Personlig & privat

Den vuxna mannen som kom tillbaka är inte min lillebror

Egentligen skulle min pappa och (lille)bror kommit för att hälsa på idag men de blev sjuka så det blev inställt. Egentligen är ju sånt inte speciellt märkvärdigt, men min relation med både pappa och bror är nog just det.

Nån dag ska jag berätta mer utförligt om det, om när min pappa kidnappade min … var han två eller tre år gammal då?… lillebror och tog med honom till Grekland och om vårt liv ifrån varandra, om traumat att förlora och leva utan sitt syskon, om tankarna kring mammas upplevelse och sorg och om det enorma hat jag känt och ibland fortfarande känner inför pappa, denna värdelösa usla människa som förstörde sina barns liv för alltid.

Men det får bli nån annan dag för jag vet inte ens var jag ska börja. Jag har försökt skriva om det tidigare men det gör så ont att jag inte orkar leva då.

Min bror är tillbaka i Sverige efter drygt 33 år i Grekland. Grekland är ju som sagt inte den bästa platsen att bo på just nu och brorsan får pröva lyckan här. Han har inte träffat mina barn än och de är ju jättespända och nyfikna på sin andra morbror.

familjen_111613612

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.Mig blir ni snart kär i!

13 Comments

  • Hanna

    Låter hemskt. Själv har jag en dotter som förra helgen kom hem och berättade att pappan sagt till henne att “nästa helg ni kommer, så kommer jag inte köra tillbaka er till mamma igen”.

    De ska dit nästa helg v39 och jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Tingsrätten har beslutat att han för tillfället ej ska ha mer umgänge än varannan helg. Och han har fått avslag därifrån. Tror det är anledningen till hans uttalande.

    Jag får ju dock inte hindra dem från att åka dit för då är det ju jag som tar barnen.

    Har enorm ångest inför nästa helg om de kommer hem igen på söndagen el inte.

      • Hanna

        De kan inte göra något eftersom vi har gemensam vårdnad och han ännu inte gjort något.

        Och soc säger bara att jag saboterar umgänget om jag inte skickar dit dem ?

    • li -the one and only

      Men du har ju en väldigt god anledning till att vara orolig inför att släppa iväg dem. Det är inte som om du skulle vägra att låta dem åka till pappan av rent jäkelskap.

      Prata med både polisen och soc. Berätta hur orolig du är, fråga om möjlighet till övervakat umgänge.

      • Hanna

        Tyvärr står soc på pappans sida. Vi har varit på otaliga möten och utredningar under mer än ett år där då barnen (idag 11, 13 och 16 år gamla) inte velat vara hos pappan och det mår dåligt där.

        Äldsta fick även självskadebeteende av att besöka honom. Något som upphörde då hon inte varit där. Tyvärr fick inte de två yngre välja själv utsn soc anser att barnen inte kan se vad som är bäst för dem och därför SKA de vara där.

        Han vill ha utökat umgänge trots att barnen inte vill och anser att det är hsn som just rätt till barnen och inte barnen som har rätt till honom.

        Har mejlat en advokat, dom jag hoppas få prata med imorgon.

        Har så kvöa ont i magen av det här.

        Så fort jag inte gör som han säger så anmäler han mig till både soc, polis och skickar brev direkt till tingsrätten om att jag är olämplig som förälder och inte samarbetar.

        • J.

          Men är inte barnen tillräckligt gamla att själva bestämma att de bara vill bo hos dig? Trodde det handlade om väldigt små barn, men de är ju så pass stora att de får avgöra sånt själva. Sen blir det nog tusen gånger svårare att få dem ur landet(eller vad han planerar att göra) när de fattar vad som pågår. Hoppas du får hjälp, låter helt sjukt att ingen gör något?

  • Annie

    jag måste få buga för dig LD, tack vare din fantastiska karaktar och blogg så höll jag en god min inatt så de drog i mungiporna emellanåt. Jag läste igenom flera månader av inlägg under natten då jag hade svårt för att sova. du är en fantastisk människa, och jag hoppas från djupet av mitt hjärta att du får ta itu med dom jobbiga känslorna och minnena från din barndom. jag vet att det är inte lätt att komma från en bristnande fsmiljebild, min far är vid liv, inte lågt från mig men har liksom aldrig riktigt brytt sig att hjälpa mig för han lider av ngn emotionell empatilöshes gentemot andra även fast han säger att han älskar oss. Men handlingar motbevisar ord, och jag handskas med både ångest och sorg när jag tänker på det..lättare dock att vifta bort det. Jag gick även igenom liknande saker som ung tjej, som du skrivit om, vilket resulterade i typ hat mot alla män i många år. Idag har jag en fantastisk partner som motbevisat mina tankar (men håller med dig att vi kvinnor är så mkt bättre än män för en rad anledningar haha)

    Du är en fantastiskt inspirerande kvinna, och dessutom en otroligt duktig konstnär. Jag älskar dina porträtt och förstår och skrattade lite i besvikelse på hur människor inte kan låta konst vara just konst. Dina tavlor väcker känslor men det är precis vad konst skall göra. Få en att känna inombords, reflektera och analysera den. Sen när har en konstnär skrivit under en tavla ” det här är en målning av ett åskmoln och det har den o den betydelsen och ska bara betraktas som det” ehmnej. 🙂
    Egentligen ville jag bara hylla dig, även fast jag inte håller med i allt du säger men hey, vad skulle vara intressant då? Du får mig att fundera och bolla med mina egna tankar. Det tycker jag om! Så tack för en fantastisk blogg. Roliga stunder som dåliga stunder. Men här har du en intresserad läsare hur som helst 🙂 kram på dig, Annie

  • S

    Hjärtat gråter. För dig och för din bror. Han som blev ryckt ur sitt sammanhang så liten och förlorade dig och sin mamma. Fy f-n. 🙁
    Varma kramar. ???

  • Evalena Styf

    Till Hanna: Enligt svensk lag eller möjligen FN:s barnkonvention (minns inte vilket på rak arm) ska barna ha rätt att vara med och fatta beslut i sådana frågor när de fyllt 12. Två av dina barn ska således själva kunna säga nej, och då den tredje är så nära 12 borde hen också ges större möjlighet att få säga hur hen känner. Tänk på att ord tagna ur sitt sammanhang kan låta värre än de var, men har du skälig orsak till oro tycker jag inte du ska ge dig. Ungarna kan ju tex bli sjuka och då kan de ju inte åka…

    • Hanna

      Tack!

      Jo, det finns skälig misstanke att tro på hoten. Allt annat han hotat med har genomförts.

      Tyvärr lyssnar varken han el soc på barnen utan det anses att han har rätten till sina barn och inte tvärt om som det egentligen är, att barn har rätt till båda föräldrarna.

      Äldsta barnet vägrar sätta sin fot där men soc talar bara om för henne att hon är möjlig. Hennes kurator har dock sagt att hon inte ska eller behöver gå dit, detsamma sa domaren.

      Pappan vägrar dock att lyssna på detta och fortsätter att skicka krav till både tingsrätt och soc att han vill ha hen varannan vecka.

      Han lyssnar inte heller på de två yngre och KRÄVER deras närhet och kärlek.

      Sedan är det där med 12-årsgränsen borttaget. Alla barn har rätt att vara mwd att bestämma. MEN det är soc dom avgör om de är mogna nog att ha någon tanke om det och det är det som är problemet. Soc tycker inte “så små barn” kan veta vad som är bäst för dem.

      Trots att även mellanbarnet nu börjat hos kurator då hen inte klarar av sin pappa.

      Nu ska ny utredning hos soc börja och eftersom pappan är bra på att manipulera så kommer de antagligen inte lyssna på mig el barnen den här gången heller.

      Blir så trött.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *