Kategorier
Titta jag kör!

Lilla uppkörningen, omkörningar på motorväg och teorin

Förresten, Gjorde mina första omkörningar häromdagen! Det ni! Tre stycken till och med. En lastbil, en vanlig bil samt en bil med hästtransport. Gick jättebra fast uuuuhh läskigt. Och konstigt när man plötsligt har staket på höger sida samt supernära ansiktet när man kör.

Hur långt har ni kommit? Ni som inte kommit igång pga neuroser och skräck, har ni bokat er första än då? Ni vet ju nu att om jag, person med verklig fobi mot fart och bilar, klarar av att köra så kan ni fasiken masa er till en provlektion iallafall! Boka och gå dit. Säg till i förväg att ni är skiträdda så läraren vet om det. Mitt knep är att inte lyssna på inre rösten. Bara överrösta den jäveln, igorera, lalalala och bara göra. Sen får man ta ångesten efteråt. (Och den kom som på beställning första månaden, hu så mycket jag låg och grubblade och spelade upp körlektionerna och alla faror i huvudet i efterhand.)

körskola

Imorgon kör jag iallafall ”lilla uppkörningen” dvs jag kör en annan bil med en annan lärare som ska kolla vad jag gör fel och rätt, inför den riktiga uppkörningen antar jag. Dessutom ska han förhöra mig på teorin. Puh och hjälp!

Sånt jag är kass på:

  • döda vinkeln, främst i rondeller
  • se folk vid övergångsställen (Annars får jag MYCKET beröm för att jag har så bra koll och översikt åt alla håll och in på småvägar osv)

Jag missar detta ofta. Framförallt döda vinkeln i rondellerna. Ibland annars också. Jag har bra periferiseende så ser oftast det mesta i ögonvrån ändå och har haft jävligt bra flyt hittills, men detta behöver ju sätta sig i ryggmärgen liksom. Jag ska ju ut ensam nån dag i framtiden. Med barn i bilen och hela köret. Har svårt att se detta på min mentala världskarta just nu. Låter som science fiction.

Saker som jag nojjar kring:

  • accelerationsfältet in på motorvägarna. Tänk om jag inte kommer in? Tänk om det är så jävla mycket bilar på motorvägen och jag bara kör tills fältet tar slut? Ska jag tvärnita då? (Ja säger min körskolelärare) Sen då? Hur kommer jag in från noll kilometer i timmen? Var gasar jag upp? Står jag kvar där tills det blir tomt? Vad händer om nån kommer bakom då?
  • Svängar på landsvägar. Egentligen ganska enkla men får lite ångest kring planering och tvärnit. Ska be om fler lektioner om detta innan uppkörning. Tänker att nu när jag kört motorväg i 110 + så kanske det känns busenkelt att bromsa kraftigt och snabbt från 60, 70?

Och teorin sen då? Sånt som jag applicerar i trafiken är ju enkelt. Jag vet ju hur man kör även om jag ibland hakar upp mig på sånt som är LÄMPLIGT vs. sånt som är LAGLIGT. Svarade fel på samma fråga femtioelva gånger innan jag läste förklaringen att ja, visst jag har ju rätt i sakfrågan men ibland så är det LÄMPLIGARE och bättre att göra på annat sätt.

 

Jag ba ”MEN HALLÅ HÖGERREGELN FÖR I HELVETE????”

Det som är svårare är sån där teoretisk kunskap som jag 1. är helt ointresserad av zzzzzzzzzz 2. inte använder i min körning typ ”hur många milimeter hit eller dit ska däckmönstret vara” eller ”Vad betyder den här konstiga förkortningen som finns på en konstig knapp i bilen som du ändå aldrig använder?” till miljöfrågor och fakta om bilolyckor. Hur minns man detta? Ska jag plugga in så jag kan rabbla skiten som en tränad apa? Ska jag ens förstå detta?

 

ZNARK!

Dessutom är jag lite add-impulsiv och svarar snabbt utan att reflektera på frågorna, en del frågor är ju kuggfrågor medan andra är formulerade knepigt. Jag kommer fucka upp.

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”Lilla uppkörningen, omkörningar på motorväg och teorin”

Det här är så bra för mig att läsa. Tog körkort för två år sedan (tog på första försöket och var KUNG) och var bra på att köra första året pga körde nästan varje dag. Sedan bytte jag jobb, och kör NADA. Har inte kört sedan i…. november? Förutom en gång, och då gjorde jag massa ”småfel”. Om man med småfel menar blanda ihop gas och broms och inte får igång bilen pga bromsar ist för gasar när jag skulle köra ut från parkeringen?????
När du skriver så utförligt får jag massa minnen och börjar känna mig säkrare igen, hoppas våga köra en del i sommar.

Hm ja ett förslag är kör faserna som sjutton och använd körskoleboken (den tjocka) som uppslagsbok. Känner igen mej fast det är över trettio år sen. De svettattackerna…hua!

Däcken? Ja!! Lär dig det.
Bra däck är din bästa livförsäkring oavsett väglag. Att kunna bromsa effektivt oavsett underlag hänger till stor del på däcken och dess mönster. Därför: Plugga plugga plugga.
/Rallyåkande adrenalinjunkie som tycker däck, däckmönster, däcktryck, gummiblandning är tokintressant 😉

Lärde mig kolla däck länge innan jag tog körkort, åkte mycket taxi-brousse i Västafrika ett tag och då gäller det att välja rätt bil (=icke blankslitna däck) om man inte vill bli stående med punka i bushen – eller värre olyckor.

Jag är 33 år och började ta körkort strax efter att du började. Jag var livrädd för att köra. Grät av att bara testa att sitta bakom ratten (alltså i en stillastående avstängd bil). Blev extremt peppad av att läsa om dig och dina framsteg och jag skrev in mig på en körskola. Jag var MYCKET tydlig med att påpeka att jag var skiträdd och faktiskt inte var säker på att jag skulle klara av att ta körkort över huvud taget. Första körlektionen var full av ”Oh, shit vi kommer dö” och ”Jag kan inte!” och ”Aaaaaaah!!!!” men det gick! Och det har bara gått framåt, lektion nummet 24 idag och jag tror inte längre hela tiden att jag ska dö. Jag sitter inte stel som en pinne med svettig röv utan jag kan faktiskt slappna av lite och då kör jag ju bättre också! Motorvägspåfart är riktigt läskigt. Hur ska jag klara det utan någon som säger åt mig om jag ska gasa på eller sakta ner för att komma in?
Dessutom: Teori är skittråååkigt! 😀

Jag började ju övningsköra pga dig, TACK! Tänkte att om du som är lika rädd som jag vågar så vågar jag det också. Nu går det visserligen betydligt långsammare för mig, hunnit 9 lektioner, men det går framåt och jag känner mig helt bekväm! Åh hejar så på dig och mig, we can do this!

Om du kan så… Det verkar ju ha gått jättefort för dig? Klar på några månader? Du verkar ju som värsta supermänniskan. För ni kommer det ta minst ett år (är på väg till min sjätte lektion).

Heja heja! Du är på god väg. Jag tycker också att motorvägspåfart är läskigt men det går bättre när jag kommer ihåg att slå på blinkers i god tid, så bilarna ute på motorvägen hinner se att jag vill in. Alltså jag har tagit så sjukt mycket lektioner att om jag lärt mig köra kan vem som helst lära sig! Tyvärr har jag kuggat tre gånger på uppkörningen (i Farsta) och då hann teoriprovet gå ut, så nu har jag tappat lusten helt… Funderar på om det är lättare att köra upp i Nynäshamn.

Angående motorvägspåfart: Ja, du stannar helt om det inte går att ta sig in. Men det händer väldigt, väldigt, väldigt sällan eftersom de flesta som kör bil är vanliga, schyssta människor som makar sig ur vägen när de ser att bilar på påfarten signalerar att de vill ut i körfältet. Har aldrig blivit stående så ens i rusningstrafiken i Stockholm. Och skulle du bli stående så väntar du helt enkelt tills det finns plats att hinna både köra ut och accelerera upp till rätt hastighet. Har du en bil bakom dig på påfarten så väntar den snällt och lugnt bakom dig för är det så galet mycket trafik så fattar den att du inte tar dig ut. 🙂

Jag kör motorväg varje dag, till och från jobbet. Dessutom bor min familj tre timmar bort, så när jag hälsar på dom blir det en fasligt massa motorvägspåfarter. Aldrig någonsin har jag haft problem med att bli insläppt. Det är ju någons moster, någons pappa, någons dotter som är där ute på motorvägen. Vanliga trevliga människor som vill att trafiken flyter på bra så att dom kan komma hem och krama sina ungar/mata sina katter/käka glass direkt ur paketet.

Det har faktiskt hänt mig en enda gång att jag inte hade chans att ta mig ut. Var en extra kort påfart (skylt som varnade) och kom världens längsta lastbil som körde förbi och blockerade.
Stannade på ren reflex, och det gick bra att gasa upp igen. Är mycket ovan förare för jag bor i stan och har ingen egen bil.
Mitt tips är att tänka på hur jäkla superpetiga de som planerar vägar och trafik måste vara. Hur mycket resurser vi svenskar lägger på sådant. Varenda vitt streck på vägen är liksom uträknat, alla möjliga situationer.
När det är tjockt med trafik kan folk heller inte köra på maxfart!

Appropå ditt högerregel-ezempeö så finns det en annan lag, jag lag, om att du är skylidg att vara smidig och visa hänsyn i trafiken. Du har inget att vinna på att inte låta C köra om du ändå får vänta på A m fl. Tänk miljövinst om inget annat. Ju färre bilar som står på tomgång desto bättre.
Det här med hänsyn och smidighet kommer också igen när det kommer till påfarten vilket många tyvärr glömmer. De på motorvägen har en skyldighet att underlätta för dig att komma ut på motorvägen, antingen genom att skifta fil eller bromsa in så att du kan köra på före. Också kallat för blixtlåsmetoden. Läs på om den. 🙂

Det är detta som gör att det inte funkar när robotar ska köra bil -de har ingen ’hyfs och vett’ utan kan bara följa regler. Följden blir att trafiken kloggar fullständigt igen eftersom de inte kan hantera situationer som tex den ovan på ett smidigt sätt.

Alltså, jag har haft körkort i snart sju år, jag flöt fram på en räkmacka hela vägen på trafikskolan typ, klarade båda proven på första försöket…
Och nu står det helt stilla i huvudet när jag läser de där frågorna? :S Jag undrar om jag har brutit mot lagen många gånger pga att jag har gjort det jag trott var rätt bara för att jag litar på att jag vet allt. Undrar om jag skulle klara en uppkörning om jag testade nu?
Inte för att jag tror egentligen att jag är en fara i trafiken, men nu blir jag nästan orolig 😀 Fast jag antar att eftersom jag aldrig åkt fast eller gjort någon förbannad (vad jag vet) så kan jag ju inte vara SÅ dålig.

Jag grät under mina första lektioner för något år sedan, men nu klarade jag kortet för två månader sedan. Det jag inte hade full koll på visste jag ju att jag inte hade koll på och att jag behövde tänka på. Som jag förstod det uppkörarpersonen sa.
Är fortfarande övertygad, varje gång jag kört, o att jag är vid liv på grund av att andra har bättre koll än jag, men det blir bättre. Åtminstone när jag kör i alla fall någon gång i veckan.

Jag känner igen mig så. Nu haft körkort i 15 år men minns exakt hur det var. Hur värdelös jag kände mig och kommer aldrig få kortet. Så kan jag kan alla också. Bra jobbat och tycker det gått fort framåt för dig.

Åh jag kommer ihåg att jag också hade sån sjuk ångest över just motorvägspåfarter och hur sjutton man ska komma in, men jag kan säga att det aldrig har hänt att jag inte har kommit in när det rör sig om påfarter utanför stan där man gasar upp till 110 direkt. I Stockholm, där jag bor nu, kör man ju bara i 70 på motorvägen och om det är många bilar kör man ju ännu saktare, så då är det aldrig några problem att rulla fram sakta och blinka i god tid så släpper de flesta fram en! Alltså: förstår verkligen din tvekan inför detta, men enligt min erfarenhet händer det inte på riktigt!
Och! Om du nu skulle råka tajma en långtradare som vägrar byta fil så KAN man ju köra upp på påfarten i typ 70-80 och låta den passera innan man kör in. På så sätt har man ju lite fart och behöver inte tvärstanna!

Jag misslyckades med mitt teoriprov för en vecka sen. Tyckte det vcar mkt konstiga frågor. Sen fick jag panik över en del av alternativen. Ex Hur ska du göra för att undvikavattenplaning? Ett svafsalternativ är att man ska köra långsamt, ett annat att man ska haminst 3 mm djup på däckmönstret. Vad vill de attman ska svara?! Så klart man ska köra långsamt om det finns risk för vattenplaning, vill de att man ska tänka på det?! Eller vill de att man ska ha koll på det här med däcken?! Tyvärr missade jag att klicka i knappen för att få ut facit, svarade däckalternativet, men det var säkert fel… Blir så trött på hur teoriprovet är uppbyggt. Varför kan det inte finnas ETT rimligt svar?! Suck..!

Kul att det går bra! ?
Lite trist och inte så peppigt är dock ”kan jag kan alla -mentaliteten”… applicerbar på många områden. ”Kan jag gå ned i vikt kan alla” typ. Jag har haft körkort sen 97 men jag tror inte att alla kan för det.

Åh HEJA HEJA alla som vågar ta tag i körkortet! Jag känner igen mig så mycket, har haft mitt körkort i 3,5 år nu och sköt på det länge. Men det är en sån frihet att kunna köra själv!
Tips till teori-provet är att be att få hörlurar så att man kan lyssna på frågorna om man vill. Jag använde dem som avskärmning, dvs lyssnade aldrig på frågorna men hade hörlurar för att utesluta andra ljud så att det blev lättare med läsförståelse och koncentrationen. Hade aldrig fixat det om jag tvingats lyssna på tuggummituggande och harklingar samtidigt…hehe.

Nu fick jag flashbacks till när jag tog körkort (för övrigt 16 år sen, huuuuur gammal är jag?) och drömde mardrömmar om att det hände olyckor, ambulansen kunde inte komma och INGEN annan än jag kunde köra någon allvarligt skakad person till sjukhuset på grund av alla möjliga och omöjliga anledningar så jag var TVUNGEN att köra, och jag var KASS! Sååå många nätter jag vaknade svettig och hade ångest över att jag inte förstod hur växlarna funkade. När jag väl började övningsköra insåg jag att det var fullständigt orimligt att kräva av mig själv att förstå hur bilen funkade (!) och nöjde mig med att lära mig hantera bilen. Sen dess har jag kört bil som en gud!
Men jag har också GODA NYHETER: jag läste igår i Illustrerad vetenskap (ja, pseduovetenskaplig men allt kan väl inte vara hittepå?) att nervösa förare som har hög kortisolhalt i kroppen är inblandade i färre olyckor. Så med tanke på att du är nervös så har du säkert tokhögt kortisol = fantastisk bilförare som tar hänsyn till andra!

Känner att jag måste kommentera här och tacka dig! Tack vare all din pepp tog jag också tag i det här med körkortet en gång för alla. (övningskörde en del för ett par år sen) Har tagit massa lektioner i bilskola och övningskört med föräldrarna och idag har jag (på andra försöket) klarat uppkörningen och fått körkort!! Vet inte hur mycket jag gråtit över den här skiten senaste veckorna (månaderna) och efter min kuggade uppkörningen kände jag på riktigt att jag ville skita i att ta något! Men nu känns det sååå värt allt! Det här är på riktigt det läskigare och jobbigaste jag gjort i hela mitt liv och därför vill jag bara tacka för du har gett mig sååå mycket pepp och stöd utan att ens veta om det!!! Det kommer gå super för dig också och hur mycket slit det än krävs så går det till slut!

Hej!
Känner så igen mig, är precis likadan! Bara skyndar mig igenom frågorna utan att reflektera. Är 25 och saknar körkort. Kan tycka att det är helt okej med tanke på att jag bor i Sthlm och tycker t-bana är ett grymt alternativ men av någon anledning skaffar även Sthlmare körkort direkt när de fyllt 18.. Ska ge det en försök denna sommar, sitter med en app och svara på frågor så gott jag kan. Min far som jag övningskör med är ingen vidare bra förebild, han kör nästintill rally när han åker bil.. såå du kan ju tänka mig hur jag kör, vårdslöst redan innan jag fått tillstånd att köra på egen hand. Vid det här laget så tror jag inte jag kommer klara uppkörningen på långa vägar. Körlektioner med lärare är för dyrt för tillfället så jag får nöja mig med en långt ifrån perfekt handledare. Hursomhelt så hejar jag på oss båda i sommar!!! Kanske ses vi någon gång i en rondell åkandes helt på egen hand 😀 Stort lycka till!!!

Jag fick tips från körskolläraren att komma ihåg 1,6 mm som ”ett komma snusk”. 3 kan du ju minnas med att du (snart) har tre barn, hitta något i ditt liv att relatera till med andra ord 🙂 Du fixart ska du se!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *