Kategorier
barn & föräldraskap

En pappa som inte är född i farstun? Kan inte vara möjligt!

Underbara Clara skriver ett sådant roligt inlägg om sitt föräldraskap. Hennes ansvar har blivit ifrågasatt av missnöjda martyrmorsor som inte har nåt bättre för sig än att leta fel hos andra mammor och Clara är av sorten som gör annat än byter bajsblöjor och ammar. Jo tänka sig; hon tar faktiskt duschar, sminkar sig, läser […]

Underbara Clara skriver ett sådant roligt inlägg om sitt föräldraskap. Hennes ansvar har blivit ifrågasatt av missnöjda martyrmorsor som inte har nåt bättre för sig än att leta fel hos andra mammor och Clara är av sorten som gör annat än byter bajsblöjor och ammar. Jo tänka sig; hon tar faktiskt duschar, sminkar sig, läser böcker, pysslar och lagar mat och massa annat. Och vem tar hand om det stackars försummade barnet under tiden?

Clara svarar så självklart:

”barnet har en far – det är helt sant! Han har en far som varken är varken tappad bakom en vagn eller född i farstun. […] På så vis hinner lilla mamma få göra något själv också. Jag förstår att det låter som hittepå och science fiction – men bli inte arg på mig för det!”

Shit, jag minns kommentarer jag fick när jag Ninjan var liten plutt. Nån fjant hade sett en bild på mig ammandes med laptoppen framför mig (och en nagelsax på bordet herregud gör hon ANNAT medans hon ammar?? Stackars barn!) och jävlar vad jag fick höra.

”Kvinnan ligger på soffan med det ammande barnet. Datorn på soffbordet och nageltången precis bredvid. Hon gör med andra ord allt annat än att koncentrera sig på ungen!”

Fast jag är ju sådär ovanligt begåvad. Jag kan ju faktiskt göra flera saker samtidigt!

Ninjan var ett sånt där high need barn, den där typen som vägrade pappor, vägrade sova på andra ställen än mamma och som maratonammade i timmar. Så jag anpassade mig kring det och fick göra annat under tiden.

Korvas är enklare. Häromdagen så färgade jag håret. Korvas fick ligga i barnvagnen och sussa medans jag frenetiskt vaggade fram och tillbaka med ena foten. Lätt som en plätt! Jag hann t.o.m ta en dusch efteråt. Det finns massvis med tid för annat. Speciellt när man bara har en unge.

Och har man dessutom en pappa till barnen som väljer att vara hemma mer så finns det ju hur mycket tid som helst! Herregud, min man jobbar mycket och det innebär ju att jag har ganska mycket ansvar men jag misstänker att det finns en flock kvinnor därute som gift sig med ganska korkade och värdelösa män. Eller så tar de sin mammaroll på så stort allvar att de inte klarar av att släppa in pappan. 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

20 svar på ”En pappa som inte är född i farstun? Kan inte vara möjligt!”

Fast att koncentrera sig på ungen jämt när man ammar känns lite överdrivet faktiskt. Det är inte alltid ungen är intresserad av att håll ögonkontakt och "mysa" heller. 🙂

Men gud vad folk ska hitta saker att klaga på! Jag tror inte precis att barn blir traumatiserade av att inte ha förälderns 100%-iga uppmärksamhet. Min mamma brukade ge mig båtapelsiner när jag var stor nog att äta dem när hon ville ha lugn och ro, jag tog minst tjugo minuter på mig att äta apelsinen så att inget fruktkött var kvar på skalet, skalet fick inte skadas och sedan staplade jag dem antingen perfekt i rad eller i ett torn. Hon skrattade gott för några månader sedan när hon gav mig ett granatäpple – det tog mig 55 minuter att äta hela XD

En fråga bara…

du ifrågasätter män, och framförallt kvinnorna som valt de män, som arbetar mycket och inte har tid att vara föräldralediga åt sina barn. Hur kan du sitta och klanka ner på (ja, faktiskt) dessa människor när du som 'kvinnornas rättskämpe' själv valt en man som INTE är föräldraledig och dessutom, enligt dig, kommer hem kring 19. Varför kan du acceptera att din man jobbar långa dagar och inte är fl men det blir liv i luckan när någon annan familj har det likadant, men antagligen har en pappa som kommer hem tidigare än 19…

Du säger att din man är viktig för hans jobb, är han inte viktigare för familjen?

ISA nu har du missförstått. Jag klagar inte på pappor som jobbar.

Jag klagar på kvinnor som undrar vem som tar hand om barnet när Clara gör annat. Alltså kvinnor som inte verkar kunna tänka sig att pappor faktiskt också kan ta hand om sina barn. Och om de har svårt att tänka sig det så måste de ha gift sig med jävligt kassa män.

Min man har inga problem att ta hand om sina barn när han är hemma och jag vill göra annat. Han behöver ingen manual och jag är inte ett dugg orolig att han ska göra fel eller inte klara det.

Jag förstår inte att folk orkar bry sig så mycket om vad andra håller på med hela tiden.

När (om?) jag får barn vill jag gärna dela föräldraledigheten 50/50 med pappan så fort som möjligt, när det är vet jag inte eftersom jag aldrig fött barn och inte vet hur jag skulle må efter en sådan sak, men vi kan säga efter 6 veckor kanske. Då kommer jag säker att få höra "Men vaaaar är bäääbisen!!!", "Jo jag matade den, bytte på den och la den i spjälsängen, vad kan hända liksom på de timmar jag är borta, hähä!", eller vad tror de?

Det är ju bara att hoppas att arbetsgivarna går med på den uppdelningen.

Då får ju karln, hur rövhattig han än må våra, helt enkelt lov att kliva upp på plattan och ta sitt ansvar! Jag tror att det kommer funka bäst för oss eftersom min kille är lite nervös när det kommer till nya saker och jag vill inte riskera att hamna i en sits där jag tar barnet hela tiden för att det är lättast så.

Självklart finns det män som inte är särskilt duktig på att ta hand om barn… precis som det finns kvinnor.

Men jag tror att det handlar mycket om att kvinnor (som du säger) tar sin mammaroll på så stort allvar att de inte klarar av att släppa in pappan.

Och i ett jämställdhetsperspektiv är det skit dåligt!

Det gäller även att man ger kvinnan all skit i världen när ungen t.ex. kommer med udda strumpor till dagis eller vårjackan i december, för det är klart att det är kvinnans fel… även fast hon jobbar 50 timmarsveckor för att försörja familjen medan pappan jobbar deltid och är hemma med barnen, för man kan ju inte lita på män gällande barn… dom vet ju ingenting! SUCK!

Jag blir galet provocerad av sånt trams!

Tycker det är skrattretande när folk säger att man ska lägga 100% på sitt barn när man ammar. Jag blev gruvligt rastlös när jag ammade min dotter där i början när en matning tog minst 30 minuter. Glodde ofta på tv eller film när jag ammade då. Sen blundade oftast min dotter när hon åt och gör så fortfarande när hon ammas. Så det där sosaskimrande plutt nuttiga med ögonkontakt

Det finns alltid några som stör sig, oavsett vad man gör. Att man inte skulle göra annat än titta på ungen när man ammar är ju bara löjligt. Hur många timmar om dagen ammar man inte när de är små?

Jag hade en handduk på skrivbordet som jag lade sonen på när han ammade (när han blivit tillräckligt stor att man får mjölksyra i armen av att hålla upp barnet av egen kraft två minuter in i amningen), då kunde jag surfa och amma samtidigt så att jag kunde titta på honom när han inte ammade och var mottaglig istället.

Jag hade inte svårt att släppa kontrollen men hade heller inget behov av att göra så mycket annat än vara hemma med skrutten, men för det kan man ju inte dömma andra med andra behov!

Ber om ursäkt. Skriver på mobilen.

Fort. Det där rosaskimrande plutt nuttiga gullandet med ögonkontakt som alla pratar om har jag inte upplev. Varför kan inte alla ibland bara få göra det som passar dem bäst? Mår mamman bra mår barnet bra. (gäller även pappan om han är delaktig)

Oj, kommer jag våga få barn i framtiden? Gör man på ett sätt så är det fel, gör man på ett annat så är det också fel… mest troligt så känner väl föräldrarna sitt/sina barn bäst och kan därmed anpassa sig efter de olika situationerna som uppstår, till exempel att ha möjligheten att sitta vid datorn då man ammar eller vad som helst, att välja själva hur mycket respektive förälder vill jobba etc. Eller? Det är i alla fall det jag har trott, men genom att läsa din blogg så får jag intrycket av att andra människor inte tror att man är kapabel att välja själv.

Nu menade jag inte just det här inlägget, utan allmänt. Du tycker att det är viktigt att även pappan är hemma med barnen men i er familj är det inte så, eftersom fadern är såå viktig på jobbet. Jag undrar bara hur det går ihop och hur du kan 'kräva' av andra det du själv inte klarar av?

isa ja det ÄR skitviktigt att pappa är hemma, men det är inte alltid det går. Men det är irrellevant eftersom jag aldrig krävt att andra ska göra annorlunda. Vart har du fått det ifrån egentligen?

Jag håller med, folk tenderar att ha så himla tråkigt ibland så de bara måste irritera sig på andra och hitta fel. Men det är väl så människor funkar, antar jag? De måste ha nåt att "roa" sig med 😉

-Haha- Som att jag skulle finna det vara enbart mitt ansvar att ta hand om ungarna?! Icke!

Min man är världsbäst på att laga mat, mecka med bilar och leka med barn. Jag är helt till freds och lugn med att han tar hand om ungarna när jag är på stickcafé till exempel… och sitter och stickar, fikar och inte ängar ungarna en tanke på 2 timmar!

Jag är nog väldigt laidback som morsa, virkar hellre än diskar, pysslar hellre med pelargonerna än tvättar… bl a… fast nu MÅSTE jag natta barn eftersom maken jobbar….

Tycker alla kvinnor skulle släppa in mannen mer i ansvaret med barn istället för att bli martyrer. Jag kan lova dem att det inte tar bort mammans anknytning med barnet det allra minsta! 🙂

Borde ALLA kvinnor släppa in mannen mer? Om jag släpper in mannen mer så skulle jag i princip kräva att ha ska ta mer ansvar än mig, och det tycker jag inte heller är riktigt rättvist.

Sedan måste jag säga att det är inte alls säkert att man får så mycket gjort bara för att mannen väljer att vara hemma mer (eller mest). Det beror på en massa saker, hur barnen är och hur man prioriterar tex. Alla (jag tex) prioriterar inte att sy gardiner, snarare lägger jag mig på sängen med en bok. Och inget av alternativen är mer rätt eller fel än det andra!

"Hon gör med andra ord allt annat än att koncentrera sig på ungen!"

Haha, vissa verkar tycka man ska stå givakt mitt i ett tomt rum med vita tapeter utan fönster när man ammar. Minsta möjliga distraktion.

Kan ändå inte låta bli att undra hur mycket av bilden kommentarskrivaren egentligen såg. I mina ögon ser du iaf ut att vara mer än fokuserad på ungen. Det intrycket tycker jag förstärks av hur datorn är vinklad och att varken den eller nageltången verkar vara inom räckhåll.

Sen om du kanske använde båda två just innan bilden togs, fine (du är ju trots allt otroligt begåvad:thumbup: ). Oavsett så håller jag med andra som skrivit, tror inte ungen behöver 100-procentig uppmärksamhet hela tiden.

OMG vilken flashback jag fick när jag såg bilden.

Minns så väl det där och vilket ramaskri det var.

Nästan så de fick mig att skämmas eftersom jag gjorde likadant med dottern…

Men inte ändrade jag mig inte, sonen fick samma behandling sans tutte eftersom jag inte kunde amma denna gång (buhuu).

Måste erkänna att jag mest blir förvånad – vad är problemet liksom? Läste inte din blogg då du publicerade bilden förra gången men som sagt; vad är problemet!? Huvudsaken är väl att barnet får mat… Vad jag klarar av att göra samtidigt spelar väl ingen roll!? Att folk bara orkar…

Kram

Åh jag kontrollfreak Lina helena andersson är skiträdd för att bli den mamman, som vägrar släppa kontrollen till min älskade sambo å låta honom ta ansvar. skulle kanske behöva någon som kommer å slår mig i huvudet med en stekpanna ifall det skulle inträffa, nån som ställer upp??:rolleyes:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *