Kategorier
barn & föräldraskap

Vad gör ni på helgerna?

Vi är mest hemma. Oskar städar. Barnen stökar till.
Jag vill göra mer saker typ åka på utflykt med barnen, alltså det räcker med att gå tio minuter ut i skogen här i segersäng eller nåt liknande, kanske ta med fika till lekplatsen. Men göra saker, umgås som familj. Men så kommer helgen och man är trött. Oskar som jobbat hela veckan är ännu tröttare.
Men söndagar är iallafall parkour-dagen för ungarna. Då åker de iväg redan vid nio eftersom att tågen bara går en gång i timmen  så måste de vara tidigt ut för att hinna dit och då hinner de fika och gå i leksaksaffären både före och efter parkouren. Äventyr för dem, påfrestande för pappa. Fast denna termin är det hans tur att ränna runt med dem. Förra terminen så åkte jag varje söndag, höggravid och svårigheter att gå. Men maken var utbränd och det blev för många måsten.
Det här är Oskar förresten, apropå städning:

Själv ser jag det som politiskt att ha stökigt hemma, allra helst när det kommer besök. Våga vägra bidra till att kvinnor känner ännu mer krav och ångest. Eller i detta fall: min man.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Vad gör ni på helgerna?”

Jag vill också göra mer än att städa och sova länge på helgerna. Men jag vet inte riktigt vad. Min son har flyttat till sin pappa 20 mil bort så vissa helger så umgås vi. Annars så gör vi inte mycket hemma förutom att städa, se på tv och sover länge.
Jag skulle vilja ta med en eller två av mina fem katter ut i skogen och gå en sväng, det skulle vara mysigt. Jag skulle vilja gå ut och festa eller åka iväg och hitta på något. Men mina helger är heliga på nått vis. Åker vi bort eller gör något kul så känns det oftast som att jag är ännu mer trött när jag ska jobba igen.
Nu är vi i Falkenberg, ska åka hem idag (fem timmar i bil) och jag vet att det blir lite sent och jag kommer att vara helt färdig när vi är framme men inte kunna somna direkt så vi blir uppe en stund. Sen kör veckan igång.
Vi har för övrigt knappt gjort något i helgen ändå. Såg på Kent i torsdags, åkte iväg och åt glass igår och gick en sväng på stranden och fångade Pokémon. Nu är det dags att åka hem om några timmar… Jag behöver fortfarande städa hemma för det har jag ju inte gjort i helgen.

Jag vill oxå göra mer roliga saker på helgerna. Komma iväg hemifrån alla måsten och barnens spelande. Göra något tillsammans. Men det är svårt. Trötthet och måsten tar överhanden.

Jag hade ju förmånen att vara hemma när mitt barn var litet så på helgerna ville vi alltid göra roliga saker tillsammans när maken o barnet var lediga från skola o jobb. Vi gjorde alla möjliga utflykter och när vi var hemma så hade barnet alltid kompisar hemma och dom röjde runt. Sen hade jag alltid städdag på måndagar efter helgens röjningar och det passade oss väldigt bra.

Jag städar när jag ska ha besök för att jag ser det som hövligt mot ens gäster att lägenheten inte ser ut som något från Rent Hus. Andra människors smuts äcklar mig mer än min egen och jag utgår från att de flesta andra människor äcklas av min smuts. Jag har inga krav på att det ska vara kliniskt rent och se ut som i någon inredningstidning. Men toaletten ska vara ren, liksom matbordet, ingen gammal disk kvar, och inte tjockt med damm på golven. Jag tappar aptiten när det blir för äckligt.

Jag skrattade högt åt klippet för det där är min man! Han springer runt i cirklar och utropar ”HERREGUD! JAG FÅR ÅNGEST! DET ÄR SKIT ÖVERALLT!” * börjar plocka en sak på bordet, förflyttar sig sedan till ett annat rum och plockar en sak där innan han återvänder till det första rummet* ”FAN VAD DU ÄR STÖKIG BABY! VAD FAN ÄR DET HÄR!? SNORPAPPER!?!?!? DU SNORAR VÄL FÖR FAN INTE!?”. Så jävla roligt. Jag städar när jag får besök, men det betyder plocka i ordning och dammsuga. Sen får det vara bra. Jag vill inte att folk ska gå runt i min skit, men min man får seriös ångest om det är stökigt. I hans huvud är allt uppstrukturerat på ett visst sätt och allt utanför boxen är FARLIGT.
Jag är å andra sidan skitstökig, både hemma och i huvudet. Har inga rutiner alls. Ordning i kaos. Vår miljö speglar våra hjärnor. Han måste laga mat på ett visst sätt och enligt vissa regler, medan jag stormar in i köket som en orkan, gör lite hipp som happ och drar vidare och lämnar efter mig en mordscen i princip. Jag gillar hur olika alla är men hur vi ändå kan få saker och ting att funka. Skapa balans mellan varandra.

Behöver inte va kliniskt rent men klart man städar när man ska ha gäster? Känns lite… Oförskämt annars? Man kan ju hjälpas åt, mamma, pappa och barn och städa så går det snabbt? Plocka undan, diska och dammsuga – det räcker ju. Men att äta i ett smutsigt hem, det skulle jag personligen inte klara av och jag skulle dö av skam av att bjuda hem någon om de var smutsigt hemma.

Jag håller inte med. Jag tycker det är befriande att komma hem till människor som inte har så städat eller ordningsamt. Då kan jag slappna av. Känner inte en massa krav på att jag också ska ha städat och snyggt. Kan slänga upp fötterna på soffan och hänga liksom.

Undrar vad ni menar som skriver att det är äckligt att äta hos andra om de har disk? Ni ska inte äta på disken utan får garanterat nya rena tallrikar, bestick och glas. 😉
Håller med LD. Slappna också av bättre hos folk som inte har överdrivet prytt hemma. Lite smuts i något hörn dör jag inte av. Sen är det klart att det finns olika grader men min uppfattning är att folk överlag överdriver. Bryr mig inte alls om det ligger lite kläder här 0ch där osv. Det kallar jag inte stökigt, det kallar jag att leva.
Det här kommer från en person som bokstavligt talat lever i ett kaos och inte kan bjuda hem folk pga. det. Jag snackar inte om lite smuts eller oreda, man kan knappt gå här. Orkar inte gå in på varför eller hur det kan bli såhär men folk i allmänhet hat absolut inget att oroa sig för.

Jag varit hembjuden till folk där den ”rena” disken varit smutsig och fått diskas en gång till för att få bort alla matrester. Gammal disk ser äcklig ut, men det jag framförallt menar är att gammal disk luktar illa och möglar efter ett tag. Jag har varit deprimerad och inte orkat diska och det var väldigt äckligt i mitt kök då – vilket var en bidragande orsak till min minskade aptit.
Man måste ju ändå diska disken förr eller senare så jag förstår inte varför ens gäster ska behöva se flera dagar gammal disk. Såvida det inte är pga sjukdom eller annat allvarligt som hindrar en. Nu pratar jag om inbjudna gäster. Kommer någon över oinbjuden får de ta det som det är.

Jag har haft mer städångest inför besök förr, men nu jobbar jag också på den politiska kampen att inte städa som en dåre. Visst, det är bra att det kommer folk ibland så man får en spark i baken och tar tag i det värsta men på det stora hela så är det så skönt att ha släppt det där i alla fall delvis. Älskar också att komma hem till folk som inte har galet städat, då får man bekräftat att vi är fler och det är så skönt. Jag hatar verkligen att städa, det är typ det tråkigaste som finns. Jag gillar när det är städat men det är så inte värt besväret till vardags.

Vi är ute mycket på helgen, känner det som om allt bara går på tomgång om vi ska vara inne för mycket – och att någon, barn eller vuxen, spårar ur till slut då.
Våra barn älskar att vara ute, så vi behöver ingen speciell motivation för att få med dem, men har ofta någon slags mission: leta kantarell (’guldklimpar’), bestiga något bergknalle, plocka bär, hitta bra klätterberg/-träd, vackra löv eller blommor att pressa. Vi är heller inte picknick-experter (orkar inte stå och förbereda samt packa ner mängder med välavvägda snacks osv) så det blir inga korgar med matchande servis och champagne-kyl à la E Billgren, men barnen älskar om man har med något: kex, nötter/russin, frukt. Ibland har också ’fjälltrollet’ lagt ut några chokladbitar när man nått en topp / delmål på vägen = dagens happening!
Tycker det är något av det allra mysigaste att vara ute tillsammans, bästa för att prata med barnen också – det är som om samtalet går lättare när man är i naturen och rör på sig, det är ofta då de berättar djupa/viktiga/roliga saker. Och de leker helt fantastiskt ute, när vi tar paus kan man verkligen få vila på ett annat sätt än hemma för de sätter alltid igång något pinn-/kott-/stenprojekt – utan konflikter, och man själv har inget att ’ta tag i’ utan kan bara ligga och kolla på molnen eller så..
(Ang städning så funkar det så här hos oss: jag sätter fram bunke och slev på bänken för att baka, vänder mig om för att hämta mjölet och när jag vänder mig tillbaka har min man satt undan bunken och sleven.. pga klarar inte ’stök’, jag menar att man får ha det man använder framme..)

Jag brukade fara runt som i videon medan gubben tog en kaffe framför lite X-com, vilket resulterade i att när gästerna väl kom ville jag bara sova. Numera gör vi aldrig mer än vardagsstädar och så får gästerna nöja dig med den nivå vi brukar leva i oavsett huruvida de är där eller inte. Sedan så är ambitionen att det ska vara någorlunda ok städat till vardags men det är en annan femma.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *