Kategorier
Titta jag ammar!

Jag är övertygad om att långtidsamning är bäst för barnet men ibland så får mamma slut på orken

Ja just ja…. Tamlin har slutat amma. Det var ett tag sen. Inte sådär tvärt, men det blev mer och mer sällan och till slut gick det dagar mellan och sen så en dag så insåg jag att vi slutat. Egentligen borde jag kanske insisterat lite mer, trugat och erbjudit oftare, för jag är övertygad […]

Ja just ja…. Tamlin har slutat amma. Det var ett tag sen. Inte sådär tvärt, men det blev mer och mer sällan och till slut gick det dagar mellan och sen så en dag så insåg jag att vi slutat. Egentligen borde jag kanske insisterat lite mer, trugat och erbjudit oftare, för jag är övertygad om att långtidsamning är bäst för barnet men jag är så jääääävla LESS på allt tuttande. 3,5 år med Ninjan och lite mer än 1+ för Tamlin. Stick a fork in me, I’m done!

Nu ska jag bara få de där kortväxta personerna som bor med oss att sluta gräva mig bland pattarna i tid och otid.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

80 svar på ”Jag är övertygad om att långtidsamning är bäst för barnet men ibland så får mamma slut på orken”

Det ska verkligen bli spännande att se hur många kommentarer detta inlägg får. Hur många som kommer rasa över det ena eller det andra.

Jag helammade fram till dess Musse var 6 månader (kämpade) men slutade helt när han var 9 månader. Han var inte längre intresserad av att segsugapå tutte, utan trivdes mycket bättre med att dricka välling ur flaskan. Det var hans eget val helt enkelt.

Slutade amma min minsta i somras då va han 2,5 år, men han ska fortfarande gräva fram tuttarna varje kväll och gosa med dom 🙂 Älskar din tuttar säger han varje kväll 🙂

Noni: jag vill inte vara avog men ett eget val vore det om ditt barn själv hade stegat iväg till köket och gjort i ordning en flaska välling eller åtminstone vägrat ta bröstet utan att något annat stod till buds. Många barn skulle nog välja välling framför bröstet om de erbjöds det, av den enkla anledningen att det går så mycket lättare! De vet inte sitt eget bästa, det är därför de har föräldrar. Sedan har jag förståelse för att man själv väljer att sluta, men då är det för din skull, inte för att barnet valt det.

Ser bara positiva saker med amning länge! Ger friska barn 🙂 helamma till 6 mån och delamma till 2 år är ju världsrekomendation. Som folk oftast inte följer. Antigen för att de inte vill eller för att det inte går. Tråkigt!

Varför långtidsamma? Alltså, jag undrar verkligen (inget påhopp).

Ska själv få barn om några månader och tänker mycket på det här med amning. Ingen av mina vänner har eller har planer på att amma sina barn så länge och jag själv skulle nog känna det som lite skumt att ha min treåring vid bröstet. Jag vet inte, men jag tycker det ser lite obehagligt ut. Som att de är för gamla.

Du har kanske skrivit mer utförligt om det här med långtidsamning någonstanns men kan ej hitta det – det vore intressant att läsa 🙂

Alabama: Jag tänkte ungefär som du innan min Alma föddes. Jag ville amma, men hade aldrig en tanke på att amma efter 1 år. Nu fyller Alma snart 2 år och vi ammar fortfarande. Man får en annan syn på det när man ser fördelarna med egna ögon =)

Jag tänker lite som Alabama, fast jag har inga barn och inga på väg. De flesta av mina kompismammor har slutat amma när ungarna blivit ett år, eller tidigare och det verkar ha blivit det vanligaste. Har pratat mycket om det men har så svårt att tänka mig att jag skulle vara bekväm med att mina tuttar är mat åt någon som kan kliva fram, be om det och gräva fram booben själv. Men jag antar att all den där kroppintegriteten ändras när man fött barn?

Jag håller med Alabama, vad är grejen? Jag har barn men har inte ammat och har hela tiden fått förklara mig varför jag väljer bort något. Men jag ser det som om jag har valt till något.

Lustigt att du skriver om detta idag. Min minsting har IDAG börjat VÄGRA, och då menar jag totalvägra tutten. Har helammat honom fram tills nu (drygt 5 mån) men sist på bvc hade han inte gått upp som han skulle. Kan det månne vara så att det inte finns så mkt näring i min mjölk och att han känner det?

ML jag LOVAR att din mjölk innehåller massa näring. Bebisar kan vägra emellanåt. Om amning är viktigt för dig så tycker jag att du ska truga lite. Ta ett par dagar och verkligen maratonamma för att få igång mer produktion. Erbjud patte hela tiden.

Och ibland går de inte upp så mkt. Huvudsaken är dock ATT de går UPP. Även om det bara är lite.

N,

Varför har du inte ammat alls? Vilka är fördelarna med DET? Intressant att höra alla sidor.

ML,

Fast vägra gör de väl ibland? Jag vet en unge som under ett par dagar totalnekade vänstra tutten medan den högra minsann dög. Sen funkade vänstern också efter en tid..

Skönt ändå att han slutade frivilligt. 🙂 Jag hade som mål att amma minst ett år, men tänkte att jag skulle låta dottern hålla på så länge hon själv ville. Men efter två år var jag riktigt trött på det och ville kunna ha mina bröst ifred när jag skulle sova (hon var extremt snuttig på kvällar och nätter).

Nu vill hon fortfarande "nypas" som hon säger = pilla/dra i mina bröst när hon ska sova. Jag säger nej, jag vill inte men vi kan kramas/hålla i handen istället, men hon accepterar inte nej utan blir skitförbannad och skriker. Hon är så envis… Hur får man dem att bli mindre tuttfixerade? 🙂

Fördelar med amning?

MYSIGT!

– nyttigt, massa näring/vitaminer osv.

– frigör må-bra-hormonet oxytocin.

– främjar anknytningen

– antikroppar. Tar två år drygt för barn att utveckla sitt immunförsvar. Antikroppar skyddar tills dess.

– Mysigt, en annan slags närhet.

– Bra för mamman; minskar risken för benskörhet, bröstcancer, äggstockscancer och andra cancerformer

– minskar risken för allergier och astma men också för diabetes och leukemi hos barnet.

Äntligen ett inlägg om amning!!

Ammar min 20månaders å hen äääälskar det. Tänker inte sluta förrän barnet e "färdig" å själv vill, men tycker det känns väldigt ensamt när majoriteten verkar sluta långt innan året…

Visst tycker jag det är viktigt, men jag är ändå glad att jag kunnat amma den tid jag har gjort. Med första ammade jag bara 9 veckor, sen tog mjölken slut. Så detta känns som lång tid i jämförelse.

På nätterna när han sover/halvslumrar så funkar det bra att amma, så det kommer jag garanterat fortsätta med. Får väl se hur det blir i övrigt, jag både vill och på ett sätt "inte". Hade varit skönt att kunna lämna till pappan och vara borta några timmar utan att behöva vara "mjölkcentralen". men visst, den tiden kommer så småningom ändå… haha, jag är visst lite velig. Eller bara lat och bortskämd. Amningen har funkat perfekt fram tills nu coh då räknar man inte med krångel bara över en natt sådär.

jag ammade min äldsta till hon var drygt två år, då va det dags attt sluta tyckte vi båda två. Minstingen ammade jag tills hon var sex månader bara. Jag hade planerat att amma henne läääänge men sen gick jag ner så in i helvete i vikt, och till sist vägde jag bara 58 kg(är ju 1.80 lång), och då beslutade jag att trappa ner på amningen, erbjöd välling o sen gick det av sig självt. hade hon tyckt det var jobbigt hade jag fortsatt amma, men det gick så smidigt. DOCK har jag ännu inte gått upp ett enda gram i vikt, och nu är hon ett bast, hade jag vetat det hade jag fortsatt amma henne,helt klart, o nu e jag avundsjuk på andra långtidsammande mammor på stan…

hej, jag har en fråga som jag frågat förut, vet inte om du har sett det eller inte men jag fick inget svar så jag prövar igen. När du skickade brev till tex Richard Ramirez fängelset i USA, skickade du med ett frimärke i kuvertet som han sen kan stämpla på svarsbrevet och skicka tillbaks till Sverige eller kan dom i fängelset fixa det själva? Om du nu skickade med den, hur fixade du den frimärket?

ååh det vill jag läsa mer om! Har du några källor som man kan läsa mer på?

"

– nyttigt, massa näring/vitaminer osv.

– frigör må-bra-hormonet oxytocin.

– främjar anknytningen

– antikroppar. Tar två år drygt för barn att utveckla sitt immunförsvar. Antikroppar skyddar tills dess.

– Mysigt, en annan slags närhet.

– Bra för mamman; minskar risken för benskörhet, bröstcancer, äggstockscancer och andra cancerformer

– minskar risken för allergier och astma men också för diabetes och leukemi hos barnet. "

Jag kunde inte amma länge. Mina killar fick inte tag ordentligt och jag mådde fruktansvärt och fick ingen hjälp. Men den korta perioden jag kunde amma så var det ju kanon. Önskar så att jag hade varit tillräckligt stark föratt kunna handskas med det på rätt sätt men livet lär.

Iaf så förutom de fördelar med ammningen som LD redan listat så vill jag påpeka att om du ammar så kan du inte glömma maten på köksbänken hemma… 😉

Jag tycker inte amning är så viktigt i västvärlden, mjölkersättning är också full av vitaminer… Med det sagt så ammade jag i ca 3 mån, och mitt barn fick även kompletterande ersättning. Jag hade inte tillräckligt med mjölk och skulle aldrig få för mig att ha dåligt samvete över det, men jag hade det då jag ammade då självgoda mammor och BVC var på mig tills min barnmorska sa åt mig att sluta vara löjlig och bara se till att få ungen mätt 🙂 Nu säger jag inte att någon är självgod här så klart.

Jag hade tänkt långtidsamma båda mina men var ett vrak när nummer ett var drygt ett år gammal eftersom han ammade hela nätterna och jag jobbade heltid från han var nio månader. Försökte få det till amning morgon, kväll och dagtid de dagar jag inte jobbade men ettan blev tvärarg och totalvägrade amning då enligt allt eller inget-principen.

Nummer två ammade som en dammsugare fram till sex månader, sedan trugade jag som en tok i två månader, tryckte in tutten i munnen när hon sov och hade mig men till slut gick tvåan inte på det heller utan knep igen. Jag var besegrad. Och jag som hade fixat så att jag skulle vara föräldraledig mycket längre tid än med ettan endast för att jag skulle kunna amma länge… Tvåan älskade mat så det var inte flaskmatning som konkurrerad ut amningen utan puréer och gröt.

Om vi bestämmer oss för en trea ska jag återigen försöka långtidsamma men även vara ödmjuk inför barnets vilja och vad jag själv orkar med.

AnnA: ah fast det är lätt att långtidsamma om man inte är det också, jag och min man har delat lika på fl och mitt barn slutade amma nu straxt innan två, självmant.

Får väl tillägga att det inte behöver vara lätt ändå, men för oss var det lätt även fast jag inte varit hemma ens i halva amningsperioden.

Sen vill jag tillägga till några av kommentarerna här där jag ser personer skriva att mjölken inte räkte osv att så vitt jag har förstått det så är det väldigt ovanligt att man inte kan producera tillräckligt med mjölk utan att det snarare handlar om att man har fått felaktiga råd (som att begränsa amningen osv) som gör att man inte producerar tillräckligt. Jag tycker amningshjälpens blogg amningsbloggen är en fantastisk kunskapskälla för fakta om amning till er här ovan som funderar på hur ni ska göra när ni får barn.

HannaGerda: att säga till oss som inte hade tillräckligt med mjölk att vi endast gjorde fel då vi följt felaktiga råd, dvs varit okunniga är väldigt sårande och nedvärderande. Jättebra att du hade mjölk, jag lägger inga värderingar i om du vill amma din unge i hur många år du nu vill men skippa den trista attityden för det är såna som du som gör att vissa mammor mår dåligt. För din information så hade jag kontakt med både amningshjälpen och BVC tills jag till sist fick vettig hjälp dvs ersättning och då helt plötsligt mådde både jag och mitt barn bra igen. Vi har rent vatten i Sverige och det gör att ersättning är ett mkt bra komplement eller just en bra ersättning för amning.

Vad duktiga ni är som stått ut med att amma i 2 år och vilka fantastiska barn ni Gar som haft tålamod och god vilja och era kroppar är ena riktiga kvinnokroppar som producerar så mkt mjölk. Ni tittar på oss andra där från er upphöjda pediatal och ger goda råd. Och vi okunniga dåliga mammor vi sväljer era taggtrådar och bugar ännu en gång. (ironi) Skärp er alla fröknar duktiga, både amning och ersättning är bra, döm inte andra om ni själva inte vill bli dömda.

😛 Vet exakt hur det är. Min har också ääääntligen slutat att amma han med och äntligen vill han äta mat ( har inte velat innan) Han har använt napp i 2 veckor nu men gräver fortfarande blan tuttarna när jag lyfter upp honom. Han är den 7/2 22 månader. mannen får också se upp för ibland kommer det en liten han innanför hans tröja också :-d

Att människor vill sprida kunskap om amning betyder inte att man vill göra icke-ammande till sämre människor.

Att lägga skuld på mammor som inte fått rätt hjälp vill nog ingen göra. Däremot borde vården ta sitt ansvar att hjälpa kvinnor som vill att amma.

Att sprida kunskap om amning kan inte vara fel. Det är en hälsofråga för kvinnor och barn.

Amning måste få ta plats.

RÄTT hjälp och information om amning måste bli lättillgängligare.

ML: Googla lite angående BVC:s kurva. Den är kanske inte så mycket att gå efter om man ammar då underlaget den går efter är lite tveksamt. (WHO har en helt annan kurva de rekommenderar men i sverige går man inte efter den av någon anledning..) Hade ingen aning om det förens jag blev nojig över min egen bebis och började läsa på.

MOA skärpning! Man måste få tala om amningens fördelar utan att ni som valt att inte eller inte kunnat amma ska ta det som personliga påhopp! :thumbdown:

anonym Det är givetvis inte ert fel att amningen inte funkat. Ingen skuldbeläggning, men faktum ÄR att de flesta bvc'er ger felaktiga råd. Och okunnig? Jag visste inte ett jota om amning innan jag faktiskt läste på. Och anledningen att jag läste på är för att jag fick rådet att förbereda mig inför det. De flesta föräldrar glömmer den biten (inte konstigt, man har ju en graviditet att tänka på!) och samtidigt så litar man ju på vården. Som tyvärr är farligt okunniga. :thumbdown:

Tyckte amma var frukstansvärt obehagligt. Fick nästan en psykbryt. Vet ej varför. Ville amma men höll på att gå under. På bvc skrev dom ut piller och sa åt mig att sluta. Inte ens på tal om att försöka med något annat. Ska testa nästa gång men är blir helt hysterisk bara av tanken:-(

CAROLINA jag hatade amningen under graviditeten. gjorde så ont i nipple'arna! Men jag bet ihop och höll ut för jag hade gett mig fan på att använda amningen som bonding mellan barnen. Och det gjorde jag!

Aaaaaaaaaah jag VISSTE DET!!!! Weran: min son är väldigt för sig, han tog faktiskt bussen helt själv redan vid 6 månaders ålder och köpte både välling och flaska! Hur känns det i din kropp nu förresten? Nu när du verkligen "satte mig på pottan" (obs, jag menar självklart inte att du fysiskt tvingade ned mig på en potta, det är ett uttryck). Han valde själv MELLAN flaska och bröst. Orka märka ord….

Åh LD kan du berätta hur det där med tandemamning funkar praktiskt?! Min 20månaders ska få syskon i sommar å jag hade tänkt köra samma spår som du, amma dem båda (om äldsta fortfarande vill, men än så länge syns inga tecken på att vilja sluta!) men eftersom typ alla jag vet slutar amma max 9månader har jag ingen förståelse från nån/bolla tankar.. Än så länge känns det som vanligt, inga ömma bröst eller obehag heller (peppar peppar) men mvc sa jag måste sluta amma om jag får sammandragningar IOM amning – stämmer? Jag har väldigt lite tilltro till vården när det gäller amning i synnerhet så…

Jag ville verkligen amma länge men båda mina pojkar slutade självmant vid 10 mån.

Den äldsta vände bort huvudet och har redan dess inte velat ha och det är jag iofs glad över då han är 13 år nu. 😉

När den yngsta slutade var när han la munnen över bröstvårtan och började göra pruttljud. Då tyckte jag att det var dags. Men det var samma som för dig, det kunde gå några dagar mellan osv.

Enligt mina böcker om hjärnans utveckling så är komjölksproteinet (i ersättning) gjord för att kalven snabbt ska bygga muskelmassa, medan den mänskliga mjölkens proteiner är för att gynna hjärnans tillväxt. Hos människan sker ju otroligt mycket utveckling i hjärnan resp. kroppen under barnets sista tid i magen och dess första tid utanför magen (bl.a. så vandrar neuronen i hjärnbarken på plats från ventriklarna), och bröstmjölken gynnar förutsättningarna för denna utveckling.

Ammade i 2 veckor sen gav jag upp…nästa barn kommer jag inte amma alls. Dåligt/eller ingen mjölk, mjölkstockning och jätte såriga bröstvårtor. Grattis till alla er som lyckas med amningen men JAG VET VAD SOM ÄR BÄST FÖR MITT BARN och det var INTE långtidsamning.

Jag blir lite avundsjuk på alla som kan långtidsamma!

Min första hamnade på neon som nyfödd och jag fick problem med amningen från början. Nästa barn hade jag tänkt amma i minst ett år, helst längre. Men så blev jag sjuk och fick äta tabletter som jag inte fick amma med. Vilken skit! Jag fortsatte pumpa varannan timme medans jag åt medicinen (och hällde ut såklart :P) Planen var att fortsätta amma sen igen. Men icke. Bebisen ville bara ha flaska. Suck. Det är en sorg för mig att det har strulat med båda barnen. Men de är fiska, pigga, glada och mätta. Jag får vara glad över det 🙂

Blir det ett till barn i framtiden så SKA jag amma!!

Hej! Jag slutade amma min pojke när han var lite över 2 år. Nu 6 månader senare är han fortfarande inne och gräver i min tröja i tid och parti! I början störde det mig inte så mkt, men nu tycker jag verkligen att det är jättejobbigt! Det gör ont (han nyps och rivs), och det är obehagligt. Jag har lite dåligt samvete över att jag förvägrar honom "grävandet" när jag vet att han hittar tröst så, men ibland blir det för mkt för mig. Kram

Mollan: man kan få lite sammandragningar, men eet är abra farligt om det gör ont eller man börjar blöda, typ, annars är det ingen fara. LÄs mera på amningshjälpens hemsida, tror jag…:-)

Undrar av rent intresse: Finns det någon långtidsammare här som faktiskt haft de problem med amning som vissa, av vilken anledning det vara månde, upplevt? Någon som har kommit över problemen och sedan kunnat fortsätta i två år eller så? Jag menar låg mjölkproduktion, dålig utdrivningseffekt, ett skrikande, hungrigt, otillfredsställt barn odyl. Ett barn som är hungrigt i princip dygnet runt och panikskriker av överlevnadsångest är inte att leka med, att sen ge upp och ge ersättning i flaska och uppleva det nöjda, mätta, glada barnet är en obeskrivlig känsla – lättnad och lycka över att barnet blir mätt, samtidigt skam och skuld över att man väntade så länge! Och överlevnadsångesten kan sitta i länge och kicka in vid hungerkänslor efter flera år. Att långtidsamma ÄR bra för både mor och barn, helt klart, men när det inte fungerar och man inte får rätt hjälp/info, vilket trots allt verkar vara vanligare än motsatsen, så GÅR DET BRA även om man slutar.

Har faktiskt lite svårt för att förstå argumentet varför man ska långtidsamma. På vilket sätt är det bra för en treåring att amma? Tror snarare behovet sitter mer hos mamman än hos barnet. Att säga att det är för näringen skull är ju bara en ursäkt, bröstmjölk för ett äldre barn ger knappt nån näring. Det behöver dom i annan form. Samma sak med att det är bra för immunförsvaret. Det där är ju jätte individuellt. Bägge mina barn är uppväxt på flaska & dom har varit friska som nötkärnor ändå tills dom började dagis. Medans vänners barn som ammats har varit sjuka konstant. Sen så anser jag att ett barn som äter flaska kan få minst lika bra anknytning till sina föräldrar (bägge), det sitter inte i brösten. 😉

LILLAN varför ska jag behöva argumentera för att jag ammar?? Jag fick frågan vilka fördelarna var och svarade. Jag ammar för att jag tror det är bäst för mitt barn. Jag behöver inte ha nån annan anledning och jag behöver verkligen inte försvara det.

LyckoLina Japp. Jag och många med mig har kämpat igenom olika språng och svårigheter. Det är en myt att amning ska vara lätt hela tiden och att barnet är nöjt hela tiden om det funkar. Och den myten gör att många ger upp för tidigt och utan anledning.

Jag har suttit där med ett skrikande barn, ett barn som vägrar ta tag, jag har maratonammat i TIMMAR med en bebis som inte tycks bli nöjd. Det ÄR helt normalt.

Lillan, och allmänt till alla…

Man långtidsammar för att BARNET (och förhoppningsvis mamman) vill det.

Bröstmjölk blir inte näringsfattig bara för att barnet blir äldre.

Amning är inte bara mat!

Amning är närhet, trygghet, gos, tröst och stärker anknytning.

Biologiskt sett är vi anpassade för att (vad vi idag kallar)långtidsamma.

Sen är ammade barn dokumenterat friskare gällande t.ex. astma, vissa mag och öronåkommor, övervikt m.m. på befolkningnivå.

Lyckolina: Jag slet med mitt första barn och det var verkligen inte lätt, men hon ammades sedan i 2, 5 år. Då märkte jag att hon egentligen inte hade något behov av det längre och avbröt. Men det betyder inte att det alltid är bäst att fortsätta amma och att amma till varje pris. Det är oerhört många faktorer som är med och bestämmer hur ett barn mår och utvecklas och amningen är bara en sådan faktor. En annan faktor är en mamma som orkar vara närvarande och inte är fysiskt och psykiskt slutkörd av att försöka få en icke-fungerande amning att fungera ;). Jag är uppfödd på flaska och minns faktiskt hur mysigt det var att klättra upp i mammas famn och suga välling. Man gör som man kan och finner bäst för sig och sitt barn, men jag tror att fler mödrar och barn skulle må bra av längre amningsperiod och jag tycker att vi ska sluta förvänta oss av varandra att amning ska vara under en si eller så lång period. (jag tror att fler skulle välja att amma längre, men jag kan ju ha fel) Lite mer intuition och mycket mindre "vad ska andra tycka" både när det handlar om att amma länge och att inte amma alls!

Lyckolina: jotack, mjölkstockningar som stod som spön i backen ett tag samt svamp som krävde medicinering. Lillan hade dåligt tag i början och det var nog grundorsaken. Nu är besvären ett minne blott, lillan är 14 månader och verkar inte planera att sluta. Lärdom: Man måste vara NOGGRANN med taget. Och kontakta folk som vet om man har problem. Tyvärr är det inte bvc som vet, vilket man skulle kunna tro. Amningsmottagning, Amningshjälpen

eller amningsforumet på Sjalbarn är mina tips.

Lillan: globalt sett, och historiskt, så ammar vi ovanligt kort i Sverige idag. I många länder (och även förr i Sverige) är det inget ovanligt med 2-4-åringar som ammas. WHO räknar med att ca hälften av världens tvååringar ammas. WHO rekommenderar f ö amning till minst två års ålder. (Jag har inga problem med att mammor av olika anledningar inte ammar sina barn särskilt länge, eller inte ammar alls, jag tycker däremot det är trist om mammor som VILL amma länge lägger ner för att normen i Sverige säger "amma högst ett år".

Anonym: Jag är ledsen om du känner dig nedverderad. Om du har fått adekvat hjälp och gjort allt i din makt så kanske du är en av de som har för lite mjölk? Jag känner inte dig personligen så jag vet inte. Jag tycker verkligen inte man är sämre om man flaskmatar, utan tror att det är något som passar många. Jag tycker det är okej att inte vilja amma. Det är ett personligt val. Men jag tycker det är synd att om man vill amma få felaktiga råd från vården som försvårar amningen avsevärt.

Lillan: På vilket sätt är det dåligt för en treåring att amma? Du TROR att det är mammans behov? Vad har du för belägg för det?

Jag fattar inte varför man ska tvinga fram ett avslut om båda trivs med amningen?

Och kom igen.. långtidsamning innebär INTE att man bara ger sitt barn bröstmjölk utan jag kan lova dig att långtidsammade barn äter i princip lika mycket mat som barn i samma ålder.

Jag kunde inte amma min son och det sörjer jag än idag tre och ett halvt år senare.

Började redan på bb, han blev hungrig och jag kände mig tafatt (läs:okunnig) i hur jag skulle bär mig åt, han skrek och jag larmade in barnmorskor och undersköterskor i parti och minut, de klämde ihop mina bröstvårtor och tryckte in dom i munnen på honom, han tog inte tag utan skrek bara, det sprutades in mjölk i munnen på honom men han bara skrek.

Jag blev stressad och grinade mig igenom min bb vistelse, vägrade åka hem utan en elektrisk pump och satt första tre månaderna i soffan och pumpade och försökte amma om vartannat, stressad som satan och grinade av hopplöshet!

Tillslut så gick det inte att pumpa ut nån mjölk längre så jag fick erkänna mig besegrad…

Jag hade som målsättning innan förlossningen att långtidsamma så ofta och mycket bebisen ville men det slutade med ingenting alls…

Jag är väl medveten om alla födelar med amning och därför blir min sorg ännu större att min son fick lov att växa upp på ersättning. Hade dåligt samvete länge efter det och grät när han fick sina flaskor…

Nu väntar vi tvåan och jag är livrädd! Vill så gärna kunna den här gången! Vart finns bra, enkel och lättförståelig information om amning?

Med första barnet funkade amningen som en klocka verkligen. Förvisso var det några månader där när han ammade precis hela tiden. Många tycker det är jobbigt men jag parkerade mig i soffan och så fick det vara – var väldigt mysigt. Han var jätte svårt att få i vanlig mat när det väl var dags. Totalvägrade tills han var 8 månader och sen plötsligt började han äta och under en vecka gick han från att heltidsamma till att nästa bara äta riktig mat (trodde tuttarna skulle explodera). Vi nattammade 1-2 gånger per natt några månader men sen försvann det av sig själv när han började sova hela nätterna.

Nummer två ammade jag bara två månader och det är en liten sorg måste jag säga. Han föddes med lunginflammation så starten blev knagglig från början. Sen visade det sig väldigt sent att han var komjölksproteinallergiker. Stod emot bvc som ville ge ersättning rätt länge men när an gått ner i vikt en hel månad pallade jag inte längre och gav flaska. Han moffade i sig like there was no tomorrow och jag tror han blev mätt för första gången när han var 3 månader. Jag försökte truga ett tag till men gav upp ganska fort med amningen när flaskan funkade så bra.

Flaskan ger oss som familj helt andra förutsättningar. Jag har börjat jobba 2 dagar i veckan (han är 6 månader) och min sambo är pappaledig två dagar. Vi tar varannan natt så jag är inte alls sådär dödligt trött som jag var med första. Jag kan lämna hemmet ¨på ett helt annat sätt och jag är mer fri.

fast det är ändå en stor sorg. Jag älskade ju att amma och det kommer inte bli fler barn. Är så avundsjuk på alla mammor som sitter där i sina fula apdyra boob-tröjor med smakande nöjda bebisar. Slutade när han var 3 månader och fick mens nästa dag – det var som att alla magi var borta i ett trollslag och allt var som vanligt igen. Lite svårt att beskriva.

Jag tror på långtidsamning och önskar att jag hade haft orken att hålla ut men så blev det inte. Om det nu mot förmodan blir ett till barn då jäklar ska jag ligga i :-d

Bara en input. Jag fick min tvåa extrem prematurt. Man kan inte amma en 700grams bebis. Det är antingen ens egen bröstmjölk eller donerad bröstmjölk som ges till dessa små i sond.

Jag slet med pump och alla möjliga hemkurer för att öka produktionen i nästan fyra månader. Tillslut kunde min son amma, trots att han inte orkade längre perioder. Han var/är mycket lungsjuk så själva amningen i sig var en kamp för honom. Han var så skör att man ibland inte kunde lyfta omkring honom, men ligga och snutta tutte det behövde han.

Jag fick berättat för mig att såhär lungsjuka barn får oftast knapp(sondnäring via magen) och extrem problematik med mat. Vi vann över detta och sonen började helamma.

Amma det gjorde jag i lite mer än två år. Jag önskar vi fortsatt mer. Med facit i hand ångrar jag mitt beslut att ge upp amningen när han började på förskola. Pojken avskyr det mesta i matväg och de få saker han äter låter han bli om han är sjuk.

Hejja amningen! Det gjorde min son stark på ett helt annat sätt än vad ersättning gjort.

Åh! Jag gillade att amma min son, det var så lugnt skönt och bara väldigt mysigt. Fick dock sluta efter cirka 3 månader då jag gick ner så förfärligt mycket i vikt. Nu sitter jag här underviktig och jävlig och ska ta mig upp de där kilona.

Hur som helst så tycker jag inte att någon som kan amma ens ska tveka! Det är underbart och bra för barnen. 🙂

Det där med att amningen har strulat för många pga av sjukdomar, allergier och andra svårigheter: Istället för att känna sig som en dålig förälder eller ge sig på de som lyckats med amningen och som talar lyriskt om den kanske vi istället kan vara glada för att vi lever i en tid och på en plats där det finns annan hjälp när amningen inte fungerar? Vi gör det vi kan och begriper att göra för att våra barn ska må bra och det ser olika ut för att vi och våra barn är olika. Min mvc-barnmorska under första graviditeten sa hårt att hos ursprungsbefolkningar fungerar alltid amningen eftersom mammorna vet att den MÅSTE fungera, annars dör barnen. Jag höll med tills jag mindes en beskrivning jag läst om förlossningskliniker i Amazonas djungel. De är till för att hjälpa isolerade indianstammar och varje klinik har försetts med en mjölkko just för att ha som första insats när en mamma inte kunde amma. Det förekommer alltså också hos de som måste amma för att barnen inte ska dö. (För det finns inte så värst mycket Semper i djungeln). Ibland fungerar amningen bara inte. Tack gode Gud för andra lösningar och för att barnen lever och har mammor som älskar dem!

Jag har inga barn än, så jag vet inte hur det kommer se ut för mig. Däremot tror jag att man kan få exakt lika mycket närhet och ha exakt lika många mysiga stunder med sin bebis, trots att man inte ammar. Har gett flaska till mitt brorsbarn flera gånger och jag håller honom nära, nära och vi tittar varandra djupt i ögonen och släpper aldrig varandra med blicken. Det är fantastiskt!

Sen är det ju underbart att pappor som matar sina barn med flaska också kan få uppleva precis samma sak!

Jag förstår inte argumentationen. Varför är det så kontroversiellt om man vill amma länge eller om man inte vill amma alls? Varför blir det någon form av tredje världskrig där de som kan långtidsamma får det att låta som att de som inte kan/vill är dåliga och inte försökt och nekat sina barn en livskvalitet som ammande barn får och de som inte kan/vill blir arga och börjat snacka om skenhelighet och känner sig ledsna och utsatta och börjar köra påhopp på de som vill och kan?

Varför spelar det roll? Sålänge det är moderns beslut (för jag tror och hoppas innerligt att alla mammor gör det de tror är BÄST för sitt barn) så kan väl barnen inte ammas eller ammas så länge de vill?

Självklart borde sjukvården skärpa sig och faktiskt ge riktiga råd och ett riktigt stöd till de mammor som verkligen vill amma! Det är ju deras beslut och något som de absolut INTE ska skämmas för oavsett hur länge de håller på! (fast jag måste medge att när jag såg en dokumentär om en 7åring som ammade tyckte jag att det var nog)

Marie en annan del med de kulturerna är att amning ses som naturligt på ett annat sätt. Amning är självklar där och utövas öppet. Inte under filtar eller i speciella amningsrum. Då växer man upp med lite koll på hur det funkar till skillnad från här där de flesta av oss har noll koll.

RAMMIS! amningshjälpens hemsida! Och boken "amningsboken" är underbar.

Du kommer stöta på en bebis som verkar hungrig, som verkar som den aldrig blir nöjd, som inte vill ta tag, som skriker, som vill amma HELA tiden i flera timmar osv. GE INTE UPP då. Det är nämligen helt normalt.

Att det inte går att pumpa ut nån mjölk betyder heller ingenting! Jag kan inte pumpa ut en fingerborg mjölk om så livet hängde på det, men jag skulle kunna göda en flock ungar. DEt är nämligen så att bebisen är bättre på att mjölka än någon pump någonsin kan bli.

LD: Jo, men jag ville förtydliga, just för att så många kommentarer uttrycker skuldkänslor för att amningen inte har fungerat, att också hos "stenåldersfolk" händer saker som gör att kvinnorna inte kan amma hur gärna de än vill. Vi gör ju vad vi kan och känner till för att våra barn ska ha det bra och att banka sig gul och blå över att inte vara duktig som en stenålderskvinna är helt onödigt eftersom det inte har med duktighet att göra.

@ Rammis ditt fall later nasta precis som min kompis och hon lyckades andra gangen med hjalp, sa kolla LD's! Man kan behova MYCKET hjalp hellst av nagon som man ar avslappnad med. Jag hade liknande upplevelse med min 1a han skrek och tog inte tag och jag vart jatte stressad. Borjade ge lite ersattning som komplement efter att en dum banrlakare radde att jag skulle pumpa och ge sa att jag visste hur mycket han fick, precis som LD fick jag ut knapt 10ml efter 30 min. Men hade tur som fick hjalp av en van som hjalpte med att ligg amma och iborjan vagade jag inte lagga till utan att min partner var med och hjalpte. :love:

Det fiins massor av anledningar till att barn vill amma hela tiden, typ reflux, oka mjolkproduktionen och bara narhet. Tyvarr tror jag mycke kunnskap raderades under 60/70 talet nar folk knapt ammade, min mamma ammade mig och min bror var 3/4 timme som raden var da och det funkade for henne for hon hade MYCKET mjolk. Men idag later det ju inte klokt att hon gick och kankade pa min bror som skrek pa kvallarna istallet for att ge honom brostet.

Det ar bara att satta sig i tv soffan med tidningar, en kanna vatten och fjarkontrollen och amma! Det ar ett atagande att amma, det ar ett jobb!

Sedan haller jag med mar man for daligt och kanner att man inte klarar det fysiskt eller mentalt sa finns det ersattning, det ar battre for barnet att ha en frisk mamma. Forlossnings deprision ar inte att leka med.

Forr anlitade man ju ammor om det inte funkade eller sa kanske man hjalptes at att amma varandras barn. Kanske vore en ny karrier :thumbup:

När jag var liten var jag en skrikbäbis eftersom jag ständigt var hungrig eftersom min mamma inte kunde ge mig det jag ville ha. Jag fick ersättning tidigt och det har inte skadat mig. Jag har sjuktbra relation med min mamma och har alltid haft. Jag var som barn frisk och lider inte alls av att jag inte fick amma tills jag var 2år.

Jag är lite likgiltig när det kommer till amning eller flaskmatning. För mig är amning det självklara valet när det kommer till att ge min bebis mat. Jag ammade min dotter i 8 månader, sen ville hon inte längre ha och då ville jag inte truga. Sorgligt, men skönt att hon slutade själv.

Nu när jag väntar nästa så har jag tänkt amma igen och förväntar mig liksom att det ska funka. Eftersom jag gillar det så kommer jag kämpa för det, men tycker inte det är ett "nederlag" att flaskmata liksom.

Långtidsamning är ingenting för mig. Nu är dottern 17 månader och bara tanken på att ha henne hängande vid tuttarna ger mig ångest. Fel hela vägen för mig. Men jag dömer inte den som trivs med det. Eller, jag tycker det har gått lite väl långt när barn i skolåldern ska ammas men alla är vi olika.

Långtidsamning måste vara något av det mest kontroversiella som finns i vårt samhälle. Och tydligen är det då okej att kläcka ur sig vilka kränkande fördomar som helst.

Alltid detta ifrågasättande och åsikter om att det bara är för mammans skull (och här har det ändå varit ganska sansade kommentarer).

När ett barn ammas är det alltid minst två personer inblandade oavsett om perioden är lång eller kort. Så i ett samhälle där det går att överleva utan att amma är väl alla val man gör kring amning mer eller mindre för mammans skull?

Jag känner individer som har fått flaska och andra som har ammats mycket länge och det har blivit folk av båda sorterna.

2012-01-27 @ 08:56:11

Postat av: Hanna

Även om du ville amma Tamlin längre från början så kan ju förutsättningarna ändras.

Jag hade inställningen att jag skulle delamma min äldste son tills han var 1 år, men när han var 6.5 månad så vägrade han. Jag trugade, trugade och åter trugade, men sen var det bara att inse att han gillade "riktig" mat bättre. Det enda han hade fått i flaska fram tills dess var vatten.

När han sedan fick en period av nattätande igen (ytterligare ett hett diskussionsämne: behöver barn äta på nätterna…) så orkade jag inte försöka dra igång mjölkproduktionen utan han fick ersättning istället. Vilket hade den fördelen att hans pappa kunde ta nätterna när han var fl och jag jobbade.

När lillebror kom så hade jag samma inställning (att delamma minst ett år), men när han var 9 månader så var det i princip bara kvällar och nätter kvar. Jag kände att jag inte orkade med nätterna och när vi väl fått honom att äta välling på nätterna så var det mer intressant även på kvällarna.

Visst hade jag kunna kämpa lite mer, men samtidigt så är jag nöjd med den tiden jag har ammat och att det har fungerat så bra att jag inte har tyckt att jag behövt ge ersättning.

För er som har haft det stökigt så håller jag med många om att BVC tyvärr inte är rätt ställe att söka hjälp på. Man behöver någon som jobbar mycket med amning och har lång erfarenhet. Jag har inte varit i kontakt med amningshjälpen, bara läst på hemsidan. Men jag fick jättebra hjälp på amningsmottagningen på Karolinska Sjukhuset i Solna och hade en barnmorska på MVC som var genuint intresserad av amning och vi pratade mycket amning när jag gick hos henne.

Rammis!! Här kommer mer tips!

Sagogrynet skriver om väldigt bra om amning och är även hjälpmamma i amningshjälpen, hon fick inte heller till amningen med sitt första barn http://sagogrynet.wordpress.com/

Amninggsbloogen gillar jag oxå http://amningsbloggen.blogspot.com/

Ett annat tips är att gå med i amningshjälpen och gå på lokalmötena så träffar du andra som oxå ammar och som kan komma med stöttning och råd.

Hoppas att du känner dig lite stärkt i din amning nu :love::love::love:

Vore interessant att höra hur många av de som velat amma och upplevt att mjölken tagit slut/inte räckt till efter bara några månader som i n t e använt vare sig napp/tillägg/nappflaska/pumpat ur ?

Samt hurvida man fått några kostråd för ammande av BVC..

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *