Kategorier
Titta jag ammar!

Amningsstorm i radio1

Igår snackade Cissi offentlig amning på radio1 och jag var med på ett litet hörn över telefon men kan säga att jag borde tamejfan ha suttit med i studion och ställt skåp när alla förbannade stolpskott ringde in och spydde ur sig idiotier. DUMMA I HUVUDET. 
 
Det är så jävla intressant att folk (män) tror att de har någon som helst koll på hur det är att amma i alla lägen. ’’amen JAG (med mina småminipattar och fogliga lilla barn) kunde minsann amma diskret så då borde alla kunna det”  Hörru, jag kan fjärta diskret då borde alla kunna det. Herregud. Jag tänker inte gå in på huruvida det är lätt eller svårt att jonglera sprattlig arg bebis, hängpattar i storlek K-kupa samt ett tygstycke som ska hängas över (tänk själv liksom) osv för min poäng är alltid att vi inte har någon skyldighet att visa hänsyn när vi ammar. Problemet ligger hos den som mår dåligt över det, inte hos mamman. Hennes fokus ska ligga på barnet. PUNKT SLUT. 
 
Jaja. Lyssna på Cissi. Jag dyker upp 13 minuter in ungefär. 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Amningsstorm i radio1”

Det är alltså inte så jävla konstigt nu när jag tänker efter varför jag alltid kände mig så jävla obekväm med att amma offentligt trotts allt.

Blickarna jag fick för mig att jag såg fanns ju där hela tiden.. fas det visste jag självklart, men inte vilken grad.

Det är ganska intressant hur dessa människor inte upptäckt principen av att deras huvuden går att VRIDA….om det nu är så jävla provocerande och störande med att någon ammar. JA men titta åt ett annat håll då. Pucko. Nej men gud förbjud att en tutte är till för ett barn och inte för en karl…..

jag tycker mig märka att folk började glo argt när min son började närma sig året och jag "fortfarande" ammade honom offentligt. Herregud kan hon inte gå å gömma sig lixom, alla mammor borde stanna hemma hela dagarna med sina barn och inte störa ordningen genom att flasha med tuttarna. Suck

Det tog ett tag innan jag vågade mig ut längre stunder med mitt första barn (nu 11 månader) men till slut kände jag att jag kan för fasen inte sitta inomhus hela våren/sommaren för att folk kan störa sig på att jag ammar. Så till slut fick jag in en hyffsad teknik med sprattlig bebis och I-kupa (BOOB-tröjor eller tröjor med liknande funktion var guld värt i det läget). Nu känner jag dock att det är lite småjobbigt att gå ut med min 11-månaders och sitta och amma henne offentligt just för de där "men hallå, bebisen är ju stor, sluta amma för i helvete"-blickarna. Men hon vägrar ju äta vanlig mat i större mängder, eller ta flaska, så vad ska jag göra då?!? Hålla mig inomhus 24-7?!?

kunde varken bry mig mer eller mindre om kvinnor ammar offentligt eller inte, vill ni så kör, vill ni ha en schal över så går även det bra, upp till er som sagt.

Det jag störde mig på i TV 4 är att eftersom det var just Cissi och Anna så blev det på ett sätt politiskt vilket jag personligen inte gillade.

Sen skulle jag vilja höra mer debatt om sättet kvinnor som väljer att inte amma alls behandlas på, både av vänner så som BVC och samhället generellt.

Svar:
På vilket sätt blev det politiskt? Är det alltid politiskt när en politisk kvinna ammar? Hur menar du? Och är det dåligt att ta ställning?
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Så lustigt att det här ens blir en diskussion. Vad är det som är så upprörande med att en bebis äter?! I don’t get it. Om det är hela ett bröst-syns-grejen som är farlig så förstår jag ännu mindre. Vanligtvis brukar ju bebins huvud täcka det mesta så man ser på sin höjd lite allmän vanlig hud. Och hud ser man väl generellt ÖVERALLT iaf så det borde vi väl alla rimligtvis vara vana vid så här år 2013. Nej, väldigt konstig sak att bli upprörd över tycker jag.

Eller så har man en supernyfiken bebis också som HATAR att ha nån skit över ansiktet.

Vi kan också ta diskussionen hur en blir bemött när det framkommer att en ammar ett barn som närmar sig ett och ett halvt…

Men som Johan skriver, hur endel mammor blir bemötta när det framkommer att de "bara" ger ersättning, det är så ruttet. Har tyvärr sett det på nära håll då en av mina närmaste vänner flaskmatar. (När det framkommer att hon gör det pga medicinering av hennes reumatism är det helt plötsligt ok, som om någon har något med hennes orsaker att göra, att de ens tror att de har rätten att avkräva henne på det eller att döma)

Jag blir så himla ledsen när jag hör sådant prat om hur folk tar illa vid sig av amning. Jag hade G-kupa när jag ammade och var tvungen att veckla ut hela bröstet för att sonen kunde få tag, och då kunde man inte börja joxa med att lägga sjalar en en poncho över som alla rekommenderade utan att det blev problem och jag fick börja om och sonen blev frustrerad och så blev det bara stressande. En amningsponcho! Ja, jag vill givetvis ta varje möjlighet att bära poncho men det går ju inte, det bara går inte att ha över ett ammande barn, inte jag iallafall. Alltså slutade det med att jag bara styrde hela mitt liv efter var det fanns amningsrum där jag kunde gå in. Vissa tillfällen fick jag ursäkta mig från middagar eller andra sociala sammankomster och gå in och amma på restaurangtoalettens golv sittandes på ett litet plastskynke jag hade i skötväskan (minns inte varför jag inte bara satt på toasitsen? Den kanske var äcklig).

Anledningen till att jag inte vågade var för att jag läste överallt om folks äcklade reaktioner, ammande kvinnors också, som inte kunde förstå hur man kunde vara så skamlös att man bara visade bröstet sådär. Jag satt inte sällan i tårar och kände mig usel att jag inte kunde amma bättre, fast jag egentligen givetvis borde vara stolt att jag ammade så bra att mitt barn överlevde helt på bröstmjölk ett halvår. Go figure.

Svar:
Precis så där kände jag också med Ninja. Det var så jävla ångestladdat att amma offentligt.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Nu längtar jag ännu mer till nästa bebis! Precis som AnnaCarin tyckte jag det var jobbigt att amma offentligt. Jag GJORDE det men kände mig aldrig bekväm. Jag reflekterade inte ens över att det inte ska vara så.

Nu ska här ammas offentligt utan att tycka det är jobbigt! Jag har dock små bröst och behövde aldrig "flasha" dom men det verkar ju inte heller vara det som hatarna stör sig på? Det är väl precis som du skriver bara det att brösten är inte till för annat sex i deras ögon.

Offentlig amning är t o m OK i mitt muslimska hemland, medan folk ojar och ajar sig om det, här! Som en av snubbarna som ringde in sa; folk stör sig på bagateller. Min mammas bästa väninna, som är läkare, ammade sin dotter dessutom tills hon var två-tre. Hennes förklaring? Ungen känner sig trygg + att antikropparna i mjölken gjorde henne till ett alldeles särskilt friskt barn.

Go LD!

När jag ammade så tog jag hänsyn till en enda person och det var barnet som skulle ammas. Alla andra har fått anpassa sig. Även jag i vissa lägen.

Det har hänt att jag har gått undan och inte ammat precis där jag har varit, men då är det för att det ska bli lugnare för barnet att äta om det är en stojig miljö.

Att försöka vara diskret när man ska amma med en sprattlande bebis är ju som att försöka läsa DN i det gamla (stora) formatet på tunnelbanan utan att störa sin sätesgranne, i princip omöjligt.

Nu när min barn inte ammar längre så blir jag snarare avundsjuk när jag ser kvinnor som ammar. Jag saknar det lite, samtidigt så är det skönt när barnen inte är helt beroende av mig för att få mat för dagen.

Vad tråkigt att höra hur uttittade o obekväma många kännt sigvid offentlig amning. Jag ammar min lite mer än två-åring överallt, har inget större val för hon tar för sig:). Har aldrig känt mig uttittad eller tänkt att nån skulle bry sig. Men det är antagligen jag som är så okänslig att jag inget märker. Tråkigt!

Kanske blir man lite förnärmad och inte vet vart man ska titta när man ser en ammande kvinna, det händer även mig- mamma och kvinna. Men det är ju bara att titta åt andra hållet 🙂

Usch, man får en sån huvudvärk av idiotin!

Jag kan inte för mitt liv begripa vad det är som gör folk så upprörda, jag kommer aldrig att förstå. Själv tycker jag att det är något så vackert med en kvinna som ammar. Särskilt i en värld där kvinnokroppen och kvinnobrösten har blivit så hypersexualiserade och alltid framstår på ett sådant objektifierande sätt är det så befriande att se dem på ett sätt som de faktiskt var menade för; mata en hungrig bebis.

Tycker det är jättebra det du och Anna gör, mer ammande i det offentliga tycker jag! Den lilla bebisens behov ska alltid komma först.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *