Kategorier
barn & föräldraskap

Min unge ska få utvecklas i frihet

Jag gick kommunal skola, liksom alla mina kompisar och jag kan ärligt talat säga att jag inte känner någon som är nöjd med insatsen. Jag kan berätta om outbildade snorungar på 18 bast som jobbar som lärare för att skolorna försöker spara in, om mobbing och våld, om lärare som slår och luggas (utan konsekvenser) […]

Jag gick kommunal skola, liksom alla mina kompisar och jag kan ärligt talat säga att jag inte känner någon som är nöjd med insatsen.

Jag kan berätta om outbildade snorungar på 18 bast som jobbar som lärare för att skolorna försöker spara in, om mobbing och våld, om lärare som slår och luggas (utan konsekvenser) om sexuella övergrepp, om pedofili som ursäktas med att ”han var full” (och som inte heller anmäls) om lärare som raggar på högstadietjejerna.

Jag kan berätta om skolk, drop outs och bristande undervisning, om elever som är deprimerade, som tappat lusten för lärandet och om elever som gått ut utan att kunna läsa, skriva eller räkna matte, om kreativitet som kvävts i sin linda (eftersom att det ”inte är nåt man kan jobba med”), om undermålig halvljummen mat… ja som ni märker så blir listan lång.

Den kommunala skolan är skit. En institution där man sitter av tiden och där man struntar i elevernas individuella behov.

Tanken på att Ninja ska ägna minst tolv år, nej… slösa bort tolv år i den kommunala skolan skrämmer mig.


Jag och Oskar har bestämt att vi flyttar tillbaka till Delsbo innan det är dags. Ninja ska – liksom sin pappa och hans överkreativa och superintelligenta bröder – gå i Waldorfskola.

Det känns helt självklart. Visst har Waldorf sina brister (Maken stavar som en efterbliven femåring, men är å andra sidan skitbra på ALLT annat) och ingen skola är perfekt.

Men synen på lärandet, synen på barnet och intresset för att utveckla varje barns individuella talanger och behov lockar. Och att fokus ligger på kreativitet och skapande känns självklart då vi båda är konstnärer.

Oskar berättar om lektioner ute i skogen, om hur de byggde sina egna böcker, sina egna instrument, sina egna leksaker och t.o.m sitt egna klassrum.

Han berättar om hur förstaklassare lekte med niondeklassarna som om det var helt naturligt och hur speglar saknades och om hur alla fick se ut som de ville utan att någon reflekterade.

Han berättar om den hemlagade ekologiska och vegetariska maten och om drakrollspelen de hade varje år. Han berättar om lugnet, om bristen på stress, om hur kunskap leks fram.

Han berättar om glädje och om LUST att lära. (något som följt honom hela livet, karln kan allt han provar på)

Dessutom är Waldorfelever (generellt):
– mer öppensinnade (än elever från andra skolor) mot minoriteter såsom invandrare, homosexuella, människor med funktionshinder osv.
– MINDRE toleranta mot nazism och rasism.
– har bättre självkänsla och självbild.
– mer kreativa och villiga att lära.

osv.

Jag är liksom såld.

(bilder från Delsbo Waldorfskola)


Delsbo Waldorfskola (Oskars skola!)
antroposofi.info
waldorfpedagogik
waldorf.se

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

70 svar på ”Min unge ska få utvecklas i frihet”

Jag förstår mycket väl hur ni känner för varenda eviga dag när mina barn kommer hem så undrar jag var och när skolan sett det unika i just dem idag.

Det gör de inte för allt handlar om mål, mål som kommer/kommer inte att uppfyllas. Hur gör vi för att nå målen, vad vi som föräldrar ska göra för att målen ska uppfyllas… Jag spyr på dessa förbannade mål! De framkallar en stress hos barnen (och föräldrarna med) och det när verkligen känslan av att man måste vara så duktig och är man inte det är man värdelös. Jag hatar att se mina barn fulla med ångest för att inte räcka till, inte vara bra nog. Tyvärr så finns inga skolor med "alternativ pedagogik" här i närheten (inom 20mil) så läget är som det är. Men det är inte roligt att varje dag plocka ihop bitarna av våra barn och försöka pussla dem rätt igen. Så ja, jag förstår er!

Vilket sammanträffande att du skriver om det i precis samma stund som jag sitter och letar efter bra friskolor till mina barn! Framför allt vill jag ha tag på en waldorfskola till Amir (men det verkar inte finnas, men det finns en annan väldigt bra friskola till honom) men till de andra två också. För det är sant som du säger, den kommunala skolan är SKIT!

Jag var väldigt nöjd med den skolan som jag gick i, men skolan ser inte likadan ut idag som för 15 år sedan (hjälp är jag så gammal!). Den blir bara sämre och sämre för varje dag och jag skulle plågas av att se mina barn gå i en sådan skola.

MEN jag tror att det beror väldigt mycket på vilken kommun man bor i. Vissa kommuner kan det där med skola. Andra INTE.

Jag håller med helt och fullt ang Waldorfpedagogiken både på dagis och i skola och för mig är det ingen tvekan om att jag också kommer att flytta för att Neo ska få gå i just en Waldorfskola.

Just nu går han på ett dagis där hon som startat det hela har jobbat inom Waldorf i många år, så hon har liksom plockat det bästa därifrån.

Jag har ärligt talat svårt att förstå att man låter det käraste har, sina barn, gå kvar i en skola där de uppenbart mår dåligt och inte blir sedda… då får man helt enkelt flytta oavsett hur mycket det krävs av uppoffringar. Tänk er själva att tvingas vistas långa dagar inom en institution som sakta men säkert bryter ner dig mentalt och att du ständigt mår dåligt av att vara där… få vuxna hade stannat i något dylikt, så varför anser vissa att deras barn ska göra det?

Jag håller med dig. Vill helst att min dotter ska gå i waldorförskola också, tyvärr så är det lite svårt att få ihop med tider och liknande. Waldorfdagis har rätt begränsade öppetider, något som är svårt när båda pluggar och jobbar. Men waldorfskola blir det helt klart. Finns en stor waldorfskola i Farsta, ett par tunnelbanestationer härifrån. Sen tror jag inte heller att waldorf passar för alla barn. Man får lyssna på sin unge så att säga.

BE: Även om tanken är god; att flytta för sitt barns skull så är det inte alltid genomförbart. Det är inte alltid man kan ta sitt pick och pack och dra även om man hemskt gärna skulle vilja. Kan hända det fungerar när barnen fortfarande är små och båda föräldrarna är villiga att bryta upp. Men skulle jag föra det på tal idag (mina barn är 8 och 9,5) så skulle det bli total panik här. De har ett stort socialt kontaktnät här och ja visst barn har lätt för att skaffa nya vänner men jag vet själv hur tufft det är att flytta i den åldern. Dessutom bor vi i ett yttepyttigt litet samhälle där vi faktiskt känner oss trygga, barnen har sin farmor knappt 5min promenad bort, faster och kusiner finns även de på orten. Naturligtvis kan man klara sig utan den känsla av trygghet det ger men vi väljer ändå att leva vårt liv här för vi anser att fördelarna överväger nackdelarna.

LD

Det är främst att de ser HELA människan och inte specifika bra eller dåliga egenskaper, för alla har potential att utveckla allt möjligt utifrån sina egna förutsättningar och inte bli jämförda med någon som är bättre eller sämre.

Där finns en tro på den unika människans inneboende kraft och de ser den enskilda människans behov. De jobbar mycket för att barnen ska finna lugnet och inte stressa, för ingen kan prestera om det är stimmigt och pressande.

Det gör i princip alla sina egna leksaker (dagis) och det görs av naturmateriel, det naturliga genomsyrar allt inom Waldorf. Det är också oerhört viktigt med respekten för allt levande och samspelet mellan djur, natur o människan.

Pedagogiken när det gäller lärandet, att man lär genom alla sinnen är för mig så självklart. Det är väldigt få som klarar av att bara lära sig saker o ting genom att det står en lärare och 'föreläser' och att vi bara läser rakt upp o ner i böcker. Inom Waldorf så praktiserar man in lärandet så långt det bara är möjligt…

Sen är det helt fantastiskt att de bara har vegetarisk och ekologisk mat:thumbup:

De bejakar också det alternativa när det gäller hur vi ska ta hand om oss själva…

Sen finns det så klart mindre bra sidor också, men man kan ju inte få allt;-)

Sophie

Jag förstår hur du tänker och respekterar det, men jag kan inte förstå det riktigt, eftersom jag inte tänker som du.

Jag behöver bara gå till mig själv och känna att jag skulle gå under om jag tvingades vistas på ett ställe hela dagarna där ingen såg mig för att jag är jag och unik eller som inte lät mig få utvecklas i min egen takt eller där det är stressigt och pressande och individualitet trycks ner och där man ständigt jämförs och där man ska pressas att uppnå vissa mål på viss tid med nästan bara ett "verktyg" och fixar man inte detta, ja då är man dålig och inte sällan ses man som 'svår' och "mindre begåvad".

Jag skulle ALDRIG utsätta mitt barn för detta. Faktum är att INGEN skulle någonsin behöva utsättas för detta överhuvudtaget…men vi ser ju alla olika på saker och ting…

Jag kan med glädje och stolhet berätta att jag fått detsamma i min utbildning och i min barndom på en helt vanlig kommunal skola. 🙂 (men jag vet såklart att de flesta komunla skolor inte är så roliga att gå i. Men just min var det och det är jag så glad över!)

EB: Jag menar inte att jag tänker annorlunda än du, bara att jag kan känna att det är, inte för sent men nästan på, för mina barn. Därför får jag/vi försöka göra det bästa vi kan av situationen som den är just nu eftersom våra barn inte känner till något annat sätt att ha det. Vi får ge dem det där lilla extra hemma istället, det som åtsidosätts i skolan. Till för ett par år sedan hade jag aldrig hört talas om Waldorff, montessori och div andra pedagogiker, då var mina barn redan inne i systemet så att säga.

Jag beundrar er som flyttar för era barns skull det gör jag verkligen, hade jag med det jag vet idag, kunnat göra om, börja om så hade jag gjort det samma.

Hej! Jag förstår precis vad du menar, har själv en son som idag är 19 år som fick diagnosen dyslexi när han gick i 1:an. Fick kämpa med näbbar och klor för att han skulle få den undervisningen han behövde, det var inte lätt. Hade jag fått barn idag hade jag valt en annan form av skolform, för barn har rätt att utvecklas efter den individen som den är. Nu plaserar man alla barn i ett fack och går inte efter hur de är som människor. Alla är vi olika och tack för det, hur hade det annars sett ut.

Hemska tanke!

jag som håller på att läsa till lärare nu tycker det är synd att vi inte får ens en studiedag på tex. en waldorfskola! hade gärna velat se hur pedagogerna arbetar och hur verksamheten fungerar! om jag inte själv arbetar på en sån förskola när jag kommit ut i arbetslivet, kanske jag åtminstone har influerats och fått idéer av deras "tänk". jag tycker ni gör helt rätt att "sätta" henne i en sån skola! 🙂

Usch, din skola verkar ju ha varit ovanligt hemsk! Min före detta grundskola verkar ju skitbra i jämförelse. Eller är det kanske så att min skola var snäppet bättre än många andra kommunala skolor? Den fick visserligen epitetet regionens bästa skola några gånger. Samtidigt funkar det inte för alla. Min lillebror går i femman och har läs- och skrivsvårigheter och har ändå jobbiga läxor fyra dagar i veckan. Han blir ju helt frustrerad och ledsen när det är så jobbigt med läxorna, men min mamma bor långt ifrån någon annan skola.

Jag visste faktiskt inte vad waldorfpedagogik var innan, så när jag läste lite om det här och på sidorna du länkade till så blev jag helt inspirerad! Det låter ju riktigt bra! Och jag gillar att det är ekologisk och vegetarisk mat, det är något jag vill att mina framtida barn ska äta. Jag sms:ade precis min mamma och skrev att lillebror hade mått mycket bättre i en waldorfskola och att de borde flytta! 😛 Man kan ju alltid hoppas, för hans skull. Han är riktigt duktig på att bygga och sånt, så det hade passat bra. Nu ska jag sluta babbla om mitt, men jag ville bara säga att jag är glad att du skrev om det här så att jag fick upp ögonen för det! 🙂

Jag är helnöjd med de kommunala skolor jag gått i. Främst med gymnasiet kanske där de hade både stort bibliotek med bibliotekarier, kuratorer, skolsystrar, matsal med ett vanligt alternativ och ett vegetariskt och där matrester skickas för biogas-återvinning, tre stora idrottshallar, pedagogiska, kompetenta lärare som brydde sig. Men jag hade kanske tur. Sen är det ju olika från person till person.

Vi har också funderat på Waldorf, inte minst då vi är vegetarianer och då jag gärna vill att det ska finnas BRA vegomat i skolan så att Elsa inte ska känna att hon får nått ihopkastat istället för den "riktiga" maten. Jag har många vänner och bekanta som gått Waldorf och många har varit nöjda men också många missnöjda och faktiskt inte alls sådär levnadsglada som du beskriver utan mer… slöa faktiskt 🙂 Så oavsett vilken skola/pedagogik vi väljer åt Elsa så har jag bestämt mig för att det framförallt handlar om specifika lärare/pedagoger/rektorer/skolor. Jag ska leta tills jag hittar det som passar Elsa, den personen som passar Elsa osv.

Jag fick byta från en kommunal skola till en annan när jag började femman då min lärare i fjärde klass påstod att jag var besatt av en demon (ja, tjena) och det var hur stor skillnad som helst. Underbara lärare som såg mig och utvecklade mig, möjlighet för mig att utvecklas. Så som sagt, jag ska hålla noga koll på mitt barns lärare oavsett pedagogik. Se till hennes personlighet.

Know the feeling. Hade enorma problem med min matte – fick jag någon hjälp? Nej. Dom skickade mig till en mindre grupp elever, med samma tempo, samma svåra tal och samma minimala hjälp. Slutade med att jag fick plugga på IV i 2 år innan jag lyckades skrapa ihop ett G i matte och gå vidare. När jag träffade min mattelärare ett år senare sa han till mig: "Ja Elin, du kanske hade gått en RIKTIG linje nu om du inte hade SNACKAT och TRAMSAT bort dina lektioner!" Öh, yeah right.

Hoppas det går jättebra för framtida skola för eran dotter iallafall! 🙂

Jag tror faktiskt inte att jag kan tänka mig Waldorf eller montessori öht. Framför allt därför att flera jag känner som gått dessa skolor har fått en total chock när de kommit till högstadiet och ligger väldigt efter på många plan. Har man ett barn som själv har en enorm drivkraft att lära sig så funkar det såklart alldeles utmärkt. Men för lata barn funkar det inte alls. För verkligheten funkar inte så. Det är klart att det inte ska vara så att barnen inte blir sedda i den vanliga kommunala skolan men man måste också förbereda dem för verkligheten. Då väljer jag istället att när mina barn kommer upp i skolåldern kämpa med magstyrka och näven i bordet för att den kommunala skolan ska bli bättre istället. Och inte rösta på det aset till skolminister vi har idag..

Jag blir också sugen på att välja en waldorfskola till mina framtida barn även om jag främst förknippar waldorf med det som min faster höll på med när min kusin var liten hon fick varken äta godis (bara nötter o russin) och inte se på tv. Min faster had en bok som hette typ "att leva eller att teva". Men när min kusin somnat gick min faster i till vår farfar och åt godis och kollade på tv hehe:-d

Ah, min kära gamla Delsbo Waldorfskola! Vilka nostalgiska känslor jag får när jag ser de där bilderna :thumbup:

Jag tänker definitivt inte sätta mina ungar i kommunala skolor heller. MEN! Många av de problemen du har upplevt i den kommunala skolan, LD, fanns även på Waldorf. (Men jag är väldigt glad att jag gick där, även fast jag skolkade genom låg- och mellanstadiet och har bildat mig på min fritid ;-))

Nu ska ju egentligen inte en kommunal skola vara så sunkig och jag tror att den inte är det i alla områden. Men det är klart att det finns en anledning till att jag valde en kristen friskola till min son istället för den kommunala trots att jag är så otroende som man kan bli ungefär.

Det man inte kan förvänta sig utav friskolor är dock att de tar emot barn med funktionshinder med öppna armar. Det är inget måste för de och funkar det inte så kan man bli utkastad. Den kommunala skolan får dock inte utestänga elever. Därav för trångt om lokaler på många ställen. Det innebär dock inte att man kanske alltid får den hjälp som man anser sig behöva men de får i alla fall en skolgång.

Jag är inte så insatt i just Waldorfpedagogiken, har läst lite snabbt om det men det har inte varit något större ämne för oss än så länge.

Vi har en Waldorfskola här i Örebro som tydligen är rätt bra. Jag valde dock den skola sonen går på eftersom den ligger så nära där vi bor. Det är inte det kristna inslaget som jag är intresserad utav utan det är kulturdelen som jag ville åt. De har från förskoleklass drama, bild, musik och dans. Det gillar vi.

Eftersom sonen har en lätt hörselskada på båda öronen så var jag orolig över om det skulle fungera men eftersom de nästan alltid är tre lärare på 22 elever och har en pedagogik som funkar bra med hörselskadan så är jag väldigt nöjd. Hörselpedagogen vi har kontakt med har varit på skolan och eftersom han än så länge inte kräver någon teknisk utrustning så fungerar det bra.

Men det är rätt spännande det här med val av skola nu när det finns så mycket att välja mellan. Är man inte insatt i läroplaner, skolplaner, mål, pedagogik och allt vad det innebär så är det som rena grekiskan ibland. Jag är i alla fall väldigt nöjd med mitt val av skola även om det innebär att sonen kanske kommer vara troende när han går ur den. :O Han har i alla fall fått en trivsam skoltid och fått en chans att lära sig saker på sitt sätt.

Hejdan. Jag jobbar på en waldorf-förskola och det värmer verkligen i mitt hjärta när jag läser ditt inlägg. Det är exakt så det är även på våran förskola/skola och vi har inte annat än nöjda och glada både elever och föräldrar. Du gör mig stolt att jobba på waldorf. (:

/stold förskolepedagog

Vilket bra inlägg! Vi har tänkt mycket på Waldorf faktiskt. Min sambo är lärare i den kommunala skolan men ser "ändå" fördelarna med Waldorf. Av allt som jag har läst verkar Waldorfskolor helt enkelt hundra gånger bättre.

Och ja. Kommunala skolor är oftast bajs. Jag blev till exempel mobbad under grundskolan och under mellanstadiet även av vår "kära" lärare. Tonårskillar vikarierade ofta som jympalärare och tafsade på tjejerna och tog sig in i omklädningsrummen.

Visst låter Waldorf underbart. Men jag tycker verkligen att innan man fattar ett så stort beslut ska man ha redig koll på vad de egentligen står för. Vad tycker Steiner om barn? Om utveckling? Kanske inte det man tänkte sig när man ville ha en härligt krativ och fri skola…

LÄS den här artikeln, den är väldigt bra.

http://www.lindenfors.se/texts/Lindenfors_2008a.pdf

The Wich är också mycket insatt i ämnet.

http://thewitch.se/2009/06/30/lite-waldorf/

Tänkte bara säga att en kompis till mig fortsatte även på gymnasiet inom Waldorff och hon är en av de mest ärliga och öppenhjärtliga människor jag känner. Så om Ninja vill så går det att fortsätta även efter 12 år =)

Själv gick jag i kommunal skola hela grundskoletiden och det var väl okej, men inte mer än så. Gymnasiet blev det en friskola med mycket eget ansvar och små klasser. Nu är det universitetet som gäller och nu är vi 600 på en föreläsning. Anpassat för individen? Aldrig. Har varit på väg att hoppa av ett antal gånger på grund av detta. Man har ju så små chanser för att förstå då många föreläsare inte ens är utbildade i pedagogik, i någon form.

Jag tror inte på att man ska upphöja en enskild pedagogik till skyarna som någon universallösning, eller att tro att metod XX eller NN är helt förskonad från problem. Mobbning, deprimerade elever, undermåliga förhållanden finns överallt – det är upp till individer, inte pedagogiker, att lösa problemen.

I mina ögon är Waldorf alltför sektliknande (kopplade som de är till antroposoferna), vilket brukar betyda en stor motvilja mot utomstående som ifrågasätter, kritiserar eller avviker från deras vägar, för att kännas som ett pålitligt alternativ.

Läser jag om sådant Steiner skrivit så är det dessutom mycket som känns väldigt tveksamt. Bara en sån sak som att barn upp till 7 år inte ska lära sig läsa och skriva och waldorfpedagogiks negativa inställning till sexualundervisning får mig att dra öronen åt mig…

Visst är det bra med en kreativt stimulerande och utvecklande miljö för barnen, MEN det är mycket annat som är viktigt också. Jag tror dessutom att det är lättare som förälder att kompensera för det kreativa/estetiska hemmavid och via fritidsintressen, än vad det är att börja hemundervisa barn som är undermåliga på svensk grammatik och naturvetenskap.

Sedan är jag själv inte så förtjust i tro på andar och andevärlden, prat om att astralkroppar orsakar puberteten, drakrollspel som hyllar ärkeängeln Mikael, och så vidare. Men det är ju bara personliga preferenser 🙂

knorpan

tack för länkarna, jag ska läsa dem. MEN jag kan säga redan nu att jag antagligen inte kommer ändra mig. jag har läst så mycket kritik om waldorf tidigare och tycker inte att den har varit nåt att ta till sig. oftast är det fördomar, eller så irrelevanta historier om steiner och hans liv.

vad steiner tyckte eller gjorde är precis lika ointressant som vad kommunala skolans grundare tyckte eller gjorde. De lever inte nu och deras "läror" har anpassats och förändrats i takt med tiden.

Jag tittar på hur SKOLAN ser ut NU.

lina — det har du helt rätt i. INgen skola är fri från problem. Och de jag känner från waldorf har negativa erfarenheter också. Men i det stora hela så är de väldigt nöjda.

Och precis som varje kommunal skola är individuell, så är det samma med waldorf. Varje skola har sin plan och sitt sätt att arbeta på och som förälder – oavsett vilken skolform man väljer – bör ta reda på hur de jobbar.

ang. läsning så vet jag att waldorfelever ofta är lite sämre på det, (det är en av nackdelarna) det är här min roll som förälder kommer in. Barn som ofta får höra sagor och som läser mycket själv, blir ofta bättre på språk, grammatik och stavning. Det är min roll som förälder att uppmuntra detta hos min dotter.

naturkunskap ger jag inte mycket för. är ungen intresserad så tar jag tag i det då. För mig är det viktigare att hon får skapa, sjunga, leka, och lära LUSTFYLLT. För det i sin tur bidrar till ytterligare lärande livet ut.

och personligen så är jag barnsligt förtjust i new age, andlighet, fjolliga rollspel och tron på det magiska. 😉

Jag har gått på waldorfskola och det var jättebra! Enda problemet som fortfarande förföljer mig (och ställer till med stora problem) är att deras matematik undervisning inte gynnar de som är dåliga på just matte. Så pusha lite extra hemma 😉

Jo så kanske det är men jag tror att det är svårt att hitta högstadie- och gymnasieskola som är Waldorf utanför Sthlm, Gbg och Malmö (om det nu finns där) Och vad jag förstått så är det inte helt ovanligt att man har väldigt svårt att gå på universitet efter Waldorf om man gått alla 12 åren just för att man inte har samma kunskaper som andra har. Vill man då leva ett "kreativt" liv så är det ju toppen, men vill man bli jurist eller nåt annat sånt så är det nog ett handikapp. Det är klart att inte kunskap om matte osv är allt men oftast är det ju så att antingen höger- eller vänstersidan av hjärnan styr och om det är den logiska mattedelen så är det nog inte det ultimata att gå just Waldorf. Är man kreativt lagd så är det säkert bättre. Man ska ju välja det som man själv känner är bäst för ens egna barn 🙂

Jag tycker det finns både för o nackdelar med Waldorf precis som med den kommunala skolan.

Läser själv till förskollärare och har haft en del läsning om detta samt vänner som gått i Waldorf.

Det negativa är att de kommit efter, de har inte klarat gymnasiet utan att först gå ett år iv för att komplettera upp sina betyg.

Sen kan vissa Waldorf vara extrema… inga vanliga leksaker osv men tror det där e olika !

MEN som sagt att man har ju även ett ansvar som förälder för sitt barn, skolan ska ju inte ge barnet den enda utbildningen, vi hemma är minst lika viktiga. Är inte vi delaktiga kan vilken skol¨gång som helst gå åt skogen. Jag gillar deras utevistelse och deras syn på att barnet ska använda fantasi osv.

Hoppas ni blir nöjda när det är dags 🙂 ! Jag är för övrigt otroligt nöjd med min kommunala förskola som dottern går på och tycker verkligen att de ser henne varje dag 🙂 !

Det är mycket möjligt att du och ditt barn kommer att trivas i waldorf. Många människor gör det. Och om man gör det, känns det nog som om man valt frihet, så är det ju.

Problemet är att waldorfskolan inte är frihet för alla barn. För dem som inte passar in i det mönster som waldorf uppställt, finns ingen frihet alls. Waldorfskolan är väldigt kvävande.

Det bör man beakta, och man bör veta att det kan bli så, och man måste också vara beredd på att man måste flytta sitt barn från waldorf–och att det kan vara väldigt knepigt. (För ja, det är så, waldorfbarn är ohjälpligt efter–och tyvärr så kommer de inte i kapp. Det är en myt som waldorfrörelsen sprider–liksom de sprider myten om frihet.)

Apropå frihet, Michael Uljens, professor i pedagogik vid Åbo akademi, har skrivit en artikel om steinerpedagogik och ofrihet (finns online, och jag tror att titeln är något sådant–i Finland heter ju waldorfskolorna steinerskolor).

Jag vill främst säga en sak. Och det är detta: om ditt barn far illa i waldorfskolan, om ditt barn inte vill gå till skolan om morgnarna, verkar nere, eller på något annat sätt ändrar sitt beteende, då är det ett jäkligt stort varningstecken i waldorfsammanhang. Därför att ansvariga i waldorfskolan kommer inte att frivilligt berätta att barnet far illa i skolan. Om du frågar, kommer du sannolikt att få till svar att allt är prima–att barnet mår så bra i skolan. Tyvärr, det här är ett mönster som återkommer, det är inte ovanligt att man ljuger föräldrar rakt upp i ansiktet. Man måste vara medveten om en sak när man väljer waldorf: att det finns en lojalitet som är större än lojaliteten mot föräldrar och barn, och det är lojaliteten mot antroposofin.

Och kruxet för föräldrar är att de sitter i en rävsax–för de vet ju att barnet är efter, och kan inte flytta över till en vanlig skola. De håller ut, men situationen blir bara värre, både socialt och akademiskt. Man har som förälder ingen frihet när man står där med ett barn i 5-6 klass och förstår att vägarna ut är stängda. Vad gör man då om man har ett barn som misshandlas av sina jämnåriga, för att nämna ett exempel? (Ja, det är en stor fara med ett system som bygger på premissen att man måste stanna alla 12 åren. Redan där är friheten bortkompromissad!)

Jag skulle rekommendera läsning av Steiners pedagogiska verk, flertalet finns att hämta här:

http://steinerbooks.org/research/archive.php#waldorf

Dessutom, läs på om antroposofin, rsarchive.org är en lämplig plats att börja.

Jag tycker inte heller att man bör missa att besöka http://www.waldorfcritics.org, som också har en ganska aktiv mailinglista (jag har skrivit en del där), samt artiklarna i arkivet hos Vetenskap och Folkbildning http://vof.se/links.php#cat5.

Av bloggposten att döma så har du tagit del av Dahlin-studien, eller åtminstone av waldorfföreträdares referat av den. Den framställs som en akademisk studie av waldorfpedagogiken (det är inte helt sant–även om den tycks ha tryckts på Karlstads universitet). Tyvärr är den ett riktigt metodologiskt bottennapp–den är rent usel. På alla sätt och vis.

Jag hoppas att du är fullt medveten om att den studien är ett beställningsverk. Den är betalad av en antroposofisk stiftelse. Den antroposofiska stiftelsen har haft full rätt att besluta om utformning m m. Dess syfte är att befästa förtroendet för waldorfskolorna bland allmänhet och politiker–inte att objektivt utvärdera dem. Att studiens genomförande och resultatrapportering är undermålig är en direkt konsekvens av det syfte man har haft.

För säkerhets skull ska jag lägga till att jag vet att många människor älskar waldorf. Det är inte min avsikt att tala för dem (och dem hör du nog av ändå). Jag kan det inte. Jag tvingades att gå i waldorf i 9 år och det var rent utsagt för djävligt. Min mor var, som många andra mödrar, frälsta av tanken på waldorf som det ultimata. Det var en förälskelse som slutade i förskräckelse. Men hon var nog övertygad in i det sista. Hon var övertygad om att det var det rätta, det bästa… att inget annat alternativ fanns. (Det säger jag bara för att jag vet en sak: alla de fd waldorfföräldrar jag har diskuterat med har en gång varit hängivna waldorf. De har ofta predikat waldorfs förträfflighet för alla som velat lyssna. 10 år senare kan dock historien vara en annan… och fallet, när man till sist ser klart på saker och ting, kan bli väldigt hårt.)

Och just det, "drakrollspelet". I det agerar barnen en av antroposofins viktigaste myter: ärkeängeln Mikaels kamp mot draken. Vi lever i ärkeängeln Mikaels tid nu. Sök på "Michael" på rsarchive.org och du ska finna. Mycket! Här kan du börja annars:

http://wn.rsarchive.org/Lectures/19230523p01.html

Och jag som skulle skriva en kort kommentar

:rolleyes:;-)

-z

Jossan. varför är det extremt att inte ha vanliga leksaker i förskolan? De flesta fabricerade leksakerna uppmanar inte barnen att använda sin egen fantasi, det är väl snarare bra att Waldorfskolor lär barnen att använda sin fantasi och sin inlevelseförmåga och dessutom få skapa sina egna leksaker?!

Kom på att jag nog tolkade dina punkter om hur waldorfelever generellt är som om du hade fått den informationen, eventuellt i andra eller tredje hand, från Dahlin-studien. Just de saker som punkterna tar upp brukar waldorfföreträdare anses vara bevisade genom den studien (det är som sagt tveksamt). Hur som helst, eftersom du inte nämner källa för påståendena, så var det förhastat av mig att dra slutsatsen att de hade med den studien att göra.

Och ännu en sak: jag kan verkligen inte nog betona hur mycket jag rekommenderar människor att läsa ALLT om Steiner och antroposofi. Det är oändligt spännande och intressant på alla sätt och vis.

Så någonting gott kom det väl ur de där förfärliga, instängda, barbariska åren i waldorf. Fast, tja, 20 år senare då 😛

Lycka till!

-z

Zooey, du verkar inte haft en enkel skolgång, det är uppenbart.

Jag måste dock ställa frågan, på vilket sätt anser du att din skolgång skiljer sig från den kommunala skolgången?

Du skriver vidare att "om ditt barn far illa i waldorfskolan, om ditt barn inte vill gå till skolan om morgnarna, verkar nere, eller på något annat sätt ändrar sitt beteende, då är det ett jäkligt stort varningstecken i waldorfsammanhang". Återigen måste jag fråga, hur anser du att det skiljer sig från kommunala skolor?

Känner du till Farstamodellen? Det är en sk anti-mobbing-metod som många kommunala förskolor använder. Den går i stort sätt ut på att den sista som får reda på att en elev blir mobbad är elevens föräldrar.

Denna modell har fått mycket kritik, främst för att den inte fungerar och för att man tar bort barnets egna föräldrar ur maktsituationen. Om barnet själv inte berättar får de inget veta förrän man fått mobbingen att upphöra – något som man sällan lyckas med! Föräldrarna ska hållas utanför för att de inte ska "lägga sig i" processen (eller kräva att mobbarna förflyttas).

Det finns alltså allvarliga brister i kommuniktationen mellan de flesta skolor och föräldrarna till eleverna, att lärarna slätar över eventuella problem är ingalunda något unikt för Waldorfskolor.

Det bästa man som förälder kan göra är att vara kräsen vid sitt val av förskola/skola och att vara engagerad i både skolans verksamhet och de egna barnens utveckling genom hela skolåren. DET är vårt ansvar som föräldrar oavsett om de går i Waldorf- Montessori- eller kommunal skola!

zooey

Det du beskriver ang barn som börjar visa att de mår dåligt inför att de ska gå till sin Waldorfskola är ju exakt samma som många barn uppvisar då de ska till den kommunala skolan…och den kommunala skolan är inte heller speciellt villiga att erkänna sina brister och att de inte ser till barnen i första hand.

Jag känner till vansinnigt många fall där den kommunala skolan INTE informerat föräldranrna om det akuta läget ang deras barn (för att inte tala om alla fall som media tar upp med jämna mellanrum), så den kritiken håller föga…

Och jämförelsevis ang att det gärna rotas fram mängder med kritik mot Waldorf (och jag säger inte att även Waldorf har brister), så om man skulle gå på hur mycket skit som förekommer i den kommunala skolan (för lite personal, elitist-tänket, mobbing, enorma klasser, mallar som barnen ska passa in i osv) så är det garanterat betydligt mycket mer elände där än i Waldorfskolorna…

ZOOEY — som jag beskriver i mitt blogginlägg så var min egen skolgång allt annat än roligt.

Övergrepp, mobbing, våld, skolk, (från årskurs ETT!) depressioner (jag gick hos psykolog mellan 13 och 18 års ålder och jag skar mig själv i armarna)

osv osv.

Allt det som alltid ska påpekas sker i waldorfskolorna (av kritikerna) sker i de kommunala skolorna as well. Det är lite lustigt att waldorfkritikerna inte ser bjälken i sitt eget öga.

Att det finns barn som vantrivs även i waldorf tvivlar jag inte på, men jag är rätt så övertygad om att i jämförelse med hur många barn som far illa i den kommunala så är det en minoritet.

Du säger även:

"Man måste vara medveten om en sak när man väljer waldorf: att det finns en lojalitet som är större än lojaliteten mot föräldrar och barn, och det är lojaliteten mot antroposofin."

Du får ursäkta mig, men det där tror jag – i egenskap av pedagog – är skitsnack. Antroposofer är inte ondskefulla barnhatare. De – precis som vilken annan pedagog som helst – jobbar för barnen med barnens bästa i åtanke. Att påstå att de sätter antroposofin eller skolan FÖRE barns väl är lite väl magstarkt, för att inte säga fördomsfullt. :thumbdown:

Jag tycker att det låter som att en kombination av Waldorf (mycket estetisk verksamhet, lugnt tempo och pedagogik baserat på att skapa lust för lärandet) och kommunal skola (faktiskt lära sig ämnena som man ska kunna…) vore det bästa. Ni har inte funderat på att bara leta någon kommunal skola som har någon slags inriktning? Borde ju finnas de som fokuserar extra på estetisk verksamhet? Annars kan man alltid ha mycket estetisk verksamhet i hemmet… 🙂

thats so cool! do they go to school in that little hut?! jealous!!

yeah, as hermann hesse (and my dad) say school is geared toward mediocre people. it's designed so that the average person will succeed (in a mediocre, very middle of the road kind of way), while ignoring children with special talents, and those who are just cognitively different (such as many extremely intelligent people are). public school is just a bad bad system.

Jag gick komunatl högstadium och därfanns det en lärare som mina vänner hade med ej jag som alltid sa sexuella saker och kunade ta på bröst, han tog på mig en gång och jag sa till tjejerna nu går vi till rektorn. Det gjorde vi och hon satt där och låssades bry sig om oss och sa att det var allvarligt. Än idag ca fem år senare jobbar äcklet kvar. FUCK kommunalskolor!

För att jag tycker att barnen behöver det helt enkelt. Variationen. Både naturleksaker och producerade. Grejen är bara att många med Waldorf som inriktning även kör på samma hemma. Jag tror inte barn ska hållas borta från de leksaker som faktiskt är bra och som de kan lära sig av.

Vi hade dagar på mitt arbete då vi inte ens tog fram leksaker vid uteleken så barnen fick leka ändå. Sen hade vi dagar med leksaker.

Variation tror jag barnen behöver. Leksaker framkallar också fantasi likaså "naturleksaker".

Detta är vad JAG tror och tycker ! Sunt förnuft och sunda värderingar ! Jag skulle aldrig släppa in ett "vapen" som leksak exempelvis. Men barn är barn och leker pang pang även med pinnar. Men vi kan skydda dem så gott det går.

Jag anser att det finns positiva saker med både kommunalt, montessori och waldorf. Kritiserade inte någon men JAG tycker att det är bra med leksaker också. Och jag köper sådana till dottern MEN leker gärna i skogen UTAN leksaker med.

Det är så olika det där. Jag gick i ganska bra kommunala skolor så jag är nöjd. Det beror nog mycket på vilken kommun man bor i. Men Waldorf har rätt bra rykte så det skulle jag också valt om den kommunala skolan sög.

Bra val! =) Men tänk bara på att Waldorf skola inte fungerar för alla barn när dom blir lite äldre.. jag gjorde total revolt och blev typ utslängd. hahaha.. Men det kan ha något med att göra att jag var och kommer alltid att vara en datanörd som behöver en dator för att inte bli rastlös =)

Ohh ja.. Jag utbildar mig till barnskötare, och när vi skulle fördjupa oss i en pedagogik så valde jag Waldorf. För det var den som jag fastnade för! det blev tyvärr inge stor uppsats och det finns mer att läsa och lära. men visst har dem bra syn på barn!

Hej! Jag gick på Waldorf från femman till nian. Jag tycker i efterhand att det var en väldigt bra skolan, men under tiden jag gick där trivdes jag inte så bra.

Den största grejen för mig var det kravet att man skulle måla i sina periodböcker (de böcker vi gjorde själva, t.ex. i geografi, biologi, historia.. i princip alla ämnen utom matte). Jag hatade att måla, jag mådde dåligt varenda gång jag satte pennan mot pappret. Jag talade om det för mina lärare otaliga gånger, ÄNDÅ tvingade de mig. Grejen var att vi gjorde kanske tio-femton periodböcker per år, och det skulle målas på varenda sida (15-20 sidor).

De kunde liksom inte ta att det fanns någon som inte gillade att måla eller skapa. Däremot var det ett bra inlärningssätt. Läraren pratade om ämnet, t.ex. histora, vi antecknade. Sedan fick vi renskriva, antingen som läxa eller i skolan. Därefter skulle det in i periodböckerna. På så vis upplevde jag att man lärde det sig lättare eftersom man fick först lyssna och sen skriva ner det.

Sedan vill jag bara påpeka att det inom Waldorfskolan visst är krav. Precis som i alla andra skolor ska du göra dina läxor, komma i tid och inte skolka. Normal skolgång, det vill säga.

Tjo!

Min kära sambo tipsade om din blogg och jag måste erkänna mig förtjust:)

Läste lite om din inställning till skolan och Waldorf, och de verkar ju ha en del bra grejer..

Däremot, och det är min absoluta övertygelse, tror jag att kommunala skolan inte alls borde behöva vara så kass som i din beskrivning, även om jag också känner igen den bilden från annat håll (dock inte självupplevt). Det är bara och uteslutande en resursfråga och ett resultat av politiska felbeslut (felprioriteringar). Satsar man inga pengar är det förstås givet att det inte blir någon bra miljö. Och om alla undviker att sätta sina kids i den kommunala skolan kommer snart bara privata skolor med ett vinstintresse vida större en det genuina intresset för barnen återstå… Och det är inget jag vill utsätta mina framtida barn för.

Jag gillar din inställning till genusrelaterade frågor och dina uppenbart feministiska åsikter.

Allt gott!

HEJ!

Vill bara säga att visst friskolor är absolut mycket bättre än kommunala skolor. Men Waldorfskolorna är automatiskt ingen super skola.

Jag har haft vänner som gått på Waldorf och varit både mobbad och inte klarat av skolan riktigt.

Men som sagt detta skilljer sig väl från olika skolor

Nej att dra alla kommunala skolor över en kam är näst in på ointelligent. Sedan tror jag att det är viktigt att du tänker utifrån barns perspektiv och inte barnperspektiv om vad som är bra för barnet. Vi vuxna måste överge vårt "vuxna vet bäst perspektiv". Vad vi anser/tror är bra, vad barnet behöver osv ÄR INTE alltid det rätta och bästa. Jag har själv gått i waldorfskola och har flertalet vänner som gått sina tolv år där och som är fruktansvärt missnöjda. Men för den delen skulle jag inte dra alla waldorfskolor över en kam och säga att alla är dåliga. Självfallet inte. Jag tror att vi (inkl du) behöver se upp med våra förgivettaganden.

/Lärarstudenten

Det kan kanske ha ett visst intresse att veta något om Zooey's bakgrund, som hon själv beskrev den på sin blog förra året innan hon tog bort det och la över det på en annab arkivblog: http://excalibor.wordpress.com/2008/08/30/intervju-med-bitter-fd-waldorfelev/

Vad hon beskrev av sig själv talar för att hon kanske inte bara var en helta vanlig elev, men hade problem åt det autistiska hållet som det också finns en beteckning på även om hon försöker framstå som en bara vanlig elev som råkade illa ut.

Hon är den centrala anti-waldorfbloggaren i Sverige – på heltid – och skriver upprepat waldorf- och antroposofirelaterade artiklar på sin blog, som gör reklam för det värsta förtal som finns på nätet om allt som sammanhänger med waldorfpedagogiken. Hon ägnar sig också att stödja samma kritik och förtal på heltid på Twitter och Bloggy.

På andras bloggar använder hon samma teknik som beskrivs av filmen "Arsenik och gamla spetsar" – att bjuda på vänligt tal och spetsa det med gift – och att göra det på så många antroposofirelaterade bloggar som möjligt på svenska på nätet. Hit hör Kulturhusbloggen i Järna och Saltås blog, som hon sprejat med kommentarer och länkar till sin blog som leder vidare till allt förtal av allt som gäller antroposofi och waldorfpedagogik på nätet.

I början av förra året i styrelsen deltog hon som styrelsemedlem i den centrala anti-Waldorfgruppen i världen som hön gör reklam för ovan – http://americans4waldorf.org/OnPLANS.html – en hattyp av grupp i San Francisco och den centrala källan för alla andra anti-Waldorf sajter i världen, från hattyper till mildare sajter. På sin blog gör Zooey reklam för dem alla.

http://thebee.se/comments/plans1.html beskriver mina erfarenheter av gruppen, och dess argumentationsteknik, sen jag började undersöka vad den hade för sig för tio år sen. En artikel på http://en.wikipedia.org/wiki/PLANS och http://waldorfanswers.org/Lawsuit.html beskriver det åtal som gruppen försöker driva mot två skoldistrikt i Kalifornen i USA för att de understöder användningen av Waldorfmetoder i några offentliga skolor. De är lite hysteriska i USA, på kanske inte helt olikartat sätt som (sekulär)"Humanisterna" i Sverige. Åtalet – http://waldorfanswers.org/Lawsuit.html – finansierades i sin första fas av en högerkristen grupp på bas av anklagelser att Waldorfmetodskolorna skulle ha undervisat eleverna i häxkonster – http://waldorfanswers.org/ADFApplication.html något WC-gruppen hänvisade till i sin ansökan om 15.000 $ för att kunna väcka åtalet.

Den advokat som ett antal år arbetat mycket pro bono åt gruppen, sannolikt i förhoppning om att vinna fallet, har i år avsagt sig fallet med hänvisning till mentala problem och är sedan juni inte längre kvalificerad att praktisera advokatyrket.

För kommentarer till något av den oseriösa "kritik" (förtal) från Voffarna på deras sajt, som Zooey gör reklam för ovan, se http://www.thebee.se/pseudovetenskap/ och http://www.thebee.se/comments/Hansson-commented.htm

I februari förra året drog hon med sig ett gäng mer eller mindre fanatiska waldorf"kritiker" från WC-gruppen till Mumsnet, efter att jag där hade länkat till svar på reklam för det smidigt välsmorda förtal och smutskastning av allt som gäller antroposofin och waldorfpedagogiken, som en Peter Staudenmaier ägnar sig år sen ett antal år – http://www.thebee.se/comments/PS/Staudenmaier.html och http://www.americans4waldorf.org/MrStaudenmaier.html – och nu försöker skaffa sig en akademisk examen för att rättfärdiga det.

Det är Zooey, även om hon också försöker ange lite balanserande länkar ovan. Vad spelar det för roll? Hon anger inte någon av de sidor på näter som avslöjar "argumentationen" och förtalet av antroposofin och Waldorfpedagogiken från de grupper hon här gör reklam för.

Håller med om vad du säger om den kommunala skolan, men det handlar inte om att själva skolorna är dåliga utan om att ledningen inte har någon verklighetsuppfattning utan bara strävar efter höga resultat. Det genomsyrar ju och förstör hela undevisningen. Ekonomi är viktigare än kreativitet.

Men jag tror också att det är alltför stor press på dagens lärare. Många föräldrar (EJ alla) låter skola och TV och spel uppfostra barnen, om de alls blir uppfostrade. (Och nej, jag är absolut inte rasist) Andra generationens invandrare hamnar i den kommunala skolan, ofta med föräldrar som inte kan eller inte är bra på språket, och inte kan förstå lärarna. Jag hade en sådan kille i min klass. Han var tolk åt sina egna föräldrar. Ni kan ju tänka er vad han valde och inte valde att översätta…

Identitet och trygghet är jätteviktigt för oss, och det saknar många barn idag, "svenska" såväl som "invandrare". Detta går ut över lärarna, som är för få och tyvärr ofta för dåligt utbildade. Istället för egentid och individuell anpassning blir det till att ge diagnoser till jobbiga barn för att sedan skicka en specialpedagog på barnet i fråga för att det är "annorlunda". barnet växer upp i tron att det är annorlunda, inte lika duktigt, och får men för livet eftersom att det aldrig vågar försöka.

Är sjukt nyfiken på Waldorf. Min sambo gick några veckor på deras Filial i Växjö, men slutade efter ett par veckor och bytte, eftersom han hatade det. Han hade väl fel uppfostran för att trivas, även om han hade behövt gå där…

Som sagt, är själv väldigt fri och konstnärlig. kanske skulle ge mig in i ett krig med sambon och ge Walforf en chans då det väl är dags… men det finns för och nackdelar med alla pedagogiska tekniker och med alla skolor. Alla Waldorfs är säkert inte lika bra liksom alla kommunala inte är lika kassa. Bytte själv skola då jag var liten, från helvetet till himlen. Det finns bra lärare och bra system. Synd bara att det i det ekonomiska, moderata nedskärningssamhället skärs ner på personal i den kommunala skolan samt pengarna till dess kostnader ska minskas… barn behöver kreativitet, och skolor resurser och bra, UTBILDAD personal.

Har själv gått i Waldorfskola. 3 st. 2 i Spanien och en i Järna (typ Antroposofins Mekka. Varför flyttar ni inte till Järna för fan, ligger ju t.o.m i Stockholms län!). Har även gått i kommunal skola i Spanien, där man blev slagen om man gjorde fel, fick stå med ansiktet mot hörnet av rummet och där läraren rökte i klassrummet under lektionerna. Finns både för och nackdelar med Waldorf, och även med kommunalt. Skönt med frihet, skapande, kreativitet, öppensinnat lärande. Dock finns det många Waldorfskolor med lärare som jobbat där i 30 år och som vägrar se saker från en annan sida. Allt skall vara som det alltid har varit. Finns ingen plats för nytänkande (speciellt när det gäller teknologi osv… det är ett faktum att dagens ungdomar kommunicerar mycket via webben, men sånt vägrar man se i en Waldorfskola, åtminstone min).

Det jag saknade när jag flyttade till Sverige och började i en "riktig" Waldorfskola (de två jag gått på innan var typ hyddor uppe i bergen, true story) var disciplinen. Den kanske inte passar alla, men den passade mig. Det var tyst, organiserat och jag lärde mig mycket i den kommunala skolan. Fast jag lärde mig på ett annat sätt. Tog mig lång tid att komma in i den svenska Waldorfskolan där alla sprang runt och kastade trasor och ullgarn på varandra, där man åt i klassrummen och det var matkrig varje rast. Där fiolbygge uppmuntrades mer än matematikpluggande. Det var stökigt och hög ljudvolym och en aning urflippat. Men vi njöt av solen när den var framme, flyttade lektionerna ut i skogen om det var fint väder och vi hade frihet att vara precis dom vi ville vara.

Får mitt första barn inom en månad och det blir definitivt Waldorfskola om vi har möjlighet. I alla fall de första 9 skolåren. Gymnasiet får han (ja, det är en han!) välja själv sen. Precis som jag. Jag valde inte att gå 12 år på Waldorf. Kände att det räckte där efter 9:an. Ville liksom in i systemet på något vis. Få lite struktur på tillvaron. Få veta om jag faktiskt hade VG eller MVG i matte, istället för att vara "utmärkt" eller "mycket bra".

På sätt och vis saknar jag Waldorftiden, men jag är glad att jag gått vanligt gymnasium (gått musik, så lite estetiskt är det ju…). Jag är tacksam att jag gått kommunalt nu när jag är ÄLDRE. När man är liten behöver man Waldorf. 😉

Den kommunala skolan är långt ifrån perfekt,så långt är jag med. Men jag förstår inte hur du Kan utgå från att lärandet i waldorf automatiskt är lustfyllt. Eurytmi t.e.x som är obligatoriskt på alla waldorfskolor passar långt ifrån alla barn ( eller vuxna) , och är för många allt ifrån lustfyllt. Att spela (en speciell sorts) flöjt är som du säkert vet också obligatoriskt i många waldorfskolor och inte heller detta är automatiskt lustfyllt. Exakt samma sak gäller vått-i-vått-målande och stockmarkritorna (där den svarta plockas bort i de lägre årskurserna i vissa hardcore-waldorfskolor.) jag har full förståelse för att man kan tilltalas av tonvikten på de estetiska ämnena och barnens skapande inom waldorf, men när alla måste skapa och utrycka sig konstnärligt på exakt samma sätt , med enbart godkända material, inom väldigt snäva ramar tas ju ingen hänsyn till individen och dessutom blir effekten ofta den motsatta än vad som var önskat. Jag är en av många som i vuxen ålder hatade allt vad träning heter på grund av dåliga erfarenheter av idrott i den kommunala skolan. På samma sätt finns det många före detta waldorfelever som hatar allt som påminner om teater på grund av alla påtvingade teateruppsättningar om olika helgon ( hade det handlat om att stimulera och uppmuntra barnens fantasi man ju kunnat låta barnen komma med egna idéer om vad pjäserna ska handla om istället för dessa evinnerliga helgon.) Eller som för resten av livet tappat lusten att spela något instrument på grund av det påtvingade flöjtspelandet

Oj, mitt namn och halva kommentaren föll bort. Men det jag ville poängtera var att waldorf passar långt ifrån alla barn, och jag är uppriktigt nyfiken på hur du kan känna dig säker redan nu på att waldorf är det rätta för just dina barn då de fortfarande är så små. tänk OM det skulle visa sig att din dotter hatar eurytmi,inte delar din fascination för rollspel och magi och skriker så fort hon hör någon spela flöjt? Om hon istället vill spela fotboll, plocka isär kasserade teknikprylar och spela trummor? Att verkligen se sina barn som individer och ge dem hundra valmöjligheter istället för två handlar väl inte bara om att tacka nej till könsstereotypa kläder och leksaker utan också när det gäller HUR de ska få utlopp för sin kreativitet?

Waldorf är helt fantastiskt! Till alla som undrar vad man egentligen blir av när man blir vuxen: Jag och mina kusiner gick Waldorf.

1 pluggar till historialärare på gymnasienivå

1 är högt uppsatt inom militären

1 pluggar till socionom

1 pluggar till arkitekt

1 pluggar till beteendevetare och 1 till sjuksköterska.

Att man inte har någon framtid bara för att man gått Waldorfskolan är bullshit.

Kalasbra blogg LD! Du är min feministguru!

MVH

Johanna

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *