Jag fick en fråga för ett tag sedan ang. kompensatorisk pedagogik och hur jag skulle förhålla mig till det om det kommande barnet nu är en son. Skulle det funka med tanke på hur jag bemöter Ninja? Och skulle det bli nån slags motsägelse som eventuellt skulle förvirra barnen om de märkte att jag medvetet bemöter dem olika?
Det är en bra fråga. Jag tänker som så att alla föräldrar, och framförallt pedagoger, använder sig av nån form av kompensatorisk pedagogik. Kanske inte när det handlar om genus, men när det handlar om personligheten hos barnet. Färdigheter, talanger, svårigheter. Vi bemöter inte alls våra barn lika, oavsett kön. Det bör vi inte göra.
Vi bör bemöta barn utifrån deras behov. Ett överstimulerat barn behöver kanske tränas i att ta det lungt medans ett blygt barn behöver uppmuntras att våga höras och synas. Och så vidare. Så jobbar vi ju i förskolan.
Genus är bara en kategori till som jag anammat eftersom att jag tror att flickor generellt behöver uppmuntras för andra saker än pojkar (detta är ju givetvis också individuellt)
Så för att svara på frågarn; jag kommer bemöta mitt kommande barn utifrån kön, men allra mest utifrån behov, personlighet och färdigheter.
5 svar på ”Kommer mina barn bli förvirrade om jag behandlar en ev. son annorlunda än Ninja?”
Oerhört bra svar!
Jag säger det igen
O E R H Ö R T BRA SVAR!
så tänker jag också. har velat fråga dig om det faktiskt, men häpp så kom det en inlägg om det. 🙂
Det var ett grymt bra svar.. :thumbup:
Tack för ett bra svar! :thumbup:
Mina barn är "tvärtombarn". Pojken som är äldst har alltid varit mjuk och försiktig. Muskelsvag. Flickan däremot är en riktig hårding. Jag tror inte det är uppfostran, utan personlighet. Klart de är uppfostrade väldigt olika. Men det funkar! Dessutom har jag fått en del frågor av deras irländska (ppappan bor där) familj om jag inte ska "tuffa upp" killen och lugna ner flickan. Jag tror på att ta de positiva sidorna och uppmuntra dem. Konstigt att det är så viktigt att flickor är på ett sätt och killar på ett…