej) är helt rosa och fyllt av hjärtan, fjärilar och prinsessklänningar medan den andra kusinens rum är fyllt av könsstereotypt lego och pokemon och rymdgrejer.

Jag tycker ju det är fel, men vad ska jag göra som deras femtonåriga kusin?

Och jag blir seriöst ledsen när jag läser kommentarsfältet här och ditt inlägg om hur föräldrar som köper sådant till sina barn "äcklar" er, för min lillasyster har flera sådana. Och tro mig, mina föräldrar är inte dumma i huvudet. Men för många är ju dessa grejerna helt okända. Jag vet att sådant här påverkar barnen men när det kommer till mig och min syster kan jag inte låta bli att undra hur mycket det egentligen gör det. Jag menar, mina föräldrar har gjort en del utan att tänka efter men jag undrar om det inte kan bli fel åt det andra hållet också, när man lägger för stor vikt vid att inte låta barnen ta del av det och det för att det är könsstereotypt? och inte bara låta barnen vara? Mina föräldrar har visserligen gett oss en del könsstereotypa leksaker men samtidigt tycker jag verkligen att både jag och min lillasyster fått vara barn och inte flickiga flickor.

Jag vet inte vad jag ska tro. Och vad ska man göra som syskon eller kusin som tycker att sådant här är fel, och inte är förälder?

Nej fy… Men samtidigt vill jag lite försvara de som köper såna till sina eller andras barn. Det är ju inte så att de tänker "Nu ska jag göra min dotter utseendefixerad och ge henne en massa komplex", utan tanken är ju god. Man vill ju köpa sånt som man tror att barnet tycker om. De flesta har ju kanske inte riktigt tänkt efter vad såna "leksaker" kan medföra, utan tänker bara på att barnet ska bli glad över presenten.

Jag är en sån förälder som köper sådant förtryckarskit till min unge. Ja inte bröllopsbok men sminkboken.

För något blogginlägg sedan så skrev du om Ninja och smink och att du i framtiden kommer låta henne sminka sig etc etc bla för att få uttrycka sin personlighet. Uppenbarligen så är det ju enligt dig också viktigt med smink.

Så varför kan inte ungen få "sminka" huvuden i ett sminkblock? Vad är skillnaden? Min dotter sitter inte bara och ritar tjejer med slitz looken, hon ritar (sminkar)tjejer med alternativ stil med svart & grönt hår och pandasminkning. Är det bara ok så länge man anammar den alternativa "uttrycka sig själv" stilen men inte vanliga looken? Man ska väl såklart sålla med vad man köper till sina barn men det blev folk av mig med trots att jag fick leka med Barbie dockor som liten. Ska vi skydda våra barn och tänka för dem och inte låta dem komma fram till åsikter själva och lära sig vara kritiska? Jag vet inte, jag anser mig själv vara feminist men jag tycker faktiskt inte att det är en sån farlig sak som det påstås här.

Och dem som säger att dem aldrig skulle kunna köpa något liknande till sina döttrar (uppenbarligen verkar ingen tro att killar kanske också är intresserade av smink?) är antagligen 1. Någon som inte har en dotter 2. Någon som inte har en dotter som kommit upp i den åldern än då sånt är intressant/aktuellt.

Kom tillbaks om några år när din dotter är i den åldern då yttre påverkan kommer ta ut sin rätt och du kommer få en unge som tjatar och också vill ha det som hennes vänner har. Med vilken motivering ska du neka henne?

Håller helt med Lisa här – jag blir väldigt förvirrad när du LD ena dagen skriver om hur kul det är med smink och att det är kreativt att uttrycka sig med färg och sedan ett par dagar senare skriver det här inlägget.. Över lag tycker jag att det mesta du skriver är väldigt bra, men det blir konstigt när du hyllar och fördömer saker om vartannat som – i stort sett – är samma sak.. Är det fel att sminka sig "fint" men ok att sminka sig "kreativt"? Vad är skillnaden?

lisa och lisa men det är väl ändå skillnad att som VUXEN sminka sig för kul och att uppmuntra BARN att göra det. Dessutom är det ju skillnad på barns nyfikenhet och utforskande (av sminket) och att från fem års ålder visa dem hur de ska göra (som dessa målarböcker).

Sex är också kul och en del av barns utveckling och nyfikenhet, men inte fan skulle jag ge dem en porrtidning. (för att dra en skitdålig liknelse)

Jag vet inte om jag tycker att barn uppmuntras att sminka sig bara för att det ritar (sminkar) på ett papper, det är väl kreativt det med och något som är kul för barnen. Dem lägger väl inte in värderingen om det är snyggt eller fint? Det är ju isf vi vuxna som planterar de orden i deras munnar.

Du skrev ju själv i inlägget om barn & smink att du tyckte det var okej så varför har du sådan issue om just det här?

Varför låter du dina barn ha ett dockhus med mamma-pappa-barn? Riskerar inte det att bli stereotypa rollekar då mamma lagar mat och pappa jobbar. Påverkas inte ditt barn av det tror du? Det kanske inte är en lek som fokuserar på det yttre men likt förbannat är det ju något som fokuserar på vad som förväntas av de båda könen. Hur du än vänder och vrider på det så kan du ju inte komma ifrån att många leksaker och lekar är sådant som efterapar vuxenlivet.

Du lekte väl med barbiedockor och andra "flickleksaker" när du var liten? Och ända utvecklades du till att bli en sådan bra och vettig person som du nu är.

Som Astrid skrev tidigare så tror jag också att det kan vara värre att förbjuda alla stereotypa leksaker bara för att…

Smink och sex är väl inte riktigt jämförbart heller.

Jag är så glad över att mina föräldrar inte uppfostrade oss barn sådär. I vårat hem var det fokus på kreativa, utvecklande leksaker. Visst, vi hade bilar och dockor och sånt med, men absolut inga leksaker som gick ut på att uppmuntra att ens största dröm skulle vara skönhet och bröllop, eller att kriga eller döda heller. Sånt fick man nog av på TV och på dagis, i ärlighetens namn.

Och jag var inte ironisk när jag skrev att du är en bra och vettig person, du ÄR verkligen en bra & vettig person.

Lisa det trodde jag inte att du var heller! 🙂

Problemet med den här typen av leksaker är ju att den inte erbjuder någon mångfald utan snarare hjälpter till att bekräfta och förstärka ett ideal som redan genomsyrar hela vårt samhälle. Det är inte målarboken i sig, enbart, som bidrar till en skev och begränsande bild av vad som är fint utan tillsammans med resten av de budskap som vi kör ner i halsarna på ungarna som det blir fel. En pusselbit i ett större pussel.

Hej Lisa förtryckarmorsan 😉 Jag är en sån morsa jag med. Håller med vad flera har skrivit att har man inte döttrar i just den åldern är det väääldigt lätt att ha åsikter. Precis lika lätt som att man har så himla många åsikter om hur det är att ha barn INNAN man har några egna. Sen står man där med lång näsa och gör precis tvärtemot man en gång sa. Och ja, jag kan tala av erfarenhet då jag har fött sex barn till denna värld. Och hujeda mig, fyra av dem blev flickor! EN av dem fullkomligt älskar de här böckerna. Men vet ni varför? Jo för hon älskar att designa kläder. Hon gillar att rita upp olika klädstycken i olika former och färger, men däremot tror jag faktiskt att hon fullkomligt skiter i hur "dockan" ser ut som hon fäster plaggen på. Jag kanske har fel vad vet jag. Men jag tror att det viktigaste av allt är att PRATA med barnen. Våga prata om värderingar och att dom framförallt duger precis som dom är! Att alla är lika värda, man som kvinna, svart som vit! Sunda värderingar är grunden till mycket!

Fötryckarmamman Lisa: Med vilken motivering man ska neka sina barn leksaker man inte tycker är lämpliga?

Inte så svårt, man får inte allt man vill ha helt enkelt.

Jag fick inte sminkdockor o dylikt när jag var liten o det var inte konstigt eftersom jag inte fick allt annat jag pekade på heller…. Så man kan neka utan att göra så stor affär av det.

Johanna – En mamma på Linhamn : ja självklart får man inte allt man pekar på och på så sätt kan ju föräldrarna sålla lite bland leksaksutbudet. Men det kan ju vara så att ungen har egna ihopsparade pengar och vill ha, då behöver man kanske förklara varför inte.

Håller med dig maskrosen, jag tror att lösningen är att prata med sina barn, inte förbjuda vissa leksaker. Jag tror ju inte heller att våldsamma tv spel eller Marilyn Manson kan klandras för skolskjutningar och dylikt.

Lite motvikt: Mina döttrar har (eftersom det var deras högsta önskan) fått målarböckerna där man kan måla kläder på "top model" figurerna. De har gjort fantastiska kreationer, det är härligt att se. Visst har de orimligt smala kroppar och stora ögon etc. det håller jag absolut med om men jag tycker inte att det är värre än klippdockorna vi hade som barn. De har dem för att det är roligt att måla, varken de eller jag är det minsta utseendefixerade. Jag hade gärna köpt tjocka modeller men det finns inte.

Nu är jag jobbig men.. Vi ska gifta oss i sommar och barnen tycker det är jättespännande. Vi har varit tillsammans i över 10 år, vi ska ha ett enkelt bröllop utan en massa lull-lull, jag ska ha min vanliga stil utan lösnaglar, löshår och gu' vet allt.. men barnen tycker att det känns superspännande. Särskilt den vita klänningen, som jag trots min uppenbara ickeoskuld-status kommer bära. Och ja, de har sett pysselboken ifråga i affären och ja, jag har tänkt att köpa en sådan till dem just för att de är så intresserade av bröllop och särskilt bröllopsklänningar. Varför är det fel? Jag förstår inte? Jag syftar på tweetsen här ovan. Alltså. Teoretiskt sett om man är emot bröllop (?) ok jag förstår det. Men jag tror pysselboken kanske mer är till för familjer som är i "vår situation", alltså någon i omgivningen ska gifta sig och intresset väcks. Nej, man behöver inte köpa en glittrig pysselbok bara för man ska gifta sig, verkligen INTE, men jag kan i alla fall stå för att jag köper en sådan. Det är inte för att jag vill hjärntvätta mina flickor att vänta på Mr Right och sedan HOPPAS att han ska vilja gifta sig så de ska kunna leva happily ever after. Det är för att de är intresserade av bröllop och jag vill bejaka deras intressen, inte kväsa dem. Förra veckan satt jag i gyttja och tittade på gråsuggor och lånade fackböcker på biblioteket om olika larver. Den här veckan ska vi inköpa glittriga bröllopspysselböcker och sitta där och klistra och måla. Den variationen är ok i vår familj. Jag är fortfarande FEMINIST och kommer kämpa för jämställdhet så länge jag lever.

Min dotter har ett helt gärng grejer från Top Modell, allt från pennor till skrivbordsunderlägg och målarböcker. Hon tycker det är roligt, hon målar i dem kort och gott. Sedan är jag inte dum, och självklart påverkas hon av hur de ser ut, precis som hur allt annat ser ut.

Jag tycker inte man måste vara en förtryckt unge för att leka med könsstereotypiska leksaker så länge man gör även annat. Förutom Top Model spelar hon fotboll, klättrar på ett klätterställe i Telefonplan och hjälper sin pappa att sätta ihop IKEA möbler eller tapetsera väggar. Bästa vore så klart att hon hjälpte mig att sätta ihop IKEA möbler och tapetserade väggar men då mitt tålamod är lika med 0 i de lägena så avstår jag från den typen av sysselsättning.

Själv försöker jag att inte dömma folk så enormt mycket som många av er gör i kommentarsfältet här. Det tror jag gör mig och när jag för över det på mina ungar, gör dem till bra människor. Och det i sin tur tycker jag är det viktigaste.

Äh, det där gjorde man ju som liten fast då fick man tillverka allt själv. Vi designade kläder till våra klippdockor. Helt oskyldigt anser jag. Min dotter har flera böcker med klistermärken iofs är det dockhus som man inreder men du har säkert något emot det också?;-P

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *