Kategorier
Ideal & skönhetskrav

Vanliga frågor från folk som vääääääldigt gärna vill prata om sin kost och träning

”Men vadå får man inte prata om träning och kost nu då va?!1” 

Jag pratar inte om förbud. Jag pratar om eftertanke och ansvar. Jag kan inte tvinga nån att bry sig men kvinnors självhat och kroppsångest är ett allvarligt problem. Vill du vara med och bekämpa det? Eller vill du bidra till det?

”Träning och kost kanske är nåns stora passion och hobby!!?11” 

Jaha? Onani och bajs är kanske min stora passion och hobby. Ni hör inte mig prata om det i tid och otid.

Tänk om man pratade om andra intressen på samma sätt som man pratade om träning? Ba ältade virkning, korsord eller porslinssamling med random folk i fikarummet? Jag kanske ska skapa en onaniapp typ ”rubkeeper” där folk kan dela med sig av sina onanivanor på facebook. Eller varför inte en ”poopkeper”? Posta bilder på bajskurvor. ”Så här stor var bajskorven idag! TVÅ stycken denna vända. Rekord. Satsar på tre nästa gång. Eller idag har jag onanerat tio minuter. Får se om jag kommer upp till femton!”

viktkurva

Så här ser min viktkurva ut iallafall!

2003 – 2015

PEPP PEPP!

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Vanliga frågor från folk som vääääääldigt gärna vill prata om sin kost och träning”

Idag på mitt jobb pratade vi så länge om olika, präktiga samt nyttiga, alternativ till frukost som man kan stoppa ner i sin präktiga väska och ta med till jobbet att en kollega sa att hon skulle skjuta sig i huvet om vi inte slutade med det.
Då tänkte jag såhär: vad pratar folk om hela dagarna? Jag pratar om träning och mat och barnens senaste sjuka påhitt och så pratar vi ärenden fast vi inte ska göra det på rasten.
Vad pratar ni om, folk? Känner att jag behöver ha ämnen pga torftigt liv.
Ps skulle aldrig falla mig in att bry mig ett skit om folks vikt, jag har ägnat så stor del av mitt liv åt att ångesta över min egen vikt att jag ger blanka fan numera. Fett, muskler? Jag skiter i att. Stolleprov!

Vi pratar inte så mkt, alla sitter och glor i sina telefoner. Ibland pratar några andra om ”herregud, varför får man inte säga n****, bara för att vissa tar illa upp så betyder ju inte det att alla gör det” och jag känner väl mest *skjut mig*. Med mina vänner pratar jag politik, genus, feminism, allt möjligt, men folket här på jobbet skulle aldrig fatta resonemangen. Fantiserar ibland om hur det skulle vara att jobba med folk som kan hänga med…

”Tänk om man pratade om andra intressen på samma sätt som man pratade om träning? Ba ältade virkning, korsord eller porslinssamling med random folk i fikarummet?”
Hahaha. Nu blev det så uppenbart hur jävla dumt det är. Tack 🙂

Haha! Jag har faktiskt attack-pratat virkning med mina sport och träningstokiga kollegor vid ett par tillfällen och verkligen ältat mina virkprojekt bara för att få tyst på dem (få dem att fatta att det är lika kul för mig när de pratar sport som för dem när jag pratar i 10 minuter om virkning…)
Onaniappen känns för övrigt som en bra ide! hälsosam 🙂

Några av mina vänner hade en period då de pratade om väldigt mycket träning. Jag och några till fick nog och tyckte att det var tråkigt att varje lunch skulle ägnas åt träning så varje gång de började sa någon av oss ett årtal. Då började vi prata om vad som hände det året, både med oss själva och i samhället osv. Det är rätt bra för det tar inte lång tid förrän alla börjar prata om det istället. Och helt plötsligt var inte träning lika intressant längre!

Asså fan! Jag bor inneboende och ska fan inte fnissa så här högt efter läggdags! Det roligaste jag läst på länge! Helt rätt och riktigt innehåll förstås men asså rubkeeper haha jag orkar inte <3

Men alltså, du som har kontakterna inom branchen (notera hur jag gör NOLL skillnad på en onaniapp och coola dataspel…) kan inte du på allvar fixa rubkeeper? Man behöver ju inte dela på Facebook om man inte vill. Den lömska planen är att på riktigt främja kvinnohälsa genom att alla träningsgalna damer ska komma ihåg att även träna bäckenbottenmuskulaturen som annars gärna blir åsidosatt och orgasmer är myhyhycket roligare än traditionella knipövningar. Så kanske folk slappnar av lite också… Det gäller bara att komma fram till om det är etiskt försvarbart att utnyttja och således ev spä på träningshetsen om än i goda syften..?

Jag ska börja prata om tandborstning när folk pratar om träning. ”Igår klämde jag in två pass tandborstning, kände mig så fräsch och nöjd när jag gick och la mig!” och ”Nej, jag tror jag tar en tandborstning nu på lunchen. Måste tänka på hälsan!”

Alltså rubkeeper… Tänk vad man skulle skriva i den. Onanerat lugnt i en timme? Awesome! Onanerat vilt i en kvart? Fantastiskt! Multipla orgasmer? Grattis, bra jobbat! Ingen orgasm? Synd. bättre lycka nästa gång. All onani är värd att hyllas! Ingen prestationsångest, bara ren njutning. Och tänk att kunna kolla upp alla sina orgasmer och hålla koll på dem, typ i augusti 2015 fick jag sammanlagt 90 orgasmer, varav 45 var fontänorgasmer. 😀 Underbar idé!

Rubkeeper… Hahaha!
Men ärligt talat vill jag verkligen inte veta något om mina kollegors onani. Jag tror att om folk började hetsa om onani skulle det bli lika ångestladdat som träningshetsen. Istället för att ha ångest över sin vikt och att inte vara tillräckligt vältränad skulle ångesten handla om att inte få orgasm (alls, tillräckligt ofta, multipla, vilken sorts…).
Jag har själv mått dåligt ibland när jag läst för mycket på sexpositiva bloggar om vikten av sexuell frigörelse och känt mig misslyckad och hämmad.

Jag tänker att en kan ju fråga först om de(n) andra är intresserad av att prata om träning och kost innan en håller en utläggning om ämnet. Det finns även diverse diskussionforum om träning och kost där en kan få älta det hela så mycket en vill utan att andra som är ointresserade behöver bli störda av det.

Varför har du en sån spydig ton i ditt inägg?
”Lady Dahmer är ute och cyklar” och så en bild på en cykel. Särskilt som du vet att folk som går igång på att mobba LD älskar när andra skriver nedlåtande om henne och gärna hakar på? Det går att uttrycka sin åsikt respektfullt även när man inte håller med.
Och så det här:
”Hon tycker att vi som är intresserade av träning ska sluta att prata om det” – trots att inlägget börjar med detta:
”Jag pratar inte om förbud. Jag pratar om eftertanke och ansvar. Jag kan inte tvinga nån att bry sig men kvinnors självhat och kroppsångest är ett allvarligt problem. Vill du vara med och bekämpa det? Eller vill du bidra till det?”
Jag tror faktiskt att du vill göra det värre än det är. På LD:s bekostnad naturligtvis.

Läste och skrattade så jag grät! Min man undrade vad jag höll på med så jag läste högt, han gillade runkeepern. Idag avinstallerade jag runkeeper och gav mig ut på en promenad med min lillkille i vagnen. Så jävla skönt att slippa hetsa över antalet km, tempo och brända kalorier. Njöt på riktigt för första gången på länge.

Folk som inte haft ätstörningar eller varit överviktiga är kanske inte medvetna om att det gör skillnad för omgivningen att prata och skriva om träning, kost osv versus att låta bli. Men det gör skillnad, t ex din blogg är ju en oas tycker jag, som är fd ätstörd. Tack för att du orkar!

Kanske att en inte ältar virknings- och porslinsintresset i fikarummet men nog finns det bloggar som enbart fokuserar på diverse hobbies, som t.ex. virkning, sömnad, klistermärken, you name it! Och då är det väl just förstås en virkningsblogg, kanske. Träning är kanske ett mer allmänt intresse som förekommer lite överallt, oavsett inriktning på blogg i övrigt, och ja, det förekommer absolut i fikarummet. Mina kollegor kunde inte hejda sig idag på eftermiddagsfikat, men skrattade till slut åt sig själva och sa: ”Oj, nu sa vi IGEN att vi varit ute och sprungit på lunchen, undrar om vi snackar EXTRA MYCKET om det för att vi inte är ute så ofta!” – och så kanske det är?! Är det de som tränar minst som snackar mest?!

Att bajsa är ett behov, att onanera kan vara både ett behov och en hobby (tänker jag). Du kan inte välja bort att bajsa bara för att du inte är intresserad av det. Därmed väldigt dålig jämförelse, på sandlådenivå dessutom… Suck.
Och onani då, man brukar väl inte prata helt öppet om sitt sexliv i personalrummet? ”Åh jävlar va ja o Stefan körde igår, ja ba skrek i extas! Ni aaanar inte! O vet ni va han sa mitt under sexet?!”
Angående att prata loss om sin hobby utan att någon annan är intresserad: jo, det gör alla. Inte minst politiskt engagerade människor, hundälskare, föräldrar (främst småbarnsföräldrar – Leonardo sa ”kom” igår!!!!!!), människor som går på diet, människor som tränar, hypokondriker samt en del ornitologer. Om vi inte pratar om det som intresserar oss – vadfan ska vi då prata om?

Det är väl klart att man pratar om sina intressen? Du har ju pratat otroligt mycket om målning på din instagram på sista tiden. Visat färger du använder, filmsnuttar, målningstekniker, före och efter osv. Det är förmodligen inte intressant för alla heller. Gud vad tråkigt om folk aldrig delade med sig av sina intressen bara för att det skulle kunna vara tråkigt för någon annan! Man ska absolut få tala om träning och hälsa, däremot behöver vi ändra på HUR man talar om det.

det är en aningen mer komplext än att bara handla om ”hobby”. Det finns ingen norm i samhället att man ska måla och om man inte gör det så är man si eller så. Det finns ingen målningshets som får kvinnor att tro att de behöver förbättra sig själva för att duga. Inte heller så tjatar jag om målning i alla rum och sammanhang. Fikarummen upptas inte av diskussioner kring målning och färg.

Eeeh. Vad fan hände med att man får vara som man vill. Vara den man är..? Man pratar (och skriver bogginlägg) om det som ligger nära till hands i SITT EGET liv. Jag tränar aldrig, men jag älskar att andra tycker det är fab. Om alla skulle vara feta latmaskar kommer vi snart ha stooora problem med platsbristen på våra sjukhus. Har inte läst din blogg förr och kommer inte göra det igen. Jag förordar mångfald!

Med ”förbjuda” syftade jag helt enkelt på hela jag-vill-inte-förbjuda-något-men-gör-inte-så-här-tänket. ”Hindra” hade kanske varit ett bättre ord, men jag hittade inte det ordet just då. Jag tyckte det var väldigt tydligt att jag personligen menar på att det inte är träningen som är problemet, utan UR vi talar om den. Träna för att bli smal, visa upp viktminskning osv suger, men träna för att må bra och ha roligt (som tex Jessamyn) är helt fantastiskt, och det måste man få tala om. I sitt svar skrev LD att allt prat om träning, även på ett positivt sätt, bidrar till hetsen, därav min fråga.

Jag tror du missförstår vad LD menar. Hon vill inte hindra någon att prata om sin träning. Hon uppmanar till eftertanke. Det är många som verkar sätta likhetstecken mellan uppmaning till eftertanke och förbud/ni får inte/jag vill hindra er. Det är intressant att många blir försvarsinställda när man ber dem tänka efter. Egentligen är det inget problem. Ingen kan tvinga någon att reflektera. Och även om LD eller någon annan skrev att ”jag förbjuder er att prata om det här!”, vilket jag inte sett någon skriva någonstans, så är det ju inte som att staten går in och censurerar medborgarna. Du skriver att det måste man få tala om. Är det någon i verkligheten som hindrar någon? Det är väl bara att strunta i vad LD säger och göra som man vill? Normen är att prata om träning, och särskilt är normen att smala människor gör det, samt att det är en stor skillnad på när feta och smala gör det, vilket jag förklarade i förra kommentaren. Så de få människor som uppmanar till eftertanke och analyserar vad detta ständiga träningsprat gör med oss är en minoritet. En väldigt liten minoritet, och de blir dessutom starkt ifrågasatta, förlöjligade och nedvärderade. De utgör inget hot mot någon, men kanske om vi har tur börjar fler reflektera och är inte det bra tycker du? Sen tänker jag också att om man inte känner en person väldigt väl, vilket man sällan gör med människor på nätet, är det svårt att avgöra om de tränar för att bli smala eller för att det är roligt. Och det spelar egentligen inte så stor roll eftersom träning förknippas med smala människor som bryr sig om sin hälsa, i motsats till feta som antas aldrig röra på sig och strunta i sin hälsa, med flit t o m. Det är detta LD önskar att vi ska fundera över. Hur påverkar träningspratet oss, smala som tjocka? Vad händer med oss när vi utsätts för det i den mängd vi gör just nu? Vilka normer förstärks och vilka fördomar cementeras?

Ja tycker också det är jätte viktigt med eftertanke och ansvar därför ja håller med om att man inte behöver tjata om sin träning i tid och otid men jag tycker också man får ta lite personligt ansvar och kanske inte kolla på alla jävla träningsbloggar? Eller ska man absolut inte ha lite ansvar själv över vad man gör? Jag vet personligen att jag blir triggad av vissa saker därför går jag inte in på bloggar/sidor som tala om detta.
Håller som sagt med om att man ska tänka på vad man säger i sin vardag och på jobbet och i princip alla platser där den andra personen/erna inte gått med på att ge sig in i ett sånt samtal men på internet så får man helt enkelt välja själv att inte gå in på sånt som är jobbigt.
Personligen gillar jag att prata om min träning och mina framsteg men gör detta mest med hon jag tränar muay thai med. Eftersom hon delar samma intresse.

träningsbloggar är en sak, där kan jag faktiskt tycka att det finns ett behov och att det självklart ska få finnas pga intressen. Problemet är att träningen lusar ner ALLA bloggar, intagramkonton osv. Jag kanske vill läsa Lisas härliga vardagsblogg för att hon skriver så himla igenkännande eller kul eller politiskt eller viktigt om många frågor och så VIPS får jag en viktkurva upp i ansiktet helt oförberett.

”det är en aningen mer komplext än att bara handla om ”hobby”. Det finns ingen norm i samhället att man ska måla och om man inte gör det så är man si eller så. Det finns ingen målningshets som får kvinnor att tro att de behöver förbättra sig själva för att duga. Inte heller så tjatar jag om målning i alla rum och sammanhang. Fikarummen upptas inte av diskussioner kring målning och färg.”
Detta skriver du några kommenterar upp. Om du nu menar att hobbys som ”hetsar” till att man ska se ut som normen så borde du väl även hetsa upp dig mot sminkbloggar och modebloggar?
Jag vet förresten inte vilka fikarum du pratar om, vilka vistas du i egentligen? I fikarummet på mitt jobb pratar vi aldrig om träning, även om jag vet att många tränar (bara för att de ibland nämnt i förbifarten att de ska åka och träna efter jobbet och därför inte hinner med ditt eller datt).

Förstår din frustration. Däremot tycker jag vi borde kunna prata om hälsa och träning i form av ”DET ÄR KUL” istället för som det är nu ”FÖR ATT SE BRA UT, GÅ NER I VIKT” ja du förstår. Hälsa är viktigt, att se bra ut däremot är inte det. Förstår du mitt resonemang?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *