Kategorier
Titta jag ammar!

Sluta ifrågasätt amning!

Nu är jag faktiskt lite sur. Återkommande kommentarer (både här men också på andra platser som diskussionen pågår) som ifrågasätter amning är faktiskt inte ok. Jag förstår att ingen menar nåt illa men tänk på vad det faktiskt innebär. 
Låt kvinnor som vill amma sina barn göra det. Att säga till oss att vi inte behöver det är rent av opassande och gränsöverskridande och faktiskt ganska obehagligt. Kommentarer om hur onödigt det är eller att bröstmjölken minsann inte är magisk är jävligt onödiga och korkade. 
Och att använda föräldraledigheten eller pappornas relation som ett verktyg för att skamma mammor till att sluta amma eller skippa amma är faktiskt inget annat än vidrigt. Det är precis den här typen av diskussioner som bidrar till kraven på kvinnor och polariseringen mellan de som flaskmatar och de som ammar. 
Vill du pumpa eller ge ersättning så gör det, det är din rätt och ingen ska ifrågasätta det, men det är inte rimligt att förvänta sig att kvinnor ska avstå från att amma sina barn oavsett anledning. 
  
Mind your own tits! 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Sluta ifrågasätt amning!”

Det är upp till var och en att amma eller ej, man kan inte bara säga till kvinnor att de ska sluta med något som är biologiskt naturligt för både mamman och barnet bara för att man ska passa in i en samhällsmall som man konstruerar. Det är en av anledningarna till varför det också viktigt att det inte ska vara påtvingat med 50/50. Sen är det lika klart åt andra hållet att man inte kan säga att anknytningen skadas om man inte ammar eller att bröstmjölken skyddar mot allergier, det är bara humble mumble. Hur som helst så kommer man inte ifrån det att en kvinnas kropp är gjord för att föda och amma, tyvärr så fungerar det inte för alla, allas kroppar är inte likadana och fungerar inte som det är tänkt och man klarar sig ändå. Själv tyckte jag att det var mysigt att amma, det gav mig ett speciellt band till mitt barn men det betyder inte att jag tycker det är viktigt med amning för alla kvinnor år 2016 för det är det inte, däremot så är det viktigt att staten och andra inte ska lägga sig i detta. Man kan inte skuldbelägga kvinnor för att de ammar sina barn och säga att de är dåliga feminister lika lite som man kan skuldbelägga kvinnor som inte ammar för att inte ge sitt barn ”det bästa” utifrån olika teorier om anknytning eller felaktiga uppgifter om att amning skyddar mot t.ex. allergier.

Håller med om allt, men vill bara påpeka att kvinnors kroppar inte direkt är gjorda för att föda. Vi är det däggdjuret som föder störst barn i förhållande till våra kroppar vilket skapar massor med problem, både under graviditeten och under förlossningen. Du vet säkert det, men ville ändå förtydliga för det brukar vara ett argument mot kejsarsnitt och kvinnor som ”gnäller” över något som är ”naturligt” (”det är faktiskt ingen sjukdom!”) för våra kroppar är skapade för att föda barn. Det är den där tanken som spökar tror jag att allt som är naturligt är bra och att evolutionen tar fram det bästa. Det är säkert också den här inställningen som ligger till grund för att kvinnor inte blir sjukskrivna utan anses ska läka under föräldraledigheten.

Fast jag tycker också att det är löjligt att skylla på amning som en anledning att vara hemma längre än eller istället för mannen.
En arbetsplats är skyldig att se till att det funkar för en kvinna att ge bröstmjölk till sitt barn även när hon kommer tillbaka från föräldraledigheten, om det är det hon vill. Man har rätt att gå ifrån och pumpa alt amma barnet om pappan har möjlighet att ta dit barnet.
Känns mer som att det handlar om att man VILL vara hemma.

Sant! Jag är livrädd för förlossningar och tiggde mig till ett kejsarsnitt. Jag kunde inte amma pga ett barn med läppspalt och att jag fick blindtarmsinflammation. Jag har på riktigt aldrig dåligt samvete och vet att min sockertopp är frisk och glad. Men, kvinnokroppen är gjord för vaginal förlossning och amning. Det är hormonellt och ett samhälle som stryper möjligheten till biologiska reaktioner i kroppen för de som vill är inte sunt.

Ja, helt ”enkelt” (borde vara väldigt enkelt tycker jag!) bör var och en få välja själv hur en vill ha det, det ska inte vara förbestämt av någon annan. Alla är olika, vill olika, tycker olika, känner olika, har olika osv. etc. Vad en sen väljer bör inte skammas (hur svårt kan det vara liksom?!). Sen allas lika värde på det. Amen.

Kan inte annat än hålla med. Mitt beslut att utgå från mina barns behov är viktigare än pappans behov av att vara hemma, eller jämställdhetsfrågor i allmänhet. Jag är INTE beredd att offra bebistiden, med amning och anknytning och lugn och ro och närhet. Är glad att jag redan har fått mina barn och att jag fick utgå från deras behov och mina behov som nybliven mamma.

Alltså jag har hållit stenhårt i amningen tack vare det du skrivit om ämnet förut. Genom skakig början, unge som hade svårt att få tag, orimlig smärta vid tandsprickning och överproduktion så att allt blivit genomblött. SÅ VÄRT DET. Försöker någon ta min amning, då jävlar! Pga psykisk ohälsa var och är amningen extra viktig eftersom jag vill ge mitt barn så mkt trygghet och godhet som möjligt. Det och samsovning har du faktiskt gett mig, så världens största tack för det!

Samma för mig Helen! Fint att du tog upp den aspekten. Jag vet inte hur det hade gått med anknytningen faktiskt om jag inte ammat, det gav oss väldigt mycket och gör det fortfarande

Absolut, håller med i det du skriver. Men samtidigt så har du uttryckt tidigare att du tänkt ”åh men stå ut!” Eller ”kämpa hårdare” om kvinnor som avbrutit amning för att du tycker att det är såpass viktigt att kvinnan ska lida igenom. Du skriver också trygghet på bilden, varför då? Trygghet ges inte bara genom amning och även om du vet det så sänder en sådan bild budskap, det underförstådda att amning är det bästa. När det kommer till just detta och din övertygelse om att ditt sätt att vara förälder och att det gör väl inget om Oskar inte är viktig förän barnen är en sådär två år. Så blir jag lite ledsen, jag har ingen åsikt om hur du gör. Men jag känner, genom hur du uttrycker dig, att du tycker att mina val att göra i princip tvärtemot och låta pappan vara ”mamma” och inte ens försöka amma är sämre.

Du syftar på inlägg jag skrev för sju år sen med andra ord. SJU ÅR SEN. Är smickrad av att många av er läst mig länge men kan jag slippa stå till svars för saker jag uppenbarligen uttalat mig annorlunda om sen dess? That would be great.
Varför trygghet? För att amning ger trygghet. Om jag skrivit trygghet på en bild där jag kramar mitt barn, hade du känt dig manad att säga att man minsann kan få trygghet på andra sätt också?
Vänligen sluta projicera dina egna fördomar om mig på mig också. Jag har aldrig sagt att man är en sämre mamma gör att man gör tvärtom vad jag gör o är förbannat trött på att anklagas för detta. Jag ska ge dig en varning dock, jag kommer skriva mkt mer om amning, samsovning, sjalar och sånt som jag tycker är viktigt och bra. Jag tycker det går alldeles utmärkt att göra det utan att kasta kängor på de som gör annorlunda men om du vet med dig att du provoceras eller blir ledsen av sånt så kanske du ska undvika min blogg nåt år framöver.

Ja alla är ju olika och borde få göra som de vill. Vaginal förlossning, amning och samsovning var alltid en självklarhet för mig och jag har egentligen inte blivit så ifrågasatt kring detta vilket är skönt. Men för alla funkar det ju inte att föda vaginalt, eller att amma. Vissa vill inte, andra kan inte och oavsett hur man än vill göra är det ju sjukt att man ska bli påhoppad eller utsättas för påtryckningar.

Alltså jag längtar efter mer amning, sjalar och samsovning i inläggen när bebis kommer 🙂 är förvisso redan inbiten sjalarr/ammare/samsovare men det är så underbart att läsa om likasinnade när man lyckats bosätta sig i usa….”hej jag är ett ufo”….håller med dig till punkt och pricka

Jag upplever att ammande mammor hyllas i största allmänhet Både i vården och i sociala medier. Ja överallt. (Utom på restaurang…) Om det är några som får stå ut med kommentarer och ifrågasättanden är det väl de som flaskmatar. Hade du känt annorlunda om du inte ammade själv? (Jag ammade själv men behövde aldrig försvara mig, men det fick mina flaskkompisar göra).

Jag flaskmatade första barnet och ammade andra över ett år. Och jag kan vittna om att jag aldrig blev ifrågasatt angående amningen, vart jag än ammade. Medan flaskmatningen blev det hela tiden, av släktingar, BVC, föräldragrupp… Och på forum som familjeliv när jag tex sökte råd angående flaskmatningen (vilket man nästan måste göra för det finns cirka noll info att få från tex BVC) .

Jag kommer aldrig kunna förstår mig på folk som bara ifrågasätter. Du skriver ju bara att du vill amma och varför det är bra att amma, du skriver inte ”tvärtemot flaskmatning blablabla”. Om du hade gjort det så hade du ju bjudit in till debatt, men här gör du inte det så varför ska folk börja diskutera?
Kan säga att jag inte alltid håller med dig, men tycker det är superintressant att läsa dina åsikter om just föräldraskap och barn då det är tvärtemot så många andra åsikter man läser om. Kan identifiera mig själv i mkt av det du skriver, det nära föräldraskapet och känner mig mer lugn och trygg i mkn roll. Blir stressad ibland av att läsa om allt man borde göra för att förverklige sig själv, tjejresor, utekvällar etcetc. Sen visst så jobbar jag mer än heltid med ett jobb jag älskar, och min man har gått ned i tjänst, så kanske därför jag känner att resten av min tid vill jag vara med min familj. Men tror att jag hade känt så oavsett.
Så för att summera detta svammel, blir inspirwrad av dina texter om mammaskapet och amning. Nästa barn ska jag amma under längre tid än jag gjorde med första (8 månader) tror jag. Kram.

Jag vill bara inflika, för att du skrev i en kommentar på instagram, att flaskmata är det ”näst bästa”. Det är det inte. Det är inte fiskpinnar vs kokt lax.
Jag har flaskmatat ena barnet och helammat andra. I vårat fall, med de anledningar som gjorde att jag inte ammade första barnet, så var flaskan det bästa och inte näst bästa. Om du fattar vad jag menar. Och med andra barnet var amningen det bästa och flaskan inte ens ett alternativ. Det är alltid individuellt och även om man kan göra rekommendationer på gruppnivå så måste uttryck som menar att det ena är bättre än det andra bort, särskilt kvinnor emellan. För precis som du skriver om att ifrågasätta amning i detta inlägg (som jag Helt håller med om), så bidrar det bara till polariseringen mellan de som flaskmatar och de som ammar.

En mamma som inte vill amma möts av: ”Men bröstmjölken är det viktigaste som finns! Om du vill ditt barn väl måste du amma!”. En mamma som vill amma möts av det här.
Kvinnor kan aldrig göra rätt va? Alltid ska vi ifrågasättas. Back the fuck off och låt folk göra vad fan de vill, så länge ingen skadas.
Det här jävla landet behöver fan rycka upp sig och lösa STÖRRE problem än amning……………..

Jag ser väl mest det hela som en motreaktion på många årtionden med hysterisk amningspropaganda. Det är bevisat att många myter om aningens förträfflighet är just myter. Och att det för sisådär femton tjugo år sedan åtminstone, inte var ok för BVC att göra annat än propagera för amning. En nybliven mamma med oupptäckt förlossningsdepression skulle amma till varje pris, oavsett om barnet växte eller ej, oavsett sömnlösa nätter i veckor, oavsett vad, så fanns det nästan inte på kata att inte amma. Och absolut inte använda flaska. Eller napp. (Resultatet blev givetvis ännu lägre självkänsla för att inte tala om förstörda bröstvårtor och total utmattning. Hade kunnat undvikas om det inte skulle ammas till varje pris.)

Återhämtning osv tar längre tid efter kejsarsnitt. Anestesi är också mer riskfyllt. Att kunna välja att göra ett kirurgiskt ingrepp om detta inte är medicinskt motiverat känns väldigt märkligt. Ska jag kunna få min blindtarm bortopererad även om det inte finns någon medicinsk anledning också?

Nej, återhämtningen behöver inte alls ta längre tid. De flesta kan lämna BB efter två-tre dagar. Läkningen av såret påbörjas direkt men kan ta ett par månader att bli färdigläkt (vilket inte ska tolkas som att man har ett smärtsamt svårt förhindrande sår i flera månader). Jämför detta med hur lång tid läkning av slidan tar. Planerat kejsarsnitt utförs nästan alltid med ryggbedövning. Ingen anestesi inblandad med andra ord. Du verkar ärligt talat inte så insatt i detta. Rekommenderar dig att läsa på. Det finns alltid en medicinsk anledning att göra kejsarsnitt. Anledningen heter ”barn som ska ut ur kroppen”. En frisk blindtarm ska vad jag vet inte plockas bort, så den jämförelsen var inte så lyckad tycker jag.

Vill tillägga att jag naturligtvis förstår att kejsarsnitt är att föredra ifall det föreligger risker med vaginal förlossning. Men att hävda att kejsarsnitt inte medför större risk för komplikationer är inte sant och jag förstår inte varför man vill få folk att tro att vaginal förlossning inte är att föredra i normalfallen.

Jag ställer inte upp på ditt sätt att diskutera detta. Det du håller på med kallas topic jumping. Det betyder att du när du blir ställd inför ett inkorrekt återgivande av länkar ignorerar detta och kastar fram en ny länk som inte besvarar frågorna angående den första. Detta har du hållit på med konsekvent genom hela diskussionen. Du ignorerar frågor och slänger istället fram olika länkar som inte är svar på frågorna utan nya frågor som ska diskuteras.
Så nu kräver jag svar på min senaste fråga om du vill att jag ska fortsätta diskutera detta med dig, nämligen:
Studien du länkar till är gjord i Sydamerika. Och nu är jag väldigt nyfiken på en sak. I slutet på texten står detta:
”Karin Källén, docent i reproduktionsepidemiologi i Lund, har dock motsatt uppfattning.
Hon har bland annat studerat utfallet av 25 000 planerade kejsarsnitt i Sverige mellan 1998 och 2004.
– Det finns inga data från Sverige som visar att kejsarsnitt medför onödiga risker. Dessutom är dessa studier svåra att göra eftersom det finns så många faktorer som spelar in, säger hon. Beslut om kejsarsnitt eller inte handlar om att väga fördelar mot nackdelar. Och för många riskförlossningar är kejsarsnitt att föredra.”
Vad tänker du om detta? De studier som gjorts i Sverige visar inte samma resultat som de som gjorts i Sydamerika. Jag vill verkligen vet hur du tänker när du inte berättar i din kommentar att studien är gjord i Sydamerika och att liknande studier i Sverige inte visar samma sak. Detta får mig nämligen att misstänka att du inte är så intresserad av sanningen utan av att hitta något som stödjer dina åsikter, oavsett om det är korrekt eller inte. Så berätta, hur resonerar du kring det?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *