Kategorier
Titta jag ammar!

Hur kan man utvecklas till en normalbegåvad människa om man tvingats amma?

Läste på Katrin Zytomierskas blogg om amning. Långtidsamning framförallt. Så här skriver hon bland annat; Jag tycker att det borde vara lag på amning. För barnets bästa. Upp till sex månader ska man få amma sitt barn. Sen är det olagligt. Vet ni att det första ett och ett halvt året av ens liv sen […]

Läste på Katrin Zytomierskas blogg om amning. Långtidsamning framförallt. Så här skriver hon bland annat;

Jag tycker att det borde vara lag på amning. För barnets bästa. Upp till sex månader ska man få amma sitt barn. Sen är det olagligt. Vet ni att det första ett och ett halvt året av ens liv sen präglar hela ens liv. Tänk er då ett barn som tvingas suga på sin mammas tutte under hela den här perioden. Ja, för det är knappast barnets egen vilja som utgör detta. Förmodligen så gör kvinnor detta med flit. De vill inte släppa taget. De vill äga. Vidrigt.

Hur kan man utvecklas till en normalbegåvad människa om man tvingats amma under det första året av sitt liv. Det säger ju sig självt. Det är omöjligt. 


Nu är jag ju inte så dum att jag inte fattar att hon antagligen överdriver en smula för att provocera och väcka känslor… MEN, tyvärr möter jag nästan varje dag dessa tankar och åsikter från fördomsfulla trångsynta människor. Och likväl så blir jag både arg och ledsen när jag läser det. Arg för att folk inte tänker längre än utifrån sig själv och förstår att alla barn är olika med olika behov. Ledsen för att något så naturligt anses sjukt och perverst i dagens Svenska samhälle.

Den naturliga/biologiska amningstiden för människor ligger mellan 2 och 4 år. Medelåldern i världen ligger på 4. Får barnet själv välja (Jo det är barnet som väljer att amma, de som tror att man kan tvinga ett barn till amning har uppenbarligen INTE ammat själv) så ammar det mellan 2 och 4 (Nu generaliserar jag) De stora primaterna (gorillor, schimpanser och orangutanger ammar i 4 – 7 år. (Med det sagt säger jag INTE att man är onaturlig om man INTE långtidsammar. Bäst att poängtera det innan nån rabiat FL’are börjar missuppfatta)

Och ändå ses det som onaturligt, fel, äckligt. Prat om att det är mammans behov (vad för behov egentligen? Så jävla kul är det inte att amma) om att man vill binda barnet till sig (vänta lite… är inte mitt barn redan det? Bundet till mig menar jag?) om att barnet inte blir självständigt (för det första – små barn har inget behov av självständighet, för det andra – känner du någon som långtidsammats?)   osv.

Okunskapen och fördomarna frodas och det på bekostnad av barnen som ses som konstiga. Amning – och allt vad det innebär för ett litet barn – närheten, myset, näringen, kärleken – kan ALDRIG vara fult eller fel. Det är sexualiseringen och sexfixeringen hos dessa personer isåfall som är osunt. Om man nu ska prata i sådana termer. Jag har t.o.m mött personer som anser att brösten är sexleksaker – endast. Och som på grund av detta valt bort amningen helt.

Nej…. Fördomsfulla jävla idioter.

(underbart!!)

(och ja – jag planerar att låta Ninja amma så länge HON vill)

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

11 svar på ”Hur kan man utvecklas till en normalbegåvad människa om man tvingats amma?”

min mamma ammade min lillebror tills han var 3. jävlar vad folk störde sig på det, trots att han knappast tuttade på ica maxi utan bara en slurk på kvällen… Sen bröt mamma armen och sa "nu blir det jobbigt om du ska tutta så det är nog bäst att vi slutar" och han sa "okej". Inga problem där liksom. Blir så ledsen när man hör hur folk förtvivlat försöker sluta amma och barnen skriver hjärtskärande för de vill så gärna!

Det är sjukt när man ser amningen som något äckligt eller konstigt. Men i dagens västerländska samhälle får en kvinna inte ha kroppsbehåring heller. Och det är fullt acceptabelt att slakta djur för att frossa men det är inte okej att avliva herrelösa gatuhundar (det sistnämnda har jag diskuterat sönder de senaste dagarna)…

Intressant. Hade jag inte ammat min dotter mer än 6 månader så hade hon troligen svultit. Hon kunde nämligen inte dricka välling eller ersättning eftersom hon fick utslag av det. Var och en får väl amma så länge det passar dem. Själv tyckte jag att det var enkelt och praktiskt att alltid ha mat färdigt med. Och jag kunde sova medans hon åt på nätterna. Idel fördelar tyckte jag. Och fullt normal är hon dessutom.

Jag håller delvis med dig! Amningen ska vara på barnets villkor, men om man inte kan amma (okänd anledning), vad tycker du då? *nyfiken*

Själv ville och försökte jag amma min första dotter så länge som möjligt men pga. smärtan klarade jag inte av att fortsätta (och då är jag ändå en sån som hävdar att förlossningen inte var så farlig trots allt). Jag hade stora såriga, smärtande bröst och blev gråtfärdig så fort hon nuddade med läpparna.

Andra gången hade jag stora förväntningar och bestämde mig för att "Nu fasen ska jag amma i över ett år iallafall, det här ska jag fixa!!" men så vart det två bebisar – inget fel i det givetvis men det var svårare än jag trodde. Barnen blev aldrig mätte, vi fick pumpa och försöka så mycket vi kunde och den enda tiden vi(eller jag snarare) fick med barnen var när jag ammade. En dag kom det knappt någon mjölk och jag fick övergå till ersättning istället.

Jag förstår självklart (eller antar är väl ett bättre ord) att du har överseende med tvillingarnas mjölk som sinade (eftersom jag inte kunde rå för det), men vad tycker du om Tindras amning, den som jag gav upp för att JAG inte orkade?

Frågar bara av nyfikenhet och tar absolut inte illa upp av ditt svar =)

(för övrigt tycker jag att 12 år och amma känns lite väl mycket, men det kanske är för att jag själv hade sex, drack alkohol och hamnade i slagsmål kring den åldern, eller nja.. det var på mitt 13:e år)

Ha det fint!

Kan man inte så kan man inte. Inte mycket att göra. Däremot så är det vanligt att man TROR att man inte kan. Det råder bristande kunskap runt om i landet på våra bvc'er. Mammor får dagligen felaktiga råd som i värsta fall sabbar amningen helt och hållet.

Om ditt fall kan jag ju givetvis inte uttala mig eftersom att jag inte vet hur, vad osv. Gick bebisarna upp i vikt? För de flesta bebisar går igenom olika perioder då de verkar som att de inte blir mätta. Och pumpning? Glöm det. Jag har mjölk för ett fotbollslag men får inte ut en droppe med pumpen. Tyvärr så pumpar folk och tror sedan att de inte har mjölk eftersom att det inet kom så mycket.

Tyvärr är det oftast fel. Det är väldigt sällsynt att mjölkproduktionen INTE funkar. I andra delar av världen så existerar inte ens problem på samma sätt som här. Mycket pga den okunskap vi har.

ang. tindras amning… tja, min personliga åsikt är att man bör försöka mer. Söka hjälp framförallt, för det ska inte göra ont om man gör rätt. Mina bröstvårtor blödde också. och ont… oj oj oj… det tog tre månader för mig att få till det, men sen blev det bra. Men jag klandrar dig inte. Absolut inte. Du var ju så ung också!

Och tvillingamning ÄR svårt.

—-

ang. att amma i tolv år… nu var det egentligen 7, katrin hade läst fel. Barn förlorar förmågan att amma iochmed att mjölktänderna tappas och käken formas om. Min åsikt är dock att så länge alla inblandade mår bra och trivs med det, varför då sluta? och jo — när jag var tolv så var jag som du. hehe.

kram!

Tack för ditt svar 🙂

Jag tror att man ofta, när man "inte kan" amma, att man(läs: jag) känner sig sämre och gärna skyller allting på att det bara inte går, när man i själva verket inte har viljan och kraften som krävs. Kanske kan kallas dubbelmoral iochmed vad jag nyss skrev till dig, men faktum är att jag nyss förstod det, efter att jag läst ditt svar.

Jag kunde nog ha kämpat mer och ja, smärtan hade nog gått över efter ett tag. Det är lättare att skylla ifrån sig helt enkelt.

Nej, mår alla bra så kör på bara, men jag ska inte sticka under stolen med att jag säkert skulle höja på ögonbrynen en aning om det så bara var en 7åring. Det är inget man ser varje dag och tyvärr har vi (de flesta iallafall) skapat oss en bild om hur allting ska se ut och är det annorlunda så är det fel. Precis som med att bli ung mamma, alla har vi sådana tankar – bara om olika saker. Jag skulle dock aldrig spy galla över någon som var olik mig och tyckte att det kändes helt okej att amma så länge.

Kram 🙂

Du har självinsikt och det är bra. Och du har rätt i det du skriver om hur man funkar. Vi är ju inte mer än människor och människan ÄR lat och bekväm.

Men skuldsätt inte dig själv — du gjorde så gott du kunde utifrån din tro – då. Det gör vi alla. Hänt är hänt och det finns liksom ingen mening med att älta det som varit. 🙂

Hei:-), først vil jeg si at du har en veldig fin blogg. Den er morsom å lese.. Er enig i mange av tingene du står for og skriver om. Vil bare si at man også skal være forsiktig med amming. Amming er en utrolig vakker og naturlig prosess, men man skal vite at det er tilfeller der barnet ikke gir fra seg puppen. Å hva gjør man da når barnet er 7-8 år gammelt? Har en kusine som ammet til hun var i den alderen! Moren bestemte seg da for å kutte ut ammingen, noe som faktisk første til at barnet er overvektig som ungdom. De ser på pupp som trøst, så når de da miste puppen, så ender det med at de spiser hver gang de føler seg triste feks. Så det er viktig å ikke holde på for lenge:) Overvektige ungdommer har mange begrensninger og gjerne depresjoner, så det er viktig å holde de små sunne og aktive:)Pass på at de ikke blir så avnhengige at de må finne noe annet å erstatte det med hvis de blir for gamle, eller man brått stopper å gi dem pupp:) Det må være en prosess der de får mindre å mindre..

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *