Mamma med dåligt samvete som inte klarar att andra "uppoffrar" sig mer än vad de är beredda att göra: "Herregud nån måtta får det väl vara!"
Jag gör det för att jag inte tror på att låta en liten bebis ligga och skrika själv. Jag tror inte det är bra för fem öre, tvärtom. Dessutom — hur fan får man lugn och ro att ens KUNNA skita med en liten som ligger och skriker för full hals i rummet bredvid?
De tre första månaderna i Nöffis liv så ammade jag HELA TIDEN. Alltså på riktigt. hela jävla tiden. Ammade och bar. Inte en paus heller. Pappa kunde inte ta henne för då blev det liv. Jag kunde inte duscha, äta, skita, leva. Men så är det ju! Med en liten bebis. 🙂 Jag hade dessutom spräckt svanskota så jag kunde knappt röra mig, varken sitta eller gå, men bebisen var en liten bärfis och ville att jag bar. Bar och bar och bar. (tack Gud för bärsjal!) Och ammade. Även om jag satt på skithuset.
Idag tar jag fortfarande med henne, hon får sitta i babyskyddet som jag har i badrummet, och prata med Gunnar. (vår ena katt) Det funkar fint.
7 svar på ”Jag ammar när jag bajsar… eller var det bajsar när jag ammar?”
Hahaha allvarligt?! Klarar dom inte av att ta med ungen på skithuset?!
Folk är då bra konstiga.
haha jag fattar inte hur man klarar av att skita med en unge som skriker! fatta – jag skulle vara konstant förstoppad! det är ju inte så att det är svårt att ta med den lilla!
Jag kan nog räkna på ena handens fingrar hur många gånger Embla INTE varit med på skithuset. Hon verkar inte ha dött eller fått hjärnskador än, och hon är 7 månader.
Jag skulle aldrig amma på dass! 😀
Min son var prematur och han åt hela jävla tiden i början, flera timmar varje dag, jag tycker att det var rätt hemskt, jag är väääligt avskräckt från att amma igen ever.
Men bajsa ifred har jag alltid gjort 😀
det fanns liksom inte så mkt val såvida jag inte ville ha en ledsen bebis… och det ville jag ju inte!
`en till som ammade på skithuset´ Vad göra liksom?!
Min dotter är nu tre år och när jag är själv hemma med henne så är hon med mig på skithuset. Hon måste få svåra men när hon växer upp. Även min son var med mig på skithuset, var ensam med honom tills han fyllde åtta typ. Inte många gånger man fått skita ifred. Men det kanske hade varit bättre att ha en hysterisk unge stå utanför dörren. Ett litet barn som inte vill bli lämnad av mamma. Nej fy fan, då skiter jag hellre med lite publik.