Kategorier
barn & föräldraskap

Kommer mina barn bli förvirrade om jag behandlar en ev. son annorlunda än Ninja?

Jag fick en fråga för ett tag sedan ang. kompensatorisk pedagogik och hur jag skulle förhålla mig till det om det kommande barnet nu är en son. Skulle det funka med tanke på hur jag bemöter Ninja? Och skulle det bli nån slags motsägelse som eventuellt skulle förvirra barnen om de märkte att jag medvetet […]

Jag fick en fråga för ett tag sedan ang. kompensatorisk pedagogik och hur jag skulle förhålla mig till det om det kommande barnet nu är en son. Skulle det funka med tanke på hur jag bemöter Ninja? Och skulle det bli nån slags motsägelse som eventuellt skulle förvirra barnen om de märkte att jag medvetet bemöter dem olika?

Det är en bra fråga. Jag tänker som så att alla föräldrar, och framförallt pedagoger, använder sig av nån form av kompensatorisk pedagogik. Kanske inte när det handlar om genus, men när det handlar om personligheten hos barnet. Färdigheter, talanger, svårigheter. Vi bemöter inte alls våra barn lika, oavsett kön. Det bör vi inte göra.

Vi bör bemöta barn utifrån deras behov. Ett överstimulerat barn behöver kanske tränas i att ta det lungt medans ett blygt barn behöver uppmuntras att våga höras och synas. Och så vidare. Så jobbar vi ju i förskolan.

Genus är bara en kategori till som jag anammat eftersom att jag tror att flickor generellt behöver uppmuntras för andra saker än pojkar (detta är ju givetvis också individuellt)

Så för att svara på frågarn; jag kommer bemöta mitt kommande barn utifrån kön, men allra mest utifrån behov, personlighet och färdigheter. 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

5 svar på ”Kommer mina barn bli förvirrade om jag behandlar en ev. son annorlunda än Ninja?”

Mina barn är "tvärtombarn". Pojken som är äldst har alltid varit mjuk och försiktig. Muskelsvag. Flickan däremot är en riktig hårding. Jag tror inte det är uppfostran, utan personlighet. Klart de är uppfostrade väldigt olika. Men det funkar! Dessutom har jag fått en del frågor av deras irländska (ppappan bor där) familj om jag inte ska "tuffa upp" killen och lugna ner flickan. Jag tror på att ta de positiva sidorna och uppmuntra dem. Konstigt att det är så viktigt att flickor är på ett sätt och killar på ett…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *