Kategorier
barn & föräldraskap

Det är STOR skillnad mellan straff och konsekvens, men många har svårt att skilja på dem.

I en diskussion om Time-Out på FL, stötte jag på ett otroligt klokt och välformulerat inlägg skrivet av medlemmen ”Frk. Jenny”.  Jag tänkte citera henne rakt av eftersom att hon förklarar skillnaden mellan just straff och konsekvens på ett sånt lättförståeligt sätt. Läs! Det är STOR skillnad mellan straff och konsekvenser, men många har svårt […]

I en diskussion om Time-Out på FL, stötte jag på ett otroligt klokt och välformulerat inlägg skrivet av medlemmen ”Frk. Jenny”.  Jag tänkte citera henne rakt av eftersom att hon förklarar skillnaden mellan just straff och konsekvens på ett sånt lättförståeligt sätt.

Läs!


Det är STOR skillnad mellan straff och konsekvenser, men många har svårt att skilja på dem.

Konsekvenser kan man inte ”ge”, de händer av sig själv som en ren följd av en viss handling. Häller du ut vatten blir golvet blött, går du ut utan kläder blir du kall, slår du lillebror får lillebror ont.

Funderar man på att ”ge en konsekvens” då är det straff man är inne på. Helt enkelt.

Att uppfostra med konsekvenser handlar istället om att synliggöra vilka konsekvenser barnets handlingar skapar (och ens egna och andras handlingar också för den delen). Som vuxen måste man själv vara klar över vilka konsekvenser olika handlingar skapar och vilka man tycker att det är okej om barnet upplever.

Att golvet blir blött och att barnet blir kallt är i regel konsekvenser som är okej och bra att barnet upplever för att lära hur världen fungerar, att lillebror får ont är däremot oacceptabelt.

Varje konsekvens som sker skapar också sina egna konsekvenser; ett blött golv kan bli halt, det kan bli vattenskador etc. En nerkyld människa får minskad motståndskraft mot infektioner – kan bli sjuk. En slagen lillebror kan t.ex. bli rädd för storebror.

I det första och andra exemplet får barnet lära sig om att mildra konsekvenserna och/eller förhindra att vidare konsekvenser skapas. Barnet får en trasa och hjälper till att torka upp det man spillt/hällt ut och barnet går in och hämtar de kläder det behöver för vädret tex.

Den vuxne som utgår från konsekvenspedagogik hjälper till och synliggör hela skeendet och bistår även med den hjälp barnet behöver för att lösa problemet.

Det sista exemplet innebär dessutom att den vuxne kliver in med HELA sitt vuxenansvar: Det barn som inte klarar att hindra sig själv från att slåss behöver någon som hindrar det fram till den dag då barnet själv klarar det.

Den vuxne förhindrar då konsekvensen t.ex. genom att förebygga; genom att se till att barnet inte kommer åt att slåss och att lära barnet agera på andra sätt för att visa sin frustration över lilebror.

Den vuxne mildrar också konsekvenserna genom att ta med storebror i tröstandet av lillebror de gånger de inte lyckats förhindra det; visa att det gör ont, att lillebror är ledsen och modellera sätt att trösta lillebror på/modellera hur man hanterar ledsna medmänniskor.

Allt detta; det man gör för att mildra eller förhindra negativa konsekvenser av barnets handlingar kallas ibland ”logiska konsekvenser” men är egentligen mer redskap för att lära barnet se och hantera de riktiga konsekvenserna de själva skapar.


Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

16 svar på ”Det är STOR skillnad mellan straff och konsekvens, men många har svårt att skilja på dem.”

Är det ett straff eller konsekvens att man tex går av spårvagnen eftersom barnet inte kan sitta still eller på annat sätt stör folk omkring? Eller att man åker hem om det bråkas på kalas tex?

Så bra skrivit.

Satt just och fundera över detta igårkväll.

Funderar ofta på vad man gör för fel och om man gör fel.

Kloka ord som detta får en att tänka till och fundera och komma på att man nog gör rätt.

Och får en även att komma på vilka små fel man gör.

Som sagt underbart skrivit och det hamnar i högen över tänkvärt som ska sparas 🙂

JO – det beror nog lite på attityden och förhållningssättet tror jag.

Det blir oftast ett straff tyvärr (eller hot) "om du inte sköter dig så går vi hem!" men det kan också blir en konsekvens om man hanterar det lite annorlunda; "nu stör vi så då är det bäst att vi går ut och lugnar ner oss en stund".

(och så återvänder man när barnet är lungt)

låter vettigt…

undrar lite också om hur du ser på följande situation.. som i ditt exempel har barnet hällt ut vatten och konsekvensen blir fram med trasan och torka upp. Vidare vill barnet inte alls hjälpa till utan kastar trasan på mamman/pappan och skriker att hon/han inte alls tänker hjälpa till, kanske följt av nåt klassiskt "dumma dig".

ur förhåller man sig pedagogiskt i den situationen? vad är konsekvensen av att man beter sig illa och inte tar konsekvensen av sitt handlande så att säga?

Men jag har funderat på en sak. Om man t.ex leker med systersonen som det är i mitt fall som är två och ½ år. Han tröttnar snabbt och vill leka med något annat men det har blivit ganska stökigt. Då frågar han mig om jag kan hjälpa honom att ta ner en sak från en hylla. Men då frågar jag om han kan hjälpa mig plocka undan först så kan jag ta ner den sen. Men när han inte vill hjälpa mig att plocka undan vet jag inte hur jag ska reagera, ska jag vägra hjälpa honom då? Det känns ju ändå inte riktigt rätt att vägra ge hjälp… :S

Bella — man får undvika konflikter helt enkelt. Ett sånt litet barn kan man inte riktigt resonera med (eller förhandla med) så du skulle jag helt enkelt låta bli.

vad du kan säga är hellre: "Jaha, vill du leka med bollen? Ja va kul det gör vi, men hjälp mig att städa upp klossarna först!" och så städar DU undan samtidigt som du presenterar alternativet att han kan hjälpa till. (med olika knep)

Då blir det ingen konflikt samtidigt som du uppmuntrar samarbete och att han städar. 🙂

När han blir äldre så kan man ta till andra knep t.ex gömma vissa leksaker som det slarvas med och påpeka vikten av att lägga tillbaks saker så att man inte tappar bort dem.

JO som jag sa i mitt svar till Bella här ovan så tror jag mer på att undvika konflikter och inte ge ultimatum.

"Nu blev det blött på golvet, här får du en trasa – kom jag hjälper dig att torka upp!"

Man får ju se till barnet också. Är det ett barn som ofta kastar vattnet på golvet eller bråkar så får man helt enkelt ta ett steg tillbaka; barnet är inte redo för ansvaret att dricka ur ett glas. eller ett fullt glas. osv.

Undvik konflikt genom att förenkla och förekomma situationer där det kan bli problem. 🙂

Uppmuntra när barnen hjälper till, överdriv gärna! Trumma på stora trumman liksom så barnen känner sig extra duktiga och hjälpsamma när de hjälper till eller tar reda på efter sig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *