Kategorier
barn & föräldraskap

Nej, jag oroar mig inte speciellt mycket för att Ninja ska råka få hepatit

Men asså. Det här att Ninja kan få hepatit C av att plocka glas på marken. HAHAHA. Har det nånsin hänt? Shit, bara att släppa ut ungarna utanför dörren är förenat med fler risker. När Ninja klättrar så finns risken att hon ramlar och faktiskt slår ihjäl sig. När hon äter äpple så finns risken […]

Men asså. Det här att Ninja kan få hepatit C av att plocka glas på marken. HAHAHA. Har det nånsin hänt? Shit, bara att släppa ut ungarna utanför dörren är förenat med fler risker.

När Ninja klättrar så finns risken att hon ramlar och faktiskt slår ihjäl sig. När hon äter äpple så finns risken att hon kvävs. Att ha en barnvakt ökar risken för att hon utsätts för övergrepp. Hon kan bli påkörd av en bil, råka äta flugsvamp (gå för guds skull inte ut i skogen!), bli biten av en hund, drunkna när hon badar …. osv i all oändlighet.

Det är liksom sådant som sker bra mycket mer ofta än att glasbitar smittar med hepatit. Vad är oddsen?

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

37 svar på ”Nej, jag oroar mig inte speciellt mycket för att Ninja ska råka få hepatit”

Underbart!

Håller med dig till fullo. Jag kan känna mig ganska hård ibland, men ångrar mig direkt. Barn är barn!

Mina barn har fått plocka glas och annat skräp och sedan slängt det i en papperskorg. Var snäll mot naturen, det vet de om.

Om de så skulle skära sig eller slå sig. Det lär de sig ju något av. Ska de gå runt å vara rädda för allt hela tiden?

Nä, hönsmammor borde veta hut! Läs Astrid Lindgrens böcker och lev därefter!

När jag va liten tillbringade jag en hel sommar i Danmark med att samla kapsyler (mestadels ölflaskor blev det givetvis). Från marken. Från stranden, gatan,rännstenen. Jag grävde i de lortiga skrevorna mellan gatstenarna. Två fulla matkassar blev det så småningom (!).

Min mamma skämdes förmodligen ögonen ur sig när jag gick där på Köpenhamns gator och grävde, men hon lät mig hållas….hahaha;-)

Det är klart att barn ska få vara barn! Jag älskade att klättra sjukt högt i träd när jag var liten, tänk om mamma och pappa hindrat mig för att jag kunde göra illa mig? Jag gick till och med barfota i farmor och farfars glashytta där det kryllade av glasbitar. Visst m & p tyckte väl inte om det, men de lät mig hållas eftersom jag trivdes bäst utan skor på sommaren. Klart jag fick glas i fötterna ibland, men det var ju bara att ta bort!

Det är ju bara att konstatera att vi som växt upp 80 och tidigare borde varit döda för länge sedan. Vi klättrade i träd, åt sand, hoppade från höga gungor, täljde med knivar, samlade på skräp, pinnar och diverse från marken, cyklade till kompisar utan att någon vuxen följde med.

Om ditt barn får prova sig fram och ta risker löper hen risken att skadas. Sant. Men om ditt barn inte får ta risker och prova sina vingar kommer hen garanterat att utvecklas sämre, få sämre självförtroende och löper en mycket större risk för psykiska men!

Jag reagerade nog mer på att slicka på stolpar i tunnelbanan. Vem vet hur mycket piss, spott, spy och skit det är på dom……..

Jo, alltså….en tanke bara: kring bla det här med slicka på stolpar i tunnelbanan (om nu dina ungar ens gjort det?:-P) Jag tänker lite som så, kring risker,att JA, självklart ska ungar få ta risker, pröva sig fram, få klättra högt, samla glas(eller kapsyler) mm, MEN samtidigt måste man väl "lära" dom att nä, det är faktiskt inte helt okej att typ slicka på stolpar i tunnelbanan, för dom är jävligt skitiga och rätt äckliga. Inte heller låter jag mina ungar slicka på fönstren på pendeltåget eller annat uppenbart äckligt. För mig handlar det inte direkt om att låta ungar få pröva sig fram och ta risker. Jag menar, vi vuxna slickar ju inte på tunnelbanan, men vi kan plocka glas/klättra i träd. vet inte om jag får fram min point riktigt nu men…

När jag var liten så hade jag en hel by gjord av skräp under trappan i trapphuset där vi bodde. Det kallas att leka. Jag blir lite irriterad på att folk är så himla rädda för lort över huvud taget numera. Visst, ungar blir sjuka, men det blir de vilket som och det bättrar bara på immunförsvaret. Hepatit? Det var väl det dummaste jag hört. Håller med dig precis, ska man oroa sig för allt så får man ju låsa in ungarna helt och hållet.

Och ju mer jag tänker på det så upptäcker jag vilken bra mamma jag har, som har låtit både mig och min bror göra vad vi vill och inte behandlat oss olika. Hon har också varit dagmamma när jag har bott hemma och då har jag sett små pojkar gå runt i klänning bara för att de ville det. Personligen fick jag visserligen dockor av äldre släktingar, men jag var mer sugen på att leka krig med min bror och önskade mig en skateboard i födelsedagspresent. Typiskt "killiga" saker och det har aldrig varit några problem.

Jag tycker verkligen om din blogg, den är inspirerande och känns som en frisk vind ibland faktiskt. Skönt att någon vågar gå emot strömmen.

Jag bara menar att det måste finnas förbud. Livet är byggt runt en massa förbud överallt, och barn måste ju lära sig det medan de är små. Inte att förbjuda allt, men det måste finnas nåt mellanting mot att överbeskydda och att låta ungar göra vad som faller dom in. JA de måste lära av sina misstag, men tror att saker låter helt ofarligt, så kan det bli illa. "om hen klättrar upp i trädet, så låter jag hen göra det för det är ett barn", är inte rätt tycker jag. Utan man måste förklara risker, säga hur högt upp som är säkert osv. Jag ser ungar utanför här som löper amok med allt de gör, och sen finns det dom ungar som säkert inte fått göra något som är "dumt". Man måste sträva efter mellantinget. Smaka på saker inomhus, men smaka inte på stolpar, fönster osv. Det måste inte vara det ena eller det andra.

Men måste man vara så raljerande mot människor som är lite mer oroliga av sig? Många lite hönsiga föräldrar har ngn slags erfarenhet som gör dem oroliga, kan man inte bara få göra så gott man kan som förälder? (Nu tänkte jag inte bara på LD:s inlägg, utan på en del av kommentarerna). Och vart går gränsen för hönsighet? Jag har fått höra att jag är hönsig som har mitt barn bakvänt i bilstol i bilen, för "det är roligare att vara framvänd". Äsch, folk gör väl så gott de kan, och några "psykiska men" (som Lusse säger) får man inte för att man inte fick slicka på en glasbit som 3-åring.

Alltså, risken att få hep C av en glasbit i Sverige eller någon annanstans får väl ses som ganska minimal eftersom det krävs att det finns hepatitsmittat blod på den. Och även om man mot förmodan skulle ha oturen att skära sig på ett föremål med hepatitsmitta så är risken minimal för smittöverföring. Det finns som sagt värre saker att oroa sig för!

kristinmandarin jag tror barn gör som vi gör. de märker att ingen annan slickar till slut. dock så kan man påpeka att det kan finnas kiss och bajs på dem.

dalle jag är sjukt hönsig emellanåt. Gör inget om folk driver med mig om det. lol. Men jag tror att många av oss, mig själv inkluderad, är rädd för helt absurda saker. Vår rädsla i sin tur begränsar barnen så pass att DET kan ha negativa effekter. Balans o perspektiv är viktigt. Många gånger måste jag TVINGA mig själv att slappna av lite.

"Vårt överdrivna behov av trygghet och kontroll av alla möjliga och omöjliga faror gör oss i praktiken bara allt räddare och snart helt livsoförmögna."

Ett boktips är: I trygghetsnarkomanernas land – av David Eberhard

Jag låg och mina syskon låg i magen på mamma när hon hade hepatit C, växt upp med två föräldrar som haft det och ingen av oss syskon har fått det.

Det smittar inte ens vid sexuell kontakt, det är en blod-till-blod-smitta, det smittar i princip bara vid sprutbyte.

Jag tycker absolut man kan låta barn exprimentera lite och pilla på skräp, klättra och utforska men det finns ju gränser. Äta gammalt bananskal eller pilla på hundbajs, nej, där skulle jag säga till hur hämmande det än är för de stackars små liven. Men är det livsfarligt om jag inte skulle hinna säga till ändå? Nej, men jag skulle inte gilla det.

Många är väldigt onödigt rädda för att vara barfota ute. Jag går även som vuxen gärna barnfota. Jag har trampat på glas två gånger i mitt liv, båda var i mitt eget kök… Min svägerska höll på få dåndimpen över att jag låtit hennes barn springa barnfota i sanden på lekparken för det kan ju finnas glas. Jag bad henne inspektera fötterna och se om tårna var kvar…

Risken för hepatit är kanske minimal, men det finns mycket andra bakterier som kan vara dödligt farliga. Lyckligtvis är vi omedvetna om all skit som finns runt omkring oss. Jag har aldrig haft bacillskräck utan har snarare levt efter mottot "att lite skit rensar magen".

Tyvärr hade en anhörig extrem otur blev smittad av en bakterie när han skar upp sig på glas i samband med att han grävde bland elstolpar i arbetet. Bakterien satte sig på en nervtråd i hjärnan och han är idag helkroppsförlamad sedan tio år tillbaka. Han behöver 24 timmars uppbackning av två assistenter. Han kan inte heller tala begripligt.

Jag har inte bacillskräck men en jävla respekt för vad bakterier kan ställa till med.

Hahaha! Förlåt, jag förstår att folk är oroliga för sina barn, men HUR skulle flaskglaset vara smittat av hepatit? Det GÅR ju rent teoretiskt men krossat glas är inte synonymt med kanyler. Ska barnen ha knäskydd konstans också då eller eftersom de ramlar titt som tätt och skrapar upp knäna och alla vet väl att fulla människor pissar lite överallt och då kanske de får hepatit, eller ännu värre – hiv!!! Näe, slappna av säger jag, men visst jag förstår oron, det är naturligt att vara rädd om sina barn.

Får Tamlin ha glasbitar?? Varför inte isåfall.

Angående att slicka på saker, så är det ju ganska "farligt" med diverse kräk-sjukor och äckliga parasiter som springmask beroende på vad man tycker är farligt. De dör ju inte av det..

alltså ursäkta men… för att ungen ska smittas med hepatit måste då en person MED hepatit först skurit sig på glasbiten och tappat den på marken… hur länge viruset överlever så vet jag inte, men chansen att ungen skulle smittas av hepatit är nog GANSKA liten! löjliga folk är, tror det mest handlar om att de letar efter något att kritisera dig för 😉 finns alltid folk som kommer rain on your parade så att säga. och att anklaga någon för att vara en dålig mor är väl ändå bästa dödsstöten!

Jag skulle nog inte låta mina barn plocka upp glas från marken, men av den enkla anledningen att de kan skära sig. Om jag skulle oroa mig för hapetit? Haha, aldrig ens tanken!

Hepatit har väl ingen dött av. Jag tycker mest att det är synd att sabba en tjusig pedikyr på de små russinen. Eller att de råkar kliva på något vasst så att lilla fossingen svullnar upp så att klackskorna inte passar på flera dagar ;-(

Word LD! Alldeles för mycket curling och daltande med dagens ungar. Om min unge som är 4 vill slicka på en skitig lyktstolpe så informerar jag honom om att dnt är väldigt smutsig, sen väljer han själv om han ska fortsätta slicka på den eller ägna sig åt något annat. Om min unge vill släpa upp sin cykel för en brant trappa (vilket har hänt) och jag vet att företaget är omöjligt och han riskerar att göra sig illa, då ber jag honom att vara försiktig eftersom risken finns att han gör sig illa. Han testar sedan och kommer själv fram till att det inte är möjligt (ja, självklart övervakar jag). Tror inte på att förbjuda så länge vi inte pratar om knark, våld eller andra uppenbara saker som kan medföra livsfara. Barn behöver få upptäcka på egen hand och göra sina egna erfarenheter om vad som är bra och mindre bra för dem. Det är så man utvecklas som människa. Och som föregående talare har uttryckt, det daltades bra mycket mindre med oss som är födda före 80-talet.

Jag håller med om nästan allt. Helt klart måste barn få undersöka. Jag har ett kort när jag som ettåring sitter och gnager på spik. Dessutom klättrade jag runt som en vild apa i trädtopparna som liten, sprang så fort jag kunde på asfalten med bara knän, hängde i knävecken över stenplattor och åkte kana på en madrass nedför branta trappor. Ibland gick det bra, ibland mindre bra och jag har mina ärr som bevisar det. Men just vassa saker skulle jag försöka hålla mina barn ifrån. Som glasbitar. Just för att de kan orsaka stora sår och obehag.

Man kan vara hur avslappnad som helst i sitt föräldraskap tills man får uppleva något som gör att man inser hur sårbart och skört livet faktiskt är. Vår son ramlade från en stol, helt odramatiskt. Ungar klättrar ju på stolar dagligen, liksom. Resultatet? Komplicerad armbågsfraktur. Han kommer få leva med delvis nedsatt förmåga i arm/hand hela sitt liv. Så att spänna av är hur lätt som helst, absolut…

Min son har alltid varit busig och "tålig" av sig,om man ska säga så. Fick honom när jag var 17. Han föddes för tidigt,i vecka 27. Under sjukhusvistelsen så opererades han 3 gånger, hade stomipåse, fick blodförgiftning, svårt magsår,låg i respirator länge. Känner att oddsen att nått hade kunnat gå fel va större då än när han springer barfota, gräver i sanden,plockar pinnar/stenar eller smakar på snö. Nu är han 7 år och har en 2 årig lillasyster, som är lika vild som sin bror! Mina älskade vildingar,brukar jag kalla dem:)

en av de många sakerna som är så intressanta med din blogg är kommentarerna du får och hur du hanterar dem.

Jag hade nog fått en stroke av frustration för längesen av alla kommentarer du får.

Men du kämpar på och slår ett slag för att alla människor ska få leva på lika villkor. Inspirerande och härligt, och stort tack till dig!

Tror risken är större att ungarna får cancer av vad som finns i godishyllan och det mesta i kylskåpet, den besprutade frukten och de genmanipulerade grönsakerna i butiken,avgaser och utsläpp från fordon och industri än att få hepatit c av glasbitar på marken…Tänk till gott folk och oroa er för det som VERKLIGEN är farligt för våra ungar. Allvarligt talat…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *