Kategorier
feminism & genus

Pojkar kommer undan med lite vad som helst medans flickor som försvarar sig får bannor.

Följande scenario utspelade sig på en lekplats nära mig: En mamma sitter bredvid sin dotter som gungar i en hängmattsgunga. Då kommer sonen. Han knuffar ner flickan (sin syster) från gungan och tar plats. Mamman? Inte ett knyst. Sitter där och ser smått efterbliven ut. Och LER. Jo på riktigt. Sitter och ser nöjd ut med tillvaron liksom. Nej, hon var inte synskadad. (Jag tror hon var lite efter faktiskt) Flickan blir givetvis arg och vrålar till pojken som inte bryr sig. Då går hon till attack (Bra där! Ta inget skit!) och slår honom tills han trillar av och hon kan ta tillbaka sin plats. (Nej jag förespråkar inte våld, men jag kan liksom inte bli grinig när jag ser ett oförorättat barn stå upp för sig själv) Och mamman? Ja se dåååå vaknar hon ur sin jävla koma och tillrättavisar flickan. För så gör man inte. Nu får du be om ursäkt säger hon argt. Och jag bara gapar. Men det är en sån jävla fucking klassiker det där. Pojkar kommer undan med lite vad som helst medans flickor som försvarar sig får bannor.

]]>

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

30 svar på ”Pojkar kommer undan med lite vad som helst medans flickor som försvarar sig får bannor.”

En kille i klassen över mig skulle angripa tre av mina kompisar när jag gick i mellanstadiet. Jag grep tag i honom och knuffade undan honom för att mina kompisar skulle hinna undan. Han trillade in i en vägg (hur han lyckades med det vet jag fortfarande inte), började stortjuta och rektorn såg det hela. Fy vad jag fick höra för det, om att jag inte skulle ta till våld och så gör man faktiskt inte. Och bara för att jag var tjej betydde det inte att jag skulle få komma undan med att vara våldsam. Att han skulle angripa mina kompisar blev det inget prat om, för han hade ju inte hunnit att göra något. För tydligen är inte tanken bakom att angripa någon problemet, utan det är just när man väl gjort något.

Men jag vet inte om det handlar så mycket om kön där, faktiskt. I mina ögon är det betydligt värre att slåss än att sno gungan för någon. Att mamman inte sa till när han snodde gungan kan väl ha att göra med filosofin "dom får lösa problemen själva för att lära sig hantera konflikter när dom blir stora" men när det tas till våld får man ju hoppa in? Kan inte tänka mig att mamman hade suttit kvar och tittat om pojken började puckla på sin syster heller..

Och jag ser att det står att pojken knuffade undan sin syster, och det kan förstås uppfattas som våld men nej i mina ögon låter det inte lika våldsamt som att stå och slå på någon.

Fast i just sådana situationer tycker jag oftare att jag ser det motsatta faktiskt. Pojkar får gärna slå halvt ihjäl varandra men närmar de sig en flicka får de knappt komma inom räckhåll innan någon är där och stoppar och ojar och ser till att de "tar det lugnt".

Min kille har en bästis som är minst lika vild som han – och det är nog jämt skägg om vem som ger vem ett tjuvnyp när det händer (och det gör det ju emellanåt mellan fyraåringar som leker hela dagarna). Men ändå är det oftast min unge som "automatiskt" får bannor om de blir osams. Som får höra att han ska ta det lugnt med O oavsett vad som hänt innan… och O är ju inte dummare än att hon tar till illtjutet som effektiv metod att få rätt i alla sammanhang. För det fungerar ofta väldigt bra (även om deras närmaste pedagoger och vi föräldrar är uppmärksamma på det).

Så ur mitt perspektiv är det ofta flickor som kommer undan med lite vad som helst medan pojkar får bannor innan de ens hunnit komma i närheten… (vilket säkert i sin tur kan leda till att det blir en del omotiverade tjuvnyp också – för de är ju redan dömda på förhand och vet vad som förväntas av dem).

men, du mååste ju sluta att va netural, utan att fråga henne hur hon tänkte där? om det var okej att han knuffade ned henne, på ett hövligt sätt att va nyfiken..

Ja det är som vanligt då. Min syster blev i mellanstadiet tafsad på sina knoppande bröst av en klasskamrat, hon gav igen genom att klämma honom mellan benen "NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ SÅ FÅR MAN INTE GÖRA HAN KAN BLI STERIIIIL!!!" sade hennes klassföreståndare. Vad jag har hört sedan dess har fanskapet förökat sig så.

Jag hade sen samma kärring som klassföreståndare. Hon tyckte att det var helt ok att killarna kallade mig jävla hora dag ut och dag in, med de vanliga förklaringarna om att de bara var förälskade. Efter nått år kom jag fram till att "jävla bög" var det enda liknande kränkande skällsord för killar jag som 10-11 åring kunde komma på (jävla hora funkade inte på dem för "alla vet ju att killar inte kan vara horor") men då hette det "MATILDA JAG SER RÖTT!!! Och så blev det snack med morsan om hur ful jag var i munnen. Jag har aldrig förstått om hon blev arg för att det var värre att kalla än kille bög än att kalla en tjej hora eller om hon tyckte det jag sa var kränkande mot homosexuella, men med tanke på att detta var för 20 år sedan innan Pride och allt är jag beredd att tro att det var det första.

Jag tror jag måste skriva ett brev till kärringen innan hon råkar trilla av pinn och berätta att jag faktiskt kommer ihåg allt skit som hände.

OT – men sätt på tv4+ nu MEDSAMMA. Dr Phil med ämnet "skönhetstävlingar för barn". Kan säkert inspirera dig till (fler) inlägg i ämnet. Jisses.. jag får ont i magen av att se på't.

(De kommer t.ex. berätta om en 15 åring som pressar sin lillasyster i skönhetstävlingar, och hon filmades när hon sa till lillsyrran, som grät, "du är så jävla ful" osv..)

När jag läser inlägg som dessa så önskar jag att du tågat över till henne och ifrågasatt vad som just hände. Det känns som att hurra, här fattar vi idiotin, i din blogg förstår vi och hejar på att det uppmärksammas, men mamman på lekplatsen fortsätter livet som smått efterbliven.

Skäms lite över att erkänna det men hos mig är det mer tvärtom. Min dotter har större "utrymme" än mina söner. Min tös är av naturen vildare än mina pojkar. Hon klättrade bokstavligt talat innan hon kunde gå. (Hur mina barn "betedde" sig i magen har visat sig sant när de kom ut. Försfödde var extremt lugn i magen, det är barnet än. Andra barnet lite mer mellan, det är det barnet än. Sista barnet var ALDRIG still, och är det inte än.)

Ofta känner jag att jag måste gjort nåt fel. Men faktiskt är de precis som de var i magen. Vad jag har gjort fel visar sig när de är vuxna. Jag hoppas jag har fostrat barn självständiga nog att ställa mig till svars för de fel jag gjorde när de var små. Och starka nog att leva med de misstag föräldrarna gjorde.

Idag verkar det vara så skrämmande vanligt med tvärtom. Barnen lyckas inte ta sig vidare utan lastar allt på uppväxten. Det är min största ångest, att misslyckas så mycket att jag har "låst" mina barn.

Lite off topic, men sitter och tittar på Dr. Phil (morr) om skönhetstävlingar för små barn. Han påstår att det finns positiva aspekter med tävlingarna också, såsom att "flickorna bygger upp sitt självförtroende, de lär sig att föra sig som en dam."

Är han helt tappad bakom flötet? Visst har du skrivit om detta förut?

Ungefär som när om nåt går fel för de små trollen så blir en pojke "arg" medan en flicka blir "ledsen". Men reaktionen gråta är lika för dem båda, men blir benämnt annorlunda.

AAAH! Det är ju helt sjukt. Ännu mer sjukt är att det knappast är OVANLIGT att det går till så. Jag blir vansinnig! Bra att du tar upp såna här "Vardagsexempel", för det är så lätt att avfärda och himla med ögonen om någon säger "pojkar tillåts ta för sig mer än tjejer", då tänker man gärna att det är inte alls är sant, utan att tänka efter…..

Tycker det kan vara lite tvärt om också.

Idag gick jag och en kompis ut under lektionen

(en kort stund, men vi hade inte frågat om lov.) medan läraren tyst såg på. Bakom oss gick en kille, han blev stoppad i dörren- "Harkel Nämen vart ska du Lukas?"

Den här då:

Mamman får höra på dagis att hennes pojke inte bör bära vita byxor. Hon förstår inte varför, och personalen förklarar att byxorna blir så smutsiga. Mamman förstår fortfarande inte. Det är hon som tvättar byxorna och inte personalen, dessutom har flera av dagisets flickor vita tajts på sig varje dag. "Men de är ju tjejer" säger personalen.

:-O

Ville förtydliga att jag inte generellt tror att flickor kommer undan med mer än pojkar utan att det är ganska olika i olika sorters situationer… Pojkar kan tex komma undan med ganska mycket retande och skvallrande som flickor inte gör upplever jag (om de gör det på rätt sätt).

någon gång i högstadiet så satt en kille under en hel lektion och kastade penna efter penna i ryggen på mig. han hade en hel jävla burk som stod på hans bord. Jag såg att läraren såg men hon sa inget såklart. När lektionen var slut så samlade jag upp alla pennor som låg runt mig, trängde in pojken i ett hörn och kastade pennorna en och en i hans ansikte. Då fick jag stanna efter lektionen och höra om hur man beter sig.

Fast nu tycker jag du generaliserar lite väl mycket, du beskrev ett enskillt fall. Eller är det alltid så i alla sammanhang med barn, att pojkarna får bete sig hur som helst och tjejer ska hållas hårt och ta skit. I think not!

Mella, du kom med väl hårda ord. Jag anser att man ska vara lite försiktig med att yttra sig om huruvdida någon förtjänar ett föräldrarskap eller ej. Till och med är det så att jag anser att det säger mer om dig än mamman på parkbänken.

Anna – jo det är faktiskt så att våldsamhet hos pojkar ses mellan fingrarna i större utsträckning. Man reagerar mer på flikcors våld eftersom att man inte förväntar sig det.

jag jobbar på butik och fick se detta:

pojke,5: pekar på ett armband -jag vill ha denna!

mamma: – jag tror inte du vill ha den, det är ett flickarmband

pojke: – men jag vill ha den mamma! (väldigt bestämd)

mamma: -nej det tror jag inte du vill ha, det är inte för pojkar. du får välja något annat.

jag: !!!!!!!!!!!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *