• Tjock verklighet

    Det borde finnas ett bechdeltest för att synliggöra tjockas representation i film

    Jag håller på att kolla igenom Friends och en sak som slår mig, förutom alla usla skämt på bekostnad av homosexuella, transpersoner osv, är den omfattande fatshaming som sker genomgående i serien och det fetthat som uttrycks. Jag tänker främst på ”Fat Monica” som är ett stående skämt som seriens karaktärer konstant återkommer till och då med nedlåtande kommentarer och rent förakt. Till och med Monica finner sig i det och anledningen till att hon ens gick ner i vikt är pga Chandlers viktskammande. Detta kommenterar hon genom berätta att hon alltid är hungrig och att hon svultit sig smal. Helt oproblematiskt.

    Grejen är att tjocka Monica inte ens är så pass tjock. Inte i kroppen iallafall. Hon är större än average och hennes ansikte är groteskt sminkat men utöver det så ser hon inte ut att bära större än storlek 42, 44.

    fat monica

    Utöver detta så framställs hon alltid som lite dummare som tjock än som smal. Som smal är hon strukturerad, skarp, snabbtänkt men som tjock är hon fnissig och korkad och lustig. Jag mår alltid väldigt dåligt av att se avsnitten där detta pågår och kan bara föreställa mig det självhat serien odlat hos ungdomar under nittiotalet och början av 2000. Fy fan. Och fy fan för att jag aldrig tänkt på detta innan jag själv blev tjock. Fatshame är nämligen så normaliserat och självklart.

    Här dansar hon. Herregud hahaha titta en tjockis som dansar har ni sett nåt så roligt? Tjockisar är ju så himla skojiga. Dumma och skojiga. Och det är så de porträtteras på film. Alltid som en humoraccessoar till huvudpersonerna, någon med lite sämre karaktär som kanske ställer till det och alltid alltid äter jättemycket och ofta. Gärna hela tiden. Det är det stående skämtet. Ibland önskar jag att det fanns nåt slags bechdeltest för tjocka för att på så sätt göra publiken mer uppmärksam på hur det faktiskt ligger till. Och att det inte är ok.

    Representation är skitviktigt. Att som tjock aldrig få finnas utan disclaimer eller dåliga karaktärsdrag kletade på oss gör något inte bara med allmänhetens syn på tjocka men med vår egen självbild. Och det här går igenom överallt. Inte bara i klädbutiker där våra storlekar inte ens finns och om de finns så är de förpassade till en liten skamvrå i hörnet på affären, gärna med nåt namn som synliggör att här har vi inga normala människor när här har vi tjockisarna men också i media där vi alltid är undantaget.

    Tjocka människor får vara föremål för humor, någon att skratta åt och göra sig lustig över eller så figurerar vi i före- och efter-artiklar som avskräckande exempel i framgångshistorier, där framgång alltid är lika med viktnedgång.

    zara larsson lady dahmer

    Artikel i Metro för den som vill läsa, men inte så mycket nytt där för den som följer mig slaviskt!