Kategorier
Vardagstrams

// TV-pod // Hysterisk höst med ApanLady Dahmer del 2 // förlossningar

Jag var beredd på att det skulle göra ont att föda barn. Vad jag inte var beredd på var att det skulle kännas som att man var akut skitnödig med världens största korv alt. soffgrupp. Typ superförstoppad men ändå på väg ut. Att föda är skithäftigt, men ack vilket trauma egentligen. 
 
Jag bröt svanskotan när jag födde Ninja. 48 timmar värkarbete och till slut kom hon. Jag kunde inte sitta på tre månader och varje steg jag tog gjorde ont. Tamlin var lite snällare. Läs gärna min förlossningsberättelse från när han kom till världen. 
 
Och när ni har gjort det så kan ni kolla lite på mitt och Apan Satt i Granen’s senaste höstsvammel:
 
 

Av Natashja // Lady Dahmer

Ni har verkligen kommit rätt om man säger så. Jag är en riktig glädjespridare, fast tvärtom. En bitter surkärring utan dess like som skriver om feminism, kroppen, fatshame, föräldraskap och om att vara kvinna i ett patriarkat.

Kvinnosakskvinna. Feministinfluensa. Din problematiska favorit.

Mig blir ni snart kär i!

0 svar på ”// TV-pod // Hysterisk höst med ApanLady Dahmer del 2 // förlossningar”

Herregud! Jag har skrattat så tårarna rann, ni är så jäkla bra helt enkelt! Har själv fött barn och känner verkligen igen mig i det ni pratar om. Ett intressant ämne kryddat med ärlighet och humor, I love it.

Er bästa vlogg hittills! 🙂 har inte varit så förtjust i de andra för ni har inte riktigt känts som er själva, men nu slappnade ni av totalt! Fick många goda skratt 😉

Svar:
Va kul att du gillar den! Men jag LOVAR att vi är oss själva i de andra också! Inget skådespel och inga masker.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Herregud! Jag är redan livrädd för barnafödande och nu blev jag ännu mer rädd. Vettskrämd! Hur sjutton ska jag någonsin få barn så rädd som jag är. Kan jag be om kejarsnitt? Haha, fyfan! Jag får trauma bara av att lyssna på er. 🙁 (Nej, jag är ingen tonåring, hehe)

😀 Känns som ni just gjorde en stor insats för befolkningsbegränsningen i landet. Men tänk om fler vågade prata ärligt om hur det är att föda barn – vad befriande det skulle vara!

Vad är det för eppo som dislikat alla dina gamla videos? Hen ba ahr nej bäbisvideos. Det kan vi inte ha.

Svar:
antagligen nån jävla idiot som läser bloggen och ogillar mig. lite "HÄR HAR DU!"
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Jag kan inte riktigt tänka mig hur det är att föda barn eftersom jag aldrig gjort det men det är nånting jag faktiskt ofta tänker på ju mer och mer aktuellt det blir att bli gravid.

Men risk för att låta helt störd..Nånting jag har tänkt på som ingen snackar om är medans man krystar kommer det ut enormt mycket väska som typ en flod samtidigt? (Haha detta kanske låter sjukt roligt för de som fött barn) Jag tänker att det måste ju underlätta om det är nåt glidmedelsliknande vätska och om det är som vatten blir det ju ännu mer friktion…?

Att föda barn är verkligen fantastiskt och häftigt men ganska äckligt också. Jag måste säga att jag inte uppfattade krystningen som att vara bajsnödig, däremot kändes det exakt som att kräkas, fast med snippan då…

Ja, varför är det ingen som berättar för en att det kommer att kännas som att man ska skita på sig efter 2 månaders förstoppning?! Jag fick samma chock jag med första barnet. Märkligt nog födde jag 3 till efter det.. 😉 Mode Natur gjorde oss nog lite efterblivna & man ba "Om man skulle ta & vilja dö EN gång till?!"

äsch, jag skrev just en långt (och intressant? hehe) inlägg/kommentar om sex, eller sexualisering, som bara försvann? Vill gärna veta vad du tycker. Kul att se er iaf!

Ännu en anledning till att jag INTE vill ha barn. Tänker inte utsätta min arma kropp för en förlossning, ever. Kommer jag någon dag på att jag faktiskt vill ha en unge får det fan bli adoption.

Jättepepp på att föda i framtiden…! Men det är ju bra att det där man krystar ut är värt mödan i alla fall! Eller? Jag har ju aldrig fött någonting ännu så jag vet ju egentligen ingenting.

@Sussi: Det är klart att det är värt mödan och som sagt, det gör ont as hell att föda barn men det är något kvinnor har gjort sedan urminnes tider och se mänskligheten lever ju tack vare det vidare.

Jag kan ärligt talat säga att föda barn är roligt och jag har fött båda mina barn med lustgas som bedövningsmedel. Jag har inte spruckit någon gång och har alltid varit väldigt bekväm i min kropp när det har varit dags för förlossning.

Att föda barn är häftigt och en kamp på liv och död. Mer levande och ett med naturen än under en förlossning har jag aldrig känt mig.

Jag håller med om att föda barn är värt mödan och det är jättehäftigt. För mig var det mest fascinerande att smärtan försvann så direkt efter att barnet var fött. Visst kom det värkar för att få ut moderkakan, men andra gången kände jag inte ens dem.

Jag är tacksam för att jag har fått förmånen att föda barn för det är det häftigaste jag har gjort.

Uppenbarligen har du erfarenhet av att komma på världens bästa barnnamn, så jag undrar, hur gör man det?! SÅ coola namn!! Inte för att det spelar någon roll då jag förmodligen aldrig kommer få barn efter att ha hört allt detta roliga men, nåväl :)))) Gillar dig, gillar din blogg, ni verkar sjukt sköna och coola och har barn med coola namn, det var kanske allt för stunden, tjingeling!

Jag har väldigt positiva minnen från min förlossning. Födde på en peivatklinik: BB Stockholm och är otroligt nöjd trots att det tog 15 timmar, miljön som jag vistades in och de duktiga barnmorskorna och min fine make bidrog starkt till den positiva upplevelsen, kände mig trygg men visst gjorde det djävulskt ont, dock inte själva födandet utan allt förtidsarbete, när det var dags att krysta så kändes det knappt. Det är så olika det där.

Lady Dahmers erfarenheter låter helt fruktansvärda, hoppas mina framtida förlossningar blir mer som Annas. Komplikationer är ju den största skräcken, eller att något ska gå riktigt åt skogen. (typ att nån dör)

Svar:
mina erfarenheter är ju helt vanliga. Jag hade en vanlig förlossning med båda ungar. Inga komplikationer.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Fantastiska kvinnor!

Så snyggt klippt och bra, ni blir bara bättre!

Jag är själv i v 34+5 idag och känner mig bara glad och peppad av att ni delar med er av era erfarenheter.

Ni som skriker i skräck här ska veta att det är väldigt personligt hur man upplever det. Ingen har sagt att det ska vara lätt! Men ingen har heller sagt att det inte var värt det, kvinnor gör ju om det hela tiden! Det jag har hört många säga är att just rädslan är värre än själva smärtan. Så skrämmer man upp sig själv och matar rädslan blir det nog värre.

Själv var jag livrädd för förlossning och bestämde mig tidigt för att aldrig föda barn. Jag skulle adoptera eller skaffa man med barn(vilket jag även gjorde), men något hände när kärleken kom in i mitt liv, rädslan försvann. Jag slutade oroa mig för att bli gravid, för kärleken till min man var större än rädslan. Sen när jag väl blev gravid(och jag slutat förneka faktum) försvann förlossningsrädslan lite i taget. Nu på sluttampen växer kärleken till mitt barn, och ju mer den växer, växer längtan efter att få träffa honom. Då är smärtan inget som fyller mig med skräck, kärleken och längtan blir större på något sätt. Visst är jag nervös lite till och från, men det känns mer som scenskräck, snart är det min tur, iiih! Men som sagt, längtan är större. Snart ligger han i mina armar och jag får ligga och stirra och lukta på han!

Ja, det må låta flummigt, men så har det funkar för mig iaf!

Så nu peppar jag och är bara nyfiken på andras förlossningar, så jag njöt av den här videon, så bra!!! Fortsätt så ni är kung!

(Vill man läsa min story finns min gravidblogg på http://blogg.alltforforaldrar.se/marcela/)

Tack för att ni informerar om sånt man annars,tydligen, inte riktigt får reda på. Tack för att ni gör det på ett så skönt, naturligt och humoristiskt sätt. Hade en stel barnmorska berättat om blodbollarna(vaddetnukallades) och att man kan bajsa när man föder (som när jag tänker efter inte alls är konstigt) så hade jag ba okeeeej vet inte om jag vill göra det här. Men när ni pratar om det känner jag mig trygg och informerad och ja, att det inte är en sån stor deal. Sen fattar jag inte att det inte pratas mer om sånt här. Är som med mens. Folk och kvinnor liksom kniper igen om det. Trist.

Ser fram emot att följa era videos!

Jag är så glad att jag redan har fött barn när jag hör er prata om det här… 😀 Det är ju så det är – äckligt, blodigt och faktiskt det mest naturliga i världen! Var det nån som trodde att det skulle vara över på en 5minutare, liksom?

Håller med den läsare som tycker att ni ska ha ett tv-program! GUD vad härligt det skulle vara – jag är SÅ trött på alla jävla filip-å-fredrik-människor som är på tv hela tiden och är SÅ HIMLA TOKIGA HELA TIDEN! 😛 Ni skulle äga dem lätt!

"Jag bröt svanskotan när jag födde Ninja." Är inte det en komplikation? xD Låter lagom smärtsamt!

Svar:
Näe, det var oundvikligt pga tidigare skada. Inget som påverkade förlossningen eller som behövde läkarvård.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Mycket bättre rent tekniskt än dom tidigre, men låten i början och slutet är det ALLDELES för hög volym på gentemot själva inspelningen. Vet ju att ni vill veta saker ni kan göra bättre för att verkligen få en schysst vlogg som folk gillar och som är bra att titta på, så då är jag lite kritisk och ger lite en konstruktiv kommentar for the greater good 😉 Ni vet ju redan att ni är bäst så 😀 (eller bör veta efter alla positiva kommentarer på inlägget :P) Bra i övrigt, lite kort fortfarande men mycket mer "follow-up" i varje påstående/kommentar, så kändes mycket lättare att hänga med nu! Ni är awesome!

Svar:
Tack för feedbacken. Det är skitsvårt med ljudet men ska försöka tänka på det i framtiden!
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Så om jag skulle förlösa och be om smärtlindring skulle jag inte få det då? Eller hade du pratat med henne om det förut?

Svar:
det beror på var du föder. jag födde på ett litet privatBB utan läkare. (för att ge epidural behövs läkare. vi komplikationer kommer SöS’ läkare ner på södra BB) Jag skrev dessutom i mitt förlossningsbrev att jag gärna ville föda naturligt.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

När jag läser sådant har tror jag att jag är den enda kvinnan i världen som inte tyckte det var ett dugg häftigt att föda barn. Smärtsamt, ja, jobbigt ja, fantastiskt? Inte det minsta. Jag är väldigt glad över mina två barn men också väldigt glad att jag aldrig behöver gå igenom en förlossning igen. Antar att jag är väldigt okvinnlig då.

Kanske kan vi i framtiden komma så långt att kvinnor själva får välja vilken typ av förlossning vi vill ha istället for att klumpas ihop och slussas in i samma fålla (den där alla ska föda vaginalt, naturligt och med minimal smärtlindring för det är bäst). Men det är tydligen väldigt långt kvar dit.

Svar:
okvinnlig? hur menar du då?
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

Tja, överallt stöter jag på kvinnor som bara måste berätta hur häftigt, fantastiskt och underbart det var att föda barn. Att det var det coolaste de gjort i sina liv och bla bla bla. När jag inte delar den åsikten känner jag mig som en förädare, en outsider som inte har fattat grejen helt enkelt. Det får mig att känna mig som en fuskkvinna. Eftersom en riktig kvinna borde förstå det fantastiska med att föda barn. Detta är det naturligtvis ingen som säger rätt ut, men vibbarna är tydliga. Kvinnlighet är ju (tyvärr) väldigt starkt förknippat med just att föda och vara moderlig. Något som tycks väldigt svårt att tvätta bort.

Svar:
Det där ligger nog mest i ditt eget huvud. I din egen känsla av otillräcklighet. Däremot håller jag med om att kvinnligt = moderligt och det suger.
LADY DAHMER™ | postpatriarkal feministfitta

@Sophia: Jag tror att det finns lika många kvinnor som känner som du likväl som det finns kvinnor som tycker att det är asballt att föda. Men ärligt, vad spelar det för roll hur man uppfattar sin förlossning?

Jag vet folk som är religiösa och tycker att Jesus & Co är något av det hetaste som finns. I mina ögon är det dock totalt utan värde. Men jag gläds åt alla som har sina hallelujamoments och tycker inte att de är mindre mänskliga för att de funnit livets mening i religionen.

@Apan: Ja där slog du omedvetet huvudet på spiken. Jag önskar att det inte hade spelat någon roll hur man uppfattar sin förlossning, att alla åsikter skulle vara värda att föras fram. Tyvärr är det inte så. Min egen känsla av att vara "mindre kvinnlig" är naturligtvis väldigt subjektiv och jag tror inte att andra uppfattar mig så. Därför kan man ju tycka att problemet sitter i mitt huvud om man vill. Själv tror jag det sitter djupt rotat i oss alla sedan barnsben ("kvinnor har ju fött barn i alla tider så klaga inte", typ).

Vilken kalasbra video även fast jag får lite panikkänslor över att föda barn (och jag är inte ens gravid!). Och vilken underbar början, jag toklog när dörren öppnades och musiken började spela 😀

Jag väntade lite med att titta på det här när jag såg kommentarerna, men idag tog jag mod till mig. Och jag skrattade gott. Och igenkännande 🙂 Jag hade tänkt föda barn för andra gången innan året är över och har av någon anledning blivit lite känslig för förlossningshistorier. Trots att jag gjort det en gång.

Det som är så otroligt häftigt med att föda barn är att även om man inte får en drömförlossning (vad nu det är) så är det så jäkla coolt när ungen väl är ute. Det är nog det häftigaste jag vart med om.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *