Kategorier
barn & föräldraskap

För att jag säger det!

Är det bara jag som känner obehag när folk talar om att barn ska lyda? Jag vill inte att mitt barn ska lyda. Inte mig eller nån annan. Jag vill att hon ska lyssna. Kommunicera. Respektera. Jag har märkt ett stort auktoritetsbehov hos människor, ett maktmissbruk som sällan ifrågasätts. Man liksom gör som ens egna […]

Är det bara jag som känner obehag när folk talar om att barn ska lyda? Jag vill inte att mitt barn ska lyda. Inte mig eller nån annan. Jag vill att hon ska lyssna. Kommunicera. Respektera.

Jag har märkt ett stort auktoritetsbehov hos människor, ett maktmissbruk som sällan ifrågasätts. Man liksom gör som ens egna föräldrar gjorde, upprepar samma gamla mantran och reflekterar aldrig över VARFÖR man gör som man gör. Barn ska lyda. Punkt. Man metodar och dresserar och håller liv i de gamla mönstrena. Man faller in i en roll. Föräldrarollen.

Och glömmer bort att vara genuin och autentisk.

Ibland kan jag märka att detsamma bubblar upp inom mig i vissa situationer och jag kommer på mig själv med att vara rigid och gammalmodig, för sakens skull liksom; ”men vänta lite vad håller jag på med? Varför är det här viktigt att hon lär sig eller gör just det här och just nu?”. Och jag får påminna mig själv om att ta ett steg tillbaka och hitta ett nytt tillvägagångssätt.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

38 svar på ”För att jag säger det!”

Jag håller med fullständigt. Har inga egna barn i och för sig så jag har ingen aning om hur jag kommer reagera i uppfostran.

Men om man ser lite på hur jag är med katterna. Jag hatar att stänga ute dom från oss i sovrummet. Dom vill ju så gärna vara med oss på nätterna. Men det kan vara jävligt jobbigt också. Och man får så mycket "tips" på hur man ska dressera dom tills dom lyder minsta vink och inte får vara sådär fria och härligt egna som katter faktiskt ÄR.

Mina katter pratar jävligt mycket, så är det ju bara. Inte för att jag förstår dom. Men det är väl samma med små små barn ? 🙂

Jaaa! Man märker ofta samma sak i skolan eller liknande. Lärare som anser att eleverna ska lyda bara för att – totalt idiotiskt. Det är väl en sak om man är ute och traskar i trafiken men annars är det ju bara korkat.

Men det funkar inte riktigt att uppfostra barn om man kör på kompismetoden, man måste vara auktoritär. Det behöver ju inte därmed betyda att man är beter sig som en diktator som gormar om regler bara för att. Barn som inte har några regler eller gränser lär sig ju knappast att respektera andra heller.

Eller vad är det för andra tillvägagångssätt du förespråkar?

Mother, Married &Twenty

Vad menar du med "kompismetoden"?

Jag undrar om du verkligen vet vad auktoritär betyder. För då anser du att barnet ska lyda blint, att den vuxne ska ha makten över barnet i alla lägen, att beslut aldrig får ifrågasättas

där barnet ska bestraffas om det inte lyder.

Jag vill tro att du faktiskt har missuppfattat ordet för annars hoppas jag att någon uppmärksammar ditt omänskliga och kränkande/misshandlande sätt mot ditt/dina barn och att du får hjälp att tänka om.

Jag håller med om att kommunikation är AochO. Dock tror jag att folk som pratar om lydnad inte tänker på det ordet som du….

Klart jag vill att mitt barn lyssnar på vad jag säger och gör som så. Jag är hennes mamma och det är jag som bestämmer. Varför?

Jo, för att jag är äldre, vet mer och har ansvar för henne. Alltså vill jag att hon "lyder" mig om jag exempelvis säger åt henne att titta noga så ingen bil kommer när hon ska gå över gatan. (Självklart förklarar jag då innan varför det är viktigt att man gör så) Förstår du hur jag menar?

mother, married o 20 — det finns ju inte bara två sätt att bemöta barn på. Jag är mitt barns förälder, inte kompis. Men det innebär inte att jag måste vara aktoritär.

Jag tror heller inte att regler och gränser lär barn nåt. Regler har man för att förenkla vardagen och för att man ska veta vad som förväntas av en. Gränser är personliga – jag har mina gränser och min man har sina osv.

Vill jag lära mitt barn respekt så måste jag föregå med gott exempel. Barn blir inte respektfulla för att jag kräver det. Det blir det när jag förtjänat det. Samma sak med att lyssna. osv.

angelica nje… jag förstår hur du menar, men jag tänker hellre att jag vill att Ninja ska göra som jag säger för att hon respekterar och framförallt LITAR på att det jag säger är bäst för henne i givna situationer. Lyder hon utan att egentligen veta varför eller utan att hon vill så blir det ju fel.

Jag tycker precis som du, att ett barn ska inte "lyda" som nån hund.

För mig är det viktigt att hon lyssnar på mig. Om hon inte lyssnar på mig så sätter jag mig ner i hennes höjd för att prata med henne så att hon förstod vad jag menar.

Och jag kör inte med "kompismetoden". Jag kör med "mamma, dotter" metoden. Jag har själv växt upp med vänner vars föräldrar varit mer kompisar än föräldrar och jag kan inte påstå att det gick så bra.

Jag vill att min son ska lyda minsta vink när vi står på en parkering där det är fullt av bilar. Då går det inte för sig att springa runt som en dåre och inte se sig för. Han är sju år gammal och jag kan inte bära han då han snart är lika lång som jag och jag kan inte sätta han i en vagn. Hålla mig i handen vill han inte så gärna nuförtiden.

Annars, på andra platser så argumenterar vi och diskuterar, kompromissar och kommer tillsammans fram till hur vi ska göra. I bilen man kan inte kompromissa om bilbältet men kanske vilken sida han ska sitta på.

Jag tycker att barn ska ha respekt nog att lyda vid de tillfällen då det verkligen behövs men jag anser också att vi som föräldrar ska ha respekt nog att lyssna på våra barn. Alla gånger behöver barnen inte lyda minsta vink men när det gäller så ska de göra det. Nu pratar jag alltså om tillfällen då det handlar om deras liv och hälsa ingenting annat.

Bra skrivet! Jag blir också förvånad av att detta med att barn ska lyda faktiskt lever kvar än idag. Visar man barnet respekt så får man respekt tillbaka. Men det hindrar inte att man kan ta tag i barnets arm ifall det är på väg att springa framför en buss. Skillnaden är att det är faktiskt mitt ansvar att se till att sonen inte springer ut mitt i gatan, inte hans ansvar att lyda.

Beyond Eternity

Extremt att skriva " Jag vill tro att du faktiskt har missuppfattat ordet för annars hoppas jag att någon uppmärksammar ditt omänskliga och kränkande/misshandlande sätt mot ditt/dina barn och att du får hjälp att tänka om. " ?? Är det rätt att uttrycka sig så för att människan du riktade det till inte håller med om just DITT sätt..? Jag menar; hjälper det henne (om det nu är ditt syfte) ?

Jag tycker att *mother, married & twenty* har en poäng.

Till syvende och sist är det jag, mina barns mamma, som bestämmer. Som har sista ordet. Punkt. Det är mycket viktigt då det kan uppstå situationer då barnet är tvunget att göra som man säger, på en gång. Och då menar jag INTE tjafs om t.ex. vilken kvällsmat de vill ha, utan som, Fia säger, på parkeringsplatser osv. När det verkligen gäller.

Regler och gränser hjälper dem att veta hur de ska göra i olika situationer, och det finns en trygghet för barnet i det tror jag.

Sen är det ju skillnad på vilken ålder barnet är i också, det är en ganska stor skillnad på barn som är pratiskt taget fortfarande är bäbisar som man inte kan resonera med men som man kan stoppa fysiskt väldigt lätt – och äldre, större, snabbare, kaxigare barn som är en hel del krångligare att bara plocka upp. Vänta du tills Ninja är 3-4 år 😉

Däremot ska man ju inte mästra och spela översittare och fångvaktare. Inte i onödan i varjefall, hahaha. Pick your battles liksom.

Tänkte på det bara för nån dag sen.

Jag och några kompadres satt o snackade, och den ena sa att hon lurade sin mamma att hon tvättade händerna efter hon vart på toa, hon spolade med vatten i badrummet så att mamman skulle tro att hon tvättat händerna. Mamman var väldigt mån om att hon skulle tvätta händerna, men min kompis fattade aldrig varför. "Därför jag säger det" fick hon alltid till livs.

Klart barn inte förstår VARFÖR dom ska göra nånting om dom inte får det förklarat. Då är det inte så kul att "lyda" heller, om man har no idea VARFÖR man ska göra en speciell sak /låta bli.

"Jag undrar om du verkligen vet vad auktoritär betyder. För då anser du att barnet ska lyda blint, att den vuxne ska ha makten över barnet i alla lägen, att beslut aldrig får ifrågasättas

där barnet ska bestraffas om det inte lyder.

Jag vill tro att du faktiskt har missuppfattat ordet för annars hoppas jag att någon uppmärksammar ditt omänskliga och kränkande/misshandlande sätt mot ditt/dina barn och att du får hjälp att tänka om."

Beyond Eternity:

Men herregud, auktoritär betyder knappast att man (eller jag) står som någon illasinnad fuhrer och gormar på mitt barn vid minsta fel det begår. Tycker det är lite väl hårt att dra till med att jag är kränkande och omänsklig när du inte vet ett skit om hur jag uppfostrar mitt barn.

Och med kompismetoden menar jag att man kör med curling och "fjäskar" sitt barn nöjt.

Jag tror att barn känner trygghet av att veta vad som gäller, att lära barn vad som är rätt och fel tycker jag är en av de mest grundläggande saker som hör till föräldraskapet. Man kan inte förvänta sig att ett litet barn ska kunna sånt per automatik. Och självklart hoppas jag på att mitt barn ska lyda mig om jag har sagt nej till att till exempel inte röra något som jag vet är farligt för honom. Ser faktiskt inte felet med det.

Jag tycker faktiskt att somliga här lägger in alldeles för mycket egna tolkningar i ordet lyda. Det behöver ju knappast vara så absolut som ni målar upp det.

Tack för en kanonblogg.

Jag lär mig så mycket när jag läser alla dina inlägg, argument och åsikter. Jag kanske inte alltid håller med, men i det stora hela har jag lärt mig mycket om mig själv, då jag tagit ett steg tillbaka, tänkt efter och tänka om. Så, tack. Kram

Jag är uppväxt helt utan auktoritära föräldrar, inga gränser, inga regler osv… När jag var liten önskade jag att jag hade föräldrar jag kunde luta mig mot, att jag visste vad som gällde osv… det är det jag minns bäst från barndomen.

Jag kräver av mina barn att lyssna när jag säger till, då gäller det oftast i situationer som t ex att ha tre små barn själv i trafiken, då kräver jag lydnad… för deras överlevnad.

Här hemma ber jag dem om saker, ger dem inte order…. Jag är den som ska lära mina barn social kommunikation, hur man bäst kommer överens med andra människor, hur man accepterar olika människors egenskaper och hur man lär sig uppskatta dem… Och då krävs det ändå en viss ledaruppgift från föräldern.

magdis men behöver det vara antingen eller? Måste man vara auktoritär för att skapa fasta ramar för barn? Jag tror inte det. Att som förälder visa att man är säker på det man gör och framförallt att man håller på sina personliga gränser tror jag gör en hel del.

Visar man att man tror på sig själv och sitt föräldraskap så får barnet tillit och kan tryggt luta sig tillbaka. Det är ju osäkra föräldrar som tvekar, gnäller, inte vågar säga nej, säger ja ja ja fast de inte vill och servar barnen i allt som får osäkra gränstörstande barn.

Man måste inte ha en massa regler och krav, men man bör vara konsekvent.

Jag håller med teskedsmamman och LD. Barn ska lita på sina föräldrar och därför "lyda".

Dessutom vill jag tycka till om ordet auktoritär. Det behöver inte alls vara negativt. En auktoritär person kan också vara någon som oftast har rätt, och som man därför litar på (och därmed "lyder"). Eller så hör jag ordet med franskt språkfilter…

Jag tänker potäjto – potato, liksom 🙂

Vi tolkar uppenbarligen orden olika, men tycker nog inte så himla olika ändå.

Jag ville säga något liknande det Ozena och Mother, Married & twenty skrev, men ska inte upprepa.

Mother, Married &Twenty

"Men herregud, auktoritär betyder knappast att man (eller jag) står som någon illasinnad fuhrer och gormar på mitt barn vid minsta fel det begår."

– Jag sa INGENTING om att auktoritär betyder att man gormar o skriker som en illsinnad fuhrer det är din egnen konstruktion, jag skrev VAD ordet betyder och det var du som skrev att måste vara auktoritär mot sina barn.

"Tycker det är lite väl hårt att dra till med att jag är kränkande och omänsklig när du inte vet ett skit om hur jag uppfostrar mitt barn."

– Lite väl hårt?? Nej inte ett dugg, för om det är auktoritär du är i din uppfostran mot ditt barn så står jag fast vid att du behöver hjälp att tänka om, för att uppfostra auktoritärt är att kränka/misshandla ett barn. Den 'ekvationen' är hur enkelt som helst.

m

"Extremt att skriva " Jag vill tro att du faktiskt har missuppfattat ordet för annars hoppas jag att någon uppmärksammar ditt omänskliga och kränkande/misshandlande sätt mot ditt/dina barn och att du får hjälp att tänka om. " ?? Är det rätt att uttrycka sig så för att människan du riktade det till inte håller med om just DITT sätt..? Jag menar; hjälper det henne (om det nu är ditt syfte) ?"

Om det är rätt att utrycka mig så för att människan jag riktade det till inte håller med om just mitt sätt?? För det första så har jag har överhuvudtaget inte pratat om MITT sätt. Och för det andra, ja för mig är det helt rätt att reagera när människor säger att de anser att barn ska uppfostras auktoritärt!

Om det hjälper henne? Det har jag ingen aning om och mitt syfte är inte att terapeuta henne, jag upplyste om VAD auktoritär uppfostran betyder och att jag anser att om det är vad hon gör med sitt barn så behöver hon hjälp att tänka om och inse att en sådan uppfostringsmetod är att kränka/misshandla ett barn.

Lite mer civilkurrage att säga ifrån och reagera när människor propagerar för att man ska kränka sina barn skulle inte skada. Känner precis som LD ett rejält obehag när människor propagerar för att barn SKA lyda och uppfostra auktoritärt.

Så det är i allra högsta grad rätt att reagera och uttrycka hur galet det är!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *