Kategorier
Ideal & skönhetskrav

Att bli peppad till att vilja förändra sig fast det egentligen inte är nåt fel på den man är är ju en motsägelse i sig

Elaine Eksvärd hade funderingar på om hon skulle posta före- och efterbilder på sin mage efter att bebisen kommer. Tack och lov så kom hon fram till att det kanske kunde vara problematiskt. Men i hennes kommentarsfält återkommer samma gamla klassiker som jag alltid ser när detta ämne diskuteras: ”Om man har problem med sådana bilder så får man väl sluta läsa!” eller ”Jag förstår inte hur man kan må dåligt av att nån annan är smal/snygg/tränar?!”. Den typen av kommentarer lägger ofta över ansvaret på den som blir triggad. Man framställs som svag och avundsjuk och dum och orimlig och det vill ju ingen vara.

Problemet är att vi bombarderas av före/efterbilder i alla slags medier. I TV, i tidningar, på hemsidor, nyhetssajter, reklamen. Det finns ingen frizon överhuvudtaget, det går inte att värja sig. Isåfall får man ju logga av nätet helt.  Och jag vill ju inte behöva sluta läsa en blogg jag tycker om för att en del inlägg får mig att hata mig själv liksom. Att skrolla förbi funkar inte heller.

Det handlar inte bara om att just en enskild bild av just Elaine får mig att känna mig sämre eller mindre värd, det handlar om att denna typ av bilder cementerar en syn i samhället som säger att jag är mindre värd om jag inte är smal, knullbar, snygg som kvinna. Det blir ännu en påminnelse av det som redan trycks ner i halsen på mig och i exempelvis en feelgood-blogg som riktar sig till kvinnor (som Elaines) så är det så himla onödigt att posta sånt man vet får en stor del av publiken att må dåligt. Även många av de som säger sig bli peppade blir negativt påverkade även om de kanske inte märker det i början.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Att bli peppad till att vilja förändra sig fast det egentligen inte är nåt fel på den man är är ju en motsägelse i sig”

Jag kan inte förstå hur det är möjligt att bli peppad av att titta på folk som är smalare än en själv. Det kan orsaka att man vill gå ner i vikt, ja. Men peppad? Jag skulle snarare säga hetsad/stressad. Destruktiva känslor. Rubriken till inlägget förklarar det bra.
Med före- och efterbilder på kroppar i kombination med folkets jubel och halleljujarop blir det ju deprimerande tydligt att det anses vara helt vidrigt att se ut som på före-bilden.
Men nej så får man ju inte se det, klaga får man inte heller. Det är förbjudet att ha känslor alls, det kan signalera dålig självkänsla. MAN SKA JU INTE JÄMFÖRA SIG MED ANDRA. Gör man det är man en svag jävla mes osv.

Jag blir så jävla glad när jag läser detta, att du tar upp det. För jag kan ärligt säga att jag aldrig vågat erkänna hur jag EGENTLIGEN känner kring dessa före- efterbilder, för då får man precis sådana kommentarer som du nämner.

Håller med, det är bra att hon tar ansvar för vilket budskap hon vill förmedla till sina läsare!
Jag såg på nyheterna igår att enligt en undersökning gjord av svt med 8000 15-åringar som svarspersoner så tycker 50 % av alla flickorna att dom är tjocka när det i verkligheten bara är 12 % som är tjocka på riktigt(enligt BMI). Alltså har resterande 38 % som tycker att dom är tjocka men inte är det, en felaktig självbild.
För pojkar var siffran lägre, 25 % ansåg sig vara tjocka varav 17 % är tjocka enligt BMI.
Här har du länken om du vill läsa http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varannan-tjej-kanner-sig-tjock
Detta tycker jag verkligen är skäl nog att tänka efter vad man som vuxen sänder ut för signaler och då självklart även på nätet.

Jag har läst din blogg ett tag och du tar upp mycket du tycker det är fel med samhället och mycket om hur du tycker att saker och ting ska förändras. Kan du inte göra ett inlägg med saker du är väldigt nöjd med, kan vara vad som 🙂 skulle vara roligt att läsa 🙂 dina analyser är alltid så bra 🙂

Men jag tycker faktiskt att det är orimligt att lägga över ansvaret för mitt välmående på andra människor. För mig är par-bilder otroligt triggande. Jag har aldrig haft ett riktigt förhållande, aldrig ens varit i närheten, och det är inte för att jag inte vill utan helt enkelt för att ingen varit intresserad av mig på det sättet. Det är min stora sorg och källa till ångest och självhat. Jag kan inte se en film, gå på stan, gå in på facebook osv utan att bli påmind om hur otroligt misslyckad jag är pga det, och hur mitt liv knappt har nån mening (eftersom meningen med livet är KÄRLEK!!!) Jag förväntar mig dock inte att alla människor som hittat någon att älska ska dölja detta bara för min skull. Det är upp till mig att lära mig hantera det, eller undvika triggande situationer så gott det nu går.

Jag tycker inte det är orimligt att ta hänsyn till sin publik. Speciellt inte när hänsynen handlar om ett ganska stort växande problem. Det är inget växande problem med kvinnor som känner så mkt ångest över singellivet att de skadar sig själva. Alla kan bli triggade av vad som helst, men du kan inte jämföra på det sättet.

Jag har ibland tänkt göra före- och efterbilder på mig själv när jag kännt mig snygg i samhällets ögon. Vill passa på att visa upp mig då när jag glänser, duger & ”passar in”. Men så känner jag sådan ömhet med ”före”bilden, vad fasen liksom, hon var ju också jättefin, näe det är något skumt med det här som skaver rejält! Känns plötsligt inte alls ok eller viktigt, jag skiter i det. Går och gör något roligare istället;-)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *